Introduktion: Medierna och samhället. 9 november 2010 Mediernas mekanismer/mediestruktur MKGA01/12/20 HT10

Transkript

1 Introduktion: Medierna och samhället 9 november 2010 Mediernas mekanismer/mediestruktur MKGA01/12/20 HT10

2 Välkomna!!!!

3 Ur kursplanerna (fokus v.45-50) I delkursen ingår grunderna om massmediernas historik Delkursen tar upp såväl traditionella som nya mediers politiska, ekonomiska, juridiska, tekniska och sociala förutsättningar. Medierna betraktas som integrerade delar av samhällssystemet och som centrala opinionsbildande arenor och aktörer. Olika nivåer i mediesystemen behandlas, från den lokala och nationella till den internationella.

4 Fokus v Kursen innehåller en grundläggande orientering om hur avtal, kontrakt och marknadsföring regleras för såväl analoga som digitala medier. De studerande tillägnar sig en bred förståelse för hur upphovsrätten fungerar, vem som ska skyddas, vad som ska skyddas och varför.

5 Litteratur V Hadenius, Weibull & Wadbring (2008), Massmedier, Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Hvitfelt & Nygren (2008), På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad Berglez, P, Olausson U (red) (2009), Mediesamhället Gripsrud, J. (2002), Mediekultur mediesamhälle Medieutveckling 2008 (rapport från Radio och TV-verket, tillgänglig online) Offentlighet och sekretess hos det allmänna (Justitiedepartementet, tillgänglig online) Spelregler för press, radio och TV (Pressens samarbetsnämnd, utdrag tillgänglig online V Carlén-Wendels, T, Medierätt 3, Upphovsrätt Nylander, C, Medierätt 1, Yttrandefrihet och tryckfrihet i tryck, radio och TV Nordell, P J, Marknadsrätt för juridisk översiktskurs

6 Lärare, gästföreläsare, administratör Gary Bergqvist, adjunkt och kursansvarig Karin Fast, adjunkt och doktorand Thomas Hammargren, adjunkt Andreas Prochazka, adjunkt Per-Olof Lundquist, adjunkt Ulf Buskqvist, lektor (Spårseminarium Info) Christer Clerwall, lektor (Spårseminarium VKD) Paola Sartoretto, adjunkt och doktorand (Spårseminarium Globala medier) Olov Öström, nyhetschef NWT Lena Johansson, administratör

7 Examinationer Salstenta 9 december. Omtentamen 19 januari Mediehistoria/ mediestruktur 45% Gruppseminarier lokala 30 november 15% Gruppseminarier intern. 3 december 15% Hemtenta Medierätt 18 januari 25%

8 Gruppseminarium lokala medier I den här övningen ska ni undersöka och presentera några lokala mediers strukturella förutsättningar. Här följer några aspekter ni kan ta upp: 1. Kortfattad historik och beskrivning av mediet 2. Tekniska förutsättningar (t.ex. tillgång, räckvidd) 3. Ekonomiska förutsättningar (t.ex. annonsmarknad, subventioner) 4. Politiska/juridiska förutsättningar (t.ex. sändningstillstånd) 5. Utvecklingsmöjligheter (framtidsscenario) Fakta om ert massmedium kan ni få på flera sätt, dels genom att söka i litteratur, dels genom att intervjua relevanta personer. Informationssökningen är en del av uppgiften slå i telefonkatalogen, leta lokala mediemoguler, utnyttja Internet, sök i universitetsbiblioteket och så vidare. Uppgiften måste vara genomförd och godkänd för att ni ska få ert betyg. Därmed är det obligatorisk närvaro vid redovisningstillfället 30 november Uppgiftsinstruktioner kommer att delas ut.

9 Gruppseminarium internationella medier I den här övningen ska ni titta närmare på massmediernas förutsättningar i ett annat land. I uppgiften ingår att kartlägga likheter och skillnader mellan det svenska mediesystemet/de svenska medierna och det land du ska undersöka. Exempelvis kan du ta upp kortfattad historik, ekonomiska, politiska, juridiska och tekniska förutsättningar. Ni kan välja om ni vill ge en bred översikt över massmediesituationen i ert valda land, eller om ni vill fokusera på något massmedium, exempelvis pressens situation. Uppgiften måste vara genomförd och godkänd för att ni ska få ert betyg. Därmed är det obligatorisk närvaro vid redovisningstillfället fredag den 3 december, Uppgiftsinstruktioner kommer att delas ut.

10 Hemtenta Medierätt Hemtenta i Medierätt delas ut tisdag den 18 januari 2011 och ska vara inlämnad senast kl torsdag 20 januari 2011.

11 Historien som progression?? Informationssamhället Industrisamhället Jordbrukssamhället Jägar- och samlarsamhället

12 Vad karakteriserar vårt samhälle? Informationssamhället? Konsumtionssamhälle? Det globala samhället? Kunskapssamhälle? Det postmoderna samhället? Det moderna samhället? Mediesamhället?

13 Begreppet mediesamhälle Medierna genomsyrar samhällets institutioner, sociala relationer och vardagslivets aktiviteter Medierna erbjuder underlag utifrån vilket människor formar identiteter, värderingar och politiska uppfattningar Medier fungerar som offentlighetens arenor och aktörer 1900-talets medieutveckling har drivit på utvecklingen av en visuell kultur.

14 Medierna styr och strukturerar vardagslivets aktiviteter

15 Ung i mediesamhället Gymnasieungdomars rangordning av betydelsefulla faktorer för den egna utvecklingen Föräldrarna 2. Skolan 3. Mor/farföräldrar 4. Kompisar 5. Idrotten 6. Kyrkan Kompisar 2. Musiken 3. Föräldrarna 4. Bild/media/ film/video/ dataspel 5. Idrotten 6. Skolan

16 Ung i mediesamhället Begreppet ungdom är ungt? Längre ungdomstid Längre utbildningstid De äldres legitimitet inte längre självklar Erfarenhetsdevalvering? Kulturell inställning

17 Det försiggår en friställning från traditionerna på sexuallivets, äktenskapets och familjeformernas område. Det finns till och med en friställning när det gäller de bilder vi har inuti huvudet. Medierna, reklamen, medvetandeindustrin frigör explosioner av scener, drömmar och fantasier inom oss. ( ) Därmed menas inte att vi generellt sett blivit friare! Den kulturella friställningen leder snarare till en utvidgning av det man önskar, drömmer om och längtar efter, även om det i verkliga livet inte alls går att uppnå. (Thomas Ziehe, Ny Ungdom)

18 Om mediernas ökade betydelse exemplet politik 1950-talets politiska debatt var i stor utsträckning en dialog mellan folkpartiets ledare Bertil Ohlin och mig. Den utspelades framförallt i riksdagen. Från en del av Ohlins och mina Vasaparksdueller finns bandupptagningar (Tage Erlanders memoarer, 1976) Horden av journalister och fotografer som häckade vid ingången visade att drevet var i full gång. De förstod att jag ännu inte träffat Anna- Greta Leijon och förväntade sig därför inga uttalanden från min sida. Fotograferna kunde däremot börja sitt jobb för att få fram en bild som visade en stressad och pressad statsminister skyndande in bakom en skyddande dörr. (Ingvar Carlssons memoarer, 2003)

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Internet som kampanjplattform

29 2009-års mest sedda Youtube-klipp

30 Om begreppen kommunikation och medier Transmissionssynsättet Kommunikation är överföring av information Informationskälla Budskapet skickas Överför Signalen skickas Signalen mottas Störningskällor Mottagare Budskapet mottas Slutmål

31 Om begreppen kommunikation och medier forts Den meningsskapande synen: gemensamgöra kodning och avkodning kultur = kodgemenskap (hermeneutik, semiotik)

32 Överföringsmetaforen finns inbyggd i språket Jag förstår inte varför våra nya rutiner inte går fram Vi måste få igenom detta snabbt Kan vi få ut det här till nästa vecka? Kan du inte begripa det här enkla? Mottagarna reduceras till passiva objekt

33 Medierna roll i samhället Fyra ideologier 1. Den auktoritära ideologin 2. Den frihetliga ideologin 3. Den sociala ansvarsideologin 4. Den marxistiska medieideologin

34 Mediernas betydelse i Sverige Information Granskning Forum för debatt Kommentarer

35 Mediernas juridiska/etiska ramverk - en liten översikt Tryckfrihetsförordningen (TF) 1949 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1992 De grundläggande principerna: Censurförbud Anonymitets- och meddelarskydd Ansvarighetsregler Etableringsfrihet Särskild brottskatalog (rikets säkerhet, uppvigling, hets mot folkgrupp, brott mot enskilda ex förtal Särskild rättegångsordning (juryprövning)

36 Etiska regler för press, radio och TV Publicitetsreglerna Yrkesreglerna Reglerna mot textreklam Övervakare Pressombudsmannen (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON) samt Granskningsnämnden för radio och TV Pressens Opinionsnämnd har i ett beslut den 31 augusti 2010 klandrat Norrköpings Tidningar för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

37 Publicerat :27 Skådespelaren Mikael Persbrandt stämmer tidningen Expressen för grovt förtal. Tidningen publicerade på torsdagen en omfattande artikel och en löpsedel med texten "Persbrandt akut alkoholförgiftad - intagen på klinik." I artikeln står att Mikael Persbrandt är intagen på Alfagruppens behandlingshem utanför Uppsala. Mikael Persbrandt har aldrig varit i kontakt med behandlingshemmet. Det säger han när Dagens Nyheter träffar honom på torsdagseftermiddag Expressen ber Persbrandt om ursäkt Publicerat :58 Expressen ber skådespelaren Mikael Persbrandt om ursäkt och tar tillbaka felaktiga och kränkande uppgifter om honom "Nej, Mikael Persbrandt var inte akut alkoholförgiftad och på behandlingshem, som vi skrev i torsdagens tidning och på löpsedeln", skriver tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare Otto Sjöberg. Att uppgifterna spreds förklarar han med "dåligt journalistiskt arbete". Expressens ursäkt kommer efter det att Persbrandt gjorde känt att han tänkte polisanmäla tidningen för grovt förtal eller stämma tidningen i en skadeståndsprocess Persbrandt vill att JK åtalar Otto Sjöberg Publicerat :13 Skådespelaren Mikael Persbrandt vill att justitiekanslern åtalar Expressens ansvarige utgivare Otto Sjöberg för grovt förtal. Justitiekanslern (JK) åtalar i alla tryckfrihetsbrott av särskilda skäl för att det är påkallat ur allmän synpunkt och Persbrandt vill att det ska drivas som ett allmänt åtal. JK fick anmälan på onsdagsmorgonen med rubriken "angivande av brott till allmänt åtal". Persbrandt skriver i sin anmälan, via sin advokat Per Liljekvist