Barns och ungdomars samtal om sin psykiska. ohälsa i hälsosamtalet med skolsköterskan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungdomars samtal om sin psykiska. ohälsa i hälsosamtalet med skolsköterskan"

Transkript

1 Examensarbete, 15 hp, Magisteruppsats Barns och ungdomars samtal om sin psykiska ohälsa i hälsosamtalet med skolsköterskan Berit Gustafsson och Anna Jonsson Examensarbete, 15 hp magisteruppsats Omvårdnad Jönköping, juni 2012 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad, AFO Box 1026, SE JÖNKÖPING

2 Children s and juvenile s descriptions of their mental ill-health in the health dialogue with the school nurse Berit Gustafsson och Anna Jonsson Jönköping, June 2012 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad, AFO Box 1026, SE JÖNKÖPING

3 Sammanfattning Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för barn och ungdomars egna aspekter på sin psykiska ohälsa i hälsosamtalet med skolsköterskan. Undersökningen gjordes med en deskriptiv kvalitativ design. Sexton ljudinspelningar och transkriberat material fanns tillgängligt. Kvalitativ innehållsanalys användes och innehållet delades in i koder, subkategorier och kategorier. Fem kategorier av psykisk ohälsa framträdde i analysen. Barnen och ungdomarna beskrev symtom i form av stress, sömnproblem, matproblem och psykosomatik. Upplevda känslor såsom ledsenhet, oro och känslighet i förhållande till sin psykiska ohälsa framkom. De beskrev även relationsproblem som separation och kommunikationsproblem. Upplevelse av att vara åsidosatt såsom kränkning, obekräftad och utanförskap angavs. Otillräcklighet beskrevs som skolproblem, koncentrationsproblem, krav och maktlöshet. För att möta barnens och ungdomarnas aspekter på sin psykiska ohälsa visar sig kompetens inom personcentrerad omvårdnad kunna vara en viktig komponent. I den personcentrerade omvårdnaden är det eleven som står i fokus och ges tillfälle att uttrycka tankar utifrån sina förväntningar på hälsosamtalets innehåll och upplever sig förstådd. Att skolsköterskan ger eleven möjlighet att beskriva hela sin livssituation kan utmynna i ett elevcentrerat hälsosamtal där eleven blir bekräftad och respekterad. Nyckelord: Barn och ungdom, hälsosamtal, personcentrerad vård, psykisk ohälsa

4 Summary The purpose of this study was to gain a deeper understanding of children and young people's own aspects of their mental ill-health in the health dialogue with the school nurse. Sixteen sound recordings and transcribed material of health visits was available and analyzed with qualitative content analysis. Five categories of mental ill-health appeared in the analysis. Pupils described the symptoms of stress, sleep problems, food problems and psychosomatics. Perceived feelings such as sadness, anxiety, and sensitivity in relation to their mental ill-health were found. They also described the problem of relationship as separation and communication problems. Experience of being breached as violation, unconfirmed and excluded was stated. Insufficiency was described as school problems, concentration problems, requirements and powerlessness. In order to meet children and youth aspects of their mental ill-health, excellence in person-centered care seems to be an important component. In the person centeredrelated care it is the pupil that is in focus and the opportunity to express ideas based on their expectations for healthier century content and the feeling of being understood. The school nurse will give pupils the opportunity to describe their life in a pupil-centered health communication where they can be confirmed and respected. Keywords: Children and youth, health consultations, person-centred care, mental ill-health

5 Innehållsförteckning Barns och ungdomars samtal om sin psykiska ohälsa i hälsosamtalet med skolsköterskan... 1 Children s and juvenile s descriptions of their mental ill-health in the health dialogue with the school nurse... 2 Inledning... 1 Bakgrund... 1 Psykisk ohälsa... 1 Hälsofrämjande arbete i elevhälsan... 2 Hälsobesök... 3 Personcentrerad omvårdnad... 3 Syfte... 5 Material och metod... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Symtom... 7 Känslor... 8 Relationsproblem... 9 Upplevelsen av att vara åsidosatt... 9

6 Otillräcklighet Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Barnen och ungdomarnas aspekter av sin psykiska ohälsa Slutsatser och kliniska implikationer Referenser Socialtjänstlagen (SFS 2011). Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 14 kap 1. Hämtad från: 21

7 Inledning Utifrån arbete med barn och ungdomar inom olika verksamheter så som hälso- och sjukvård och elevhälsan har det blivit tydligt att fokus på den psykiska ohälsan ökat. Det har krävts en förändring i arbetets inriktning i form av ökat stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. I de hälsobesök som erbjuds elever inom elevhälsan flera gånger under grundskoleoch gymnasietiden ska det ges möjlighet för eleven att berätta om sin hälsa och eventuella ohälsa. En metod som skolsköterskor idag använder för att möta eleven i samtal är hälsosamtal med någon form av hälsoformulär som underlag för hälsosamtalet. Denna metod kan utgöra ett stöd i att upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Hälsosamtalet kan också i sig utgöra ett stöd till elevers psykiska hälsa (Johansson & Ehnfors 2006). Bakgrund Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är en viktig folkhälsofråga och ett aktuellt ämne i samhället idag. Barn och ungdomar i Sverige är vanligtvis medicinskt friska men anger ofta nedstämdhet och olika psykosomatiska besvär (Bremberg, 2010). Psykisk sjukdom är väldefinierat men psykisk ohälsa är ett obestämt begrepp och definitionen varierar. Socialstyrelsen (2005) beskiver psykisk ohälsa som allt från psykiska sjukdomar som t.ex. depression och psykos, till lindrigare psykiska besvär eller problem som t.ex. sömnproblem, ångest och oro vilket orsakar personligt lidanden men ger inte alltid en psykiatrisk diagnos. Enligt denna definition betraktas symtom som är varaktiga, som hindrar barn och ungdomar att fungera och utvecklas optimalt och som orsakar lidande som psykisk ohälsa. Gällande varaktighet när det gäller depression beskriver diagnoskriterierna i American Psychiatric Association (2002) att en tvåveckorsperiod av nedstämdhet och/ eller minskat intresse eller glädje ska föreligga. Statens folkhälsoinstitut (2012) beskriver psykisk ohälsa hos barn och unga som psykiska symtom vilka påverkar barnets eller den unges känslomässiga välbefinnande vilket påverkar vardagen och kan hindra den normala utvecklingen. Symtomen kan t.ex. visa sig i någon form av oro och nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Det kan vara symtom som barnet eller den unge själv upplever besvärande men inte alltid kan eller vill förmedla till omgivningen. Psykisk ohälsa kan även visa sig hos barnet eller den unge i utagerande beteende med påtaglig inverkan på uppväxtsituationen men utan att individen själv behöver uppleva ohälsa. Den psykiska ohälsans utbredning i Sveriges befolkning anses omfattande. Den psykiska ohälsan i Sverige visar tecken på att öka, medan antalet personer med allvarliga psykiska sjukdomar (t.ex. schizofreni) inte ökar (Socialstyrelsen, 2005). Studier i Värmland (Hagqvist, 1998, 2000) kan jämföras med en undersökning i Gävleborgs län (Alfredsson, 2003) som visade att den psykiska ohälsan försämrades under 90-talet bland eleverna i årskurs nio. Undersökningarna genomfördes via självskattningsformulär och samma metod användes vid upprepade tillfällen. I folkhälsorapporten (Hjern, 2009) beskrivs besvär som att känna sig nere, känna sig nervös, ha svårt att somna, eller ha huvudvärk ha blivit vanligare mellan 1985 och slutet av 1990-talet, bland både flickor och pojkar i årskurs 5 och 9. Var tredje flicka i årskurs 9 har det senaste halvåret känt sig nere mer än en gång i veckan. Flickor i årskurs 9 känner sig mer stressade av skolarbetet. En ökning har skett från 50 till nästan 70 procent under perioden 1997/98 till 2005/06. 1

8 I denna studie belyses psykisk ohälsa utifrån subjektivt upplevda besvär som har en psykisk karaktär och som barnen och ungdomarna uttalar i hälsosamtalet. Under våren 2010 presenterades en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i svenska barns och ungdomars psykiska hälsa (Kungliga Vetenskapsakademin, 2010). En tvärvetenskaplig expertgrupp gjorde bedömningen att vissa typer av psykisk ohälsa som exempel nedstämdhet och oro har ökat hos ungdomar från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre pojkar har angett att de känner nedstämdhet och oro. Detta kan jämföras med den internationella undersökningen som i Sverige redovisas i Skolbarns hälsovanor 2009/10 (Statens folkhälsoinstitut 2011). Undersökningen bygger på uppgifter som 11-, 13- och 15-åringar lämnade i november december 2009, inom ramen för det internationella forskningsprojektet, WHOs Health Behaviour in School-Aged Children. I Sverige visar resultatet att de självrapporterade somatiska och psykiska besvären bland 15-åringar ökat, det vill säga från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Den senaste undersökningen visar dock att ökningen av självrapporterade psykiska och somatiska besvär bland 15-åringar har avstannat och i vissa fall minskat. Fortfarande är det dock en betydligt högre andel flickor som rapporterar psykiska och somatiska besvär, jämfört med pojkar. När det gäller totalundersökningen som genomfördes hösten 2009 med elever i åk 6 och 9 som angav psykisk ohälsa visade det sig att 80 % av dessa även angav skolproblem, 60% angav problem i familjen och 60% problem med kamrater (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Inom ett projekt som drivs genom Sveriges kommuner och landsting (SKL), Psynk psykisk hälsa barn och unga bedrivs ett arbete för att stärka elevhälsans roll och metoder för att synkronisera arbetet för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Rätt hjälp i rätt tid och på rätt nivå är begrepp som är en av utgångspunkterna i det arbetet. Att som professionell i mötet med barn och ungdomar med psykisk ohälsa ha klart för sig vad som ska erbjudas i stöd och hjälp samt kunna lotsa vidare till andra instanser är kunskap som utvecklas i detta projekt (skl.se/psynk). Hälsofrämjande arbete i elevhälsan Skollagen (2010) beskriver stödjandet för barn och ungdomar där elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas utveckling, hälsa och lärande. Varje individs behov skall vara utgångspunkten för det stöd som ges. Det hälsofrämjande arbetet är grunden inom elevhälsoteamen. Elevhälsoteam skall finnas på varje skola och innefattar olika yrkeskategorier under ledning av rektor. Yrkeskategorierna som ingår är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, specialpedagog och skolpsykolog. Skolsköterskans verksamhet har förskjutits från att vara kontrollinriktat till att vara mer hälsofrämjande och förebyggande men ska även fortsättningsvis anses utgöra en självständig verksamhetsgren i förhållande till den övriga elevhälsan och den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Hälsobesöken innefattar specifika hälsoundersökningar där även ett hälsosamtal ingår. Utifrån metaforen hälsa i livets flod kan det förebyggandet arbetet beskrivas som att individen erhåller en flytväst för att kunna motverka risker för ohälsa och det hälsofrämjande innebär att individen istället får redskap att lära sig simma på egen hand (Erikson & Lindström 2008). I skolsköterskans utövande ingår att arbeta hälsofrämjande på både individ och gruppnivå. Det generella hälsofrämjande arbetet görs tillsammans med elevhälsoteamet och annan skolpersonal. Det individuella hälsofrämjande arbetet bedrivs då skolsköterskan möter elever i till exempel hälsosamtal där det salutogena perspektivet är utgångspunkten, att stärka det friska. När det gäller det förebyggande arbetet görs det generella arbetet tillsammans i elev- 2

9 hälsoteamen och med övrig skolpersonal i arbetet mot att minska till exempel rökning, alkohol och övervikt. När det gäller det förebyggande individuella arbetet gör skolsköterskan det i sin verksamhet med till exempel vaccinationer, egenvårdsstöd och uppföljningar med återbesök där hälsorisker identifierats, till exempel övervikt (Socialstyrelsen, 2004). Hälsobesök Alla barn och ungdomar erbjuds hälsobesök flera gånger under sin skoltid. Hälsobesöket i klass 4, 7 eller 8 och första året på gymnasiet innefattar ett hälsosamtal med syfte att väcka elevens intresse för hälsa och en hälsosam livsstil. Vissa medicinska uppgifter inhämtas i hälsobesöket så som till exempel längd, vikt och ryggkontroll (Socialstyrelsen, 2004). Med utgångspunkt i individens egna behov och resurser innefattar hälsosamtal rådgivning, information och lärande (Tvietien & Severinsson, 2004). Syftet med hälsosamtal är att det ges möjlighet att få reflektera över sina egna förutsättningar och val kring hälsa (Tvietien, Ellefsen & Severinsson, 2005). Hälsosamtalen har utvecklats som en metod av skolsköterskorna för det individuella hälsofrämjande arbetet. I hälsosamtalet får eleven möjlighet att diskutera sin egen hälsa och livssituation med skolsköterskan (Golsäter, 2012). I hälsosamtal balanserar sjuksköterskor mellan att diskutera olika aspekter på levnadsvanor och hälsa samtidigt som individens egna val och integritet respekteras (Adelswärd & Sachs, 1996). Utifrån de område som enligt Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården ska beröras i hälsosamtalet ges det möjlighet att samtala med eleven om upplevelse av sin egen psykiska hälsa/ohälsa (Socialstyrelsen, 2004). Olika hälsoverktyg som stöd för hälsosamtalet har utvecklats som ett underlag för hälsosamtalet. Ett hälsoverktyg kan bestå av frågeformulär som eleven fyller i rörande sin egen hälsa. Denna kan leda till en hälsoprofil där elevens hälsosituation tydliggörs. Hälsokurvan är ett hälsoverktyg som utvecklats i Jönköpings län och ger möjlighet till detaljerade uppgifter utifrån parametrar som mäts när det gäller hälsan hos barn och ungdomar. En parameter som mäts är upplevd hälsa där frågor om psykisk hälsa och psykosomatiska besvär ingår (Golsäter, Sidenvall, Lingfors & Enskär, 2011). För att tidigt upptäcka behov av stöd och minska lidande är det viktigt att utifrån befintlig kunskap undersöka vad eleverna säger om sin psykiska ohälsa i hälsosamtalet och ta lärdom av detta i det fortsatta utvecklingsarbetet för hälsosamtal som metod. Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad har vuxit fram som en beskrivning av god omvårdnad och har sitt ursprung inom psykologin. Psykologen Carl Rogers (1961) betonade under talet personens upplevelse av och perspektiv på sin situation. Rogers menade att en central del i psykoterapin var att se personen som sökte som expert på sig själv och terapeuten som en befrämjare av självinsikt. Tim Kitwood (refererad i Edvardsson, 2010) benämns som den person som kom att använda begreppet inom vårdande verksamheter. Personcentrerad omvårdnad har vuxit fram då de etiska kraven tydliggjorts vad gäller att bemöta personen med respekt samt bemöta behoven av meningsfullhet, glädje, beslutsfattande, aktivitet och att respektera personens tolkning av omvärlden. Florence Nightingale (1969) beskrev att hälsa sker inuti människan och att vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar. Brooker (2007) menar att ett förutsättningslöst positivt be- 3

10 mötande är kärnan i personcentrerad omvårdnad. Detta kan ses utifrån mötet mellan elev och skolsköterska i hälsosamtal där korrigeringar och tillrättavisningar bör undvikas och att ge plats åt elevens tolkning av världen. Salter (2006) har i en artikel beskrivit innebörden av personcentrerad omvårdnad utifrån en begreppsanalys och menar att personcentrerad omvårdnad innebär att: - bekräfta personligheten - skapa en terapeutisk relation mellan vårdtagare och vårdgivare - respektera individualitet - ge vård som motsvarar professionella etiska standards - identifiera och understödja personers styrkor och behov snarare än svagheter och problem - bekräfta personens livsvärld - ge förutsättningar för och understödja personen att ta egna beslut rörande hälsan. Enligt Mc Cormack och Mc Cance (2010) är vårdtagare och vårdare aktiva i ett ömsesidigt samspel och detta ställer krav på goda förutsättningar vad gäller tid och respekt. Detta är aspekter som bör beaktas i mötet mellan elev och skölsköterska. Detta kan jämföras med beskrivningen i att skolsköterskan har tid för eleven, låter eleven vara med och bestämma innehållet i samtalet och att lyssna på eleven anges som en förutsättning för att samtalet ska upplevas som meningsfullt (Borup, 2000; Johansson & Ehnfors, 2006). Fossum och Arborelius (2004) beskriver i en artikel där videoinspelningar gjorts av det första mötet mellan patient och läkare, förutsättningar för en god patientcentrerad kommunikation enligt följande punkter: - att patienten får möjlighet att uttrycka anledningen till besöket och symtom, tankar, känslor och förväntningar kopplat till besöket - att patienten vill bli behandlad som en person med ett problem istället för att patienten är problemet - att patienten känner sig förstådd. Personcentrerad omvårdnad prioriterar att göra hela personen synlig och strävar efter att tillgodose sociala, psykiska, andliga och existentiella behov. Personcentrerad omvårdnad innebär respekt och bekräftande av personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom och att utifrån denna tolkning främja hälsan för just denna person. Huvudorden kring personcentrerad omvårdnad är människa, existerande, förkroppsligande och medfödd förmåga till självständighet. Det professionella perspektivet och personens perspektiv jämställs i berättigande av tolkning av ohälsa. Personcentrerad omvårdnad tar med personens sociala sammanhang, dess närstående och andra betydelsefulla personer (Edvardsson, 2009). Patientfokuserade åtgärder förbättrar egenvårdsförmågan, tillgängligheten, säkerheten och ökar tillfredsställelsen med vården (Coulter, Ellins, 2006). Antonovsky (1979, 2005) ser hälsa som ett kontinuum som sträcker sig mellan ytterligheterna total hälsa och total ohälsa, och under hela livet befinner sig personen i ständig rörelse mellan dessa två poler. I och med det så anses människan alltid befinna sig i någon grad eller form av hälsa, även vid svår sjukdom. Det salutogenetiska synsättet får oss att i stället tänka i termer av faktorer som främjar en rörelse mot den friska polen på kontinuumet (Antonovsky, 2005, s.31). Om hälsosamtalet har sin utgångspunkt i det salutogena synsättet där eleven bifinner sig i ständig rörelse mellan hälsa och ohälsa och där skolsköterskan med utgångspunkt i personcentrerad omvårdand stödjer eleven att reflektera och inbjuder eleven att tala om det som är mest angeläget för just den eleven ges möjligheter för barnet eller ungdomen att få stöd i att samtala om sin psykiska ohälsa. 4

11 Syfte Syftet är att utforska vilka aspekter avseende sin psykiska ohälsa som barn och ungdomar lyfter fram i hälsosamtalet med skolsköterskan. Material och metod Detta är en delstudie i en större studie som utforskar och beskriver hälsobesök med elever och skolsköterskor. Undersökningens design För att få förståelse och ökad kunskap utifrån syftet valdes en kvalitativ och beskrivande design för att utforska hälsosamtalet. I ett forskningsprojekt filmades och transkriberades 24 hälsobesök i årskurserna 4, 7 eller 8 och första året på gymnasiet. Datainsamling Under filmades 24 hälsobesök på skolsköterskornas mottagningar inom forskningsprojektet. Forskaren videoinspelade hela hälsobesöket och var inte aktiv utan agerade endast bakom kameran och följde med vid de olika moment under besöket, som till exempel vid hälsosamtalet och vid längd- och viktmätning. Videoinspelningarna transkriberades ordagrant av en sekreterare med lång erfarenhet av att skriva ut forskningsarbete (Golsäter, 2012). Urval och deltagare Hälsosamtal med stöd av hälsoverktyget för hälsosamtal utförs i årskurs 4, 7 eller 8 samt första året på gymnasiet i de flesta skolor i Jönköpings län. Samtliga 105 skolsköterskor i Jönköpings län blev tillfrågade via e-post om att vara med vid videoinspelning av hälsosamtal. Sjutton skolsköterskor tackade ja och deltog i studien. De hade arbetat mellan ett till femton år som skolsköterskor. De som tackade nej angav sin egen oro för videoinspelningen och att filminspelningen även skulle kunna påverka eleven i hälsobesöket. De skolsköterskor som tackade ja tillfrågade de aktuella eleverna och deras vårdnadshavare om deltagande via klassläraren. Elva skolsköterskor deltog i varsin inspelning, en skolsköterska deltog i tre inspelningar och fem i två inspelningar. Den transkriberade texten från totalt tjugofyra hälsobesök, tolv flickor och tolv pojkar, åtta i varje årskurs (åk 7 och 8 räknas här i samma årskurs) lästes igenom flera gånger. Den transkriberade texten från totalt tjugofyra hälsobesök, tolv flickor och tolv pojkar, åtta i varje årskurs (åk 7 och 8 räknas här i samma årskurs) lästes igenom flera gånger. De hälsobesök där psykisk ohälsa identifierades, utifrån den definition som bestämts för denna undersökning, valdes ut. Definitionen som användes var, subjektivt upplevda besvär som hade en psykisk karaktär och som barnen och ungdomarna uttalade i hälsosamtalet. Fyra av dem var pojkar och tolv flickor, totalt sexton transkriptioner analyserades vidare. Fem av hälsobesöken var i årskurs fyra, fem på högstadiet och sex på gymnasiet (se tabell 2). Dataanalys I denna undersökning användes det transkriberade materialet och ljudfilerna. Det framkom i de initiala genomläsningarna av texterna att barn och ungdomar tog upp sin psykiska ohälsa i sexton av hälsosamtalen och det var dessa texter och ljudfiler som sedan analyserades. De transkriberade samtalen analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen utgjorde en grund för att komma fram till meningsfulla utsagor som barnen och ungdomarna angav i texten utifrån syftet. Texterna lästes igenom flera gånger för att skapa en förståelse för innehållet och för att fånga det väsentliga i texterna. Subjektivt upplevda besvär som hade en 5

12 psykisk karaktär och som barnen och ungdomarna uttalade i hälsosamtalet valdes ut som meningsbärande enheter. De hälsosamtal som svarade mot syftet genomlyssnades för att få en ökad förståelse för det som angavs i samtalen. Analysen gjordes därefter mening för mening och kodades utifrån barnens och ungdomarnas egna utsagor som utgjorde de meningsbärande enheterna. I det textnära arbetet justerades kategoriseringen och subkategorier fastställdes utifrån innehållet. I nästa steg abstraherades subkategorierna till kategorier (se tabell 1). Tolkningen av texterna förutsatte kunskap om sammanhanget där hälsosamtal bedrivs (Krippendorff, 2004). Granheim och Lundman (2004) beskriver att delar av en texts innehåll måste ses i sitt sammanhang i det som kommer före och efter i textmassan. Tabell 1. Exempel på analysförfarandet Meningsbärande Kod Subkategori Kategori enheten Vissa dar så vill jag Orkar ibland inte Maktlöshet Otillräcklighet inte ens upp ur sängen upp ur sängen Jag är den typen som bekymrar mig om skolan eller prov. Bekymmer om skolan Oro Känslor Etiska överväganden Forskning där barn deltar ställer högre krav på forskaren och har ur ett etiskt perspektiv mer att ta hänsyn till jämfört med forskning där vuxna deltar. Det ligger i sakens natur att det är svårare att få ett adekvat informerat samtycke från barn, då deras förmåga att bedöma risker och överblicka konsekvenser är begränsad och de lättare kan låta sig påverkas av andra (Codex, 2011). I Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning beskrivs att barn och ungdomar inte ska involveras i forskning om kunskapen kan inhämtas på annat sätt. (MFR, 2003). I denna studie var barn och ungdomars egna utsagor om sin psykiska ohälsa viktig och hade inte kunnat framföras av någon annan. Inför studien med videoinspelningarna söktes etiskt godkännande från etiska kommittén i Linköping som biföll ansökan (dnr 36-08). Etisk egengranskning utifrån Hälsohögskolans anvisningar har genomförts. Enligt de internationella etiska koderna för omvårdnadsforskning (International Council of Nurses [ICN], 2002) beaktades: Principen om autonomi : Oavsett ålder på deltagarna gavs information till deltagarna och deras vårdnadshavare. Informationsbreven var anpassade utifrån barnens olika åldrar. Innan videoinspelningarna genomfördes fick barn och ungdomar ge sitt skriftliga samtycke och till barn under sexton år fick även vårdnadshavare skriva på sitt skriftliga samtycke. Deltagarnas namn avslöjades inte i resultatet och konfidentiallitet garanterades, för att skydda den personliga integriteten Principen om att göra gott var i detta sammanhang tydlig, eftersom barn och ungdomar fanns inom verksamhetsområdet som var aktuellt (elevhälsan). Resultatet skulle kunna generera utveckling av hälsosamtalet för att gynna barn och ungdomar. Principen om att inte skada innebar noggrann inventering av möjliga risker för skada eller obehag. För att möta eventuella behov utifrån risk för skada av videoinspelningen av hälsosamtalet hade forskaren samtal med eleverna efter hälsosamtalet. Alla eleverna erbjöds ett nytt hälsosamtal som inte filmades. Principen om rättvisa kunde i denna undersökning beaktas genom att samtliga skolsköterskor som varit med i utvecklingsarbetet av hälsoverktyget erbjöds att delta i studien. Elevernas rätt att delta begränsades utifrån att skolsköterskan först skulle ge sitt samtycke till att delta (ICN, 2002). 6

13 Resultat I analysen framkom som första resultat att barnen och ungdomarna angav subjektiva besvär av psykisk karaktär i 16 av 24 hälsosamtal där fördelningen var 12 flickor och 4 pojkar (se tabell 2). Tabell 2. Resultat av urval. Årskurs Årskurs 4 4 Flickor Pojkar Samtliga Hälsobesök Hälsobesök där psykisk ohälsa identifieras Högstadiet Flickor Högstadiet Pojkar Gymnasiet Flickor Gymnasiet Pojkar Totalt I de analyserade hälsosamtalen framträdde fem kategorier utifrån det barn och ungdomar beskrev av olika aspekter när det gällde sin psykiska ohälsa. De beskrev sina egna känslor, olika symtom, relationsproblem, om att vara åsidosatt och upplevelser av otillräckliget (se tabell 3). Barn och ungdomar beskrev även olika möjligheter till förbättring i relation till problemet. I resultatet används begreppet elev återkommande för barn och ungdomar. Tabell 3. Kategorier med dess subkategorier. Symtom Känslor Relationsproblem Stress Sömnproblem Matproblem Psykosomatik Ledsenhet Oro Känslighet Separation Kommunikationsproblem Upplevelse av att vara åsidosatt Kränkning Obekräftad Utanförskap Otillräcklighet Skolproblem Koncentrationsproblem Krav Maktlöshet Symtom Att vara stressad för skolarbetet med höga krav på sig själv och att därutöver hinna med sina fritidsintressen beskrevs återkommande i hälsosamtalen. Ja, jag blir stressad när just det här med att jag bor en bra bit från skolan. Sen att jag har träning typ när jag kommer hem och sen ibland när man får läxor stressar jag för ingenting. Jag vill ha allting gjort, helst två dagar innan det ska lämnas in liksom (gymnasieelev). Att hinna med sina sysslor hemma vid sjukdom i familjen beskrevs som stressande när skolarbete också skulle hinnas med. Stress beskrevs utifrån att inte tidsplanering hölls där till exempel måltiderna blev lidande. Starka känslor som att hata att vara stressad beskrevs och att det värsta som fanns var att ligga efter med skolarbete som hela tiden stressade. Stress beskrevs också i relation till dataspel där man måste reagera snabbt och vara helt fokuserad, där ett ständigt stresspåslag beskrevs som en inre undermedveten stress. Samhällets hastighet, mass- 7

14 medias ständiga informationsflöde, många valmöjligheter och allt som skall hinnas med beskrevs som stressfaktorer. Sömnproblem beskrevs återkommande i hälsosamtalen med att det var svårt att somna på kvällen och natten. Detta var ibland orsak till att det var svårt att vakna i tid till skolan och kunde vara under lång tid eller i perioder. Att ligga vaken till tre, fyra på natten med risk att vända på dygnet beskrevs. Råd om att använda sömntabletter hade getts vilket inte upplevdes som ett bra alternativ. Eleven kände sig då skyldig på grund av upplevelsen av att inte kunna ordna sin sömn själv. Att bo på internat och vantrivas och längta hem ledde till sömnproblem som sedan även blev ett kvarvarande problem. Långvariga sömnsvårigheter ledde till att hela familjen påverkades. Jag bara gick upp på natten och gick på toa och allting och pappa blev jättearg och ingen av oss mådde bra utav det (årskurs 4). Känsla av egenansvar beskrevs när det gäller sömnbesvär. Jag vill inte att jag ska bli så här trött dagen efter. Jag ligger och sen så kollar jag lite och sen blundar jag och så kollar jag flera gånger så och det tycker jag är väldigt jobbigt. Men så bara nu stänger jag ögonen så får jag inte öppna dom mer(årskurs 4). Matproblem som uppkom vid dåligt mående var en aspekt som återkom. Så det har varit jättemycket jobbigt med. Och sen ifall aptiten blir dålig på grund av när jag mår dåligt så slutar jag äta. Inte medvetet (gymnasieelev) Det beskrevs också att det var tränaren som påtalat viktnedgången och det gav medvetenhet hos eleven om att den dåliga aptiten hade sin grund i psykisk ohälsa. Psykosomatik beskrevs på olika sätt. Huvudvärk var ett symtom som bland annat angavs vid stress och höga krav på sig själv. Magont var ett annat symtom som framkom återkommande och bland annat var kopplat till oro för skolprestationen. Flera kroppsliga symtom beskrevs av ungdom på gymnasiet som också varit med om en våldsam upplevelse med bråk och slagsmål mellan kompisar där eleven även blivit slagen och fasthållen. För att det kan vara det ibland att jag kanske har ont i huvudet, känner mig yr, har lite svårt att andas och ont i hjärtat ibland..(gymnasieelev). Känslor Ledsenhet beskrevs utifrån en relation där man inte blev lyssnad på. Ja, ledsen har jag känt mig jättemycket den senaste tiden för jag eller jag och min pojkvän har fått så här eller när jag inte vill ha sex och lite så där (gymnasieelev). Efter detta uttalande fick eleven inte stöd i att berätta mera då skolsköterskan gick vidare till nästa område i hälsosamtalet. Ledsenhet och tjurighet beskrevs då elev gjort slut med sin partner som sedan blev tillsammans med en klasskamrat. En annan aspekt på ledsenhet var då elevens släkting blivit sjuk. Svårighet att förklara sin ledsenhet som kommer då det finns mycket att tänka på beskrevs som svårt att förstå. Nä, men det är väl typ när man känner att man har massor och tänka på och så blir man ledsen. Konstigt svårt och förklara (högstadieelev). Att bli ledsen på grund av viktuppgång var en aspekt. Ledsenhet på grund av bråk med förälder och kommunikationsproblem i familjen framkom. Elever beskrev även ledsenhet över att inte få vara med kompisarna. Att få stöd vid ledsenhet i form av att kunna prata med olika personer i elevernas närhet beskrevs återkommande. Upplevelsen av stöd från sin partner beskrevs i att inte behöva tänka så mycket utan bara kunna vara tillsammans med denne vid ledsenhet. Oro för familjemedlem beskrevs i flera hälsosamtal. Oro för syskons situation i en svår relation med återkommande kränkningar beskrevs och oro för yngre syskon vid föräldrars skilsmässa då den yngre systern hade svårt att tala om sina känslor framkom. En annan aspekt var oro för sjuk förälder och även annan sjuk närstående. Oro för utsatthet i skolan beskrevs som att ligga och oroar sig på kvällen för att gå på specifik lektion där eleven känt sig utskrattad. Oro kunde också yttra sig som insomningssvårigheter på grund av oroande tankar och även oro för att inte vakna och då komma för sent till skolan. Oro för skolarbetet var en aspekt som framkom. Det handlade om 8

15 att prestera bra eller att ligga efter med uppgifter som måste göras eller oro för att inte bli godkänd. Även oro för framtiden framkom. Jag är den typen som bekymrar om såna här du vet skolan eller prov eller någonting sånt. Jag tänker mycket om det, vad ska jag göra i framtiden och så. När man tänker om framtiden blir jag lite orolig kan man säga (gymnasieelev). Att föräldrar utgjorde ett stöd vid oro för skolprestationer och därmed magbesvär beskrevs som en förbättringsmöjlighet. Känslighet beskrevs utifrån humörsvängningar under hela livet och det framkom även sårbarhet i samband med att sluta röka. En aspekt var att känna sig frisk fram till föräldrarnas skilsmässa men efter denna händelse bli ledsen för ingenting. Beskrev upplevelse av ökad känslighet vid påfrestningar även om det jobbigaste var över. När man typ mår lite dåligt så typ kommer det också så då blir det ännu mer jobbigare typ (gymnasieelev). Relationsproblem Separation beskrevs då det blev jobbigt vid flytt från kompisar och skolan. Föräldrars skiljsmässa som kom helt oväntat beskrevs. Det bara hände liksom. Om jag --- om dom typ hade bråkat kanske nåt halvår innan då hade man liksom varit med på att det kanske kan hända men det jag var inte alls beredd på det. Ingen var beredd på det(gymnasieelev). Flytten vid föräldrarnas skilsmässa sågs i förlängningen som en del i ett sammanhang. Att vara helt emot separationen från början men att i efterhand kunna se positiva effekter som att bo nära pojkvännen och tycka om förändringen med växelvis boende framhölls och sågs som en förbättring. Kommunikationsproblem beskrevs då syskon inte ville prata om sina känslor. Upplevelsen av att känna sig oskyldigt anklagad i skolan och att inte getts möjlighet att få förståelse för hela händelsen beskrevs. Flera elever angav svårigheter i kommunikationen med sin förälder vilket innebar att de hade svårt att nå varandra. Sen är det lite på grund av mamma så har det blivit att vår familj inte är så tajt. Alltså vi kan inte prata om en massa saker med varandra. Till exempel som när xx fick sin första mens så hon kunde ju inte prata med mamma (högstadieelev). En annan elev beskrev svårigheten i att prata med sin förälder efter skilsmässan som upplevdes komma som en chock. Här fanns även en besvikelse med som gjorde att eleven inte ville prata med den ene föräldern efter skilsmässan. Svårigheter i att kunna kommunicera med den en av föräldrarna men inte med den andre fanns beskrivet av flera elever. Föräldrars oförmåga till kommunikation med varandra angavs påverka elever negativt. Att inte våga ta kontakt och kommunicera med kamrater i skolan angavs som ett problem då det blev svårt att få kompisar och konflikter på grund av kommunikationsproblem med kompisar beskrevs. Att kunna gå vidare och släppa en konflikt med en kamrat utan att det var utrett beskrevs i ett hälsosamtal. Ytterliggare framkom det att det blivit jättetjafsigt med en tidigare bra kamrat som sedan började fjäska för att få relationen bra igen och detta kändes fel och ledde till att konflikten inte reddes ut. Upplevelsen av att vara åsidosatt Kränkning beskrevs av elever som till exempel att bli behandlad som luft och att inte få vara med klasskamraterna i skolan. En elev beskrev att klasskamraterna bara vänder sig om och gick då eleven pratade med dem. Att bli skrattad åt på ett kränkande sätt beskrevs. Mångårig mobbning beskrevs och att det var först på vårterminen i nian som skolan agerade och arbetade med den utsatta situation och mobbningen. Då var inte eleven beredd att byta klass utan upplevde det som en allt för sen insats med två månader kvar i grundskolan. Och sen kom jag ju i samma när jag gick i sexan så fick jag alltså då var det ju samma som mobbade mig. Jag fick aldrig byta klass eller nånting så därför (gymnasieelev).. Eleven beskrev stöd från sin förälder vid den utsatta situationen i skolan. 9

16 Vid sjukdom hos förälder berättades om upplevelsen av att vara obekräftad utifrån att det fanns många sysslor som skulle utföras innan det fanns tid för att göra läxor och frukost sakandes hemma. Att vara obekräftad kunde också visa sig i att inte få byta klass trots mobbing då det inte fanns någon plats i annan klass. En elev kände sig obekräftad av ena föräldern då behov fanns av stöd i en svår situation. Han typ håller sig i skymundan (högstadieelev). Utanförskap beskrevs utifrån att komma till ny klass och inte känna någon. Återkommande ensamhet angavs då nära vänner gick i en annan klass. Den ständiga ensamheten med att inte hade någon att vara tillsammans med under skoldagen beskrevs. Utanförskap beskrevs också efter mobbning då mobbarna inte kändes vid eller kanske inte ens kom ihåg det som tidigare hänt. Jo, i nian. Då hade vi ju halva nian i slutet av nian var det ju. Då hade dom ju i och för sig slutat --- så sa jag det, jag frågade om dom kom ihåg nånting dom kom inte ens ihåg det så det var lite så där konstigt. Ja, det var ju det alltså dom ser ju det som ett nöje just då. Sen glömmer dom bort det. Det gör man ju inte själv om man säger så(gymnasieelev). Otillräcklighet Skolproblem beskrevs som otillräcklighet i relation till klasskamrater då det gällde skolprestation på tid. Jämförelse med klaskamraterna beskrevs som jobbig. Att var skoltrött och inte orka upp ur sängen beskrevs som en otillräcklighet då skolgången blev lidande. Otillräcklighet vid skolgång på annan ort på grund av hemlängtan som ledde till skolproblem beskrevs. Koncentrationsproblem var en aspekt som återkom i hälsosamtalen och som beskrevs utifrån olika bakomliggande orsaker som till exempel vid relationsproblem som påverkade. Att inte ges möjlighet att reda ut konflikter angavs påverka koncentrationen negativt. Då mådde jag skitdåligt. Alltså jag klarade inte av nånting. Jag klarade inte av och koncentrera mig eller äta eller någonting (gymnasieelev). Koncentrationsproblem beskrevs också då det inte var tyst i klassen, kompisar pratade och störde vid till exempel prov och de lyssnade inte om de ombads vara tysta. Egna krav beskrevs utifrån att själv klara av att kunna somna och sova och göra detta själv. Det är min du vet, vad kan man säga jag är skyldig för att jag kan inte vad kan man säga, ordna min sömn själv alltså. Jag måste tänka lite mer att ordna och sånt (gymnasieelev). De egna kraven visade sig också som missnöjdhet med sin kropp vid viktuppgång. En annan aspekt som framkom där skolsköterskan kunde bedöma normalvikt var att eleven ansåg sig vilja väga mindre och var inte nöjd med sin kropp. Egna krav som bestod i att få mera muskelmassa och en önskan om viktuppgång framkom i ett hälsobesök. Upplevelsen av andras krav beskrevs genom relationen till modern som ställde krav som kändes svåra att leva upp till och inte stämde med det övriga livet för den unga. Maktlöshet beskrevs som att vilja finnas till hands för sina vänner i en utsatt situation men blev då bortkörd av kompisar. Att bry sig mer om andra än sig själv var en upplevelse. Att bli besviken på sig själv och må jättedåligt av att vilja men inte kunna hjälpa andra människor beskrevs. Så blev jag så där jättebesviken för att jag inte kunde hjälpa honom för att jag verkligen vill hjälpa han (paus) och så, och han lyssnade ju på mig men tydligen fick jag inte snacka för de tog mig därifrån, sen åkte vi ifrån och jag mådde jättedåligt den kvällen, kände ju bara, oh Gud, jag klarar inte xx för att jag vill hjälpa människan men sen kan jag ju inte hjälpa den människan (gymnasieelev). Diskussion Barnen och ungdomarna angav aspekter på sin egen psykiska ohälsa i hälsosamtalet med skolsköterskan. Fem kategorier av psykisk ohälsa framträdde i analysen. Barnen och ungdo- 10

17 marna beskrev symtom och upplevda känslor i förhållande till sin psykiska ohälsa. De beskrev även relationsproblem, att vara åsidosatt och otillräcklighet. Metoddiskussion Deltagare urval Valet av deltagare i studien bör beaktas i tolkningen av resultatet. De skolsköterskor som tackade ja till att ingå i studien kan vara särskilt intresserade av arbetet med hälsofrämjande arbete och hälsosamtal som metod. Dessa skolsköterskor kan vara mer positivt inställda och engagerade i sitt arbete. De skolsköterskor som tackade nej till att delta kan ha varit nya och/ eller osäkra i att bedriva hälsosamtal som metod. Videoinspelningen upplevdes av några skolsköterskor som en utsatt situation och några som tillfrågades tackade nej av denna anledning. Resultatet kan ha påverkats av att de deltagende skolsköterskorna kan ha varit positivt inställda och engagerade i sitt arbete vilket kan ha gjort att eleven redan hade en relation till skolsköterskan vilket gjorde det lättare för eleven att berätta om sin psykiska ohälsa. Det kan ha haft betydelse för att så pass mycket data som framkommit har kunnat analyseras. Viss förkunskap som funnits hos skolsköterskan om eleven gjorde att inte skolsköterskan alltid valde att gå vidare med viss information som eleven angav. Det ter sig som om de redan hade gemensam kunskap som inte behövde fördjupas. Mer information om psykisk ohälsa hade kunnat belysas om denna förkunskap inte funnits. Jacobsen (2007) beskriver bekvämlighetsurval som består av informanter vilka är lätta att få kontakt med. Att skolsköterskan valde ut vilka som skulle delta kan ses som en form av bekvämlighetsurval (Polit& Beck, 2008). Hur klassföreståndaren presenterade erbjudandet att delta i studien är inte heller beskrivet och kan ha inverkat på urval vilket bör beaktas i tolkningen av resultatet. Elevens tidigare erfarenheter av elevhälsan, skolsköterskan och hälso- och sjukvård kan ha påverkat beslutet om att delta eller avstå. Eleverna fick med sig information hem och kunde tillsammans med vårdnadshavare ta ställning till deltagande i studien. Gymnasieelevernas vårdnadshavare fick informationsbrev om studien men enbart eleverna skrev på om informerat samtycke. Här kan också en selektion skett beroende på vårdnadshavares inställning till studien. Skolsköterskorna som deltog använde sig av liknande hälsoverktyg som var anpassade till barnens och ungdomarnas olika åldrar. Detta kan ha betydelse som bör beaktas i tolkningen av resultat och även att samtliga barn och ungdomar bor i Jönköpings län. Om syftet med videoinspelningarna från början hade varit att studera psykisk ohälsa hos barnen och ungdomarna hade designen troligtvis sett annorlunda ut. Skolsköterskor kan ha valt bort elever med känd psykisk ohälsa med motivet att skydda eleven. Den egna utsatthet när det gäller till exempel egen värdering av sin kompetens i att kunna stödja dessa elever med psykisk ohälsa på ett professionellt sätt kan också haft inverkan på vilka elever som erbjöds delta. Även barnen och ungdomarnas benägenhet att delta i studien kan ha minskat vid psykisk ohälsa. Fördelningen bland de som tog upp psykisk ohälsa i hälsosamtalet är ett observandum, 11 flickor och 5 pojkar. I tidigare studier har man sett att flickor tar upp aspekter på relationer i hälsosamtalen i högre utsträckning än pojkar. Pojkarna pratar mer om sina aktiviteter (Borup, 1998). Detta skulle kunna vara en förklaring på att flera flickor än pojkar finns med i denna studie. Datainsamling Barnen, ungdomen och skolsköterskan träffades till det planerade hälsosamtalet med sitt specifika syfte. Inget utöver detta konstruerades för genomförandet, det går dock inte att bedöma huruvida videoinspelningen påverkade hälsosamtalet. I efterföljande samtal mellan forskaren, barnet eller ungdomen och samtalet med skolsköterskan framkom dock inget som påvisade att videoinspelningen påverkade hälsosamtalet (Golsäter, 2012).. Kvalitativ analys 11

18 Tillförlitlighet beskrivs av Graneheim och Lundman (2004) som ett tillämpbart begrepp inom kvalitativa traditionen när resultat rapporteras från studier som är gjorda utifrån innehållsanalys. För att stärka tillförlitligheten har materialet lästs igenom enskilt flera gånger av respektive författare. Därefter kompletterades läsandet med genomlyssning av utifrån syftet utvalda delar av hälsosamtalen. Detta skulle kunna påverka tolkningen av resultatet och därmed tillförlitligheten då vissa delar kan ha feltolkats. Krippendorff (2004) uttrycker att en text får mening genom läsaren och att en text inte har en given mening. Möjlighet till flera tolkningar finns och kan vara giltiga även om de är olika. I Golsäter (2012) avhandling beskrivs att totalt 41% av yttrandena i hälsosamtalen kommer från elever. I ett av hälsosamtalen står eleven för mer yttranden än skolsköterskan och detta samtal fanns med i denna studie. Ju äldre eleverna blir, ju mer yttranden står de för vilket blev tydligt i resultatet där flest citat kommer från gymnasieelever. Här fanns mest uttalande som svarade mot syftet och passade enligt denna studies definition på psykisk ohälsa. När det gäller kvalitativ forskning och begreppet överförbarhet är det den person som tar emot resultaten som avgör om det kan överföras på en annan situation (Kreuger, 1998). För att underlätta överförbarheten till läsaren i denna studie har försök till så god beskrivning av metod och urval som möjligt eftersträvats. Även svagheter och styrkor i urvalet har beskrivits för läsaren. Resultatdiskussion I analysen framkom att barnen och ungdomarna angav subjektiva besvär av psykisk karaktär i 16 av 24 hälsosamtal. Fördelningen mellan barnen och ungdomarna visade sig vara att samtliga 12 flickor och 4 pojkar beskrev subjektiva besvär av psykisk karaktär. Barnen och ungdomarnas aspekter av sin psykiska ohälsa Som människa ingår hela känslolivet med alla yttringar som är det normala. Därutöver kan känslor bli så starka att de påverkar vardagen negativt och hindrar en normal utveckling. Denna distinktion är ibland svår att göra när samma symtom eller känsla kan påverka barn och ungdomar på olika sätt. Detta kan jämföras med Statens folkhälsoinstitut (2012) och Socialstyrelsens (2005) ambitioner att definiera psykisk ohälsa. Beskrivning av känslor ses i resultatet när det gäller relationer där man inte blev lyssnad på. Vilka konsekvenser detta fått har inte kommit fram i resultatet då skolsköterskan inte frågade vidare om hur det var för eleven. Det kan ha rört sig om övergrepp som eleven försökte få hjälp med eller så var det ändå något som gjorde eleven ledsen. Eleven angav alltså känslan av ledsenhet av att inte ha blivit lyssnad på och detta upprepades då eleven inte blev lyssnade på i hälsosamtalet. Eleven gavs inte möjlighet att berätta mer om sin ledsenhet. Å andra sidan kan vi inte heller veta om eleven ville eller orkade berätta mer. Kanske hade eleven inte sagt mera trots att skolsköterskan öppnat upp för det. Skolsköterskan hade kunnat erbjuda uppföljande samtal som hade gett eleven en signal om att ämnet var talbart och normalt hos skolsköterskan. På vilket sätt barnen och ungdomarna beskriver sina känslor och vilken förmåga de har att uttrycka sig är grunden för hur skolsköterskan bedömer symtomen eller känslorna. I resultatet beskrev elever svårigheten i att kunna beskriva känslor och även problematiken i att förstå olika känslor. Vad gäller oro för närstående fanns både ledsenhet och oro beskrivet. Eleverna kunde följa känslan och vilka handlingar den ledde till. Oro på kvällen ledde till sömnlöshet som ledde till att eleven kom för sent till skolan dagen efter. I subkategorin känslighet beskrev eleverna sårbarhet. Vid föräldrars skilsmässa så blev situationer jobbiga som annars hade varit normala. Tankar belyser oro kring framtiden av elever med krav på att lyckas med relationer och jobb och detta kan leda till stress. 12

19 Återkommande i resultatet angavs stress som kunde generera så starka känslor som hat. Stressen härleddes av eleverna till höga krav på sig själv, skolarbete, läxor, fritidsaktiviteter, resor till och från skolan. Detta kan tyckas tillhöra den helt normala vardagen för alla barn och ungdomar. Varför blir då vissa elever stressade på grund av detta? Är det de egna kraven på sig själv som gör skillnad eller är det också kraven utifrån som spelar roll även om de inte omtalades så ofta i resultatet eller vad gör skillnad i stresstålighet? Utvecklingsstadierna som gås igenom och beroendeförhållandet till vuxenvärlden är aspekter som kan ha betydelse för hur barnet och ungdomen upplever stress. Om barnen bemöts med rimliga krav kan det bli en sporre till gynnsam utveckling när det gäller att hantera stress. Men för höga krav kan leda till stress. Orsaker till stress hos barn och ungdomar kan vara förluster, kroniskt störda relationer, separationer, händelser som kräver social anpassning, negativ händelse, till exempel vantrivsel (Währborg, 2008). Egentligen är stress ändamålsenlig och funktionell men vid långvarig stress kan dess konsekvenser vara förödande. Barn och ungdomar är särskilt känsliga för stress eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad (Nilsson & Währborg, 2002). Pålshammar (2010) beskriver limbiska systemet även kallad känslohjärnan som har ett eget varnings- och belöningssystem. När fara upptäcks får det sympatiska nervsystemet en impuls om att förbereda sig på kamp och flykt. Detta upplevs som stress. Pannloben som utvecklas sist i hjärnan (prefrontala cortex) kan sägas vara hjärnans högkvarter som styr vår uppmärksamhet, känsloreglering, förutseende och strategiskt beslutsfattande. Pålshammar (2010) belyser i en liknelse tonårshjärnas utveckling, där den beskrivs som en bil med stark motor (limbiska systemet) men med riskabelt svaga bromsar och svajigt styrsystem (prefrontala barken). Kanske detta kan förklara de återkommande utsagorna om stress. Elev beskrev stress i relation till dataspel som ett ständigt stresspåslag då totalt fokus rådde för att reagera snabbt. Här kan man ana en del av den koncentration det kräver för den unge att hålla fokus utifrån sina resurser inte bara i dataspel. Även samhällets hastighet, alla valmöjligheter som står till buds samt massmedial tillgänglighet påtalades i resultatet som ett problem att hantera för den unge. Det första som stryker på foten vid stress bland barn och ungdomar är nyinlärning och därefter det som ännu inte blivit rutin dvs. de senast förvärvade förmågorna (Lorenz, 2012). Kopplingen mellan koncentrationsproblem och stress framkommer inte tydligt i resultatet men oro för skolarbete framkommer och här kanske det kan finnas något samband med stress. Långvarigt störda relationer beskrivs i resultatet och detta är en känd faktor som kan leda till stress (Åsberg, Grape, Krakau, Nygren, Rodhe, Wahlberg, Währborg 2010). Elever beskriver både störda relationer inom familjen och i skolan bland kamrater, lärare och de kopplar det till koncentrationsproblem. Även mycket ljud i skolan kan kopplas till stresspåslag som leder till svårigheter att koncentrera sig. Ytterligare beskrevs psykosomatiska besvär så som magont som är ett vanligt symtom. Mörelius (2012) beskriver förskolebarnens symtom på stress där magont ofta är återkommande. Vidare beskrivs skolbarnens symtom på stress som ger sig uttryck på många sätt i till exempel magont, huvudvärk, oklara smärtor, ångest, depression, självskador, somna på lektioner, koncentrationssvårigheter, komma för sent till skolan, aggressivitet, tillbakadragenhet, och utagerande beteende. I undersökningen framkom bland annat att elev fick ont i magen och fick huvudvärk inför skolprestationer. Som en salutogen faktor i det samtalet framkom att föräldrarna gav barnet stöd i samtal så det kändes bättre för barnet. Kroppsliga symtom vid upprepade tillfällen såsom huvudvärk, yrsel, andningsproblematik, bröstsmärtor framkom i resultatet. En massiv problematik som vid en noggrannare anamnes vid diagnossättning skulle kunnat benämnas som panikångest. Barnen och ungdomarna påtalade deras eget behov av sömn och angav sömnsvårigheter återkommande som ett symtom. Matproblematik var ett annat symtom som också återkom som en aspekt vid dåligt mående. I den personcentrerade omvårdnaden är utgångspunkten oavsett symtom, barnet eller ungdomen och deras egna tankar om de besvär de 13

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Guide för skolsköterskan vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Innehåll Bakgrund Elever med psykisk ohälsa Hälsofrämjande Samlad bedömning identifierar behov Prevention och stöd

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

barns och ungdomars hälsa

barns och ungdomars hälsa Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Marie Golsäter DISSERTATION SERIES NO. 26, 2012 JÖNKÖPING 2012 Marie Golsäter, 2012

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer