Medvetande och kultur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medvetande och kultur"

Transkript

1 HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Institutionen för Beteendevetenskap Magisteruppsats i Pedagogik (61-80) 20 poäng Medvetande och kultur en studie av hur högstadieelever arbetar med källkritik på material från nätet Författare: Anders Eklöf Handledare: Torgny Ottosson

2 Högskolan Kristianstad Institutionen för beteendevetenskap Pedagogik VT 2003 Abstract Syftet med arbetet är att beskriva och reflektera över hur elever gör när de skall arbeta självständigt med att värdera material de hämtar från nätet. Jag har undersökt i hur hög grad eleverna tillämpar källkritiska kriterier i sitt arbete och försökt förstå varför de hanterar problemen som de gör. Forskningsmetoden är i grunden kvalitativ eftersom jag försöker förstå och analysera vilka olika faktorer som påverkar elevers källkritiska arbete med hjälp av observationer och samtal. Mitt empiriska material utgörs av en studie av hur en grupp elever arbetade med källkritik under ett tematiskt arbete som genomfördes under vårterminen Med utgångspunkt i forskning inom pedagogik och bibliotek och informationsvetenskap gör jag en sammanställning av olika faktorer som påverkar elevers arbete med Internet i skolan. Forskningsgenomgången resulterar i ett antal faktorer som styr/påverkar varför eleverna hanterar källkritik som de gör. Jag kallar dessa för bakgrundsfaktorer. Jag menar att det är genom att förändra dessa bakgrundsfaktorer mer än i att isolerat utveckla elevernas faktiska kunskaper kring olika källkritiska och tekniska metoder som skolan kan finna en framkomlig väg mot ett mer källkritiskt arbetssätt i skolan. I min genomgång av det empiriska materialet lyfter jag fram tre olika förhållningssätt till det källkritiska arbetet vilka jag använder för min analys. Jag kallar dessa förhållningssätt för medvetandegrader där den lägsta nivån benämns retorisk medvetenhet. Den högsta graden av medvetenhet kallas för utövande medvetenhet och bygger på att eleverna ser källkritiska analyser som en naturlig och integrerad del av sitt arbete och faktiskt genomför sådana kontroller. Som ett mellanled laborerar jag med en nivå som jag kallar för rituell medvetenhet och som bygger på att skolan genom att ställa mer explicita krav kan tvinga in eleverna mot ett mer källkritiskt tänkande som på sikt kan leda till att en utövande medvetenhet växer fram. Jag diskuterar i slutet av min uppsats hur man kan arbeta med de olika bakgrundsfaktorerna för att utveckla elevernas olika medvetandegrader. Jag försöker också visa vilken typ av medvetenhet man i första hand påverkar genom att arbeta med de olika bakgrundsfaktorerna I det kulturella system som skolan utgör idag finns liten plats för ifrågasättande av källan. Vi måste på ett bättre sätt utnyttja de strukturer som eleverna har med sig in i processen, både metodiska och kunskapsmässiga. En sådan förflyttning ser jag som väsentlig för att göra skolans uppgifter mer kommunikativa. Och i viljan att kommunicera ligger en av grundförutsättningarna till att vara kritisk. Det är först när jag säger något som har betydelse för mig som det blir verkligt viktigt att det är korrekt. Nyckelord: Källkritik, Internet, informationssökning, informationshantering, kritiskt tänkande. Anders Eklöf Handledare: Torgny Ottosson

3 Förord Många är det som man känner behov av att tacka när man sitter och skall avsluta ett skrivarbete. Jag skiljer mig inte från andra författare på den punkten. Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd av Learn-IT. Jag vill rikta ett stort tack till Sven (lärare) och Per (lärare) som så villigt öppnade upp sina klassrumsdörrar för mig och min bandspelare. Utan er hade denna uppsats aldrig blivit av. Jag måste också tacka alla andra i personalen på X-skolan som ställde upp och gjorde att jag kände mig välkommen. Likadant måste jag tacka Amanda, Anders, Anita, Ahad och alla andra elever som lät sig göras till studieobjekt. Min handledare Torgny Ottosson som har försökt få mig att bli mer precis och mindre yvig skulle säkert ha önskat att jag hade strukit ännu mer i min text. Tack Torgny för en mycket bra handledning där du riktat in dig på väsentligheter och hela tiden sett till att jag har haft tempo i mitt skrivande. Tack Ann-Britt Enochsson och Börje Björkman för starthjälp. Lars- Erik Nilsson tackar jag för alla tips om texter som berör mitt område och för alla samtal vi haft kring källkritik och kritiskt tänkande. Tack Emma för att du hjälpte mig att få struktur på metodkapitlet. Slutligen vill jag tacka min hustru som stått ut med att ha mig framför datorn ännu mer. Tack Monika. Malmö den 30 Augusti 2003 Anders Eklöf

4 Innehållsföteckning Inledning 4 Litteraturgenomgång 4 Historiefacket 5 Pedagogik och informationsvetenskap 7 Översikter och allmänt kring elevers Internethantering 7 Informationshantering och nätets systematik 10 Uppgiftens utformning 12 Sökprocessen och den emotionella dimensionen 15 Språket och artefaktens betydelse 17 Sammanfattning 18 Syfte och problemformuleringar 20 Huvudsyfte 20 Frågeställningar 20 Metod 20 Val av undersökningsmetod 20 Undersökningens kontext 20 Genomförande 21 Analys 23 Etiska aspekter 23 Metoddiskussion 24 Resultat 26 Vilken medvetenhet har eleverna om behovet av källkritik på material från Internet? 27 Hur resonerar eleverna kring behovet av att källkritiskt granska material? 29 Genomför eleverna källkritiska granskningar i sitt individuella arbete? 30 Hur resonerar de kring det arbete de faktiskt genomför? 34 Vilka källkritiska metoder och tekniker använder sig eleverna av? 38 På vilket sätt påverkar lärarnas sätt att arbeta elevernas källkritiska arbete? 39 Planeringen 40 Anpassning till vad eleverna kan 42 Tempo och konsekvens 44 Vilka strategier använder lärarna för att utveckla elevernas källkritiska arbete? 45 Ritualisera kraven 45 Kontradiktoriska texter 46 Anpassa och variera arbetets faser 47 Ligga nära elevernas verklighet 48 Slutdiskussion 50 Påverkansfaktorerna 50 Elevernas kunskaper 50 Uppgiftens konstruktion 51 Elevernas strukturer i starten 53 Skolans kultur 54 Elevernas inställning 55 Interaktionen lärare elev. 56 Artefakten/tekniken. 58 Medvetenhetsgraderna 58 Uppsatsens trovärdighet, fortsatt forskning 61 Referenser 63 Bilagor 65

5 Inledning Källkritik är svårt? Källkritik i en värld där informationsspridning är blixtsnabb är svårare. Källkritik i en värld där nya medier erbjuder oss alla att bli medieproducenter är nästan ogörligt. Samtidigt säger våra läroplaner och styrdokument att källkritisk kompetens och kritiskt tänkande är grundläggande kompetenser att läras ut i den svenska skolan. Hur skall man som lärare förhålla sig för att ge eleverna redskap att hantera dessa svårigheter? Vad är det egentligen för problem som eleverna tvingas att hantera och hur gör de? Jag har tidigare tittat på hur eleverna själva beskriver sitt källkritiska arbete och hur de arbetar med Internet (Eklöf, 2002). Jag fick goda indikationer på vad det var som eleverna upplevde som svårt när de arbetar med att värdera material från Internet. Jag fick också goda indikationer på vad lärarna upplevde var brister i elevernas tänkande och arbete rörande kritiskt värdering av material från Internet. Mitt tidigare arbete lämnade mig dock med en hel del nya frågetecken. Framför allt blev jag under skrivandet mer och mer medveten om hur svårt det var att språkligt fånga in hur eleverna egentligen tänkte och arbetade. Jag såg i min litteraturgenomgång hur mycket längre de forskare kommit som hade haft möjligheten att följa elevernas faktiska arbete. Jag kände då att jag nästa gång jag arbetade med detta område skulle försöka bygga den kring observationer av både hur eleverna rent konkret hanterar uppgiften att kritiskt värdera material de hämtar från nätet, och hur lärarna försöker bygga upp denna kompetens hos eleverna. Jag bestämde mig därför för att försöka följa en grupp elever som arbetade självständigt med material från Internet för att försöka se hur de i praktiken hanterade de källkritiska problem de ställdes inför. Litteraturgenomgång För att kunna kartlägga diskussionen kring källkritik och Internet måste jag söka litteratur inom flera olika discipliner. Dels har jag tittat på texter som rör sig inom historiefältet för att se hur den profession som av tradition har sysslat med källkritik resonerar kring de förhållningssätt som arbete med den nya tekniken kräver. Dels har jag tittat inom pedagogiken för att kunna klargöra vilka undersökningar som är gjorda kring elever, källkritik och Internet. Inte minst har jag fått leta inom biblioteks och informationsvetenskapen. Inom den disciplinen är de källkritiska aspekterna bara en del av ett stort forskningsområde som berör informationssökning, informationshantering och digital kompetens. Information literacy, digital literacy, källkritik, criticism of sources, evalutation of sources, critical evaluation of internet sources, informationssökning, informationskompentens, information seeking och information searching är några av de sökord som jag har använt mig av för att finna relevant litteratur. Förutom biblioteksdatabaser och mer allmänna sökningar på Internet har jag sökt via forskning.se, safarisystmet, Eric, edresearchonline och education online. Det finns ett i det närmaste oändligt antal sidor på Internet som i någon aspekt berör källkritik. Många av dessa sidor är utlagda av utbildningsinstitutioner, bibliotek eller lärare. Jag har i detta arbete försökt koncentrera mig kring texter med vetenskapliga ambitioner och har alltså inte tittat på alla de lathundar och elevinstruktioner som det finns så gott av på nätet. 4

6 I min C-uppsats i pedagogik (Eklöf, 2002) tittade jag huvudsakligen på vad som skrivits inom historiefacket och inom pedagogiken. I arbetet med denna text har mitt intresse mer kommit att landa i texter skrivna inom bibliotek och informationsvetenskap. Dels fann jag att inte så mycket nytt hade tillkommit inom historia och pedagogik. Dels har jag successivt kommit att bli mer medveten om att problemen kring hur elever behandlar källkritik i skolan är svårt att se på som ett enskilt problem. Hur elever bedömer och använder sig av material från Internet kan ses som en integrerad del i en pedagogisk process som inbegriper allt från elevernas känslor och motivation, deras förhållningssätt till lärande och de specifika uppgifter de arbetar med och kanske framför allt hur lärare utformar, presenterar och motiverar uppgifter. Detta är frågor som har varit föremål för forskning inom informationsvetenskapen. Historiefacket Ordet källa definieras av Thorsten Thurén (1997) som ursprunget till vår kunskap. Källkritikens uppgift blir att värdera dessa källor och bedöma deras trovärdighet. Tanken på att den moderna tiden ställer helt andra krav på källkritik är inte ny. Jörgen Weibull skriver redan 1964: I princip är givetvis problemen de samma vid behandlingen av en fråga i modern historia som en ur medeltidens eller Vasatidens historia. Men i praktiken är läget för forskaren dock ett annat. Orsaken är framför allt den mängd av källmaterial och ofta nära samtida källmaterial av till synes högt värde som föreligger till modern historia. Faran att förväxla detaljrikedom och samtidighet med sanningsenlighet och tillförlitlighet ligger nära.(weibull 1964, s.1) Weibull lyfter här fram två aspekter som är grundläggande. Dels att det källkritiska arbetet i grunden är detsamma, oavsett vilken tidsepok vi studerar, men också att komplexiteten ökar i en värld där mängden källor är större, ligger närmare händelsen och lyfter fram fler perspektiv. Vi kommer alltså att ställas inför nya problem när vi försöker hantera de källkritiska problemen i det nya mediesamhället. Många som skriver om källkritisk teori beskriver detta som en ryggmärgskunskap, något som man hela tiden skall tillämpa utan att egentligen vara medveten om det. Dahlgren och Florén (1996) skriver till exempel: Icke desto mindre måste alla historiker kunna hantera källkritiken. Den skall sitta i ryggraden på alla historiker, så att man, även om man inte ens är medveten om de källkritiska ställningstaganden som man gör i sin framställning, ändå intar de källkritiskt försvarbara ståndpunkterna. (s. 185) Denna ståndpunkt är måhända relevant för vetenskapligt tränade historiker eller verksamma journalister, men är mycket långt från den verklighet som våra skolelever befinner sig i. Jag anser att pedagoger behöver förstå de källkritiska principerna för att på ett medvetet sätt kunna lägga upp träning och övningar för sina elever som tvingar dem in mot ett källkritiskt tänkande. I takt med att elevernas självständiga skrivande och sökande ökar i alla ämnen, växer också behovet av att alla pedagoger har ett förhållningssätt till dessa frågor. Men detta räcker inte! Jag anser vidare att pedagoger också måste ställa de källkritiska krav som ställs i relation till andra krav som uttrycks i samband med hur uppgifter ges till eleverna. De måste synliggöra vilka problem eleverna brottas med i sitt arbete och vilka källkritiska krav som är 5

7 möjliga att koppla till alla andra krav som ställs. Min förhoppning är att detta arbete skall kunna erbjuda läsaren argument för varför dessa mina ståndspunkter är relevanta. För vidare resonemang kring de klassiska kriterierna för källkritiskt arbete hänvisar jag till min C-uppsats (Eklöf, 2002). Den modell jag där valde att utgå ifrån var Göran Leth och Torstens Thuréns (2000), vilken jag fortfarande finner vara en fungerande modell som väl belyser det som är specifikt med att utföra källkritiskt arbete på material från nätet. Huvudtanken i deras bok är att man vid sidan om de klassiska källkritiska kriterierna också måste lyfta fram ett antal nya kriterier som har fått större betydelse i och med Internet. De kallar sina nya kriterier för världsbild och kunskapssyn som tendens, trovärdighet och källans förutsättningar och egenskaper (Leth och Thurén, 2000 s. 20). De säger vidare att en viktig skillnad är att arbetet på Internet handlar mycket mer om att hitta källor som inte är primärkällor men ändå bra källor. Om det är någonting som jag skulle vilja slå fast som en grundtanke i Leths och Thuréns bok är det att arbete på nätet kräver både en större skepticism och en större nyfikenhet. Man kan inte använda några enkla metoder. Kognitiv auktoritet, dvs. tanken att man programmatiskt kan använda vissa sidor eftersom de ligger på en säker webbplats eller är skrivna av en erkänd auktoritet varnar man t.ex. för. Jag har kondenserat deras text till en bild som pekar ut de olika områden som behöver granskas i samband med källkritiskt arbete. Detta blir givetvis en ganska grov beskrivning av bokens innehåll, men jag kommer ändå att använda den som utgångspunkt eftersom jag tycker att den på ett bra sätt pekar ut de olika områden man som pedagog måste belysa i diskussionerna med sina elever. Tid Tid mellan källan och händelsen? Tid sedan källan uppdaterades? Vilken typ av information Fakta Förklaring Åsikter Klassiska källkritiska frågor Beroende Första eller andra handsuppgifter? Primär källan? Bekräftas det av andra källor? Likheter mellan källorna? Oberoende källor? Tendens Finns ett intresse av att ljuga eller förvränga? Kan urvalet vara tendentiöst? Källkritiska frågor kopplade direkt till problem på nätet Äkthet Är sidan vad den utger sig för att vara? Världsbild och kunskap Eftersom vi möter så många olika kulturer och sätt att se världen på nätet är det viktigt att försöka bilda sig en uppfattning om sajtens världsbild Trovärdighet Vi kan välja erkända auktoriteter men missar då så mycket av vad nätet erbjuder. Man tar upp ett stort antal frågor som kan ställas för att bedöma trovärdigheten Källans förutsättningar och egenskaper Vi måste skaffa oss kunskaper om vilka förutsättningar och möjligheter en källa har att ge en korrekt och fullständig bild Bild 1. Källkritiska kriterier enligt Leth och Thurén (min bild). 6

8 De flesta som skriver om källkritik kopplat till Internet betonar att de klassiska källkritiska frågorna fortfarande är relevanta. Leth och Thurén (2000) identifierar ett antal nya frågor och problem som är knutna till mediet som sådant. Här finns alltså en glidning över från en betoning på den faktiska texten till att också studera textens omgivning, vilken server den ligger på, i vilken miljö den definierar sig själv, eller definieras. Detta synsätt kallas inom historievetenskapen för kontextuell kritik, och utvecklas t.ex. hos Ekman, Thullberg och Åmark (1993). Pedagogik och informationsvetenskap Översikter och allmänt kring elevers Internethantering Mitt speciella intresse källkritik och hur det hanteras pedagogiskt har varit det jag primärt har letat efter. Detta har lett mig mer och mer in på texter som handlar om informationshantering som ett större begrepp. Efter att ha gått igenom ett antal forskningsöversikter (Hektor, 2000; Östlund, 2000; Riis, 2000; Tydén och Thelin, 2000; Pedersen, 2000; Limberg, Hultberg och Jarnevik, 2002) kan jag konstatera att det inte har forskats speciellt mycket specifikt kring källkritiksbegreppet i skolan. Många berör det dock i sina arbeten. I översiktsdelen till utkastet till regeringens nya IT-strategi (Utbildningsdepartementet, 2002) pekas två avhandlingar ut: Så t.ex. Ann-Britt Enochssons och Patrik Hernwalls avhandlingar, som båda ger en relativt positiv bild. Enligt dem har barn och ungdomar en nyanserad och relativt genomtänkt syn på Internet och t.ex. de källkritiska frågor som uppkommer vid informationsinhämtning. Eleverna tycks också ha självförtroende i sitt användande och till viss del bygga upp sin självbild genom kommunikation över nätet. (s. 29) Slutrapporten kom (Hylen, 2002) Här nämns inte källkritik annat än mycket svepande vid två tillfällen. Rapporten slår fast att källkritisk kompetens är viktig: Även om allt fler människor har tillgång både till datorer och internet i sina hem, är det av rättvise- och jämlikhetsskäl viktigt att skolan ger alla elever grundläggande kunskaper i IT. Basala kunskaper av detta slag ska inte vara beroende av föräldrarnas ekonomiska tillgångar. Via Internet och andra medier flödar en oändlig mängd information från ett oändligt antal källor. Att ha förmåga att källkritiskt granska, sovra och sortera information är och kommer att förbli en viktig färdighet i samhället. (s. 17) Det är alltså inte mycket som skrivs om källkritik och kritiskt tänkande i regeringens nya ITstrategi. Detta kan tolkas som att regeringen lutar sig mot den positiva bild som man kan se beskriven i utkastet. Men är det en så positiv bild som de två refererade forskarna målar upp? Är det möjligt att dra slutsatsen att detta område inte behöver problematiseras och fokuseras hårdare? Jag menar att så inte är fallet, och jag ställer mig också tvekande till om det är möjligt att dra de slutsatserna med utgångspunkt i Enochssons och Hernwalls avhandlingar. Just Enochssons avhandling (2001) är intressant eftersom hon har ett helt kapitel kring hur eleverna upplever Internets trovärdighet. Hon har gjort sina studier kring fjärdeklassare. Enochssons uppmärksamhet är i första hand inriktat mot hur eleverna ser på frågan vem som lägger ut uppgifter på nätet och varför de gör det? Vid sidan av detta tittar hon också på hur eleverna ser på sanningshalten i materialet på Internet. 7

9 Enochsson finner att elever redan i relativt låg ålder uppvisar en medvetenhet om att Internet som medium, på grund av sin uppbyggnad är öppet för olika typer av förfalskning/ljug. Detta har jag också funnit när jag diskuterar med de äldre elever som jag har undersökt, men den intressanta frågan blir för mig vilka konsekvenser detta får? Gör denna insikt att eleverna automatiskt genomför olika källkritiska kontroller? Om så inte är fallet, leder detta till följdfrågan varför denna medvetenhet inte resulterar i mer källkritiskt tänkande? Detta kommer jag kommer att utveckla i diskussionen. Den andra avhandlingen som nämns speciellt i utkastet till regeringens nya IT-strategi är Patrik Hernwalls, Barns digitala rum (2001). Hans text berör egentligen inte alls frågor kring källkritik och vilka problem som hanterandet av källkritik innebär i skolan. Hans text handlar i första hand om olika kommunikationsformer, chatt och e-post och hur dessa påverkar elevernas syn på skola, sig själv och i ett längre perspektiv samhället. Hernwall kommenterar diskussionen om källkritik på följande sätt: Ett skäl till den utbredda diskussionen om Internet och källkritik kan hänföras till denna omständighet; att Internet används för att söka efter fakta, snarare än nya uppslag och andra erfarenheter. (s. 206) Detta är i stort sett det enda som explicit berör begreppet källkritik. Hernwall närmar sig här problematiken på ett annorlunda sätt. Hur eleverna använder sig av Internet och hur de ser på arten av det uppdrag de har fått av läraren kommer att avgöra hur de behandlar källkritiken, mer än vilka formella kunskaper de har om källkritik eller vilken medvetenhet de har om möjligheterna att ljuga på nätet. För att kunna förstå hur elever behandlar källkritik måste jag, enligt denna syn, titta på hur de förstår sitt uppdrag mer än på vad de svarar när de får explicita frågor kring källkritik. Maria Bergman utgår i sin licentiatavhandling På jakt efter högstadieelevers Internetanvändande (1999) från ett liknande resonemang. En av hennes grundläggande teser är att nätet måste förstås som ett kulturellt fenomen. Hennes arbete handlar om hur eleverna ser på Internet i stort och undersöker inte explicit de källkritiska aspekterna. Men en del av hennes frågeställningar, till exempel hur Internet påverkar elevernas arbete och deras arbetsformer, leder fram till resonemang som är av intresse för denna uppsats. Hon diskuterar, i likhet med många andra, själva informationshanteringsprocessen och sökning på nätet. Hur påverkar till exempel det faktum att Internet fortfarande för så många elever ses som någonting som är starkt kopplat till den privata zonen, ett eget fönster ut i verkligheten, en integrerad del av ungdomarnas egen sociala kultur och mindre något som finns till för att de skall kunna lösa sina skoluppgifter? Eleverna saknar alltså strategier för att integrera Internet i sina skoluppgifter på ett utvecklat sätt. Vad värre är så delar lärarna denna brist. Enligt henne sker den mesta sökningen intuitivt och läroboksbaserat (s. 145). Lärarens uppgift borde handla mer om att styra ett område, avgränsa och formulera relevanta frågeställningar tillsammans med eleverna. Andra forskare som funnit liknande resultat är t.ex. Jinx Watson (1998). I en serie intervjuer med åriga ungdomar fann hon en skillnad i deras attityder till informationssökning på Internet när det gällde skolarbete och privata intressen. Medan de tacklade informationssökning för personliga intressen med avspändhet och självsäkerhet och utnyttjade Internets diskussionsforum och chattprogram med finess, präglades deras inställning till informationssökning för skoluppgifter av osäkerhet och en känsla av inkompetens. Detta eftersom skolan inte erkänner och använder sig av den kompetens eleverna redan har som en utgångspunkt. Hade skolan använt sig av den kompetens eleverna redan har, hade vi kunnat nå mycket längre i skolarbetet, menar Watson: 8

10 As we consider students perceptions, we gain insight into how to assess and utilize their own constructions of what it means to use technology such as the Internet s World Wide Web. (s. 1035) Även Bergman hamnar alltså i resonemang som betonar hur lärarnas uppgiftsformulering kommer att styra elevernas arbete med nätet, och därmed också implicit hur de kommer att hantera problemen med källkritik på nätet. Ytterligare en forskare som åtminstone har berört källkritiksfrågan är Stefan Svedberg i skriften Informationssökning med IT-stöd (2001). Han konstaterar att eleverna lärt sig söka och ta fram information med IT-stöd. Han kopplar elevernas kunskapsutveckling till de olika kunskapsformer som finns i skolkommitténs slutskrift, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhetskunskap. Han konstaterar att det är de tre förstnämnda kunskapsformerna som eleverna i första hand utvecklar genom sitt IT-användande. Förtrogenhetskunskap som mest utvecklas i presentation, utvärdering och informationsbearbetning utvecklas inte lika mycket. Han skriver: Bearbetning av information som att tolka, jämföra, kritiskt granska, värdera, sortera och strukturera har ej gynnats av IT-användningen. Elevernas förhållningssätt kan i huvudsak karaktäriseras som reproducerande snarare än reflekterande. Användandet av IT-mediet som kommunikativt inslag har ej utnyttjats fullt ut. (s. 117) Svedberg menar att eleverna mest använder informationssökning för att finna svaren på sina specifika frågor och mindre för att skapa mening. Detta är en ståndpunkt som stöds av ett stort antal forskare och skribenter, inte minst blir detta tydligt när jag tittar i den forskningsöversikt som Louise Limberg gjorde åt Skolverket (Limberg, 2002). Jag har funnit två olika examensarbeten från lärarutbildningar som direkt berör hur lärare kan lägga upp undervisningen kring källkritik. Linda Nygård och Doris Lundin Nygård (2001) undersöker hur en genomtänkt undervisning i källkritiskt tänkande påverkar elevernas förmåga. De gör jämförelser mellan analysuppgifter som görs innan det aktuella blocket och efter. De finner att det finns en mycket klar utveckling i elevernas förmåga att analysera och uttrycka sig i källkritiska termer. Problematiskt med deras undersökning blir givetvis tidsaspekten. Det hade ju varit ganska konstigt om eleverna hade gått igenom ett utbildningspass och inte utvecklat sina förmågor under tiden. En fråga som jag ställer mig i detta arbete är ju hur man i skolan skall komma bort från att betrakta källkritik som ett kursmoment som behandlas under en viss tid för att sedan försvinna. Emma Johansson och Malin Söderlund (2001) gör i sitt examensarbete en enkät- och intervju undersökning som i sin grundstruktur liknar den jag genomförde i min C-uppsats. Deras material är litet och det är svårt att dra några generella slutsatser. En sak som de lyfter fram är att det finns en insikt bland lärarna om hur viktigt detta problem är, men att det är svårt att komma till skott och verkligen lägga upp en adekvat undervisningsmetod kring källkritik. När lärarna ombads lämna förslag på hur en sådan plan skulle kunna se ut visar det sig att det inte finns någon egentlig samsyn, utan att de betonar helt olika saker. Detta rör sig om tre lärare på samma skola. I sin slutsats uttrycker de att de tycker att det är skrämmande att ett område som lärarna upplever som så viktigt kan behandlas så planlöst (s. 12). 9

11 Informationshantering och nätets systematik Detta leder fram mot nätets brist på systematik och de svårigheter vi måste komma över för att kunna lokalisera våra källor på nätet. Här ser jag intressanta paralleller till Louise Lindbergs avhandling Att söka information för att lära (1998). Hon gör en studie av hur en grupp elever söker fakta för att kunna svara på de frågor de har fått av sin lärare. Uppgiften var komplicerad och eleverna tvingades att ta ställning till flera svåra metodiska frågor, bland annat rörande bias och hur de skulle hantera informationsmättnad. Hon fann att eleverna kunde kategoriseras i tre grupper. Den första gruppen sökte fakta och svar på frågeställningarna var för sig och strävade efter en lagom mängd med fakta. Den andra gruppen sökte information för att kunna göra ett val av ståndpunkt medan den tredje och mest utvecklade gruppen sökte för att kunna förstå, granska och analysera. En av slutsatserna Limberg drar är att elevernas hållning och inriktning till informationssökningen påverkar vad de får ut av den. En annan av hennes slutsatser var att det som mest påverkade elevernas sökande var hur mycket struktur de hade på ämnet innan de gick in i sökfasen. Hennes resonemang kring bias blir intressanta för denna uppsats. Bara de elever som hade en klar struktur och verkligen sökte för att kunna förstå, kunde använda sig av partiskt material som en resurs. Om nu en av finesserna med nätet är att det just ger oss tillgång till många fler typer av material, så är det ganska oroväckande att bara de allra mest utvecklade eleverna kunde använda sig av dessa källor på ett acceptabelt sätt. Limbergs fokus ligger alltså på hur elevernas inställning till uppgiften påverkar utfallet. Det Limberg inte tittar på är hur uppgiftskonstruktionen i sig leder in eleverna mot olika förhållningssätt, något som ju både Hernwall (2001), Bergman (1999) och Watson (1998) lyft fram som en väsentlig förklaringsfaktor. Däremot för hon en utvecklad diskussion kring hur elever upplever sina informationsbehov och hur inställningen till själva lärprocessen påverkar utfallet (Limberg, 1998 s. 45). Hon slår också fast att hur informationen används är ett mindre utforskat område. Svårigheterna som eleverna har att identifiera sitt informationsbehov och söka relevant information beror till stor del i bristen på ämneskunskaper. Det vill säga hur eleverna tänker kring uppgiften påverkar hur de söker och använder informationen. Kolstø (2001) har i sin studie av hur norska 16-åringar bedömer trovärdigheten i vetenskapligt material visat på en del som är intressant när det gäller hur informationen används. Han säger: In this study instances were not found where pupils tried to analyse knowledge claims in relation to underlying empirical evidence. It was found, that most pupils evaluated sources of knowledge more than they evaluated the content of statements. (s. 897) I den mån studenterna uppvisade ifrågasättande av uppgifternas trovärdighet gick de mer på källan till informationen än på fakta i sig. Om de fann faktauppgifter i form av uträkningar, tabeller mm som inte ifrågasattes explicit av någon auktoritet så tog alla studenterna det som trovärdiga uppgifter, även i de fall där det var ganska tydliga partsinlagor. Studenterna sökte också information i första hand från källor som de ansåg vara neutrala. Ett av Limbergs analys instrument är vad hon kallar kognitiv auktoritet där hon ville undersöka: Hur eleverna bedömde trovärdighet i informationen och varför de valde att tillmäta olika källor visst eller stort mått av auktoritet eller varför de avfärdade vissa källor som oseriösa eller icke trovärdiga. (Limberg, 1998, s. 152) 10

12 Rent språkligt borde begreppet kognitiv auktoritet innebära att en person på grund av att han/hon har tänkt igenom och anses vara expert inom ett visst område automatiskt får auktoritet. Men när jag studerar hur begreppet används som ett analysredskap ser jag att det har fått utvidgad betydelse. Limberg mejslar fram två olika förhållningssätt (s ). Dels har vi gruppen som knyter kognitiv auktoritet till yttre tecken. Eleverna framhöll uppgiftslämnarens ställning som till exempel professor, minister eller statssekreterare. Flera elever pekade också på språket som en indikator på trovärdighet. Källor som använde ett enklare språk betraktades som mindre trovärdiga än källor med ett mer avancerat eller formellt språk. Den andra gruppen tittar mer på innehållet i texterna. Här var grundinställningen att en källa skulle värderas på grundval av kombinationen mellan källans status och dess innehåll och jämföras med innehållet i andra källor. Intressant här är att även webbplatser i sig tycktes kunna erhålla kognitiv auktoritet. T.ex. visar Limberg hur sidor från EU-parlamentet värderades högt eftersom detta ansågs vara en auktoritativ källa. Denna glidning i begreppet kognitiv auktoritet finner jag mycket intressant. Den öppnar upp för ett tänkande som leder till att eleverna mer kommer att titta på och försöka bedöma en webbplats auktoritet än den innehållsmässiga auktoritet som författaren till texten har i kraft av sitt kunnande, sin expertis. Jag kommer att försöka hålla isär de två begreppen kognitiv auktoritet och auktoritativ källa i genomgången av min empiri. Burton (2000) visar i sin undersökning av hur elever värderar olika källor på en del intressanta skillnader mellan när eleverna, i detta fall collegestudenter från första års studenter till seniors, söker källorna i bibliotek eller via Internet. Bland annat kan vi se att hur lättförstålig källan är och hur lätt det är att hitta källan blir mycket viktigare för eleverna när de arbetar med Internet jämfört med när de arbetar med bibliotek. Signifikant är också att om källan citerar andra värderas mycket högre vid användandet av Internetbaserat material än vid sökning på bibliotek. Likadant bedöms publikationens renommé som viktigare när eleverna arbetar med nätmaterial. Detta pekar alltså i samma riktning som Kolstø (2001), auktoriteten hos källan är det eleverna tittar på i högre grad än innehållet. En möjlig slutsats av detta är att eleverna tenderar att se på källor på olika sätt när de använder traditionella källor och material de finner på Internet. Detta ligger också helt i linje med det resonemang jag förde i samband med begreppet kognitiv auktoritet kontra auktoritativ källa. Rankning av källor vid sökning I bibliotek Källan är tillgänglig 1 3 Källan är lätt att förstå 2 1 Källan är uppdaterad tidsmässigt 3 6 Källan använder primärdata 4 11 Källan är lätt att hitta 5 2 Källans stöds av extern expertis 6 10 Publiceringsdatum 7 8 Källan är skriven på ett 8 12 professionellt sätt Källan använder bilder/diagram 9 7 Publikationens renommé 10 5 Källan citerar andra 18 4 Rankning av källor vid sökning via Internet Tabell 1. Elevers rankning av källor vid biblioteks sökning kontra sökning via Internet. Efter Burton (2000, s. 319, mina markeringar). 11

13 Uppgiftens utformning Flera av de forskare jag refererat till så här långt har tryckt på vikten av hur uppgifterna utformas för att kunna förstå hur väl eleverna lyckas med sina uppgifter. Limberg (1998) lägger till aspekten av hur eleverna upplever sitt informationsbehov, vilket åtminstone pekar i samma riktning. Martin Stigmar (2002) lyfter också fram lärarens utformning av undervisningen som avgörande för elevernas arbete med Internet: Om lärarna inte stimulerar och premierar elevernas helhetsförståelse kommer det passiva elevkopierandet att bestå Det är en risk för att det är förmågan att söka och oreflekterat återge fakta som premieras av de nya elevaktiva och informationssökande arbetssätten i skolan. (s ) I sin avhandling från 2001 gör Anders Jakobsson en genomgång av olika lärstrategier som eleverna använder sig av vid problemlösning i grupp. Han kallar dem för meningsskaparen, kunskapsbyggaren, etikern, reproducenten och relationsunderhållaren. Meningsskaparen och etikern tar sin utgångspunkt i den egna förståelsen, hur ett material påverkar dem själva och de ställningstaganden de måste göra och har stora likheter med Limbergs grupp B. Kunskapsbyggaren försöker förstå ett problems eller ämnes egen struktur och passar delvis in i Limbergs grupp C. Reproducenten liknar mer grupp A, men saknar nästan helt den personliga bearbetningen. Relationsunderhållaren har helt andra motiv för sitt skolarbete och går inte alls in i Limbergs analys. Endast meningsskaparen och etikern gynnas enligt Jakobsson av det friare arbetssätt som är så vanligt när eleverna arbetar i grupp och/eller med Internetsökning. Hur mycket av de lärstilar som Jakobsson visar upp styrs av hur uppgifterna formuleras av läraren? Är det så att vi styr in eleverna mot ett reproducerande arbetssätt genom de uppgiftsformuleringar som görs? I vilken utsträckning kan lärarna då förvänta sig ett utvecklat källkritiskt tänkande hos eleverna? Om eleverna ser sin uppgift som att hitta svar på de faktafrågor som läraren ställer, varför skall de då vara kritiska till den information de finner? Nils Erik Nilsson (2002) gör i sin avhandling Skriv med egna ord en genomgång av hur elever behandlar texter och därmed också indirekt källor i sitt fria forskande. Nilsson hänvisar till Goffman (s. 68) och dennes beskrivning av vilka roller en talare kan inta. Antigen är man animator det vill säga den som ger liv åt talet, pratar eller skriver, eller så är man author vilken är den som har bestämt vilken mening som skall uttryckas och som har valt de ord som texten struktureras i, eller slutligen principal som står för den som är upphovsman till de tankar som kommer till uttryck. Det kan diskuteras på vilket sätt Nilsson använder sig av Goffmans begrepp. Jag avstår i detta arbete från att föra en sådan diskussion utan har valt att använda mig av begreppen så som de förklaras av Nilsson, eftersom jag ser att hans definitioner också har bärighet inom mitt ämnesområde. Både Limberg (1998) och Jakobsson (2001) har kategorier som de kallar reproducerande. Nilsson (2002) gör en distinktion mellan att reproducera och att kopiera: Reproducerande skulle då snarast kunna beskrivas som en aktiv skapande process, där individen är inbegripen i processer som utvecklar den skriftspråkliga förmågan på olika nivåer beroende på var hans intresse för tillfället är fokuserat. Kopierandet å andra sidan innebär att eleven endast lånar sin röst åt någon annan när han skriver 12

14 texten. Att på egen hand producera en text slutligen innebär att man ger röst åt sin egen uppfattning, sina idéer och tankar. Man förmår skriva med egna ord. (s. 69) Hela avhandlingen går ut på att försöka diskutera hur lärarna skall kunna styra eleverna mot ett skrivande där de verkligen står som principal, det vill säga att de försöker kommunicera något med sin text, sitt arbete. Nilsson gör en kategorisering av olika elevbeteenden och skiljer mellan strategier som leder till reproduktion och sådana som leder till egenproduktion. Målet med skrivandet, menar Nilsson (2002) måste vara att få eleven att stiga in i den mer avancerade rollen som principal. Han finner att det är nedslående att så få av texterna kommer upp till denna nivå. De allra flesta texterna är olika varianter av reproducerande. Han skriver: Min uppfattning är att de flesta eleverna har förstått att de inte skall skriva av, men att de inte har riktigt klart för sig varför de inte skall göra det. På något sätt verkar det dessutom som om många elever uppfattar hela syftet med forskningsverksamheten på det sätt som Ingela i år 9 ger uttryck för. Det är ju en del av forskningen att skriva med egna ord. Man anar i ett sådant uttalande att eleverna trots allt uppfattar att verksamheten går ut på att öva sig att skriva texter med egna ord. (s. 91) Nilssons resonemang går ut på att om elevens huvudsakliga mål är att öva sig att skriva en vetenskaplig uppsats utför han en rituell handling. Om målet är att visa vad han har lärt sig, och få erkännande för detta blir det en strategisk handling. Först om eleven har som målsättning att informera och påverka läsaren blir det en kommunikativ handling (s. 101). Detta resonemang, menar jag, också användas för att se på hur eleverna hanterar källkritiska frågor? Ett analogitänkande kan vara att först när eleven utför en kommunikativ handling har egentligen källkritiska resonemang något subjektivt upplevt värde för honom. Så länge eleverna i skolan skriver för att öva sig att skriva eller bara redovisa vad någon annan tyckt i stället för att kommunicera är det inte viktigt att vara noga med källorna. Målet med skrivandet ligger ju på en annan nivå. Detta medför också att plagierandet inte blir något större problem för eleverna. För dem är ju huvudsaken att för läraren redovisa att de verkligen har läst texten ifråga. I lärarnas målsättning ligger däremot att jämföra olika källor och därigenom utveckla elevernas kritiska tänkande som ett viktigt mål. Här finner alltså Nilsson en tydlig konflikt mellan lärarnas underförstådda/uttalade mål och elevernas upplevda mål. Denna konflikt, menar jag alltså, i högsta grad påverkar utfallet av elevernas källkritiska arbete. Även Nilsson (2002) för ett resonemang kring uppgiftens formulering och hur denna påverkar förståelsen av uppgiften. Han hänvisar till forskning utförd av Marshall. Denne tittade på de instruktioner som eleverna fick innan de gick igång med att läsa skönlitterära texter. De elever som fick restricted writing assignments (eleverna fick korta uppgifter där de skulle besvara frågor riktade till texten, av deskriptiv natur eller mer generaliserande) uppnådde sämre resultat när de gällde förståelse än de som inte fick några instruktioner alls. De elever som fick personal writing assignments eller formal writing assignments (de förstnämnda skulle ge en personlig respons på texten, de senare gavs en formellt analytisk uppgift, t.ex. att jämföra relationerna mellan personer i texten, med hänvisning till texten) nådde en mycket högre förståelse. Den slutsats som Marshall drog var att den första typen av uppgifter, som allt för väl liknar den typen av instuderingsuppgifter som så ofta finns i våra läroböcker, förhindrade att eleverna skapade en sammanhållen förståelse av händelseförloppet. Denna typ av 13

15 frågeställningar där eleverna sitter och söker svar på vissa specifika frågor uppmuntrar inte heller till att de förhåller sig kritiska till texten. Nilsson (2002) gör här själv en koppling till de olika kategorier och förhållningssätt som Limberg (1998) fann i sin avhandling. Det verkar inte heller som om det spelar någon större roll om det är eleverna själva som formulerar frågorna. De ser oftast forskningsprocessen som att ta reda på hur det förhåller sig med ett fenomen, att skaffa sig information inom ett område. De ger sig alltså i kast med områden där de har mycket lite av förkunskaper och struktur. När de i sådana fall startar med att formulera frågor blir dessa ofta av samma ytinriktade karaktär som Marshall beskrev som restricted writing assignments. Om läraren försöker formulera frågeställningar som leder mot ett djupläsande resulterar detta ofta i att eleverna använder sig av kodavläsning (s. 202). En av slutsatserna av detta blir att elevernas eget intresse och motivation blir kärnpunkten, vi måste alltså få eleverna att vilja kommunicera textens innehåll. Först då kan det bli ett inre behov att förhålla sig kritiskt till och granska det källmaterial de använder sig av. Roger Säljö (2000) diskuterar också kring lärandets institutionalisering och lärobockens specifika roll: Läroboken innebär ett tillrättaläggande av innehållet för en tänkt läsare och denna anpassning sker i enlighet med vissa föreställningar om vad lärande innebär. Denna anpassning innebär nästan undantagslöst att helheter styckas upp i delar och det välbekanta beskrivs i sina beståndsdelar. (s. 217) Inriktningen mot att lära texten i sig, snarare än att inrikta sig på vad texten handlar om (Marton & Säljö, 1976), blir ett situerat förhållningssätt producerat av budskapets abstrakta karaktär, lärobokens framställning och provet. (s. 219) Det Säljö beskriver är en mycket specifik kultur där läroboken och det läraren sade var det sätt människor kunde komma i kontakt med nya föreställningar om världen. Uppgifterna konstruerades för att kunna föra över de fakta som fanns i boken till en provsituation som läraren använde för att bedöma om eleven hade tagit till sig den kunskap som kursplanen krävde. Denna skolkultur påverkar hur källor hanteras idag också trots att Internet ger oss helt andra typer av information. Skolkulturen i sig, traditionen om hur uppgifter konstrueras och används, innehåller alltså element som gör det svårare för eleverna att se behovet av källkritiska kontroller. Ross J Todd (1999) betonar i sin artikel om transformational learning att elevers svårigheter med att söka på webben förvärras av skoluppgifter som är illa anpassade till ett forskande arbetssätt. Han menar att läraren i uppgiftskonstruktionen måste ställa sig ett stort antal frågor: Is the task meaningful? Does it matter if the student ever know? Is the task clearly linked to current learning? What information and critical skills are required for the task? How do I know students have the skills to complete the task? How do I expect students to develop these skills before they begin the task? Does the task encourage students to plagiarize? Does the task encourage use of multiple sources? Does the task require students to use analytical skills or merely cut and paste? (s. 9) Judy Pitts (1995) tittar närmare på samspelet mellan informationssökningen, källbehandlingen och uppgiften i sig. Vilken struktur, vilka förkunskaper, vilken inställning eleverna går in i uppgiften med. Hennes resultat tyder på att det inte är möjligt att separera dimensionen informationssökning från andra dimensioner i en inlärningsuppgift som ämnesinnehåll och övriga krav på uppgiften. Hon säger: 14

16 The major finding in this study was that students did, in fact, depend on their prior learning to help them solve the problem. It is important to note, however, that the information-seeking-and-use knowledge was never accessed in isolation. In other words, students always used their information-seeking-and-use knowledge in conjunction with subject matter. (Pitts, 1995, s. 182) I en studie som Limberg refererar till (2002, s. 85) av doktoranders värdering av källor fann Fitzgerald att deltagarna i sin bedömning av källor påverkades av tidigare ämneskunskaper och av kunskaper om författares och tidskrifters auktoritet, av hur dokumentet överensstämmer med verkligheten och av språket. Fitzgerald anser att det går att lära ut de strategier som används av avancerade studenter till barn med hjälp av mycket specifika och konkreta instruktioner i flera års tid i en process anpassade till elevers utveckling. Forskarna fann att även de yngsta barnen fann relevant information på webben men de tenderade att acceptera all information som korrekt, precis som barn gör med läroböcker, enligt forskarna. En möjlig slutsats av detta resonemang är att lärarna lär eleverna att vara okritiska till webben genom att lära dem att vara okritiska till läroböckerna? Jag uttrycker mig ganska drastiskt här, men frågan är relevant och kan ställas när jag tittar närmare på hur skolans kultur påverkar elevernas källkritiska arbete. Det verkar alltså som om elevernas inställning och frågornas konstruktion är några av de nyckelbegrepp som en undersökning av elevernas faktiska arbete med material från Internet måste kretsa kring. Sökprocessen och den emotionella dimensionen Viktigt blir alltså att se hela informationssöknings och bearbetningsprocessen som en integrerad helhet. Carol C Kuhlthau (1993) har studerat hur gymnasister och collegestudenter söker information i inlärningssituationer. Bild 2. Känslomässiga processer under sökning efter Kuhlthau (1993). Hennes modell över vilka känslomässiga aspekter som ligger inbakade i processen kring det fria sökandet har jag funnit mycket användbar eftersom hon uppmärksammar affektiva aspekter av själva sökprocessen. 15

17 Modellen belyser såväl känslor som tankar och handlingar under sökprocessen. Hennes hypotes var att informationssökning är en konstruktionsprocess som börjar med osäkerhet och oro (Waern, 2002 s. 1). Som framgår av figuren förändras den sökandes tankar från förvirring och tveksamhet före fokuseringen till klarhet och precision i fas fem. Handlingarna ändras från sökande efter relevant information i fas tre till sökande efter träffande (pertinent) information i fas fem. Denna osäkerhet kan ha många olika orsaker, till exempel att eleven inte vet vad han/hon är ute efter och är benägen att hänvisa till läraren eller reagerar undvikande på en serviceinriktad bibliotekaries frågor. Jag ser att denna modell kan användas även när vi tittar på elevernas hantering av källkritik. I ett skede som präglas av frustration och osäkerhet kring själva huvuduppdraget att finna och förstå den fakta som eleverna ser som huvuduppdraget blir det mycket lätt att välja bort ett moment som skapar ytterligare osäkerhet och frustration, att också koncentrera sig på den kritiska värderingen och kontrollen av det material de arbetar med. Christine Bruce s (1997, kap.6) modell av informationskompetens blir intressant Eftersom hon ser detta som en process sammansatt av ett antal delmoment. Bild 3. Bruce's modell för informationskompetens. Detta skall inte ses som en trappa utan helheten är informationskompetens. Det är olika delar i informationsprocessenprocessen som utgör fokus i de olika stadier/kategorier som hon använder för att definiera informationskompetens. Teknisk kompetens är bara centralt i den 16

18 första kategorin. I kategori fem, sex och sju är användandet av informationen det centrala. Eftersom det oftast är kring kategori ett och kategori två som undervisningen om källkritik hamnar blir denna bild viktig. Hennes modell lägger alltså tonvikten på de innehållsligga aspekterna av processen och ligger i samklang med de slutsatser som t.ex. Pitts och Fitzgerald drar. Återigen lyfts lärarens förmåga att kommunicera de grundläggande strukturer som ett ämne innehåller fram som det mest väsentliga. För att förstå elevers arbete med Internet i allmänhet och källkritik på material från Internet i synnerhet, anser jag att min litteraturgenomgång pekar mot att man måste rikta uppmärksamheten betydligt mycket mer på hur läraren kommunicerar och hur eleven förstår och förhåller sig till den uppgift de har fått. Språket och artefaktens betydelse En forskare som har pekat på det språkliga spelets betydelse är Jonas Ivarsson (2002) som i Tala peka och lära diskuterar hur arbetet vid datorn ofta leder fram mot ett deiktiskt språk, det vill säga ett språk som är dominerat av utpekande ord och gester. Man blir alltså bunden till den form som datorn erbjuder och resonerar genom att peka och visa. Titta där uppe, om du klickar där så kanske, osv. Problemet i denna form av interaktion är att läraren går in i den med sina resurser och sitt språk och alla de vetenskapliga begrepp som han eller hon har tillägnat sig via sin utbildning. Detta är en bakgrundsstruktur som inte finns hos eleverna och risken är mycket stor att man missar det som undervisningen egentligen skulle leda fram till. Ivarsson avslutar: Det här exemplet visar snarare att läraren inte blir överflödig och att en tillämpning av tekniken tvärtom innebär att lärarens roll behöver betonas i än högre grad för att vara den som kan hjälpa eleverna överbrygga fenomenens lokala karaktär. (s. 73) Detta exempel handlar om hur eleverna arbetar med ett programmeringsproblem med hjälp av ett interaktivt datorprogram men pekar mot ett större problem. Om tekniken i sig leder in mot ett annat sätt att tala, där innehållet och ämnets egna strukturer faller i bakgrunden blir det mycket svårare för läraren att föra de resonemang som hjälper eleverna att upptäcka det som de egentligen skall upptäcka. Detta gäller vare sig läraren arbetar med ämnesrelaterade problem eller med källkritiska problem. Jonas Almqvist (2002) visar på liknande fenomen. Han diskuterar hur det språkliga spelet utvecklas när eleverna försöker lära sig kemi via ett edutainmentprogram (Draken Gilbert). Till skillnad från i exemplet ovan handlar det här om elever som arbetar med datorprogrammet utan lärarens handledning. Almqvist visar på hur undervisningsinnehållet egentligen föll bort eftersom eleverna kom att möta de problem de stötte på med utgångspunkt i sina vardagserfarenheter och inte i sina kunskaper om kemi. Även Almqvist hamnar alltså i slutsatser om att den bristande struktur som eleverna har kring de specifika ämnesbegreppen gör att de löser de problemställningar de hamnar i utan dessa ämnesspecifika kunskaper. De finner olika typer av lösningar, men når egentligen inte under den yta som syns på skärmen och som begränsas av deras erfarenheter. Även Jan Wyndham (2002) diskuterar liknande problem, med utgångspunkt i hur eleverna använder ett datorprogram för att lära sig vissa geometriska grundbegrepp. Han visar på hur elevernas bristande förankring i en matematisk diskurs klaras av genom att hänvisa till en mer privat erfarenhetsvärld. Eleverna tar sig genom problemen utan att använda sig av matematiska begrepp. Den språkliga luckan klarar de av genom att peka och gestikulera 17

19 (deiktiskt språk). Här måste läraren in och ge eleverna orden i den specifika kontext där eleverna befinner sig: Läraren skulle kunna ställa nya frågor, inspirera till nya upptäckter, utmana elevernas föreställningar, ge eleverna ord, peka på sammanhang, byta perspektiv och så vidare. Elevernas begreppsliga och språkliga tillväxt förutsätter en växelverkan eller ett oavbrutet pendlande mellan det konkreta och det allmängiltiga, mellan det subjektivt upplevda och det objektivt reflekterade alltså mellan olika kontextuella nivåer. (s. 116) De tre senast refererade författarna lyfter fram det språkliga spelet och hur datorn som medierande redskap påverkar det språkspel som förekommer i klassrummet. De lyfter också allihop upp elevernas egna referenssystem som en av de kritiska punkterna. Alla tre betonar också vikten av att läraren, med sitt mer utvecklade kunnande och sin kännedom om de vetenskapliga begrepp som är undervisningens egentliga mål, finns närvarande som kommunikativ partner i själva processen. Jag har tidigare lyft fram Pitts och Fitzgerald som båda har pekat på betydelsen av den kunskap eleverna har med sig in i en process. Ivarsson, Almkvist och Wyndham visar hur det medierande redskapet i sig, datorn, kan göra att dessa processer faller ännu mer i bakgrunden. Jag fastnade för detta eftersom jag redan tycker mig kunna se ett mycket intressant språkspel mellan de elever och lärare som jag studerar. Eleverna var aktiva och kunde ge de rätta svaren till läraren när han gick igenom och diskuterade källkritik i uppgiftsgenomgången. Men i det praktiska arbetet var det ingenting som tillämpades. Det kan både bero på att eleverna ser arbetet som rituella eller strategiska handlingar (se Nilsson, 2002) eller att de saknar de språkliga, och/eller inomvetenskapliga strukturerna för att göra dessa bedömningar. Oavsett vilka orsakerna till att eleverna inte genomför källkritiska studier är, måste vi alltså få till en mycket närmare interaktion mellan elev och lärare i den konkreta situationen. Frågan är om detta är möjligt i en situation där eleverna arbetar självständigt med egenvalda uppgifter, eller om läraren måste genomföra dessa diskussioner kollektivt kring av läraren valda exempel? Sammanfattning De forskare jag har refererat rör sig huvudsakligen inom två ansatser. Dels den fenomenografiska där vi bland annat hittar Limberg och Stigmar och dels den sociokulturella där vi t.ex. finner Jacobsson och Enochsson. Eftersom jag mer och mer har blivit medveten om det språkliga samspelet mellan lärare och elev kombinerat med elevernas inställning till sin uppgift och hur mediet i sig påverkar skulle jag vilja placera in mig i det senare fältet. Min litteraturgenomgång har givit mig ett antal analysredskap som jag kommer att försöka tillämpa i min analys av det empiriska materialet. Från Leth och Thurén (2000) har jag extraherat de sex olika källkritiska kriterierna (Tids, Beroende, Tendens, Äkthet, Världsbild, Trovärdighet och Källans förutsättningar) som jag kommer att försöka se hur eleverna förhåller sig till i sitt arbete. Enochsson (2001) och Hernwall (2001) lyfter upp problematiken att Internet som fenomen idag är förankrat i elevernas fritid i första hand och att varken elever eller lärare egentligen har integrerat det nya verktyget i skolan. Den nya tekniken används mer för att lösa samma typ av uppgifter som vi alltid har använt oss av i skolan. Något som den är dåligt anpassad till. Detta kan sägas vara ett problem förknippat med den speciella kultur som är skolans. Nästan samtliga forskare jag har refererat till, Enochsson (2001), Hernwall (2001), 18

20 Bergman (1999), Wattson (1998), Jacobsson (2001), Nilsson (2002) lyfter upp frågan om hur styrande uppgiftsformuleringen är. Det viktiga för att förstå hur eleverna löser sina problem och i vilken utsträckning de försöker tillämpa källkritiska kriterier ligger alltså i hur lärarna formulerade sin uppgift. Pits (1995) och Fitzgerald (ur Limberg 2002) och Limberg (1998) är tre forskare som betonar hur styrande de strukturer och kunskaper eleverna har med sig in i sökprocessen är för hur väl de lyckas med sin uppgift. Dessa resonemang kan direkt överföras till hur väl de lyckas med sitt källkritiska arbete. Goffmans teori om olika former av samtal, som den definieras av Nilsson (2002), och vikten av att förhålla sig som principal till sin text är betydelsefull för mig. Så länge eleverna i första hand ser sin uppgift som en rituell i stället för kommunikativ handlig har de inga incitament att vara källkritiska. Slutligen har delar av forskargruppen kring boken och e-frestelser (2002, red. Säljö & Linderoth) Ivarsson, Almqvist och Wyndham lett mig in mot problematiken om hur det språkliga samspelet kring datorn som medierande redskap påverkar inlärningen och det källkritiska arbetet. De olika faktorer som jag har fått fram ur min litteraturgenomgång som jag anser kan användas för att förstå varför eleverna hanterar källkritiska problem på ett visst sätt ger mig ett antal olika vägar in i analysen av mitt empiriska material. I analysdelen kommer jag att ställa samman dessa till en bild som sedan skall användas tillsammans med mina frågeställningar. 19

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! 2012 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall kunna genomföras

Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall kunna genomföras Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 2/3 s 248 252 issn 1401-6788 Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer