Skatteundandraganden i kontantbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteundandraganden i kontantbranschen"

Transkript

1 Mälardalens Högskola Akademien för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats inom företagsekonomi FÖA300, 15 poäng Seminariedatum: Skatteundandraganden i kontantbranschen En studie i hur Skatteverket arbetar mot skatteundandragande i kontantbranschen och hur den nya lagen (2007:592) om kassaregister är ett stöd. Författare: Cecilia Hägström Josefin Karlsson Handledare: Riitta Lehtisalo Examinator: Cecilia Lindh

2 Sammanfattning Titel: Skatteundandraganden i kontantbranschen En studie i hur Skatteverket arbetar mot skatteundandragande i kontantbranschen och hur den nya lagen (2007:592) om kassaregister är ett stöd. Seminariedatum: Lärosäte: Institution: Kurs: Författare: Handledare: Examinator: Nyckelord: Problemformulering: Mälardalens Högskola, Eskilstuna Akademien för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Cecilia Hägström och Josefin Karlsson Riitta Lehtisalo Cecilia Lindh Skatteundandragande, skattefel, skatterevision, kontantbranschen, kassaregister Vilka metoder använder Skatteverket för att minska och förebygga skatteundandraganden i kontantbranschen? Vilka effekter tror Skatteverket att den nya lagen (2007:592) om kassaregister kommer att få? Syfte: Metod: Slutsats: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket arbetar för att minska skatteundandragande i kontantbranschen. Vidare är syftet att undersöka huruvida Skatteverket tror att lagen (2007:592) om kassaregister kommer att uppfylla sitt syfte. Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med två revisorer vid Skatteverket. Sekundärdata består av litteratur och tidigare forskning. Skatteverket arbetar framförallt med kontrollformer såsom skatterevisioner, skrivbordskontroller och besök för att minska skattefusk. Skatteverket är i stort positiva till den nya lagen eftersom de i framtiden kommer ha fler kontrollmöjligheter än före lagens ikraftträdande. Det har dock framkommit ett visst missnöje kring Skatteverkets agerande vid verkställandet av lagen eftersom det kan ha påverkat näringsidkarnas syn på lagen och det faktum att många näringsidkare inte har insett att lagen har börjat gälla.

3 Abstract Title: Tax evasion in businesses with cash payment A study in how Skatteverket is working against tax evasion in businesses with cash payment and how the new law (2007:952) about cash registers is a support. Seminar date: University: Institution: Course: Authors: Advisor: Examiner: Key word: Purpose: Methodology: Conclusion: Mälardalen University, Sweden School of Sustainable Development of Society and Technology Bachelor thesis in business administration 15 credits Cecilia Hägström and Josefin Karlsson Riitta Lehtisalo Cecilia Lindh Tax evasion, tax error, tax audits, cash payment businesses, cash register. The aim of this study is to investigate how Skatteverket is working to reduce and prevent tax evasion and fraud and to investigate Skatteverkets expectations on the new law and its possible effects. This study has a qualitative approach. As a method for collecting primary data interviews have been conducted with two auditors at Skatteverket. Literature and previous research has been used as secondary data. Skatteverket in particular, is working with control forms such as tax audits, inspections and visits to companies in order to reduce tax evasion. Skatteverket is positive about the new law and in particular to the fact that in future they will have more control forms than before. However, it has shown certain dissatisfaction about Skatteverkets action in implementing the law as it may have influenced the traders approach to the law and the fact that many traders have not realized that the law has been applied.

4 Innehållsförteckning Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Målgrupp Metod Förundersökning Sekundärdata Primärdata Referensram Redovisning av affärshändelser Sambandet mellan redovisning och beskattning Skatteundandragande Skatteverkets kontrollformer Skatterevision Arbetsgång vid skatterevision ADB-revision Effekter av skattekontroller Faktorer bakom tillkomsten av lagen om kassaregister Lagen om kassaregister Empiri Redovisning Skatteundandragande Revisor vid Skatteverket Urvalsprocess vid granskning Skatteverkets olika kontrollformer Skatterevision Inläsning Revisionsplan Genomförande och avslutning Lagen om kassaregister Förändringar kring lagen Fördelar och nackdelar med lagen Ett skifte från kontroller till upplysning Analys Sambandet mellan redovisning och beskattning Skatteundandragande i kontantbranschen Kontroller Skatterevision Lagen om kassaregister Slutsats och slutdiskussion Slutdiskussion Slutsats Förslag till fortsatta studier Referenser Bilaga 1 Bilaga 2

5 Inledning 1.1 Problembakgrund Skatteverket är en förvaltningsmyndighet vars huvuduppgift är att förvalta Sveriges skatter såsom inkomstskatt, mervärdeskatt, skatt på näringsverksamhet och sociala avgifter. De ansvarar även för folkbokföring, bouppteckningar samt bevakar statens fordringar. (Om oss, 1, 2010) Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.(skv 622, s. 15) Detta är en vision som idag inte är uppfylld men Skatteverket arbetar ständigt med åtgärder för att förebygga fel, rätta det som blivit fel och att förhindra fel i framtiden (Ibid.). I Sverige finns ett starkt samband mellan redovisning och beskattning och detta visar sig i att den affärsmässiga redovisningen är det som ska ligga till grund för företagens beskattning (Artsberg, 2005, s ). I en artikel av Blake, Akerfeldt, Fortes och Gowthorpe (1997) beskriver de att en stor anledning till varför Skatteverket värnar om sambandet är att det underlättar att ha affärsredovisningen som grund för beskattning då denna information ofta blivit granskad av en revisor och ses därmed som tillförlitlig. Att näringsidkare försöker undanhålla intäkter och därigenom få en lägre beskattning är sedan länge ett stort problem för Skatteverket och benämns som skatteundandragande eller skattefusk. Med skatteundandragande eller skattefusk menar Skatteverket medvetna handlingar med syfte att undgå en korrekt beskattning. Utöver att redovisa fel intäkter kan skatteundandragandet även handla om att göra felaktiga eller för stora avdrag i deklarationen. Ett vidare begrepp än skattefusk och undandragande är skattefel som även rymmer de fel som görs omedvetet. (SKV 152, s. 219) Enligt siffror från Skatteverket uppgick det totala skattefelet i Sverige år 2002 till cirka 100 miljarder kronor vilket motsvarar över fem procent av BNP (Ibid., 232). Problemen som följer med skatteundandragandet är bland annat att skattebördan skjuts över på de näringsidkare som följer regelverken och betalar rätt skatt. Det skapar även en illojal konkurrensfördel för de som väljer att fuska och dessa riskerar att slå ut de seriösa näringsidkarna från marknaden. (SOU 2005:35, s. 16) Ytterligare en effekt av skatteundandragandet är att tilliten till skattesystemet och rådande skattelagstiftning minskar (Ibid.). I en artikel av Hammar, Jagers och Nordblom (2009) beskrivs vikten av att människan, i viss mån, är villig att betala skatt för att finansiera den offentliga sektorn. En faktor som bidrar till viljan att betala skatt är tillit till regering, rättsväsendet och politiker. Vidare framhåller författarna att individen påverkas av hur omgivningen agerar. Om en person är övertygad om att andra i hennes omgivning fuskar ökar risken för att denne själv väljer att fuska. För att upptäcka skattefusk och skatteundandragande använder sig Skatteverket av olika kontroller. En av dessa kontroller är skatterevision vars syfte är att kontrollera om företagens redovisning och verksamhet stämmer överrens med de uppgifter som lämnats i deklarationen. En skatterevision liknar en företagsrevision eftersom vid båda revisionerna granskas företagets redovisning och verksamhet. Den stora skillnaden mellan skatterevision och företagsrevision är att en skatterevisor endast granskar de uppgifter som har legat till grund för den deklaration som ska granskas medan en företagsrevisor granskar hela företaget och dess verksamhet. (SKV 622, s ) 1

6 Kontantbranschen är ett samlingsnamn för de branscher där betalning främst sker med kontanter och kort. Några branscher som tillhör kontantbranschen är restaurang-, frisör- och taxibranschen samt detaljhandel. Skatteundandragandet är omfattande i kontantbranschen och det mest förekommande sättet att fuska att näringsidkaren inte redovisar rätt intäkter. Detta sker till exempel genom att manipulera kassaregister eller att försäljningen inte redovisas i kassasystemet. Denna bransch är svårkontrollerad och Skatteverket saknar tillräckliga resurser för att kontrollera alla näringsidkares intäktsredovisning. Eftersom kontrollerna är få är risken att bli upptäckt liten och detta leder till att fler väljer att fuska. (SOU 2005:35, s ) Ett försök att komma till rätta med skatteundandragandet inom kontantbranschen är lagen (2007:592) om kassaregister som trädde i kraft första januari 2010, vars syfte är att förhindra illojal konkurrens och öka förtroendet för skattesystemet (Prop. 2006/07:105, s. 1). 1.2 Problemformulering Utifrån denna bakgrund har funderingar växt fram kring hur Skatteverket arbetar för att staten ska få in de lagstadgade skatteintäkterna och vi har kommit fram till följande frågeställningar: Vilka metoder använder Skatteverket för att minska och förebygga skatteundandraganden i kontantbranschen? Vilka effekter tror Skatteverket att den nya lagen (2007:592) om kassaregister kommer att få? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket arbetar för att minska skatteundandragande i kontantbranschen. Vidare är syftet att undersöka huruvida Skatteverket tror att lagen (2007:592) om kassaregister kommer att uppfylla sitt syfte. 1.4 Målgrupp Uppsatsen behandlar ett ämne som kan vara intressant för många olika individer. För näringsidkare kan denna uppsats ses som en informationskälla till hur en skatterevision går till och vad Skatteverket är intresserade av att granska samt vad den nya lagen (2007:592) om kassaregister kommer att innebära för näringsidkare. Informationen kring den nya lagen (2007:592) om kassaregister har varit begränsad för den enskilda konsumenten varpå vi anser att uppsatsen kan bidra med information för den som är intresserad. Uppsatsen kan även bidra till att sprida kunskap om att konsumenten alltid ska bli erbjuden ett kvitto vid köp. 2

7 2 Metod När vi i denna uppsats använder oss av benämningen lagen menas lagen (2007:592) om kassaregister, om inget annat anges. När det finns ett problem att lösa kan metoden ses som ett hjälpmedel på vägen mot problemlösningen och den nya kunskapen som samlas in under arbetets gång. Inom samhällsvetenskapen finns två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ. (Holme & Solvanger, 1997, s. 13) Den kvantitativa metoden kännetecknas av att observationer genomförs med hjälp av till exempel enkäter och frågeformulär med standardiserade frågor och för att analysera resultaten används statistiska och matematiska metoder (Backman, 1998, s. 31). Den kvalitativa metoden bortser från den statistiska ansatsen och fokuserar på att nå djupare i ett visst problemområde. En viktig aspekt i denna metod är att forskaren skapar en närhet till källan, exempelvis genom ett personligt möte, den kvalitativa intervjun. Vid en kvalitativ intervju ska forskaren undvika att styra undersökningspersonen. Genom att använda frågor som skapar en öppen diskussion kommer personens egna tankar och reflektioner lättare fram. (Holme et al., 1997, s. 14, 99) Vi valde att använda den kvalitativa metoden eftersom vi ville studera det valda problemområdet djupare. Det vi ville undersöka närmare var hur Skatteverket går till väga för att förhindra skatteundandragande och även undersöka hur den nya lagen kommer fungera som ett hjälpmedel. 2.1 Förundersökning Då lagen om kassaregister verkställdes den första januari 2010 befarade vi att det inte skulle finnas tillräckligt med information från Skatteverket för att genomföra studien. Vi valde därför att genomföra en förundersökning för att säkerställa att det vi ville undersöka var möjligt. Vi kom först i kontakt med informatörer på Skatteverket där vi frågade följande inledande frågor. Kommer den nya lagen om kassaregister påverka skatterevisorer i deras arbete och i så fall hur? Innebär införandet av lagen förändrad arbetsbörda eller nya arbetsuppgifter för er? Kommer lagen innebära några förändringar för Skatteverket och i så fall vilka? Vi fick ett vänligt bemötande och informationen att Skatteverket kunde och ville bistå oss i vårt arbete. De informerade även om att det skulle finnas tillräckligt med information för att kunna genomföra studien. Svaren vi fick på frågorna ovan var att lagen definitivt påverkar Skatteverket tack vare nya arbetsuppgifter med de olika kontrollerna som kommer att genomföras. Till en början kommer grundläggande tillsynsbesök att genomföras för att se huruvida näringsidkarna har beställt, alternativt fått hem, ett kassaregister. Sedan kommer kontrollköp att genomföras (mer om de olika kontrollerna, se kapitel 3). De berättade att själva revisionsarbetet, förfaringssättet, förmodligen kommer vara nästintill detsamma. Exakt vad effekterna på skatterevisionen kommer att bli vet Skatteverket inte i dagsläget men den stora skillnaden ligger i att det från och med nu alltid kommer finnas information att granska. Eftersom responsen vi fick var positiv valde vi att genomföra studien varpå insamling av primär- och sekundärdata startade. 3

8 2.1 Sekundärdata Sekundärdata, andrahandskälla, är information från exempelvis artiklar och tidskrifter som ursprungligen är författade för ett annat ändamål än den pågående granskningen. (Axelsson et al., 2005, s ; Holme et al., 1997, s ) Sökandet av sekundärdata startade med sökningar i Mälardalens högskolebiblioteks katalog och databaser för att hitta böcker och artiklar för att få en vetenskaplig grund i vår uppsats. Vi använde oss till en början av sökord såsom kassaregister, Skatteverket, skatterevision. Trots att vårt valda ämne var högaktuellt visade det sig vara svårt att finna neutrala eller opartiska fakta kring ämnet. Vi valde då att bredda våra sökningar med ord som revision, skattefusk, skatteundandragande, tax evasion, tax audit. Vi använde oss även av tidigare uppsatser och forskningsrapporter för att få vägledning i vårt informationssökande. Sökningarna resulterade i artiklar och forskningsrapporter men även lagar, statens offentliga utredningar, propositioner och material från Skatteverkets egen hemsida. Vi valde att använda oss av förarbeten och propositioner då dessa borde avspegla en opartisk syn kring lagens förarbete. De är skrivna för att utreda både för och nackdelar och belyser då problemfrågor ur olika synvinklar. Från Skatteverket har vi främst använt information kring deras visioner, regler och hur de arbetar vid kontroller och i preventiva åtgärder. Här bör tilläggas att det material som hämtats från Skatteverkets egna databaser har benämningen SKV i referenslistan och i hänvisningar i löpande text. Vissa av dessa publikationer är skapade med syfte att fungera som vägledning för Skatteverkets tjänstemän för att skapa en så enhetlig rättstillämpning som möjligt men de är inte lag och därmed heller inte bindande (Lodin, Lindencrona, Melz & Silferberg, 2009, s. 21). Övrig information har hämtats från andra källor än Skatteverket för att få en annan parts åsikt. 2.2 Primärdata Insamlad information kan grupperas i primär- och sekundärdata. Primärdata, förstahandskälla, fås till exempel genom intervjuer och är information som från första början är insamlad för just den granskning som pågår. (Axelsson & Agndal, 2005, s ; Holme et al., 1997, s ) Insamling av primära data skedde med hjälp av intervjuer med revisorer på Skatteverket. Vi ville ha möjlighet att utföra personliga intervjuer och avgränsade oss därmed till skattekontor i mälardalsregionen. Revisorerna valde att vara anonyma varpå vi inte nämner namn på respondenterna eller kontoret de arbetar vid. Vi ansåg att en fördel med anonyma respondenter kunde vara att respondenterna vid intervjuerna skulle våga tala mer öppet och ge sina personliga åsikter, både positiva och negativa, kring de olika ämnena. Däremot beaktade vi en nackdel med anonyma intervjuer. Reliabiliteten i arbetet kan ifrågasättas när det inte är möjligt för läsaren att gå tillbaka till respondenterna för att säkerställa att informationen i empirikapitlet verkligen varit respondenternas åsikter. För att undvika detta gav vi respondenterna möjligheten att läsa igenom och på så vis styrka det empiriska materialet. Till en början kontaktade vi två skattekontor men ett avböjde på grund av tidsbrist varpå denna studie bygger på intervjuer från ett skattekontor. Vi ansåg dock inte att detta skulle påverka kvalitén i uppsatsen. Detta eftersom Skatteverket arbetar efter tydligt uppsatta ramar och regelverk som är riksomfattande (SKV 622, s. 14). För att komma i kontakt med revisorer träffade vi en informatör vid ett av Skatteverkets servicekontor. Han gav våra kontaktuppgifter till två av sina kollegor, de två revisorer som varit aktiva i arbetet med 4

9 införandet av den nya lagen vid det utvalda kontoret. De utvalda, som hade befattningen ADB-revisorer, kontaktade oss och ett första möte bokades in. Inför intervjuerna valde vi att använda oss av kvalitativ intervjumetod och då kan antingen informantintervjuer eller respondentintervjuer utföras. Skillnaden är att en respondent befinner sig i den situation som är avsedd att undersökas medan en informant observerar situationen utifrån och är kunnig på området. (Holme et al., 1997, s ) Vi begränsade oss till att endast använda respondentintervjuer. En nackdel med att bara använda den metoden är att problemfrågan endast granskas ur ett perspektiv och visar då inte en lika mångsidig bild som när man studerar problemet ur fler synvinklar (Holme et al., 1997, s ). Vi valde att studera Skatteverkets arbete utifrån deras synsätt och såg därför inte detta som ett problem. Skatteverket styrs av strikta regler, riktlinjer och lagar som reglerar vad de får göra och framförallt hur de ska utföra sina uppdrag. Detta gör att alla inom Skatteverket arbetar efter samma ramar oberoende av vilken region eller vilket kontor de arbetar vid. Inför intervjuerna skickade vi frågor, via e-post, till respondenterna för att de skulle kunna förbereda sig (se frågor i bilaga 1). Intervjuerna genomfördes med två respondenter samtidigt, det vill säga en form av gruppintervju. En fördel med gruppintervju är att samtalet blir mer av en öppen diskussion där respondenternas egna uppfattningar och åsikter kommer fram samtidigt som respondenterna ser andras synpunkter som de antingen kan instämma med eller inte (Holme et al., 1997, s ). En annan fördel är att under en och samma intervju kan intervjuaren få in flera olika synpunkter på en och samma fråga (Denscombe, 2009, s ). Nackdelen med att intervjua i grupp kan vara att respondenterna låter sig påverkas av den andres åsikter och således styrs av grupptryck (Holme et al., 1997, s ). Detta beteende var inget vi ansåg påverka reliabiliteten i intervjuerna då respondenterna inte alltid delade samma uppfattningar och var tydliga med att framhålla detta. Vid intervjuerna strävade vi efter att hålla en semistrukturerad intervjustruktur som enligt Denscombe (2009, s ) används när man söker en kombination av flexibilitet och styrning. Intervjuaren har i dessa situationer kontroll över de ämnen som ska behandlas men ordningsföljden på ämnen och frågor är i sig flexibla. Detta låter respondenten tala mer fritt och öppet kring de olika ämnena. Den första intervjun genomfördes den 15 april 2010 på revisorernas kontor. Vi startade intervjun med några inledande frågor, såsom Vilken är er roll/befattning på Skatteverket? och Berätta om Skatteverket och dess verksamhet?. Detta gjorde vi för att få en uppfattning om vilka respondenterna var och hur deras arbetsuppgifter på Skatteverket såg ut. Vi fortsatte sedan med mer ämnesinriktade frågor (se bilaga 1) och avslutningsvis ställde vi också direkta frågor för att reda ut eventuella frågetecken och funderingar som vuxit fram under intervjuns gång. Intervjun pågick i en timme och fyrtiofem minuter. För att styrka reliabiliteten i primärdata antecknade en av oss det som sades och vi spelade även in hela intervjun, med hjälp av en MP3 spelare, för att i efterhand kunna transkribera intervjun. Efter ungefär två veckor ansåg vi att mer information behövdes och dessutom kände vi oss osäkra på några av svaren vi fått under första intervjun. Vi ville bland annat få mer detaljerad information om de olika kontrollformerna Skatteverket använder sig av. Ytterligare en intervju bokades därmed in. Denna genomfördes den 10 maj 2010 och under denna intervju fick vi svar på de frågor som uppkommit efter den första intervjun. (Frågor i bilaga 2). Intervju nummer två pågick även den i en timme och fyrtiofem minuter varpå den totala intervjutiden uppgick till tre och en halv timme. 5

10 3 Referensram 3.1 Redovisning av affärshändelser I bokföringslagen (1999:1078), [BFL], 2 kap. beskrivs att fysiska personer som bedriver näringsverksamhet och juridiska personer är bokföringsskyldiga. Affärshändelser är företeelser som har påverkat bolaget ekonomiskt och dessa ska redovisas löpande och systematiskt, det vill säga att noteringar görs i tidsföljd och att händelser av samma slag bokförs på samma ställe (Grönlund et al., 2007, s. 29). En affärshändelse många näringsidkare fuskar med är kontantförsäljning (SOU 2005:35, s ). I BFL 7 kap. finns bestämmelser om att räkenskapsinformation skall bevaras. Till räkenskapsinformation räknas enligt BFL 1 kap. 2 p. 9 uppgifter om nettoomsättningen såsom intäkter för sålda varor. Det står dock inte uttryckligen att kontantförsäljning ska registreras i någon form av kassaregister men försäljningen ska dokumenteras (Prop. 2006/07:105 s. 18). Redovisningen avslutas med ett bokslut som ska upprättas enligt gällande normer och lagar och rapporteras sedan i en årsredovisning, enligt årsredovisningslagen (1995:1554), [ÅRL]. (Grönlund et al., 2007, s. 108, 186) För att företagens intressenter ska kunna lita på informationen i årsredovisningen granskas den av en oberoende instans, en revisor. (Ibid., 213) Företagsrevisorn ska efter utförd granskning upprätta en revisionsberättelse där denne uttalar sig om huruvida företaget har upprättat årsredovisningen enligt ÅRL. Om anmärkningar finns i revisionsberättelsen, det vill säga en oren revisionsberättelse, ska den lämnas in till Skatteverket. (FAR, 2006, s ) Ett företags externa redovisning, affärsredovisning, används framförallt för att tillgodose intressenter med information om företagets ekonomiska ställning (Ax, Johansson & Kullvén, 2007, s. 450). En intressent är samhället och där innefattas stat och kommun (Thomasson, 2007, s. 5). Den externa redovisningen används där bland annat som underlag vid beräkning av hur mycket skatt ett företag ska betala (Ax et al., 2007, s. 450). 3.2 Sambandet mellan redovisning och beskattning Sambandet mellan ett företags redovisning och beskattning går att finna i inkomstskattelagen (1999:1229), [IL], 14 kap. 2. Där beskrivs att ett företags resultat ska beräknas utifrån bokföringsmässiga grunder och med tillämpning av god redovisningssed. Vidare står det i 14 kap. 4 IL att: Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten. Begreppet god redovisningssed har olika definitioner men beskrivs i FAR SRS redovisnings rekommendationer, RR1 (Samlingsvolymen, 2010, s. 1484) som en standard byggd på lagar, praxis och rekommendationer. Den innebär att de redovisningsprinciper som anges i lag ska följas. Med bokföringsmässiga grunder menas att ett företags inkomster och utgifter ska hänföras det räkenskapsår de hör till (Ibid., 1486). Sambandet mellan redovisning och beskattning skapades i och med 1928 års inkomstskattelag där bestämmelserna som beskrivits ovan infördes. Detta samband har under årens gång utvecklats och är idag inte lika tydligt och enkelriktat. Bland annat finns nu regler som 6

11 begränsar hur mycket överavskrivningar ett företag får göra samt regler kring värdering av varulager. Dessa skatteregler går idag in och påverkar företagens redovisning och påverkar därmed även resultatet som ska ligga till grund för beskattning. Detta beskrivs då som ett omvänt samband mellan redovisning och beskattning. (Artsberg, 2005, s. 309) I Skatteverkets publikation Skatter i Sverige (2009) beskriver Skatteverket själva sambandet som en grundläggande princip, att ett företags bokföringsmässiga resultat är vad som ska ligga till grund för beskattningen. Dock tilläggs att vissa skattemässiga justeringar kan vara nödvändiga. Det kan till exempel gälla avsättningar till periodiseringsfonder och överavskrivningar. Blake et al. (1997) diskuterar i en artikel om fördelar och nackdelar med detta samband. Där framkommer att Skatteverket är de som gynnas mest av sambandet då företagens redovisning, beskattningsunderlaget, ofta redan blivit granskat av en revisor. De beskriver att skulle detta samband försvinna skulle Skatteverket bli tvungna att lägga mer resurser på att själva kontrollera att de uppgifter näringsidkare lämnar in är korrekta. Dessutom ses som fördel att reglerna hör samman, det underlättar för företagen att göra rätt. 3.3 Skatteundandragande Med skatteundandragande eller skattefusk menar Skatteverket att någon avsiktligt anger felaktig information eller lämnar felaktiga uppgifter till grund för beskattning. Det ska även finnas ett tydligt syfte att vilja undgå beskattning. Det finns dock de som gör fel omedvetet och eftersom det är svårt att skilja mellan medvetna och omedvetna fel använder sig Skatteverket av begreppet skattefel som innefattar både de som avsiktligt gör fel och de som gör fel av misstag. (SKV 152, s. 219) Diagrammet nedan ger en översikt av hur fördelningen av skattefelen såg ut i Sverige Den visar att skattefelen främst fanns i företagssektorn. Skattefelets fördelning på olika grupper av skattebetalare Stora företag 19% Privatpersoner 17% Små och medelstora företag 19% Offentlig sektor m.fl. 2% Ofördelat 5% Mikroföretag 38% Figur 1. Skattefelsdiagram Källa: Egen bearbetning utifrån SKV 152 s. 233 Skatteverkets definitioner av företagen i diagrammet lyder enligt följande: Mikroföretag Företag med en lönesumma under 1 miljon kronor, cirka företag. Små och medelstora företag Företag med en lönesumma mellan 1 och 50 miljoner kronor, cirka företag. Stora företag Företag med en lönesumma över 50 miljoner kronor, cirka företag. 7

12 Som diagrammet visar är skattefelen som störst i mikroföretagen, den del av företagssektorn som representeras av flest antal företag. (SKV 152, s. 233) En bransch som representeras av många mikroföretag är kontantbranschen. Faktorer som är utmärkande i denna bransch är att det sker många små transaktioner varje dag och att konsumenterna inte efterfrågar något kvitto. Till kontantbranschen räknas bland annat taxiföretag, restauranger och frisörer. (Prop. 2006/07:105, s. 17) När antalet aktiva näringsidkare är stort har Skatteverket svårt att utföra tillräckliga kontroller för att säkerställa att reglerverken följs vilket bidrar till att företag lättare kan komma undan med fusk (SOU 2005:35, s ). Andelen företag som väljer att fuska ökar om det råder stor konkurrens i branschen eftersom marginalerna är små och företagare tar till de medel som kan vara nödvändiga för att överleva (SKV 152, s. 239). Vad är det då som gör att skatteundandragande och fusk förekommer? Tidigare forskning (Hammar et al., 2009; Epstein & Gang, 2010) visar på flera orsaker. Hammar et al. (2009) betonar innebörden av tillit till regelverk och myndigheter men också påverkan av hur andra i vår omgivning agerar. Om en individ är medveten om att andra i dennes omgivning fuskar, varför ska då den första individen göra rätt för sig. Samma resonemang lyfts fram fast i omvänd ordning. (Hammar et al., 2009) Epstein et al. (2010) undersöker hur risken att bli påkommen med att fuska påverkar vilket beteende vi väljer. De beskriver att i en hypotes med 100 procent revisioner, det vill säga alla företag blir reviderade, skulle med största sannolikhet inget fusk förekomma. Detta är dock ingen troligt scenario men deras undersökningar visar att ju mer kontroller som genomförs desto mindre väljer näringsidkare att fuska. 3.4 Skatteverkets kontrollformer För att kunna välja ut vilka företag som ska bli granskade arbetar Skatteverket utifrån olika urvalssystem där det viktigaste är att de kontroller som utförs är så träffsäkra som möjligt, det vill säga att de faktiskt hittar något att anmärka på vid en utförd kontroll. Träffsäkerheten är viktig då Skatteverket anser att förtroendet för deras arbete då, i viss utsträckning, ökar och det fungerar även som en preventiv effekt. Urvalsarbetet görs centralt eller regionalt, oftast, utifrån förbestämda kriterier om vilken aktivitet inom företagen som ska kontrolleras. (SKV 622, s ) För att kontrollera och säkerställa uppgifter om en skattskyldig näringsidkare som senare ska ligga till grund för beskattning tillämpar Skatteverket olika kontrollmetoder. De olika kontrollformerna de har till sitt förfogande är skrivbordskontroll, besökskontroller och skatterevision. (Ibid., 17) Skrivbordskontroll är den vanligaste kontrollformen och innebär att näringsidkaren kontaktas av en handläggare med en förfrågan per brev eller telefon. (Ibid., 19) Skatteverket har rätt att begära uppgifter av näringsidkaren för att kunna kontrollera en lämnad självdeklaration eller andra handlingar som ligger till grund för taxering. Som näringsidkare är denne skyldig att förse Skatteverket med den information de begär för att kunna styrka eller avstyrka ett ärende (Taxeringslagen (1990:324), [TL], 3 kap. 5 ). Den andra formen av kontroll är besök och utförs av en skatterevisor enligt överrenskommelse med den skattskyldige. Vid besök kontrolleras det parterna kommit överens om inför besöket och det kan handla om företagets räkenskaper men även röra 8

13 besiktningar av fastigheter, lager och andra aktuella delar av en verksamhet. (SKV 622, s. 19) En viktig faktor att klargöra för den skattskyldige är att besöket ska uppfattas som frivilligt och en handläggare får med andra ord inte kräva att få se information om räkenskaper och liknande handlingar. Om den skattskyldige inte frivilligt visar upp önskad information och att ärendet på grund av detta inte kan avslutas måste handläggaren fatta beslut om att en annan kontrollform måste användas. (Ibid., 20) I normalfallen ska besök genomföras i samråd med den skattskyldige men det finns undantag då Skatteverket får tillämpa oannonserade besök. Dessa undantag gäller bland annat vid kontroll av kassaregister. Dessa kontroller får göras utan förvarning och då har handläggaren rätt att ta del av den information som rör kassaregistret. (Ibid., 21) Skatterevision är den tredje och sista kontrollformen och även den mest omfattande och resurskrävande. En skatterevision får endast göras hos den som är bokföringsskyldig, juridisk person samt hos den som är registrerad för mervärdesskatt, F-skatt och arbetsgivaravgifter. (TL, 3 kap. 8 st. 3)Vid en skatterevision granskas företagets transaktioner och kontrollerar att dessa återfinns i företagets redovisning samt att denna information överrensstämmer med de uppgifter som legat till grund för taxering. Skatteverket kontrollerar även att företaget agerar utifrån gällande lagstiftning. (SKV 622, s ) 3.5 Skatterevision Bestämmelser kring skatterevisioner regleras främst i TL och Skatteverket har upprättat en handledning som alla revisorer ska arbeta utifrån (Ibid., 3). De som hos Skatteverket utför revisionskontrollerna kallas för revisorer. Likheten mellan en företagsrevisor och en skatterevisor är att båda har till uppgift att kvalitetssäkra information genom att vara en granskande part. (Ibid., 22-23) Företagsrevisorns syfte med revision är att granska bolagets bokföring, internkontroll, lager, inventarier och bolagsledning för att få fram en så korrekt bild av bolaget som möjligt (Jerlinger, 2009, s. 32). En revisor vid Skatteverket fokuserar på företagets resultat, de uppgifter deklarationen grundar eller ska grunda sig på, samt kontrolluppgifter om företagets anställda. Till skillnad från företagsrevisorer agerar inte Skatteverkets revisorer utifrån FAR SRS Revisionsstandard [RS]. Deras direktiv finns att hitta i Skatteverkets egen skrift Handledning för skatterevision, (SKV 622). En skatterevisor har anmälningsplikt om denne misstänker eller upptäcker att näringsidkaren har begått brott. Det kan till exempel handla om brott mot bokföringslagen, skattebrott och förskingring. (SKV 622, s ) Antalet revisioner Skatteverket utför per år har de senaste åren visat på en sjunkande trend. I mitten av 1980-talet var antalet revisioner som högst, ungefär revisioner per år, jämfört med 2007 då cirka revisioner genomfördes. Orsaken till att antalet revisioner sjunker är främst att Skatteverket under 2000-talet införde ett riskvärderingsprogram vid urvalsarbetet och har sedan dess fokuserat på en viss skatt under en bestämd period utifrån rikstäckande direktiv. Det vill säga nu utförs färre men mer träffsäkra skatterevisioner än tidigare. (SKV 152, s. 245) Arbetsgång vid skatterevision Det första steget i skatterevisionsarbetet är revisionsplanen. Här beskrivs syftet med skatterevisionen, hur den ska genomföras, vilken tidsåtgång som kommer krävas, när revisorn ska göra vad och vem eller vilka som ska genomföra den. Denna plan är en förberedelse inför 9

14 revision och ska göras klar innan beslut om skatterevision fattas. (SKV 622, s ) När beslut har fattats ska det meddelas skriftligt till den som ska revideras. Om Skatteverkets revisor misstänker risk för sabotage eller att skatterevisionen inte kommer ske i samverkan med den skattskyldige kan revisionsbeslutet överlämnas vid revisionstidpunkten. I sådant fall måste beslutet delges av en granskningsledare som har stöd i tvångsåtgärdslagen (1994:466). (Ibid., 57-58) Under revisionsarbetets gång görs löpande uppföljningar på revisionsplanen för att garantera att revisionen utförs som planerat, med hög effektivitet och kvalitet. Uppföljningen görs av en sektionschef eller annan utsedd person. Hur uppföljningen ska läggas upp beslutats i samband med upprättandet av revisionsplanen. (Ibid., 49-50) Under revisionens gång kan olika delar av en verksamhet kontrolleras och det är syftet med revisionen som avgör exakt vad revisorn ska granska. En revisor får med andra ord inte granska vad som helst under en revision utan bara det som framgått i revisionsbeslutet. (Ibid., 73) Skatteverket har olika kontrollåtgärder till sitt förfogande vid revisioner. Några exempel på olika åtgärder är följande: Kontroll av inkomstredovisning Revisorn granskar inkomstredovisningen i företaget. Eftersom försäljning oftast är den största posten i resultaträkningen är det denna post Skatteverket lägger stor vikt vid. Det är därför viktigt att företaget kan visa att de har en bra intern kontroll för redovisning av intäkter. (Ibid., 73; TL (1990:324) 3 kap. 11 st.1) Kontroll av kassaregister Revisorn kan granska kassaregistret för att se om företaget uppfyller de krav som ställs enligt gällande lagar och regelverk vad gäller dokumentation av dagsavslut, kvitton och liknande. Revisorn kan även undersöka om manipulering av kassaregistret skett. (SKV 622, s. 75; TL (1990:324) 3 kap. 11 st. 2) Kassainventering Kontroll av de likvida medlen i kassan som sedan stäms av mot bokföringen. En kassainventering är en kontrollåtgärd som revisorn får genomföra direkt vid revisionsbeslutets verkställande, det vill säga när beslutet lämnas till den skattskyldige. Detta eftersom risken för sabotage är stor om besöket är planerat i förväg. (SKV 622, s. 77; TL (1990:324) 3 kap. 11 st. 2) Kundräkning och provköp Detta är en kontrollåtgärd som är mest förekommande inom restaurangbranschen. Åtgärden får göras utan samverkan med den skattskyldige på sådana platser som är tillgängliga för allmänheten. (SKV 622, s. 78) När beslutade kontroller är genomförda ska en revisionspromemoria upprättas. Den innehåller de preliminära åtgärder Skatteverket kommit fram till. Innan slutgiltigt beslut fattas ska den reviderade få ta del av och kommentera innehållet i promemorian. Sedan beslut fattats avslutas revisionen och all revisionsdokumentation arkiveras. (Ibid., ) ADB-revision När skatterevisorer ska granska ett företags redovisning finns hjälpmedlet ADB-revision att tillgå. ADB-revision står för administrativ data-bearbetning och med detta menas datorstödd granskning av ett företags ekonomisystem (Leidhammar & Blomqvist, 2001, s. 14). Skatterevisorerna tar kontakt med företaget som ska revideras och ber om att få ut ett så kallat ADB-register, en kopia på företagets ekonomisystem. Denna information kartläggs i särskilda registeranalysprogram för att revisorerna sedan ska kunna få fram det data de är intresserade av att titta närmare på. De kan till exempel göra kontoavstämningar för att kunna söka fram 10

15 avvikande belopp i olika kontoklasser eller momskontroller för att stämma av de lämnade uppgifterna i skattedeklarationer med vad som har redovisats i bokföringen. (Ibid., 15-16) Fördelarna med ADB-revision är bland annat att revisorerna får fullständig information om företagets redovisning direkt och kan utföra större kontroller istället för enstaka stickprover. Det innebär också att skatteverket har tillgång till en kopia av det reviderade företagets redovisning under hela revisionen. (Ibid., 15) Detta bidrar till att revisionsarbetet blir mer effektivt eftersom revisorerna kan utföra sökningar snabbare och även inrikta sig på särskilt intressanta belopp eller händelser för att på så sätt snabbare få fram den information som behövs (SKV 622, s. 115). 3.6 Effekter av skattekontroller I Skatteverkets publikation Skatter i Sverige (2009) beskrivs effekterna av de skattekontroller som utförs av Skatteverket. Kontrollerna ska ha både en allmänpreventiv effekt och en individualpreventiv effekt. Den individualpreventiva effekten är när personer som själva varit föremål för en kontroll ändrar sitt beteendemönster och väljer att i fortsättningen göra rätt för sig, det vill säga betala den skatt denne är ålagd. Den allmänpreventiva effekten är när samma beteendeförändring uppnås hos de som står utanför kontrollerna, det vill säga omgivningen. Illustrationen nedan ger en bild av hur effekterna av skattekontroller ser ut idag. Diagrammet visar att den monetära effekten av Skatteverkets kontroller inte är stor men de lägger större vikt på den allmänpreventiva effekten som beräknas uppgå till 25 procent av de totala skatteintäkterna Skattefel Preventiv effekt Direkt monetär effekt av kontroller Frivillig medverkan 0 Figur 2 Skatteintäkter Källa: Egen bearbetning utifrån SKV 152, s Faktorer bakom tillkomsten av lagen om kassaregister Bakgrunden till införandet av lagen om kassaregister är att komma åt det omfattande skatteundandragandet inom kontantbranschen samt att främja konkurrensen och minska fusket vid redovisning av intäkter. Det har visat sig att det finns ett samband mellan skatteundandragande och mindre företag som fuskar med avgifter och skatter. Förutom att näringsidkare inte redovisar rättvisande intäkter, och på så sätt undgår beskattning, medför 11

16 fusket att skattebördan skjuts över på seriösa näringsidkare. Genom detta skaffar sig oseriösa näringsidkare en konkurrensfördel och om endast vissa näringsidkare är villiga att göra rätt för sig är risken stor att tilliten till rättsväsendet rubbas. Sedan mitten på 1990-talet har Ekobrottmyndigheten, som arbetar med att förhindra ekonomisk brottslighet, gjort flertalet försök att bekämpa skattefusk och skatteundandraganden men problemet kvarstår. (SOU 2005:35, s ) Med ekonomisk brottslighet menar Ekobrottsmyndigheten till exempel skatteundandragande (Om oss, 2, 2010). Genom Skatteverkets revisioner och Ekobrottsmyndighetens husrannsakningar har det framkommit hur en del näringsidkare har gått tillväga för att manipulera kassaregister i syfte att undanhålla intäkter. Några av sätten är att inte slå in köpet i kassan. Detta görs möjligt då en del kassaregister har en tränings- eller övningsfunktion som ska användas när ny personal ska kunna lära sig hur kassan fungerar. Genom att ha denna funktion aktiverad registreras köpet och kunden får ett kvitto men transaktionen lagras inte i systemet. Ett annat tillvägagångssätt för att undvika registrering i kassan är att ett tidigare registrerat köp används för att få ut kvittokopior som sedan lämnas ut till kunden. Detta förekommer i restaurangbranschen framförallt vid lunchservering då många beställer en dagens rätt. (Prop. 2006/07:105, s ) En del företagare har sålt kassaregister och har i sin lansering betonat att kassaregistret har fullständiga justeringsmöjligheter. Detta innebär att justeringar kan göras i efterhand där de registrerade intäkterna kan tas bort. Det har även framkommit att det finns olika programvaror som är till för att manipulera kassaregister. När det finns hjälpmedel att tillgå krävs det inte någon större skicklighet i programmering eller annat tekniskt kunnande för att på ett enkelt sätt manipulera ett kassaregister. (Ibid., 25) För att komma åt skatteundandragandet kom ett förslag av branschsaneringsutredningen, SOU 1997:111, att näringsidkare i kontanthandeln skulle ha typgodkända kassaregister för att underlätta kontroller av intäkter och förbättra möjligheterna för Skatteverket att utreda skattebrott. Förslaget om typgodkända kassaregister fastställdes senare till certifierat kassaregister. (SOU 2005:35, s. 78, 104, 117, 163) Det certifierade kassaregistret ska försvåra manipulering av kassaregister så att inte felaktiga intäkter redovisas och det ska leda till att företag konkurrerar på lika villkor. (Prop. 2006/07:105, s 1, 47-49) 3.8 Lagen om kassaregister Enligt proposition 2006/07:105 är syftet med lagen att skydda seriösa näringsidkare mot illojal konkurrens från oseriösa näringsidkare och att öka tilliten för skattesystemet. Med illojal konkurrens menas att skattebördan vältras över på seriösa näringsidkare som då får det svårare att överleva på marknaden när konkurrensen mellan företagen är hård. När dessutom skattekontrollen är ringa påverkar det också tilliten till skattesystemet negativt och därmed viljan att rätta sig efter lagar och förordningar. (Ibid., 1) Lagen innebär att den som i näringsverksamhet har försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning, det vill säga kontanter och kortbetalning, omfattas av lagen och ska ha ett certifierat kassaregister och kontrollenhet (Ibid., 89). 12

17 Figur 3 Kassaregister och kontrollenhet. Källa: Vad är ett certifierat kassaregister?, Bilden ovan visar hur systemet med kassaregister och kontrollenhet fungerar. Här visas att näringsidkaren ska ha ett kassaregister som i sin tur är kopplat till en kontrollenhet, en liten box där all information som registreras i kassaregistret sparas. Skatteverkets revisorer kan sedan ta del av all sparad information i boxen. (Vad är ett certifierat kassaregister?, 2010) Kontrollenheten ska vara certifierad och kassaregistret ska vara tillverkardeklarerat hos Skatteverket ( 14 tips inför kassaregisterkravet, 2009). Registret ska vara i bruk senast första juli 2010, men ska ha varit beställt före den första januari 2010 då lagen trädde ikraft. Kassaregistret ska dessutom anmälas till Skatteverket inom en vecka efter att registret har installerats. (SKV 613) Lagen gäller näringsidkare som har en kontantförsäljning på mer än kronor per år. Det är bara den kontanta försäljningen som är avgörande för om företaget ska ha ett kassaregister. Företagens kreditförsäljning omfattas ej av lagen. (Prop. 2006/07:105, s. 35, 38). Vissa näringsverksamheter har undantagits från lagen, nämligen torghandel, distans- och hemförsäljning, taxiföretag, verksamheter som består av varu- eller spelautomater samt näringsidkare som inte ska betala inkomstskatt. Taxiföretag undantas från lagen eftersom de använder sig av en typgodkänd taxameter som har samma funktioner som ett kassaregister. Kontrollenheten och det certifierade kassaregistret ska inte gå att manipulera enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Dosans uppgift är att spara all information som registreras i kassaapparaten. Vid varje affärstransaktion ska viss obligatorisk data registreras såsom datum, löpnummer för händelsen, den aktuella kassans identitetsnummer, försäljningsbelopp med angiven moms och betalningssätt. De registrerade affärshändelserna ska ej gå att ändra utan att det registreras antingen på kontrollremsa eller i journalminne. (Prop. 2006/07:105, s , 48-51, 103) Enligt lagen (2007:592) om kassaregister är kontrollremsan en dokumentation av företagets försäljning i kassaregistret utskrivet på papper och journalminne är samma dokumentation fast i elektronisk form. I och med införandet av lagen om kassaregister ska kunden alltid bli erbjuden ett kvitto. Kvittot blir då ett bevis på att köpet har registrerats. Utifrån de uppgifter som lagras i kontrollenheten och på kvittot ska Skatteverket kunna kontrollera köpet i efterhand. (Prop. 2006/07:105, s ) Om näringsidkaren inte uppfyller de krav som ställts i och med införandet av lagen kan denne bli ålagd en kontrollavgift på kronor. Om samma näringsidkare, inom ett år, återigen överträder lagen har Skatteverket rätt att ta ut ytterligare en kontrollavgift, denna gång på kronor. (SOU 2005:35, s. 8) 13

18 4 Empiri Följande kapitel är baserat på intervjuer med revisorer på Skatteverket. Intervjuerna har genomförts vid två tillfällen och vid dessa tillfällen var båda revisorerna närvarande. Revisorerna vill vara anonyma varpå de anges i löpande text som A respektive B. A började sin anställning hos Skatteverket år 2004 och B började år Den befattning de båda revisorerna har på Skatteverket är ADB-revisor och de ska inom snar framtid avlägga de prov som krävs för att få titeln skatterevisor. De är dessutom med i en riksgrupp som kallas kassametodsgruppen vars syfte är att utreda frågor kring kassaregister och manipulering av dessa. 4.1 Redovisning A berättar att när de kommer i kontakt med ett företag som misstänks för skatteundandragande är det företagets redovisning och framförallt resultatet som granskas eftersom det är det som ligger till grund för deklarationen och beskattningen. Företagets årsredovisning granskas för att få en överblick över företagets verksamhet. A berättar även att alla orena revisionsberättelser skickas in till Skatteverket och dessa är en bra utgångspunkt för att hitta företag att granska. B säger att en oren revisionsberättelse ofta är ett första tecken på att ett företags redovisning kanske inte stämmer. När de sedan har ett beslut om revision går de in och granskar bokföringen för att se om de hittar några avvikande poster. I kontantbranschen tittar Skatteverket främst på intäktsredovisningen och dess verifikationer. De tittar även på redovisad moms i förhållande till redovisad försäljning. I bokföringsnämndens rekommendationer finns regler som definierar vilken räkenskapsinformation som ska sparas som underlag till verifikationer, men enligt B verkar inte detta vara så allmänt spritt bland näringsidkare. A och B säger att det verkar ha funnits en allmän uppfattning bland olika redovisningskonsulter att kontrollremsan eller journalen inte behöver sparas eftersom många som hjälper företagen med redovisningen bortser från att dessa saknas i redovisningen. A och B poängterar dock att så är inte fallet. 4.2 Skatteundandragande A och B förklarar att med skatteundandragande menas fel som görs avsiktligt. Det kan vara att en näringsidkare lämnar felaktiga uppgifter eller försöker göra för stora eller ogiltiga avdrag. Skatteverket använder sig även av ordet skattefel som en kombination av de som avsiktligt och oavsiktligt gör fel. B hänvisar till en branschutredning som visade på att skatteundandragande i kontantbranschen är omfattande varpå Skatteverket de senaste åren haft stora rikstäckande insatser för att försöka motverka fusk i denna bransch. Det senaste steget i att försöka motverka skatteundandragande i kontantbranschen är lagen om kassaregister. 4.3 Revisor vid Skatteverket A och B berättar båda att alla revisorer som arbetar på Skatteverket inte är skatterevisorer men det är heller inte meningen. När de utför en revision har en skatterevisor det övergripande ansvaret men det är en granskande revisor som utför granskningen. A och B jämför detta med företagsrevisioner då det ofta är en auktoriserad revisor som har huvudansvaret medan en annan revisor genomför granskningen. 14

19 För att bli skatterevisor, vilket är en interntitel på Skatteverket, ska utbildningsprofilen vara uppfylld, revisorn ska ha en treårig högskole- eller universitetsekonomiutbildning i grunden eller motsvarande. Vidare ska ett visst antal timmar inom taxering, mervärdesskatt och andra revideringar vara utförda samt sju internutbildningar. Sedan får revisorn skriva ett prov. A säger att Skatteverket vill att förfarandet för att bli skatterevisor ska likna tillvägagångssättet för hur en företagsrevisor blir godkänd/auktoriserad revisor med både praktik och prov. 4.4 Urvalsprocess vid granskning A och B berättar att de alltid har ett urval att arbeta utifrån. Ibland arbetar de efter rikstäckande projekt och då kommer urvalen från en urvalsenhet som arbetar direkt under Skatteverkets huvudkontor. Urvalen är då strikta med särskilda inriktningar och projekten är ofta stora. B nämner ett exempel när Skatteverket granskade restaurangbranschen, ett stort rikstäckande projekt, men fortsätter med att det även kan handla om mindre urval som görs på regionnivå av regionens analysenhet. Denna enhet arbetar med att ta fram omvärldsanalyser och riskbedömningar och förser kontoren med urvalslistor baserade på olika kriterier om vad som ska undersökas närmare. Dessa kriterier kommer ofta från huvudkontoret och utifrån dessa gör analysenheten sökningar i Skatteverkets databaser för att få fram de företag som stämmer in på de givna kriterierna. Det kan till exempel handla om olika avdrag i deklarationen. A och B får sedan listor med företag de själva kan välja mellan. B förklarar att vilka de i slutänden väljer ut är en blandning av stickkontroll och om de ser något de själva upplever intressant. Det kan vara företag de kommit i kontakt med i tidigare revisioner, hos andra företag. A berättar om att de för en tid sedan hade ett KU-projekt. KU betyder kontrolluppgifter och innebär bland annat uppgifter om företagens utbetalda löner och momsredovisning. Då hade A och B givna kriterier vilka var att företagen som skulle granskas skulle ha en viss given omsättning, en lönesumma på över fem miljoner per år och en omsättningsökning på tio procent per år. Utifrån dessa kriterier fick de, genom sökningar i databaser, ut listor med olika företag där de sedan kunde välja ut önskade objekt. Ett annat urvalsarbete sker då tips från allmänheten kommer in. B ger som förslag att privatpersoner ibland kommer med tips och det kan till exempel handla om att en bekant inte fått ett kvitto i en affär. B betonar att vilket företag som helst egentligen kan bli utsatt för granskning. Detta urvalsarbete ses som en inledningsfas till någon form av kontroll. 4.5 Skatteverkets olika kontrollformer A och B berättar att en revisor kan efter ett urval genomföra olika kontroller för att utreda syftet bakom urvalet. Den minst omfattande kontrollen är att genomföra en skrivbordskontroll. Denna kontroll innebär att revisorn från kontoret antingen ringer företaget eller skickar ut en förfrågan per brev. I förfrågan framgår vad revisorn har frågor om och vilken information från företaget de vill ta del av. B framhåller dock en nackdel med skrivbordskontrollen, nämligen att revisorn bara får begära in begränsat med material till exempel en mindre del av bokföringen och vid brevväxling kan det dessutom lätt uppstå missförstånd och irritation. Ibland går frågan inte att utreda med hjälp av skrivbordskontroll, då kan Skatteverket istället åka ut på besök hos näringsidkaren. Syftet med besök kan, enligt B, till exempel vara att undersöka vilket kassaregister företaget använder sig av men också huruvida en ombyggnad faktiskt är gjord, om de gjort avdrag för något sådant i deklarationen. Vidare berättar B att besök kan vara både förannonserade och oannonserade och poängterar att här finns en av de stora fördelarna med den nya lagen, nämligen att kassaregisterkontroller 15

20 får göras oanmälda till skillnad mot tidigare då ett revisionsbeslut krävdes. Revisorn får genomföra kontrollköp, kundräkning och kvittokontroll utan revisionsbeslut men för att genomföra en kassainventering krävs fortfarande ett beslut. Den sista och mest omfattande kontrollen revisorerna genomför är skatterevision. 4.6 Skatterevision Vid de mest komplicerade fallen av misstänkt fel och fusk används, enligt A och B, kontrollformen skatterevision. Detta är en omfattande granskning av ett företag. A och B beskriver att Skatteverkets revisorer arbetar utifrån en handledning som i detalj beskriver hur de ska gå tillväga för att genomföra en skatterevision. A poängterar vikten av att denna handledning ska följas, för att kunna kvalitetssäkra förfarandet och säkerställa att alla revisorer på Skatteverket arbetar enligt samma mall. I handledningen delas arbetet upp i olika delar som A och B beskriver nedan Inläsning När urvalsarbetet är avklarat och revisorn kommit fram till att skatterevision är den tänkbara kontrollmetoden kommer inläsningsfasen. Detta innebär att revisorn samlar in information om det utvalda företaget. A ger som exempel att de tittar på vem ägaren till företaget är, vilka personer som sitter i styrelsen, hur skatteregistreringen ser ut, det vill säga vilken skattsedel företaget har. B förklarar att när det gäller kontantbranschen är efterforskningarna oftast mer omfattande än vid andra skatterevisioner eftersom de då åker ut till företagen och genomför provköp, gör kundräkningar och undersöker vilket kassaregister näringsidkaren använder sig av. Med provköp menas att revisorn genomför ett köp för att se om försäljningen slås in i kassan och om ett kvitto erbjuds. Vid kundräkningar genomförs ett köp exempelvis klockan tolv, sedan räknas antalet kunder under ett visst antal timmar. Räkningen avslutas med att revisorn genomför ytterligare ett köp. Efter detta kan kassajournalen kontrolleras för att se om antalet inslagna försäljningar någorlunda överrensstämmer med det räknade antalet. Vissa kassaregister har ett journalminne där alla köp registreras i tidsordning. När dessa finns hos näringsidkare kan skatteverkets revisorer begränsa kundräkningen till ett par timmar. Om denna funktion inte finns måste kundräkningen ske under en hel dag. Enligt A förekom det, innan lagen verkställdes, att nästan hela kontoret var inblandat i dagslånga kundräkningar eftersom en och samma person inte kan räkna kunder hela dagen utan att väcka misstanke. Dessa dagslånga kundräkningar genomförs endast hos företag inom restaurangbranschen. Kundräkningar och provköp genomförs anonymt men ibland blir revisorerna igenkända vilket kan vara bra eftersom näringsidkarna då vet om att Skatteverket genomför kontroller. Detta hoppas A och B fungerar som en preventiv effekt Revisionsplan Efter inläsningsfasen tar A och B ställning till om en revision bör genomföras. Om så är fallet startar arbetet med att upprätta en revisionsplan. A och B beskriver att en revisionsplan består av följande punkter: Syfte Inom kontantbranschen är syftet att kontrollera intäktsredovisningen eftersom misstanke finns att alla intäkter inte redovisas. Det är upp till A och B att hålla sig inom det syftet som valts ut på förhand. Skulle det under pågående revision framkomma 16

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr 010-573 50 01/ 010-574 99 95 2011-01-31 131 95719-11/2011

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr 010-573 50 01/ 010-574 99 95 2011-01-31 131 95719-11/2011 * Skatteverket Dnr 131 95719-11/2011 1(9) Iakttagelser och slutsatser efter genomförd kontroll 2008-2010 av torgoch marknadshandeln Sammanfattning Inom ramen för Riksprojektet Kontanthandel samt den samordnade

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring 1 Bokföringsnämnden bfn@bfn.se Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Från Sigurd Elofsson Granvägen 69 138 33 Älta sigurd.elofsson@telia.se Stockholm den 28

Läs mer

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m.

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. SFS nr: 2007:592 Departement/myndighet: Finansdepartementet Utfärdad: 2007-06-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:852 Registeruppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kassaregister m.m.; SFS 2007:592 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning

Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2013/2050 Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning Maj 2013 1 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 Sammanfattning... 3 Förslag till lag

Läs mer

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen SVAR 2012-05-25 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fi2012/1100 Sveriges Redovisningskonsulters

Läs mer

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Mars 2015 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Promemorians lagförslag...

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Fler ska använda kassaregister

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Fler ska använda kassaregister * Skatteverket 1(42) Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fler ska använda kassaregister www.skatteverket.se Postadress Skatteverket E-postadress 171 94 SOLNA 0771-567 567 huvudkontoret@skatteverket.se

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

* Skatteverket YTTRANDE

* Skatteverket YTTRANDE Datum 2013-02-22 131 815036-12/112 Dnr 1(7) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring (dnr 10-19) Skatteverket tillstyrker

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet.

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet. Sida 1(5) 2010-01-26 Svea hovrätt Avdelning 10 Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr X xxxxxxx YTTRANDE De i målet aktuella reverserna är mottagna uppgifter om affärshändelser och ska då enligt 5

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Statens folkhälsoinstituts författningssamling

Statens folkhälsoinstituts författningssamling Statens folkhälsoinstituts författningssamling Ansvarig utgivare: Gunnar Ågren ISSN 1651-8624 Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister Beslutade den 26 juni 2003 Med stöd av 5 punkt 6 alkoholförordningen

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket?

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket? Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket? Kandidatuppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2010 Handledare: Pernilla Lundqvist Jan Marton Författare:

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Revisionens betydelse för Skatteverket

Revisionens betydelse för Skatteverket Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 2008 Författare: Handledare: Emelie Enström Emma Liljenfeldt Bengt Öström Förord Vi vill passa på att tacka alla som bidragit till färdigställandet av

Läs mer

Lena Gustafson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lena Gustafson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 maj 2015 Magdalena Andersson Lena Gustafson (Finansdepartementet)

Läs mer

Krav på kassaregister. Effektutvärdering. Rapport 2013:2. * Skatteverket

Krav på kassaregister. Effektutvärdering. Rapport 2013:2. * Skatteverket Krav på kassaregister Effektutvärdering Rapport 2013:2 * Skatteverket Krav på kassaregister Effektutvärdering Rapport 2013:2 www.skatteverket.se FÖRORD Kravet på kassaregister inom kontanthandeln började

Läs mer

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur påverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen? Magisteruppsats i Externredovisning Vårterminen 2008 Handledare: Gudrun Baldvinsdottir

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 24 oktober 2011 KLAGANDE Big Bowl Sverige AB, 556519-1987 Box 3058 200 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Dnr 2012-833 2013-10-31 D 13

Dnr 2012-833 2013-10-31 D 13 Dnr 2012-833 2013-10-31 D 13 D 13 1 Bakgrund Revisorsnämnden (RN) har tagit emot en underrättelse från Skatteverket och har därför öppnat detta disciplinärende. Underrättelsen rör A-sons uppdrag som vald

Läs mer

Lag om kassaregister

Lag om kassaregister Morgan Karlsson Christian Vestergård Lag om kassaregister - Motverkan av manipulation och snedvriden konkurrens Law on cash registers - Discouragement of manipulation and distortion of competition Företagsekonomi

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Redovisning i småföretag vilka fel upptäcks oftast vid skatterevisioner?

Redovisning i småföretag vilka fel upptäcks oftast vid skatterevisioner? Redovisning i småföretag vilka fel upptäcks oftast vid skatterevisioner? Kandidatuppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2007 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

Revision av kontanthantering i restaurangbranschen

Revision av kontanthantering i restaurangbranschen Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats 10 poäng HT 2005 Revision av kontanthantering i restaurangbranschen Författare: Sylvia Slivo Handledare: Göran Arvidsson FÖRORD Efter

Läs mer

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed?

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed? Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Jan Marton Anna-Karin Pettersson Författare:

Läs mer

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Om Kyllenius Kyllenius ger er Effektiv ekonomi Kyllenius hanterar allt som rör företags ekonomi. Vi hjälper våra kunder med allt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kontanthantering Ängelholms kommun. Mars 2009 Sven E. Rosén Karin Andersson

Revisionsrapport. Granskning av kontanthantering Ängelholms kommun. Mars 2009 Sven E. Rosén Karin Andersson Revisionsrapport Granskning av kontanthantering Ängelholms kommun Mars 2009 Sven E. Rosén Karin Andersson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, genomförande

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister

Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister 2013-10-28 131 647171-13/111 Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister Innehållsförteckning 1 Lagstiftningen om kassaregister 2 Bakgrunden

Läs mer

Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Datum Sida Yttrande 2013-02-28 1 (6) Henrik Lundin Ert dnr Dnr Ekorevisor EBM A-2012/0539 Rättsenheten 10-19 Bokföringsnämnden Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om

Läs mer

praktikan Revision Uppdaterat 2005-01-29 Revision

praktikan Revision Uppdaterat 2005-01-29 Revision Författare Christer Eklöf. Sveriges Frikyrkosamråd INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag som revisor 1 2 Granskning av redovisningen 2 2.1. Verifikationskontroll 3 2.2. Saldoförfrågan 3 2.3. Inventering 3 2.4.

Läs mer

Nya Kassalagen 1. Ad Manus. Manual för nya Kassalagen

Nya Kassalagen 1. Ad Manus. Manual för nya Kassalagen Nya Kassalagen 1 Ad Manus Manual för nya Kassalagen Upprättad den 8 December, 2009 Nya Kassalagen 2 Ad Manus AB levererar denna manual i befintligt skick utan garantier i någon form. Ad Manus AB har när

Läs mer

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER Handledning för kontrollanter 1 Omslagsfoto: UNICEF//Tanzania/2014 Denna broschyr är framtagen med stöd av Trosa Tryckeri 2 Operation Dagsverke TACK FÖR DITT ANSVAR I OPERATION

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13 Dnr. 131 647171-13/111 131 647173-13/111 131 647177-13/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om kontrollsystem till kassaregister (SKVFS 2013:X), krav på kassaregister

Läs mer

Skatteförfarandeförordning (2011:1261)

Skatteförfarandeförordning (2011:1261) Skatteförfarandeförordning, 2 kap. [5601] Skatteförfarandeförordning (2011:1261) 1 kap. Tillämpningsområde och betydelse av termer och uttryck [5601] Denna förordning gäller vid tillämpning av skatteförfarandelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning; SFS 2000:890 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 23 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

6 Revisorns befogenheter och den reviderades skyldigheter

6 Revisorns befogenheter och den reviderades skyldigheter 6 Revisorns befogenheter och den reviderades skyldigheter 93 6.1 Allmänt Revisorns befogenheter och den reviderades skyldigheter regleras i första hand av taxeringslagens bestämmelser. I skattebetalningslagen

Läs mer

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen.

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGSNÄMNDEN KORT OM BOKFÖRINGSNÄMNDEN BFN är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. BFN är statens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2005 B 2879-03 KLAGANDE CF Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS MOTPART Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Lag om kassaregister

Lag om kassaregister Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Ida Andersson Lisa Larsson Lag om kassaregister - Ett effektivt och rättssäkert verktyg för att motverka illojal konkurrens? Legislation on cash register -

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Offentlig sektor KPMG AB 2014-06-10 6 sidor

Offentlig sektor KPMG AB 2014-06-10 6 sidor Avesta Kommun Rapport avseende granskning av hantering av moms Offentlig sektor KPMG AB 6 sidor Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Metod 2 5. Avgränsning 2 6. Genomförande 2 7. Avdrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

KASSAREGISTER Kan det förhindra bokföringsbrott?

KASSAREGISTER Kan det förhindra bokföringsbrott? KASSAREGISTER Kan det förhindra bokföringsbrott? Magisteruppsats i Företagsekonomi Peter Huttu Annie He VT 2010:MF06 Förord Vi vill tacka vår handledare Håkan Javefors för all hjälp i vårt arbete med uppsatsen.

Läs mer

16/10/2013. Entreprenörsskolan 2013-10-15. Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut?

16/10/2013. Entreprenörsskolan 2013-10-15. Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut? Entreprenörsskolan 2013-10-15 Företagetsekonomi JaanaH Johansson, Auktoriseradredvisningskonsult Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut? Bokföringslagen

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Dokumentation. CashOnCash Box Kassa program Version: 1.1.1.864 Datum: 2009-10-15 Författare: John Richard Jacobsson

Dokumentation. CashOnCash Box Kassa program Version: 1.1.1.864 Datum: 2009-10-15 Författare: John Richard Jacobsson Dokumentation CashOnCash Box Kassa program Version: 1.1.1.864 Datum: 2009-10-15 Författare: John Richard Jacobsson Sid 1 / 11 Innehållsförteckning Sid. 1. Introduktion... 3 2. Funktioner i kassaregister...

Läs mer

Beskattning av utländsk personal. 19 september 2013

Beskattning av utländsk personal. 19 september 2013 Beskattning av utländsk personal 19 september 2013 Innehåll Skatteverket Personal som är bosatt utomlands Allmänna regler Skattskyldig Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK Skattefria ersättningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Dags att starta eget?

Dags att starta eget? Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 462 utgåva 2 Skattemyndigheten informerar Dags att starta eget? Funderar du på att starta eget företag? Varje dag startas över hundra företag i Sverige. I denna broschyr

Läs mer

Manual för INFOFLEX Kassaregister IVK 1.0

Manual för INFOFLEX Kassaregister IVK 1.0 Manual för INFOFLEX Kassaregister IVK 1.0 Inställningar och användartips för INFOFLEX Kassaregister med inkopplad kontrollenhet och användning enligt kassalagen. 2 Innehåll... 4 Aktivering kassainloggning...

Läs mer

Förenklade redovisningsregler?

Förenklade redovisningsregler? Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Anna Gustafsson Sofia Nilsson Förenklade redovisningsregler? Redovisningskonsulters uppfattning Simplified accounting regulations? The attitudes of accounting

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 * Förslag till... Skatteverkets föreskrifter om användning av kassaregister; beslutade den 12 januari 2009. (preliminärt beslutsdatum) Kassaregister Utkom

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Enklare redovisning Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning 13 Författningsförslag 27 1 Förslag

Läs mer

Information om nya skatteförfarandet

Information om nya skatteförfarandet Information om nya skatteförfarandet Förra hösten beslutade riksdagen om en ny och mycket omfattande lag Skatteförfarandelagen (förkortas SFL). Lagen kommer att ersätta flera äldre lagar som reglerat hur

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1(5) ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1 Omfattning För att upprätthålla en god intern kontroll krävs bl.a. ändamålsenliga regelverk och rutiner för kontroll av verifikationer. Kontroller i enlighet med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifter om användning av kassaregister; beslutade den xx månad xxxx. Kassaregister Utkom från trycket den Skatteverket föreskriver 1

Läs mer

Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen PROMEMORIA Datum Dnr 2015-02-16 131 770434-13/113 Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Den nya kassaregisterlagen

Den nya kassaregisterlagen Akademin Industri och samhälle HÖGSKOLAN DALARNA Kandidatuppsats 15 HP VT 2010 Den nya kassaregisterlagen Examensarbete i företagsekonomi Författare: Erik Nyström, Joán Henriksson Handledare: Chedva Cohen

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Ett offensivt Skatteverk

Ett offensivt Skatteverk l e n n a r t wit t b e r g Ett offensivt Skatteverk Skatteverket har en lång historia som går från fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet. Det är ett uthålligt och målmedvetet arbete som har

Läs mer