Kursplan. Svenskt teckenspråk A II, 15 högskolepoäng Swedish Sign Language II, Basic Course, 15 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Transkript

1 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenskt teckenspråk A II, 15 högskolepoäng Swedish Sign Language II, Basic Course, 15 Credits Kurskod: TC1003 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: - Högskolepoäng: 15 Annat område: Teckenspråk Ämnesgrupp (SCB): Teckenspråk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2011 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse - ha utvecklat kunskap om det svenska teckenspråkets grammatik, typer av texter, variation och användning - ha grundläggande kännedom om teckenspråkets ställning i samhället och om dövas första- och andraspråksinlärning Färdighet och förmåga - utökat sitt teckenförråd - ha utvecklat sina färdigheter i svenskt teckenspråk - ha utvecklat förmåga att såväl producera som analysera olika former av teckenspråkstexter Värderingsförmåga och förhållningssätt - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är uppdelad i fyra delkurser med följande innehåll:

2 2(5) Delkurs 1: Språklig framställning II, 5 högskolepoäng (Language proficiency, 5 higher education credits) Delkurs 1 ges paralellt med de övriga kurserna. Kursen innehåller vidareutveckling av den studerandes teckenspråk från den nivå där den befinner sig vid kursens start avseende intonation, grammatik, teckenförråd och teckenframställning, avläsningsförmåga och handalfabetisering. Kursen inriktar sig på produktion och avläsning av olika former av enklare teckenspråkstexter som beskrivning, berättelse och sakprosa. Den behandlar också enklare översättningar från svenska och återgivande av tecknade serier liksom språklig analys av egen och andras teckenproduktion och konversation. Kursen innehåller dessutom inspelningar av teckenspråkstexter med hjälp av Webcam och redigering av dem med standardprogrammen Windows Live Movie Maker och Movie Media Player. För de med begränsade färdigheter i teckenspråk fokuseras utökning av teckenförrådet kvantativt, korrekt utförande av tecken och avläsning av handalfabetisering, enskilda meningar och korta berättelser. Den studerande ska dessutom producera enklare, korta egna berättelser och även återberätta tecknade serier eller berättelser som de avläst. För de med goda färdigheter i teckenspråk och har ett stort teckenförråd fokuseras vidareutveckling av färdigheter i att producera olika typer av texter som berättelse, beskrivning, matrecept och enklare sakprosa. Delkurs 2: Grammatik II, 4 högskolepoäng (Grammar II, 4 higher education credits) Delkursen behandlar hjälpverb, verbställighet, adverbial, bisatser, lokalisation och texttranskription samt texter i deskriptiv och narrativ stil. Delkurs 3: Teckenspråk i samhället, 6 högskolepoäng (Sign Language in the Society, 6 higher education credits) Delkursen behandlar variationer i språkbruk och språkförändringar liksom teckenspråkets ställning och roll i det svenska samhället, dövas tvåspråkighet samt introduktion i förstaspråksutveckling och andraspråksinlärning. Härvid anläggs såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Sociolingvistiska aspekter på det svenska teckenspråket behandlas också. Studieformer Kursen innehåller dels webbaserad undervisning, dels undervisning en till tvåkursdagar per månad på Örebro universitet. Kommunikationsverktyg är Adobe Connect och Blackboard. Kursens genomförande förutsätter regelbunden tillgång till dator (processor 2GHz; ramminne 1GB), internetanslutning med bredband (minst 8Mbit/s) samt webbkamera av god kvalitet. Under delkurs 1 ges undervisning anpassad efter färdighetsnivå. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt. Viss dispens ges dock för studenter som har teckenspråk som primärspråk. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, inlämningsuppgifter och nätdiskussioner. Inlämningsuppgifter, deltagande i nätdiskussioner samt campusbaserade delar är obligatoriska moment. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Språklig framställning II, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Examination sker genom kontinuerlig muntlig bedömning. Grammatik II, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Examination sker genom skriftlig och/eller muntlig tentamen. Teckenspråk i samhället, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Examination sker genom skriftlig och/eller muntlig tentamen. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

3 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språklig framställning II Grammatik II Teckenspråk i samhället För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Svenskt teckenspråk A I, 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg: För att erhålla betyget Väl godkänd krävs att man erhållit Väl godkänt på en av delkurserna 2 eller 3 samt Väl godkänt på Delkurs 1, Språklig framställning. Betyg på hel kurs För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination I de fall som examination sker i form av skriftliga uppgifter utförda på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. PM, hemtentamen) och tidpunkten för inlämnande inte hålls beslutar examinator om eventuell förlängd tid för uppgiften eller om studenten skall utföra en ny uppgift (t.ex. omtentamen). Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. 3(5) Komplettering för godkänt betyg I de fall en inlämningsuppgift vid examinationen bedömts vara i behov av viss komplettering/revidering för att bli godkänd beslutar examinator om studenten får utföra en sådan komplettering/revidering och i så fall vilken tid som studenten får på sig för att utföra detta arbete. Övergångsbestämmelser -

4 4(5) Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Svenskt teckenspråkslexikon, digital version Stockholms universitet, [Webbsida] Teckenspråksmaterial på SVT Sveriges Television, [Webbsida] Orginaltexter Teckenspråk, Berättelser (DVD) Försäljningsenheten, Umeå, (47 min) Orginaltexter Teckenspråk, Egna upplevelser (DVD) Försäljningsenheten Umeå, Orginaltexter Teckenspråk, Realia (DVD) Försäljningsenheten Umeå, (92 min) Orginaltexter Teckenspråk, Sport (DVD) Försäljningsenheten Umeå, Strömquist, Siv (1998) Talarskolan, talprocessen - teori och tillämpning Malmö: Gleerups, (s 32-52) 21 s Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Svenskt teckenspråkslexikon, digital version Stockholms universitet, [Webbsida] Ahlgren, Inger (1994) Texttyper. Arbetspapper VT 94. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 10 s Bergman, Brita (1991) Arbetspapper nr 2 om lokalisation. Stockholms Universitet: Institutionen för lingvistik, 17 s Bergman, Brita (1995) Kompendium i teckenspråksgrammatik, 4. Anteckningar till syntaxföreläsningarna. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 12 sidor, [Kompendium] Bergman, Brita (1982) Transkription av texter. I: Teckenspråkstranskription FoT X Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 13 s Dahl, Östen (2003) Grammatik Lund: Studentlitteratur, (s ), 91 s. Engberg-Pedersen, Elisabeth (1991) Laerebog i tegnsprogs grammatik Köpenhamn: Döves Center for total Kommunikation, (s 57-75) 18 s Sandin, Sven (1999) Hjälpverbens syntaktiska position i svenskt teckenspråk. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 51 s Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Handlingsprogram Stockholm, Sveriges Dövas Riksförbund, [Webbsida] Handlingsprogram Sveriges Dövas Riksförbund

5 5(5) Leksand: SDR, (1996) Ahlström, Margareta och Svartholm, Kristina (1998) Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. FoT XXI Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 42 s. Bergman, Brita & Nilsson, Anna-Lena (1999) Teckenspråket. I: K. Hyltenstam, Sveriges sju inhemska språk Lund: Studentlitteratur, Kap. 8, 20 s Brunnberg, Elinor (2003) Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig miljö Örebro universitet: Örebro Studies in social work, 83 sidor, (s 29-95, ) Dahl, Östen (2000) Språkets enhet och mångfald Lund: Studentlitteratur, (s 93-99, , ), 70 s Fredäng, Päivi (2003) Teckenspråkiga döva. Identitetsförändringar i det svenska dövsamhället. Stehag: Gondolin, 270 sidor Hyltenstam, Kenneth (1999) Sveriges sju inhemska språk Lund: Studentlitteratur, (Kap. 1) Preisler, Gunilla (1991) Tidiga samspelsmönster hos döva barn och deras föräldrar. I: Nordisk tidskrift för dövundervisningen, nr 4 (s ) 12 s Svartholm, Kristina (2002) Tvåspråkighet hos döva och hörselskadade Nordiska språk, Stockholms universitet, (s 6.) Thorén, Louise (1987) Döva i Sverige - en delkultur? FoT XV Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik Viberg, Åke (1988) Tvåspråkighet och språkinlärning. I: SÖ:s kommentar- material till Lgr 80, kap 8: Hemspråkslasser och sammansatta klasser Stockholm: Utbildningsförlaget, (s39-56) s 17 Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Extra avläsningsmaterial i samråd med läraren eller anvisning. Delkurs 2: Delar av DVD i litteraturlistan för Delkurs 1 används som analys- och arbetsmaterial. Ytterligare texter och övningsmaterial tillkommer. Delkurs 3: Sökning på nätet om dövas liv och historia i Sverige och utomlands ingår också.