Skörden 2012 HÖGT TRYCK EFTER SEN START. Bra mat med bonde i butiken. Lantbruk över gränserna. BIODRIVMEDEL Torkan i USA skapar debatt

Transkript

1 LEDAREN SID 2 Kraftfulla insatser för bättre lönsamhet EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR BIODRIVMEDEL Torkan i USA skapar debatt SIDAN 12 DISTRIKTSNYTT Aktiv sommar landet runt SIDAN Skörden 2012 HÖGT TRYCK EFTER SEN START SIDAN 4 8 Bra mat med bonde i butiken Lantbruk över gränserna 20 14

2 2 SIGNERAT REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Skörd i Skåne 2012 Bild: Kristofer Vamling/HK Bild & Text UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2012 (med reservation för ändringar) Nr Utgivning Annons Deadline vecka bokning text/bild senast 6 v 49 9/11 9/11 PRELIMINÄR UTGIVNING 2013 (med reservation för ändringar) Nr Utgivning vecka 1 v 8 2 v 15 3 v 21 4 v 38 5 v 49 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är Axa, Kungsörnen, Kronfågel, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Lantmännen ägs av svenska lantbrukare, har fler än anställda, har närvaro i 22 länder och omsätter 38 miljarder kronor. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Det, kombinerat med att Lantmännen har verksamhet i hela kedjan från jord till bord, gör att vi kan ta ansvar för alla steg i kedjan. Läs gärna mer på: eller Hårt arbete för ökad konkurrenskraft NÄR NI LÄSER DET HÄR är många av er fortfarande mitt i höstbruket, medan några är klara med både skörd och sådd. Skörden har varit riktigt bra för många, kombinerat med relativt höga spannmålspriser. Samtidigt har ingen kunnat missa den tuffa situation som svenska mjölkbönder befinner sig i. Som en av de viktigaste aktörerna inom svenskt jordbruk jobbar vi hela tiden för att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, på kort sikt genom bra kunderbjudanden, och på lägre sikt genom olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Under hösten har jordbruk och livsmedel fått stor plats i media mat är verkligen något som engagerar och det ska vi dra nytta av! Lantmännens kampanj På bönders vis kommer du att möta i både i livsmedelsbutiker och i tidningar. Här vill vi visa Lantmännens ursprung, med basen i det svenska lantbruket, kombinerat med matglädje. Mat efter säsong och skördefest är två teman i kampanjen som känns helt rätt för mej som är intresserad av matlagning! (Läs mer på sid 20) I slutet av juli presenterade Lantmännen sin delårsrapport för det första halvåret. Några av er har säkert läst om resultatet, men jag är mån om att ni får ta del av hur Lantmännen utvecklas med mina ord. När jag summerar årets första sex månader märker vi tydligt hur starkt vi påverkas av vår omvärld. Den svaga globala finansiella situationen och eurokrisen dämpar den ekonomiska utvecklingen, och tillväxtprognosen för våra huvudmarknader är fortsatt låg vilket även märks i vårt resultat. RESULTATET FÖR DIVISION LANTBRUK första halvåret är något lägre än 2011, främst på grund av en svagare utveckling i våra internationella verksamheter. Den insatsgrundande verksamheten har, trots utmaningar på marknaden, hittills gått något bättre än föregående år. Det är resultatet av våra insatser för att skapa bättre och mer kundorienterade rutiner och arbetssätt vilket inte minst har märkts i ett lyckat vårbruksarbete. Vi är nu mitt i skörden och i största delen av landet har vi haft bra flyt i verksamheten. Extra roligt är det fokus vi har på att skapa nya affärsmöjligheter utifrån era behov som till exempel appen Skörda, som hjälper er att hålla koll på spannmålspriserna, och vår nya spannmålsmottagning i Laholm. ÄVEN RESULTATET FÖR LANTBRUKSMASKINER var lägre än föregående år under första halvåret. Det beror delvis på försenade leveranser från en underleverantör men också på en vikande totalmarknad för lantbruksmaskiner i Sverige. Totalt var marknaden ner cirka 14 procent mot De senaste månaderna har försäljningen dock börjat vända försiktigt uppåt igen och leveranser av nya Valtramaskiner från fabrik har kommit igång. Även Swecons resultat för första halvåret var svagare än 2011 också här beroende på en vikande marknad och leveransproblem hos en av våra komponentleverantörer. LANTMÄNNEN AGROETANOL har under första halvåret kraftigt påverkats av en mycket ogynnsam prisrelation mellan etanol och spannmål. Detta har lett till en kraftig förlust under det första halvåret. Men ett målinriktat arbete har betytt att effektiviteten i etanolfabriken har fortsatt att förbättras och vi arbetar också med att minska de kostnader som vi kan påverka, tillsammans med att öka andra intäkter från produktionen. Här är, som ni vet, utvecklingen av foderaffären en viktig pusselbit. Under de senaste månaderna Vår strävan är att också i år kunna leverera en bra återbäring och utdelning till er våra ägare. har dock situation förbättrats. Bland annat har torkan i USA påverkar majsskörden med stigande etanolpriser som följd, men även beslut på EU-nivå som leder till att amerikansk etanol nu tullas in med rätt tullsats har förbättrat vår konkurrens-kraft. Situationen för Agroetanol är fortsatt utmanande men utvecklingen visar väldigt bra hur snabbt förändringar kan ske och hur beroende vi är av olika omvärldsfaktorer! NÄR DET GÄLLER LIVSMEDELSDIVISIONEN har situationen med stark prispress, ökad efterfrågan på lågprisprodukter, och konkurrens från handelns egna varumärken fortsatt. Nedgången i försäljning och försämrade marginaler, drivet av bland annat ökade råvarukostnader, har framförallt påverkat Cerealia och Doggy. Samtidigt har de vidtagna strukturåtgärderna inom Kronfågel och Unibake börjat bära frukt och både verksamheterna uppvisar ett resultat i linje med eller något bättre än föregående år. Vi har under kvartal 3 annonserat prishöjningar till våra kunder inom de flesta kategorier. DET EKONOMISKA RESULTATET hittills i år är inte tillfredsställande, och vi vidtar kraftfulla åtgärder inom samtliga verksamheter för att vända den negativa utvecklingen. Utöver de strukturrationaliseringar och besparingar som pågår i våra verksamheter så har vi även satt in ett antal andra åtgärder, däribland en översyn av kostnaderna på central nivå. Jag är övertygad om att de insatser vi nu gör kommer att förbättra lönsamheten på kort sikt och rigga oss för en verklighet med en utdragen lågkonjunktur inom flera av våra verksamheter. Genom att bli än mer kostnadseffektiva och konkurrens-kraftig på marknaden är vår strävan att också i år kunna leverera en bra utdelning till er våra ägare. PER OLOF NYMAN Vd och koncernchef Grodden Nr

3 3 LÄGET I MJÖLKSEKTORN Så arbetar Lantmännen I slutet av augusti hölls ett stort möte på LRF med en rad intressenter inbjudna för att diskutera den allvarliga situationen i mjölksektorn. Från Lantmännen var Bengt-Olov Gunnarson, P O Nyman och Monika Lekander med på mötet. Här kan du läsa mer om hur Lantmännen ser på situationen och några av de viktigaste punkterna som togs upp på mötet. Det är ett besvärligt läge för Sveriges mjölkproducenter. Lantmännen, Sveriges största foderproducent är naturligtvis väl medveten om det pressade läge som många lantbrukare upplever klämda mellan ökade kostnader för insatsvaror och sjunkande avräkningspriser på mjölken. I vår egen mjölkproduktion vid Nötcenter Viken ser vi själva tydligt hur det är svårt att få kostnader och intäkter att gå ihop. Lantmännen arbetar långsiktigt för att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Vi satsar årligen betydande resurser på såväl utvecklingen av nya foder för ökad mjölkavkastning som på att förbättra odlingstekniken för effektivare grovfoderproduktion. Våra kunderbjudanden anpassas också efter mer kortsiktiga behov och önskemål från marknaden. Det är inte första gången vi upplever en kris för mjölknäringen. I samband med mjölkkrisen 2009 utvecklade vi foder med tydligt fokus på lågt pris. Foderblandningen Vida till exempel ger en något lägre avkastning än våra premiumprodukter, men till ett lägre pris. Vi ger därmed våra kunder en möjlighet att välja, var och en efter sina förutsättningar. Världsmarknadspriserna på foderråvarorna har ökat kraftigt under det senaste året. Vi gör allt vi kan för att köpa in varor med tillräcklig kvalitet till gynnsamma priser men de stora och snabba prisändringarna på den internationella marknaden rår vi inte på. Lantmännen arbetar långsiktigt för att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Den svenska fodermarknaden är synnerligen konkurrensutsatt. Det finns flera större och många mindre lokala tillverkare som alla slåss på en avtagande marknad. Konkurrensen om kunderna är knivskarp och pressar oss leverantörer till prisnivåer där vi har svårt att få en lönsamhet i foderaffärerna som är långsiktigt uthållig. Samtidigt är en fri och öppen konkurrens den bästa garanten för att produktutbud och priser utvecklas på ett för bönderna gynnsamt sätt. Lantmännen Lantbruk arbetar vidare med sina planer för attraktiva erbjudanden och ökad konkurrenskraft. Detta är ett långsiktigt arbete, där vi måste visa uthållighet. De stora och snabba prisförändringarna på de internationella råvarumarknaderna och de förändrade intjäningsmöjligheterna för bönder med olika produktionsinriktning är ingenting vi råder över. Alla producenter i värdekedjan från jord till bord sitter i samma båt. I slutändan måste konsumenterna vara villiga att betala för de produkter som produceras. Nr Grodden

4 4 SKÖRD 2012 Gröda för gröda per den 31 augusti Höstraps Ser ut att bli en god skörd som ligger över Lantmännens första prognos. Höstvete Ser bra ut i södra Sverige och till och med mycket bra i Mellansverige, inbegripet Östergötland och Mälardalen. Proteinhalten är något låg. I Västergötland förväntas vetet avkasta normalt. Vårvete Goda skördar i södra Sverige. I skrivande stund är det för tidigt att uttala sig om utfallet i övriga landet. Råg Mycket god skörd i södra Sverige. Goda skördar även i övriga landet. Korn Goda skördar i södra Sverige även om det finns en tendens till lägre proteinhalt än önskvärt. I skrivande stund är det för tidigt att uttala sig om utfallet i övriga landet. OBS: Summering av skörden i denna artikel gjordes den 31 augusti, mycket kan hända innan skördeperioden är avslutad i oktober. Allt pekar på att det bli en bra skörd kvantitetsmässigt och får vi bara in skörden i tid så blir skörden också bra kvalitetsmässigt. Men jag har lärt mig genom åren att man inte ska ropa hej förrän man har skörden i huset. Det är mycket som kan hända, säger Mikael Jeppsson, chef för Handel Lantmännen Lantbruk, om 2012 års skörd. Enligt Jordbruksverket bedömningar blir den svenska spannmålsskörden 5,4 miljoner ton (exklusive oljeväxter och trindsäd), vilket är en ökning med 16 procent jämfört med fjolåret. Skördearbetet kom igång en till två veckor senare än normalt på grund av den regniga sommaren, men när skörden väl startade så blev det desto mer intensivt. Vis av tidigare års erfarenhet väljer många att skörda så fort vädret är bra, man vågar inte vänta in att vattenhalterna ska ligga lågt innan man börjar tröska. I södra Sverige har man tröskat på relativt låga vattenhalter medan man längre norrut i början på september tröskat på vattenhalter över 20 procent, säger Charlotte Elander, produktchef för Spannmål. Det har stundtals varit högt tryck på mottagningsplatserna. Det har vägts in rekordvolymer, särskilt under skördens första veckor i mitten av augusti. Under några dagar mätte vi den högsta invägningen vi haft på tre år med nivåer kring ton och då var det ändå bara i landets södra delar som skörden var i full gång, fortsätter Charlotte. Skörden visar så här långt god kvalité. Falltalen är generellt sett bra. Provtagningen har utökats och visar bland annat att förekomsten av fusarium är lägre än tidigare, men det återstår mycket än. Det är stort fokus på att ytterligare förbättra och förutspå kvalitén främst med avseende på DON i spannmål. Bland annat pågår en omfattande förprovtagning där man i fält klipper ax och analyserar med avseende på DON men också ett antal andra toxiner. Resultaten av förprovtagningen samt analyser av inleveranser visar så här långt på mindre förekomst av DON i havre jämfört med föregående år. Men läget kan förändras snabbt och får vi en utdragen skörd så ökar risken för högre förekomst, konstaterar Charlotte. Högt tryck Under den mest intensiva skördeperioden är det högt tryck på spannmålsmottagningen, inte minst ett år som detta. Men det finns väl uppbyggd organisation och lång erfarenhet för att klara även de mest bråda dagarna. Så här långt har mottagningen flutit på bra. Vår utgångspunkt är att alltid styra varorna så effektivt som möjligt, det vill säga till lägsta kostnad. Vi har möjlighet att jämna ut trycket på anläggningarna på de transporter som vi på Lantmännen svarar för. Likaså kör vi transporter även nattetid, allt för att minimera risken för väntetider för de lantbrukare som själva kör till anläggningarna. Vårt mål är självklart att det ska vara enkelt att lämna till oss, säger Charlotte med eftertryck. BRA SKÖRD TROTS SEN START

5 SKÖRD TORKA I USA PÅVERKAR PRISET I vår del av världen pekar allt på att det blir bra skördar men på andra håll är situationen helt annorlunda. Både i USA och södra Europa har torka ställt till med stora problem. Torkan har lett till en kraftig prisuppgång på majs och soja i USA och världsmarknadspriset har ökat. Priset på majs har gått upp 55 procent sedan i mitten på juni. I USA handlar det om stora volymtapp på majs. Senaste USDA-prognosen pekar på en minskning, från 375 miljoner ton till 275, en minskning på 100 miljoner ton vilket motsvarar den totala spannmålsskörden i Sverige under 20 år. Trendbrott Som en följd av de minskade skördevolymerna i världen visar International Grain Councils (IGC) augustirapport på ett trendbrott. Under många år har deras prognos visat på en ökad spannmålskonsumtion globalt men i år däremot pekar prognosen på en svag minskning, som en följd av skördeutvecklingen i stora delar av världen. Torkan i USA och runt Svarta Havsområdet pressar upp världsmarknadspriserna. Samtidigt har stora delar av norra Europa inklusive Sverige bättre skörd än i fjol, vilket påverkar priserna i andra riktningen. Trots detta ser jag inte några stora förändringar för den totala prisbilden. Spannmålspriserna kommer nog att ligga kvar på en relativt hög nivå. Det är bra för dem som odlar men givetvis en större utmaning för dem som använder spannmålen, kommenterar Mikael Jeppsson, chef Handel Lantmännen Lantbruk. Samtidigt ska vi komma ihåg att den här tiden på året händer det mycket som påverkar prisbilden. Höstsådden på norra halvklotet står på tur. Australien skall skörda spannmål i vintern och i Sydamerika ska majs och soja skördas under vintern och våren. Resultatet av dessa händelser kommer att påverka tillgången på spannmål i världen och i sin tur kommande prisrörelser. I USA spekuleras det om det efter presidentvalet i höst fattas politiska beslut om minskad etanolinblandning i bensin, det påverkar också efterfrågesituationen. Det är mycket som kan hända som påverkar utvecklingen, konstaterar Mikael. Text: LENA JASSLIN

6 6 SKÖRD 2012 Lagom till årets skörd öppnade Lantmännen Lantbruk en ny spannmålsmottagning i Laholm. Mitt under årets skördetid besökte Grodden den nya mottagningen på den lantbrukstäta halländska slätten. Efter öppningen i Laholm har Lantmännen nu 36 spannmålsmottagningar runt om i landet. Just i södra Halland har Lantmännen tidigare inte varit närvarande, men med den nya anläggningen finns nu möjlighet att ta emot spannmål och oljeväxter även från traktens lantbrukare. Projektet och planeringen tog fart i vintras och den första augusti öppnade vi spannmålsmottagningen här i Laholm. Bakgrunden är att vi gärna vill köpa in mer spannmål från lantbrukarna i närområdet och öppningen av mottagningen är ett steg i den riktningen, förklarar Fredrik Nilsson, spannmålsmäklare för Region Syd på Lantmännen Lantbruk. Mottagningen är i form av en så kallad spannmålsplatta, det innebär att leverantörerna kommer och tippar sin leverans på plattan. All spannmål lagras utomhus och transporteras sedan vidare till Falkenberg för tork, rensning och lagring. Den nya anläggningen drivs på entreprenad av det lokala företaget LBC Ängstorp, och samarbetet har hittills fungerat mycket bra. LBC har både den maskinutrustning och vana som vi behöver. De har även erfarenhet av hantering och transport av spannmål. Samarbetet innebar dessutom att vi snabbt kunde starta upp verksamheten här och komma igång, berättar Urban Thuresson, platschef i Falkenberg och ansvarig för plattan i Laholm. Väl ute på plattan möter vi Mikael Svensson från LBC. Han ansvarar för den dagliga driften av anläggningen och ser till så att leverans och lossning fungerar som det ska. Mikael ansvarar även för labbet och tar de prover som sedan skickas vidare för analys. Mycket är nytt, men Mikael berättar att arbetet har fungerat väl under skörden. Hittills har allt fungerat jättebra, trots att mottagningen är ny både för oss och för spannmålsleverantörerna. Lantbrukarna som kommer hit är nöjda Nya spannmålsmottagningen i Laholm öppnade i augusti. Urban Thuresson är ansvarig för anläggningen och Fredrik Nilsson (t h) är spannmålsmäklare på Lantmännen Lantbruk. och vi får bra support från anläggningen i Falkenberg, säger Mikael Svensson. När Grodden besöker anläggningen i slutet av augusti är cirka 75 procent av grödorna i området skördade. Fredrik Nilsson berättar att skördeläget är bra och att regionen hittills har fått en god avkastning. Ja, det ser ut att bli bra skördar här i år, både kvantitets- och kvalitetsmässigt. För lantbrukarna har det varit väldigt bra väder och man har kunnat skörda utan avbrott. Så här långt ser det ut att bli ett riktigt bra skördeår, konstaterar Fredrik Nilsson. Ännu är skörden inte över och det finns en del arbete kvar att göra på mottagningen innan den stänger för säsongen nu i mitten av september. Vi väntar in lite mer spannmål från leverantörerna, det är cirka 25 procent kvar att skörda här i regionen. Efter det stängs mottagningen för i år, säger Fredrik Nilsson. Efter stängningen ska vi utvärdera den fösta säsongen. Vi har inte haft öppet så länge, men jag tror i alla fall att vi når vår målvolym för i år. Inför nästa skördesäsong kommer ambitionerna att vara högre och både vi, spannmålsleverantörerna och LBC har då fått chans att köra in sig på den nya mottagningen, avslutar Urban Thuresson. Text: AMANDA EDSTRÖM Bilder: NICLAS BOMGREN Ny mottagning nya möjligheter Grodden Nr

7 SKÖRD MÄLARDALEN: Besvärlig vår och varierat skördeväder Stora delar av spannmålsarealen i västra Mälardalen skördas sent i år även om det finns lokala variationer. Vid Lantmännens anläggning i Köping följer man spänt väderläget när Grodden besöker alldeles i slutet av augusti. Ska vi ha öppet i helgen eller inte? Hur ser väderprognosen ut? Vad säger leverantörerna och vilka signaler kommer från spannmålsköparna? Vid ett snabbt möte mellan Sven Pettersson och Anders Larsson inne vid terminalen vid spannmålsmottagningen i Köping läggs strategierna för de närmaste dagarna upp. Det är torsdag och alla inblandade, leverantörer, anställda och spannmålsköpare bör få besked hur det blir till helgen. Samtidigt kommer kunder in och väntar på leveransbesked. Mycket av skörden är kvar på fälten ännu, konstaterar Sven Pettersson. Uppskattningsvis (den 30 augusti) tror Sven Pettersson och Anders Larsson att hälften av höstsäden är skördad och att kanske 20 procent av leveranserna har kommit till anläggningen. Vid samma tidpunkt förra året var säkert över hälften av skörden inne, säger de. Störst i inlandet Anläggningen i Köping är den största mottagningen för spannmål i inlandet, endast Djurön i Norrköping och Helsingborg är större. Här i Köping finns en lagringskapacitet på ton. Rekordet är cirka ton, men de senaste åren har vi legat strax under ton på årsbasis, berättar Sven Pettersson, som är platschef för anläggningarna i Köping, Södertälje, Kumla, Odensbacken och Strängnäs. Anläggningen tar emot spannmål och oljeväxter. Vete är störst därefter kommer maltkorn och grynhavre. I år är oljeväxterna sena och förmodligen kommer vi att få in det mesta av oljeväxterna först under september. Inga köer För närvarande har man öppet mellan klockan 6 till 22 på vardagar och öppet vissa helger. I dag är det inga långa köer för leverans av vete eller korn: Det är lugnt i dag, mellan klockan sex och tio på morgonen har vi endast fått in 600 ton och det är inte så mycket, konstaterar Kjell Losbjer, som fördelar och sorterar spannmålen utifrån Anläggningen i Köping är inlandets största spannmålsmottagning, berättar Sven Pettersson, platschef i Köping. Vid terminalen gäller det att snabbt avgöra var de olika leveranserna ska tippas av. Tre fack finns med möjligheterna till totalt 18 olika fraktioner. Kjell Losbjer styr hela sorteringen från sina datorer. bland annat vattenhalt och falltal. Däremot är det lite väntetid för dem som ska leverera grynhavre. Det beror på att analysen av DON, tillkommit. Vi har tidigare inte haft så höga halter av DON i vårt mottagningsområde men i år verkar det vara ett visst problem. Havre är speciellt känslig för fusariumangrepp. Risken är störst om det är fuktigt och varmt under den korta blomningsperioden. Snabba analyser Proverna för analysen tas automatiskt direkt vid invägningen, minst tre prover från varje kärra eller vagn. Varje leverans får en streckkod som följer provet hela vägen genom labbet. Kvalitetsanalyserna går snabbt och tar cirka 15 minuter. Vilket oftast innebär att de i stort sett är klara efter det att leveransen vägts in, ekipaget kört runt och stannat till för att invänta besked om var lasset ska tippas någon stans. Analysen av DON som tas för havre tar dock ytterligare en kvart. Vårt lab är ett ackrediterat labora- En manuell sortering av till exempel eventuella grönskott, insekter eller flyghavre görs av varje prov. Christina Ekmark ser snabbt och sorterar kvickt bort grönskotten från detta havreprov. torium där Eurofins har ansvaret för analyserna. Det är dock vår personal som arbetar här. Alla säsongsanställda får en speciell utbildning och ett körkort för att göra analyserna och hantera alla instrument. Alla resultat för analyserna blir dock inte klara under tiden leverantören väntar. Till exempel den okulära kontrollen, när man manuellt kontrollerar provet, görs senare. Då kontrolleras det om det finns mycket grönskott, någon flyghavre eller några insekter i provet. Ett arkivprov sparas i tre månader för varje leverans. Här tippas grynhavre från årets skörd. Höstvetet bra men kornet sämre Vi passar på och får en pratstund med Kjell Andersson, Täby Gård, Valskog strax utanför Köping under tiden han väntar i kön vid spannmålsmottagningen. Visst är det besvärliga förhållanden, men det har ändå gått ganska bra för mig. Vi har tröskat ungefär hälften av arealen och höstvetet är klart, det blev ganska hyfsat. Kornet blir sämst och havren ser tyvärr inte så bra ut heller, säger Kjell Andersson. Kjell Andersson brukar 150 hektar spannmål och har även vallareal. Han har en dikobesättning och lite ungtjursuppfödning. En mindre del av spannmålen blir till foder. I dag ska han leverera grynhavre det blev, visar det sig senare, kilo grynhavre med en vattenhalt på 20,8 procent. Ja, det är skönt att jag har ett torkavtal, speciellt ett år som i år, säger Kjell Andersson. Text och bild: BRITT-MARIE JAFNER Nr Grodden

8 8 SKÖRD 2012 SKÖRDETIDER I HELSINGBORG Vägen genom terminalen Under skörden råder högtryck på Lantmännens spannmålsmottagningar runt om i landet. Grodden besökte anläggningen i Helsingborg och fick under en dag följa spannmålens väg från traktorflak till silo. När Grodden besöker anläggningen har skörden precis inletts. Vi får en guidad tur av Claes Nilsson, terminalchef på spannmålsanläggningen, han berättar att förberedelserna inför skörden har pågått i flera veckor och att man nu är redo att ta emot årets leveranser. I vanliga fall är vi 12 personer som arbetar här på spannmålsmottagningen, men under skörden förstärker vi med ytterligare 37 säsongsanställda medarbetare. Dessa fördelas på två- eller treskift för att vi ska kunna ta emot leveranserna när behovet uppstår, säger han. En av de största Lantmännens spannmålsanläggning i Sydhamnen i Helsingborg är en av Skandinaviens största spannmålsterminaler. Den totala lagringskapaciteten är ton och under ett par intensiva skördeveckor tas närmare ton spannmål emot här. Under skörden kan anläggningen ta emot upp till ton per dygn, det motsvarar ungefär 400 leveranser. Det låter mycket, men vissa dagar är trycket så högt att vår kapacitet inte räcker till. Nu under skörden har vi full bemanning och försöker dessutom tajma vädret, förklarar Claes Nilsson. För att leveranser och hantering ska fungera optimalt är planering viktigt. Varje morgon under skörden går han igenom skördestatistik och ser över dagens planerade leveranser. Så här i början av skörden tittar jag bland annat på hur spannmålen ser ut kvalitetsmässigt, falltalen på kvarvetesortimentet och proteinhalten hos maltkorn. Jag går även igenom dagens planerade inleveranser. I dag ser jag att vi har 34 planerade inleveranser, men det slutar nog kring ett 50-tal, säger Claes Nilsson. proteinhalt, rymdvikt och falltal. En del lantbrukare blir otåliga av att vänta på labbet, men jag brukar skämta med dem och säga att väntan är positiv; ju länge tid det tar desto högre falltal har deras spannmål, berättar Claes. Leverantören får inte köra vidare innan labbet har kvalitetsbestämt spannmålen, bedömningen avgör nämligen vart lasten ska tippas. När analysen är klar får leverantören en bricka som anger vilken av de åtta intagsfickorna som spannmålet ska köras till. Innan lasten tippas görs ännu en avstämning för att säkerställa att rätt last verkligen hamnar på rätt ställe, sedan töms lasten i anvisad ficka. Samtidigt som lastbilen kör vidare till den automatiska utvägningen fortsätter spannmålens resa inne i anläggningen. Allt styrs från kontrollrummet Claes visar oss manöverrummet som är lite av anläggningens centrum. Från den stora tavlan där knappar lyser och blinkar styrs allt. Genom en knapptryckning kan operatören välja om den levererade spannmålen ska gå till tork, rensning eller lagring. Vi tar hissen 60 meter upp i maskintornet och möts av Under skörden kan anläggningen ta emot upp till ton per dygn, det motsvarar ungefär 400 leveranser. de rör och tuber och spannmålen transporteras i. I dessa färdas spannmål till eller från någon av anläggningens 250 olika behållare, berättar Claes och öppnar en liten lucka och tar upp en näve svarta rapskorn. Vi fortsätter ett par våningar ner till det plan där spannmålen rensas. I jättelika maskiner som rör sig med jämna skakningar rensas det som hittills kommit in från årets skörd. Det vi ser här just nu är maltkorn, de ska ha en storlek på 2,2 millimeter. Alla småkorn som är mindre än det rensas bort här, förklarar Claes medan kornen försvinner vidare. Lång kedja kräver samarbete Efter tork och rensning kommer spannmålen fram till lagringen som är dess slutstation. Spannmålen förvaras i anläggningens enorma silos i väntan på leverans till bland annat foder- och livsmedelsindustrin. Efter att ha följt spannmålens resa i anläggningen kan vi konstatera att det är många faktorer som ska klaffa varje dag, Claes instämmer: För att alla moment här ska fungera handlar mycket om ett engagerat lagarbete, där alla bidrar med sin bit i kedjan. Text och bild: AMANDA EDSTRÖM Från flak till silo Vi går en rundvandring i anläggningen och Claes berättar engagerat om de olika momenten som spannmålen genomgår. Den har en lång väg att färdas lastbilsflaket till silo och resan börjar på kajen. När leverantören kommer till mottagningen sker en invägning av hela ekipaget och registrering görs i systemet. Nästa moment är provtagning. Genom så kallade rakorafer (en form av dammsugare), suger labbpersonalen upp minst fyra prov från varje flak. Dessa analyseras omgående för att ge svar på bland annat vattenmängd, Spannmålsterminalen i Helsingborg är en av Skandinaviens största. Claes Nilsson är terminalchef. Grodden Nr

9 Varning för halka.

10 10 PÅ NYA POSTER Anette Rosengren vd för Lantmännen Doggy Ulf Zenk ny ekonomi och finansdirektör Anette Rosengren är ny vd för Lantmännen Doggy. Anette Rosengren, tidigare kommunikationsdirektör för Lantmännen, tog i slutet av augusti över ansvaret för Doggy efter Hans Nilsson. Lantmännen Doggy har en tid brottats med ett nedåtgående resultat och står inför en tuff situation. Anette har lång erfarenhet från ledande befattningar inom snabbrörliga konsumentvaror, så det passar bra in i den vd-profil jag sökt för förändringsarbetet som vi står inför, säger Johan Karlström, divisionschef för Livsmedel. Anette kom till Lantmännen Innan dess har hon 20 års erfarenhet av ledande befattningar inom försäljning, marknad, kategori- och strategiutveckling både i Norden och internationellt, framför allt inom Kraft Foods. Anette har bland annat varit ansvarig för Milka-choklad, Gevaliakaffe och Estrella-snacks. Det ska bli kul att arbeta direkt med produkter igen. Produkterna är slutklämmen på vår värdekedja där vi tar ansvar från jord till bord. Att dessutom jobba med produkter vars kunder är sexbenta, ställer extra stora krav. Det vi erbjuder ska ju kännas bra både för hunden eller katten och husse eller matte, säger Anette Rosengren. Ulf Zenk blir ny ekonomi- och finansdirektör (CFO) på Lantmännen. Han kommer närmast från en tjänst på Bong, där han varit CFO och medlem i koncernledningen sedan Ulfs placering blir i Stockholm och han kommer att rapportera till vd och koncernchef Per Olof Nyman. Jag är mycket glad över att Ulf blir ny ekonomi- och finansdirektör, och medlem av koncernledningen för Lantmännen. Han har en bred och lång erfarenhet av liknande roller i Sverige och utomlands och är en drivande och grundlig CFO som är rak och tydlig i sitt ledarskap, säger Per Olof Nyman. Ulf är 49 år, bosatt strax utanför Malmö men planerar en flytt till Stockholm tillsammans med sin familj. Innan han kom till Bong hade han haft flera tunga roller inom ekonomi och finansområdet bland annat på Leaf, Coca- Cola, Mars samt Procter & Gamble. Jag ser verkligen fram emot att börja på Lantmännen. Det känns enormt stimulerande att få arbeta i en ny koncernledning med att realisera Lantmännens inneboende lönsamhetspotential, säger Ulf Zenk. Ulf kommer att påbörja sin tjänst i början av Stefan Åström kommer att fortsätta som tillförordnad CFO fram till dess att Ulf är på plats. Stefan Atterwall ny försäljningschef Stefan Atterwall är sedan den 1 augusti ansvarig för lantbruksförsäljningen på Lantmännen Lantbruk. Stefan Atterwall, som varit anställd på Lantmännen Lantbruk sedan maj 2006, har en bred erfarenhet av lantbruksnäringen. Han är utbildad agronom och har tidigare jobbat för SLU, Hushållningssällskapet och växtskyddsföretaget Makhteshim-Agan. Fram till i sommar var han chef för produktsegmentet foder på marknadsavdelningen. Stefan känner vår organisation, våra erbjudanden och våra kunder väl. Han har haft ett flertal ledande befattningar på Lantmännen och kommer att göra ett bra jobb med att utveckla vår lantbruksförsäljning, säger Monika Lekander, divisionschef Lantmännen Lantbruk. Jag är stolt och glad över förtroendet. Vi har en mycket kompetent säljkår och kan erbjuda våra kunder stora valmöjligheter genom vår bredd av produkter och tjänster, samtidigt som vi är marknadens mest lokala aktör, säger Stefan Atterwall. Lönsam investering! Vi har den bästa lösningen Låt oss ta hand om allt från idé till färdig anläggning. Genom vår kompetens och kunskap erbjuder vi kompletta lösningar för byggnader och värmeanläggningar. Vi tar ansvar, levererar trygghet och kvalitet. Läs mer på eller ring din säljare redan idag! Bra val från Lantmännen Du gör ett bra val när du väljer Lantmännen. Vi ägs av svenska bönder och bedriver forskning och utveckling för att ta fram produkter och tjänster som värnar om människor, djur och miljö. Ett ansvar vi tar i hela kedjan från jord till bord. Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring , Grodden Nr

11 LANTBRUK 11 Ökad satsning på Nötcenter Viken Lantmännen Lantbruk satsar ytterligare på utvecklingsverksamheten och blir ensam ägare av försöksgården Nötcenter Viken. Det nära samarbetet med Viking Genetics fortsätter. Försöksgården Nötcenter Viken, utanför Falköping, har tidigare varit ett delägt bolag mellan Lantmännen och Viking Genetics. Efter en överenskommelse mellan parterna är nu Lantmännen Lantbruk ensam ägare av bolaget, men det viktiga samarbetet fortsätter. Genom ägarförändringen blir Nötcenter Viken en mer naturlig del av vår utvecklingsverksamhet. Detta är en strategisk och långsiktig satsning från Lantmännens sida, säger Peter Annas, utvecklingschef på Lantmännen Lantbruk. Lantmännen satsar årligen betydande resurser på utveckling för ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk. Mjölkkor är det dominerande djurslaget i Sverige och bland annat genom våra jämförande studier, som pågår på försöksgården, bidrar Lantmännen Lantbruk till att utveckla svensk mjölk- och nötdjursproduktion. Samtidigt som Lantmännen ökar satsningen på Nötcenter Viken har en ny platschef tillträtt. Lisbeth Riberth, kommer närmast från Viking Genetics där hon varit platschef på tjurstationen i Falkenberg. Text: ANNA JOHANSSON - Nötcenter Viken Nötcenter Viken är Lantmännen Lantbruks försöksgård för foderförsök med vallväxter och kraftfoder samt avelsverksamhet med embryoproduktion och prövning av tjurmödrar. Verksamheten samarbetar med Viking Genetics men även med andra aktörer som SLU och flera internationella bolag. Läs gärna mer på BILD: MIKAEL LJUNGSTRÖM/SCANDPHOTO Nyhet! Bufferttank på hjul, 95 m 3 Bufferttanken säljs av: Lantmännen Maskin & Kalmar Lantmän EFFEKTIV OCH LÖNSAM SPANNMÅLSHANTERING En ny generation skördar för hållbar utveckling KATALOG 2012 NYHET Beställ din katalog på För att förbättra logistiken kring flytgödselhantering långt från gården, är det praktiskt med en mobil gödselbehållare som kan fyllas/tömmas med lastningskran från flytgödselspridare, lastbil eller annat tankfordon. Ring för mer information! LK-verkstad har allt för flytgödsel- hantering, tankvagnar, pumpar och omrörare Lantmännen Maskin: Kalmar Lantmän: Nr Grodden

12 12 KRÖNIKA BIODRIVMEDEL Seriöst arbete ger sansad debatt EFTER TORKAN I USA och de stigande majspriserna har åter debatten huruvida det är rätt att producera biodrivmedel av jordbruksprodukter tagit fart. Den amerikanska majsetanolen är i skottlinjen och även i EU har frågan debatterats. I Sverige har vi denna gång inte haft någon riktigt hetsig debatt, utan diskussionerna har hittills varit ganska balanserade. Skälen till den mer balanserade diskussionen i Sverige är troligen flera. Bland annat har de flesta miljöorganisationerna insett att hållbara biodrivmedel behövs om vi ska minska transporternas miljöpåverkan. Alternativet till biodrivmedel är obönhörligen mer bensin eller diesel och det är svårt för en seriös och kunnig miljöorganisation att driva en linje som ökar oljeberoendet och klimatpåverkan. Ett annat viktigt skäl är att de svenska oljebolagen överlag ställt sig betydligt mer positiva till biodrivmedel än kollegerna i andra länder. Vi har i Sverige alltså sluppit den smått absurda alliansen av miljöorganisationer och oljebolag, som ofta bekämpat biodrivmedel i andra länder. DET KANSKE STARKASTE SKÄLET till att man har en större tilltro till biodrivmedel och dess nytta i Sverige beror dock mycket på de svenska biodrivmedelsproducenterna. Vi har sedan starten satsat seriöst på just hållbar produktion, öppenhet samt fört en saklig och sansad dialog. När diskussionerna i Bryssel om de viktiga hållbarhetskriterierna för biodrivmedel tog fart var vi tidigt med i diskussionerna, välkomnade regelverket och driver ännu linjen att de borde skärpas. Budskapet att Sverige har ett överskott av spannmål, att långt ifrån all åkermark utnyttjas för produktion samt att Agroetanol producerar stora mängder prima foderråvara och väldigt klimateffektiv etanol har också nått fram. Detta har gjort att Lantmännens etanolsatsning ofta lyfts fram som ett positivt exempel av såväl politiker som miljökämpar. OM MAN AVGRÄNSAR DEBATTEN om mat eller biodrivmedel (food vs fuel) till att endast gälla Sverige är inte debatten så svårhanterlig. Vi är få människor i ett stort land och behovet av brukad areal har minskat i snart 100 år. Jordbruksverket uppger att den svenska åkerarealen som inte används för produktion uppgår till uppemot ha, vilket ska jämföras med att det går åt ungefär ha spannmålsodling för att tillgodose Agroetanols årliga behov. Nu ska man inte tro att alla dessa ha kan användas effektivt för spannmålsproduktion, men det indikerar tydligt att det finns gott om mark i Sverige. NÄR DET GÄLLER DEN GLOBALA bilden så finns det också mycket som talar för att jordbruket kan förse oss med såväl livsmedel och biodrivmedel, även med en växande världsbefolkning, bara vi vidtar rätt åtgärder. För det första behöver vi minska förlusterna i hela kedjan från åker till tallrik. I dag uppgår förlusterna globalt till hela procent. Detta kan jämföras med att arealen för biodrivmedelsproduktion upptar ca två procent av världens åkerareal. Mönstret är sådant att förlusterna i utvecklingsländerna sker tidigt i kedjan, bland annat beroende på skadedjur och dåliga lagringsmöjligheter. I de rika länderna sker förlusterna mycket senare i kedjan, till exempel för att man slänger grönsaker som ser tråkiga ut eller helt enkelt inte äter upp det man lagt på tallriken. För det andra måste vi använda mer av bi- och restprodukter som kommer från jordbruket. Stallgödsel och blast för produktion av biogas är ett exempel på detta. För det tredje finns det stora arealer som i dag inte används alls eller endast väldigt extensivt, bland annat i forna Sovjet och Afrika. För att detta skall ske korrekt är det viktigt att man inför regelverk för markanvändningen i de länder där odlingen skall ske samt att de länder som importerar dessa jordbruksprodukter ställer krav på produktionsförhållandena. Det finns annars risk för att småbrukare och andra svaga grupper drivs från sina marker utan ersättning eller försörjningsmöjligheter, vilket inte är acceptabelt. För det fjärde är det väldigt viktigt att jordbruket i utvecklingsländerna moderniseras så att produktiviteten kan höjas. Spannmålsavkastningen är på de flesta håll i Afrika endast 1-2 ton per hektar, trots att man med moderna brukningsmetoder mycket väl skulle kunna producera 6-7 ton. Här handlar det om att genom FoU, rådgivning och utbildning, investeringar samt höjda avräkningspriser skapa samma utveckling som vi hade i Sverige decennierna efter andra världskriget. Vi ökade då hektaravkastning för vete från 2 till 6 ton med hjälp av bland annat mekanisering, mineralgödsel, växtskyddsprodukter, växtförädling och bättre arrondering. SAMMANFATTNINGSVIS kan man konstatera att vi för svensk del undvikit mycket av den onödiga och obalanserade debatt om mat eller biodrivmedel man haft i andra länder genom att biodrivmedelsproducenterna, däribland Lantmännen, varit seriösa i sina satsningar på hållbarhet och medverkat i diskussionerna på ett sakligt sätt. Det finns stora möjligheter för en allt modernare och hållbarare globalt jordbrukssektor att förse en växande världsbefolkning med såväl livsmedel som hållbara biodrivmedel. ALARIK SANDRUP Näringspolitisk chef Lantmännen Energi FRIDA KÄLLSTRÖM Näringspolitisk utredare Lantmännen Energi Lantmännens etanolsatsning lyfts ofta fram som ett positivt exempel av såväl politiker som miljökämpar Grodden Nr

13 LANTBRUK 13 Nytt fodersortiment för suggor lanseras Nu lanserar Lantmännen Lantbruk ett nytt bredare fodersortiment för suggor. Bättre valmöjligheter och fler alternativa är grundtanken. Donna är det mest exklusiva digivningsfodret. Det är ett premiumfoder som förutom den högsta andelen aminosyror i hela suggsortimentet även innehåller viktiga fettsyror och fiberkomponenter som bidrar till både en hög mjölkproduktion och smågrisöverlevnad. Donna är dessutom berikad med fiskmjöl och har ett förstärkt syrainnehåll för att ytterligare säkerställa suggans övergripande näringsförsörjning och hälsoläge. Magda är ett rejält digivningsfoder med medelhögt näringsinnehåll. Det passar för digivande suggor med god konsumtionsförmåga och kan till unga djur med fördel kompletteras med Spetsa. Magda har en stabil råvarubas och innehåller syra för bättre foderutnyttjande och smaklighet. Magda kan precis som föregångaren Dia, även användas som enda suggfoder. Freja är ett dräktighetsfoder med hög protein och aminosyranivå. Produkten är utvecklad för de uppfödare som ställer stora krav på både produktiviteten och säkerhet. Freja har en stabil råvarubas och är ett dräktighetsfoder som bygger på Lantmännens syrakoncept, allt för fostertillväxt, mag- och tarmhälsa och juverutveckling. Freja kan även användas som ett övergångsfoder mellan dräktighet och digivning, exempelvis under dräktighetens sista veckor och under första digivningsveckan. Utöver ovanstående nya foder ingår även Diva, Stina, Rakel och Spetsa i sortimentet. Diva är det mest populära digivningsfodret och Rakel har motsvarande position som storsäljare bland dräktighetsfodren. Stina är ett prisvärt digivningsfoder med en mer flexibel råvarubas. Det passar även som gyltfoder och som enhetsfoder. Spetsa är ett fiskoch fettbaserat toppfoder som ska användas som komplement till suggor med för lågt intag av det ordinarie fodret. Text: LENA JASSLIN BILD: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT dags att bryta gamla vanor Dags att uppgradera maskinparken på gården? Välj en hjullastare från Volvo och Swecon när du behöver trygghet, service och omtanke! Swecon tar hand om dig och din Volvomaskin. volvo construction tion equipment Nr Grodden

14 14 TEMA DET INTERNATIONELLA LANTMÄNNEN Att ha bra kontakter och internationella samarbetspartners är i allt högre grad nödvändigt för att nå god lönsamhet. Lantbruksmarknaden är inget undantag. I takt med en ökande globalisering har också Lantmännen Lantbruks internationella försäljning utvecklats. I dag har Lantbruksdivisionen egna säljorganisationer i tre länder utanför Sverige, Tyskland, Polen och Baltikum (Lettland). Totalt 30 personer arbetar där med att marknadsföra LANTMÄNNEN LANTBRUKS INTERNATIONELLA VERKSAMHET Lantbruksförsäljning: Försäljning av lantbruksförnödenheter som insatsmedel, foder, utsäde och licensrättigheter utanför Sverige. Kärnområde: Tyskland, Baltikum och Polen Säljorganisationer: 11 säljare i Tyskland som arbetar mot återförsäljare i landet. 2 medarbetare som riktar sig till övriga länder. 6 säljare i Polen. 2 säljare i Lettland. Därutöver 2 anställda i Holland som arbetar med försäljning till övriga länder och en person i Sverige som koncentrerar sig på vallfröexport, samt marknaderna i Finland, Norge och Island. Dessutom finns i Sverige en exportsäljare för foder. Utsädesförsäljning: Främst till Centraleuropa. Men internationellt säljer Lantmännen utsäde till hela världen, från Norden till Nya Zeeland. Höstvete Tyskland är den största marknaden. Lantmännens höstvetesorter odlas på en större areal i Tyskland än hela den svenska höstvetearealen, trots att marknadsandelen i Tyskland bara är runt 10 procent. Höstraps Lantmännen är nummer ett i Polen på höstraps. Lantmännens sorter odlas på hektar i Polen. Intressanta marknader är också Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Rågvete Stora framgångar i Tyskland, där Lantmännen har nästan halva marknaden, vilket innebär att sorterna odlas på hektar. Även i Frankrike går Lantmännens sorter bra. Vårraps Förädlingen ligger i Sverige, men Baltikum är en viktig marknad för Lantmännens sorter, med en marknadsandel på runt 20 procent. I Kanada är Lantmännen genom ett joint venture med Viterra delägare i Roundup resistenta hybridsorter som odlas på ha. Foderexport: De viktigaste marknaderna internationellt är närområdet, Norge, Baltikum, Island ochtyskland. Som kuriosa kan nämnas att en av storsäljarna i Tyskland är renfoder till julmarknadsrenar och djurparker! Växtförädling: Lantmännen har fyra förädlingsstationer. Två i Sverige (Svalöv och Lännäs). Utomlands finns stationerna i Hadmersleben, Tyskland och Emmeloord, Holland. Hadmersleben förädling av höstvete och höstraps, en viss del av arbetet i rågvete görs också här Emmeloord förädling av rågvete och potatis SW Winter oilseed AB (SWO) joint venture med tre parter, Lantmännen Lantbruk, Florimond Desprez (Frankrike) och Elsoms Seeds (Storbritannien). Gemensamt material med ett gemensamt växtförädlingsprogram, där alla tre bolag bidrar Programmet styrs från Hadmerslebeng. De sorter som tas fram i samarbetet ägs gemensamt av de tre parterna och marknadsförs under respektive företags varumärke. Ökad lönsamhet MED INTERNATIONELLT ENGAGEMANG I grund och botten finns önskemålet från våra ägare. Vi ska bedriva växtförädling för det svenska lantbruket. Problemet är att Sverige är en för liten marknad för att kunna bära en egen växtförädling och vi måste därför rikta oss utåt. Det säger Bengt Jacobsson, som är chef för Internationella Verksamheten inom Lantbruksförsäljning på Lantmännen Lantbruk. Han vet villkoren för den europeiska marknaden och konstaterar att det finns flera fördelar med ett brett perspektiv. Hade vi inte haft vår utländska verksamhet hade vi haft väldigt liten chans att få lönsamhet för våra växtförädlingsprogram, i synnerhet gäller det då förstås de stora programmen för höstraps och höstvete. Bengt Jacobsson har många år bakom sig på SW Seed och konstaterar att han aldrig varit med att någon svensk höstvete- eller höstrapssort slagit på den centraleuropeiska marknaden. Däremot går de tyska sorterna ofta utmärkt i Sverige. I växtförädling har storleken betydelse. Det handlar om att ha tillräckligt stort urval för att kunna få fram nya, bra sorter. Det handlar också om att ha tillräckligt stort kunnande för att kunna utnyttja sortmaterialet och tillräckligt med resurser för att kunna vidareutvecklas. Peter Annas, utvecklingschef på Lantmännen Lantbruk. På höstrapsmarknaden kan vi väl konstatera att vi är en medelstor spelare, men vi är framgångsrika, konstaterar Peter Annas, som är utvecklingschef på Lantmännen Lantbruk. Han poängterar att fokus i rapsförädlingen så här långt legat på konventionell förädling, men att det allt mer går över på hybridsorter. Vår bedömning är att de första hybridsorterna kommer att vara registrerade inom ett-två år på den tyska och franska marknaden På vissa mindre marknader har vi redan lyckats registrera ett antal hybridsorter. Försäljningen av utsäde går hand i hand med växtförädlingen. Tre europeiska marknader är viktigare än övriga Tyskland, Polen och Baltikum. Hit har man koncentrerat ansträngningarna med egna säljkårer. Till övriga internationella marknader arbetar Lantmännen Lantbruk framför allt via agenter. Det är den mest kostnadseffektiva lösningen och det finns ingen begränsning till vilken del av världen man då säljer. Strategiskt riktas blickarna nu också österut. En av de två internationella säljarna som utgår från Holland ägnar en stor del av sin tid åt att bearbeta och utveckla den ryska marknaden. Man tar också in sorter för provning i Ryssland för framtida registrering. Våra sorter passar bra i västra Ryssland och det är en stor, intressant marknad, konstaterar Bengt Jacobsson. En annan del av Lantbruks internationella verksamhet är foderexporten, som har många år på nacken vid det här laget. Det är framför allt tillskottsprodukter som mjölkersättningar och mineraler som säljs till Bengt Jacobsson, chef för Internationella Verksamheten inom Lantbruksförsäljning på Lantmännen Lantbruk. har en bra Genom förädlingen är vi välkända och produktportfölj och det blir en dörröppnare för övriga lantbruksprodukter internationellt Norge och Baltikum. Tidigare låg foderexporten för sig, men är nu inflyttad under Lantbruksförsäljnings Internationella Verksamhet. Vi vill försöka utnyttja möjligheterna till samverkan. Genom förädlingen är vi välkända och har en bra produktportfölj och det blir en dörröppnare för övriga lantbruksprodukter internationellt, menar Bengt Jacobsson och konstaterar att det finns fler intressanta marknader för foderexporten. Bland annat är Polen och Finland möjliga marknader för framtiden. Men det kommer alltid att handla om de små volymerna av specialvaror. Grodden Nr

15 15 Lantmännen i det jordbrukstunga Centraleuropa. Dessutom styrs fyra av de viktigaste växtförädlingsprogrammen från Tyskland och Holland. Hur går arbetet till och vilken relation har man till svenska lantbrukare? Grodden har besökt växtförädlingsstationen i tyska Hadmersleben och det framgångsrika polska säljteamet som marknadsför utsäde under varumärket SW. Text: HELENA HOLMKRANTZ Växtförädling utan gränser Konkurrensen i utsädesbranschen är stenhård. Det är nödvändigt att ha delar av verksamheten utomlands och det ger oss dessutom större vinstmöjligheter, menar Annette Olesen, som är växtförädlingschef på Lantmännen Lantbruk. Fyra av Lantmännen Lantbruks växtförädlingsprogram bedrivs utomlands. Rågvete och potatis i Holland, höstraps och det centraleuropeiska höstveteprogrammet i Tyskland. Övriga program som vall, havre och övriga vårgrödor ligger i Sverige. Men även det nordiska höstveteprogrammet drivs från Svalöv. Linjer från programmen i Svalöv provas i en rad andra länder för att få licensintäkter från alla marknader där SW-sorter förädlade från Sverige är konkurrenskraftiga. Det svenska vårrapsprogrammet riktar sig i hög grad mot den internationella marknaden. När det gäller rågvete arbetar stationerna i Holland och Tyskland tillsammans för att få bästa resultat. Förädlaren sitter i holländska Emmeloord, men renodlingen i de sista generationerna inför registreringen sker i Tyskland. Dessutom sker systematisk prövning i Sverige, Frankrike och Polen, där egenskaper som avkastning, vinterhärdighet och tolerans mot gulrost testas. Höstraps och höstvete Internationellt är höstraps och höstvete våra viktigaste grödor, konstaterar Annette Olesen. Det tyska höstveteprogrammet är inriktat på brödkvalitet, där det naturligtvis är bra avkastning, men framför allt god bakningskvalitet som är målen. Programmet riktar sig delvis också mot Sverige. Men eftersom höstvete behöver klimatanpassning för att ge riktigt goda resultat i det nordiska klimatet finns också ett höstveteprogram i Svalöv. Höstrapsprogrammet är i högre grad europeiskt, eftersom det är en gröda som inte behöver lika mycket lokal anpassning som höstvete. De största marknaderna för höstraps finns i Tyskland och Frankrike och här introducerar vi enbart hybridsorter. Där finns många odlingsmässiga fördelar av att gå över till hybrider. Det ger bland annat snabbare uppkomst, man kan så lite senare och sorterna har bättre tolerans mot ogräs. Än så länge utvecklar vi också linjesorter. Vid någon tidpunkt kommer vi att ta beslutet att helt gå över på hybridförädling, men ännu har vi god lönsamhet på våra linjesorter. Höstrapsprogrammet har sedan 2009 fått en rejäl förstärkning genom ett treparts joint venture med franska Florimond Desprez och brittiska Elsoms Seeds i SW Winter Oilseed AB (SWO). Genom detta samarbete har Lantmännen en utmärkt möjlighet att vara närvarande på de franska och brittiska marknaderna. Framför allt i Frankrike är detta en förutsättning för att lyckas. Genom samarbetet mellan de tre parterna skapas förutsättningar för ett konkurrenskraftigt program och bra marknadskanaler. Redan nästa år kan de första sorter som tagits fram genom samarbetet komma på marknaden. Kan man tänka sig fler samarbetspartners på samma sätt som i SWO? Det är en dynamisk process och det händer så mycket just nu i den här branschen. Samarbeten och allianser inom växtförädling och forskning är nödvändiga för att klara konkurrensen. Det handlar om kritisk massa, när är stor tillräckligt stor? Kritisk massa (att komma upp i tillräcklig nivå för att något ska kunna vara konkurrenskraftigt) är ett begrepp som Annette Olesen gärna använder i diskussionen: Vi behöver kritisk massa i form av kompetens inom förädling och nya teknologier för att kunna konkurrera. Vi i Lantmännen har en gedigen kompetens. Personalen är mycket lojal och vi har stor spetskompetens, som gör att det är attraktivt att samarbeta med oss, vilket vi gör i många olika nätverk över hela världen. Lantmännens stora internationella nätverk säkerställer även att FOTO: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT Annette Olesen är växtförädlingschef på Lantmännen Lantbruk. vi prövar och inlicensierar sorter så att vi kan erbjuda bästa möjliga sorter till den svenska marknaden och våra ägare, påpekar Annette Olesen och fortsätter resonemanget: Men den svenska marknaden är ju relativt liten och vi skulle inte kunna få tillräckligt med licensintäkter på de svenska programmen för att kunna upprätthålla en tillräckligt stor kritisk massa i vår förädlingsverksamhet. Fokuserad och effektiv växtförädling kräver en modern teknologiplattform. Annette Olesen konstaterar att laboratoriet i Svalöv har en central roll i förädlingen. Här görs ett stort antal kvalitetsanalyser, och vi har här koncentrerat allt vårt arbete inom bioteknologi. Laboratoriet är också vår spjutspets när det gäller utveckling av ny teknologi. Höstrapsen är vårt lokomotiv i den nya bioteknologin. Det är i höstrapsen vi har störst avkastningsmöjligheter genom att utveckla och använda ny teknologi. Och det kunnande vi samlar på oss där kan överföras i andra grödor. Viktigt är också det omfattande samarbetet med andra företag och universitet i både Sverige och utlandet omkring utveckling av ny teknologi. Härigenom kan man dela omkostnader och risker och etablerar ett stort nätverk. Nr Grodden

16 16 TEMA DET INTERNATIONELLA LANTMÄNNEN Lantmännens växtförädlingsstation i Hadmersleben Här förädlas framtidens sorter Hadmersleben är den ena av Lantmännens två förädlingsstationer i Centraleuropa. Härifrån styrs de två viktigaste växtförädlingsprogrammen höstvete och höstraps. Sorterna som tas fram genom förädlingsarbetet här går både till den svenska marknaden och den centraleuropeiska. Många svenska odlare har exempelvis satsat på den framgångsrika höstvetesorten Kranich, som förädlats fram just i Hadmersleben. Skånska höstrapsodlare känner säkert till sorter som Galileo och Vision, som båda tagits fram på den tyska stationen. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Förädlingsarbetet i Hadmersleben har krönts av många framgångar på senare år. På höstvete är SW-sorterna marknadsledande i Baltikum och Österrike, på andra plats i Polen och Kranich är den näst största sorten i Sverige. En växande marknad är den ryska, där SW finns representerat med sex olika sorter just nu och mer kommer. Även höstrapsprogrammet har nått fina framgångar. SW-sorter är marknadsledande i Polen och har haft stora framgångar även i Storbritannien. När Grodden besöker Hadmersleben i slutet av augusti är det lite tomt i lokalerna. De flesta är ute på fälten och hjälper till. Visioner och konkurrens Ebrahim Kazman är veteförädlare i Hadmersleben och visar runt i de nya fina lokalerna, invigda för tre år sedan. Ebrahim Kazman är en man som verkligen brinner för växtförädlingen. Hans vision är mer mat åt en växande befolkning med hjälp av förbättrade sorter och det driver honom ständigt framåt. Hans kollega, Werner Horn, är chef för rapsförädlingen inom Lantmännen och den lite mer lågmälda människotypen. Men det står snabbt klart att även här är en växtförädlare som lever för sitt arbete. Vi möts alla tre över en kopp kaffe, diskussionen tar vid och mycket kommer att kretsa kring varför svenskt lantbruk behöver förädling i Tyskland. Vi ligger bra till i konkurrensen just nu, men det är svårt att få lönsamhet i förädlingen av vete. I många länder satsar lantbrukare på hemmarensat, i exempelvis Polen över 90 procent. Därför gäller det förstås att säkra sin produkt. Det är en fråga som vi har gemensam med mjukvarutillverkare som Grodden Nr

17 17 Lagret är som ett stort bibliotek med tusen och åter tusen små påsar fyllda av olika sorters frö. Madeleine sommarjobbar på förädlingsstationen i Hadmersleben och hjälper bland annat till på lagret. Hadmerslebens förädlingsstation Hadmerslebens förädlingsstation är en av de äldsta i Europa. Dess historia går ända tillbaka till växtförädlingens barndom på 1880-talet startade Ferdinand Heine sin verksamhet i klostret i Hadmersleben. Hans intresse för förbättrade vetesorter gjorde honom till pionjär inom den europeiska förädlingen. Han lyckades så bra med detta att hans sorter såldes i hela västvärlden, även i Nordamerika, fram till dess att världskrigen satte stopp för verksamheten. Under DDR-tiden blev stationen statsägd, en del av den nationella förädlingsverksamheten, med hela 350 anställda. När Östtyskland integrerades med Västtyskland 1991 blev det en tillfällig svacka. Stationen såldes 1992 till Semundo, ett tyskt företag som vid samma tid köptes av Svalöf Weibull, varpå verksamheten kom att ingå i Lantmännen Lantbruk. I dag finns det 27 anställda på Heidi Hohlfeld gör analyser av sortmaterialet åt förädlarna på Hadmerslebens förädlingsstation stationen och man arbetar med tre olika grödor höstraps, höstvete och rågvete (tillsammans med förädlare i holländska Emmeloord). Dessutom testas avancerat material från de svenska programmen; bland annat havre, korn och vårvete. För tre år sedan invigde man sina nya fina lokaler, med byggnader där de olika funktionerna hänger samman så att arbetet kan ske mer effektivt och med mycket bra arbetsmiljö. Veteförädlaren Ebrahim Kazman i Hadmersleben visar stolt sina skyddslingar i växthuset. Jag känner om de behöver vattnas, förklarar han och stryker handen över växtbädden. Han har utvecklat ett system som ger honom möjlighet att odla tre generationer av en sort på ett år och betydligt billigare än fördubblade haploider som annars är det gängse sättet att skynda på förädlingen. Werner Horn leder det stora alleuropeiska höstrapsprogrammet. Här kan vi förädla fram sorter som passar både i Centraleuropa och i det nordiska klimatet. Hundratals olika sorters höstvete samsas på försöksfälten i Hadmersleben. Ebrahim Kazman undersöker resultaten av årets fätförsök. Microsoft. Man måste kunna få betalt för sitt utvecklingsarbete. Därför behöver vi bra sorter som tilltalar en stor marknad, menar Ebrahim Kazman Han poängterar att den ökande globaliseringen ständigt puffar på: Marknaden har verkligen gått igenom en stor förändring de senaste tio åren. Utvecklingsarbete som den långsamma växtförädlingen kostar pengar. Det är mycket svårt att få lönsamhet genom att bara förädla för den nordiska marknaden. Så om man hårddrar det är det väl så att om man vill fortsätta ha en lönsam förädling, som baseras på den senaste teknologin så måste den vara internationell. Att nå en större marknad med de nya sorterna och därmed få mer betalt är ett viktigt argument för förädlingen utanför Sveriges gränser. Men han ser också andra aspekter: Det finns en annan viktig fördel och det är klimatet. Här kan vi förädla fram sorter som passar både i Centraleuropa och i det nordiska klimatet. Det är svårare att förädla sorter i Sverige som också passar i Centraleuropa, menar Ebrahim. Werner Horn håller tveklöst med: Som jag ser det är inte utsädesindustrin annorlunda än annan industri. Där finns alltid en kritisk massa när det gäller investeringar och vi konkurrerar med de stora marknadsledarna, ofta multinationella kemikoncerner som hela tiden blir större och större. Werner Horn drar gärna parallellen till andra svenska storföretag som valt att bli internationella och faktiskt lyckats bra, Ikea förstås. Och han poängterar hur viktigt det är att ha tyngd, att ha tillräcklig storlek för att överleva på en hårdnande marknad. De små förädlingsföretagen försvinner undan för undan. Tyskland är inget undantag därvid lag. Bara de senaste fyra åren har fem förädlingsföretag lagt ner här i landet! Förädlar för hela Europa Werner Horn leder rapsförädlingen inom Lantmännen, ett program som omfattar hela Europa. Förädlingen styrs från Hadmersleben, men mycket arbete kring de nya sorterna görs också i Sverige, Frankrike och England (se artikel sidan 15). Och de sorter som tas fram är avsedda för användning i hela odlingsområdet. Rapsmarknaden är en utmaning, det är en tuff konkurrens inom oljeväxter och det är så små marginaler som avgör om man ligger i topp eller i botten. Vi bestämmer i dag vad vi tror att jordbruket vill ha om tio år, men på tio år kan oerhört mycket hända. Framtiden, tror han, tillhör hybridrapsen: Vi har fortfarande goda framgångar med öppenpollinerade linjesorter, men framtiden kommer innebära ett helt förändrat spår från linjesorter till hybridraps, säger Werner, som menar att hybridraps innebär vinster för såväl förädlare som odlare. Det är den bästa av världar bättre avkastning och därmed mer pengar till odlaren, samtidigt som förädlingsindustrin får bättre betalt för sitt arbete med framtagning av nya sorter. Nr Grodden

18 18 TEMA DET INTERNATIONELLA LANTMÄNNEN ATT SÄLJA LANTMÄNNEN I Polen Vi är nummer ett i Polen på höstraps, med ungefär 24 procents marknadsandel. I vete är vi nummer två. Men vårt mål är förstås att bli nummer ett i samtliga grödor vi arbetar med och få god lönsamhet i vårt arbete, säger Krzysztof Tyralik. Han är chef för det fem man starka säljarlaget i Polen. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Lantmännen Lantbruks säljorganisation i Polen består av sex personer spridda över hela landet. Krzysztof Tyralik är säljchef och sitter i Milanówek strax utanför Warszawa. I nordväst finns Krzysztof Piłat, med centralorten Bydgoszcz som utgångspunkt. I nordöst sköter Ireneusz Giermak säljkontakterna från Biskupiec. Centrala Polen övervakas av Mateusz Hachuła från den lilla orten Inowrocław. Sydväst sköts av Marcin Kołwa i Wrocław, medan Robert Grzyb i Zamosc arbetar med Polens sydöstliga del. Tillsammans arbetar de för att sälja SW-sorter av höstvete, höst- och vårraps samt rågvete. Deras kontakter är i första hand med olika handelshus vilka i sin tur marknadsför sorterna och säljer dem till bönderna. I dag har man fem olika partners som verkar som återförsäljare runtom i Polen och arbetet är framgångsrikt, med stadigt ökande marknadsandelar. Krzysztof Tyralik arbetar på att få ett väl sammansvetsat säljlag. De är utspridda över hela landet, men försöker träffas varje månad för att gå igenom strategier och arbetssätt. Dessutom har de teamdagar, då de träffas några dagar extra för att både jobba och ha roligt tillsammans. Det är viktigt att hålla upp lagandan, på det sättet når vi bäst resultat! Krzysztof Tyralik menar att de svenska sorterna är viktiga för det polska lantbruket. De är förädlade för ett kallare klimat än exempelvis franska och italienska sorter. Eftersom den polska vintern kan vara både lång och hård behövs härdiga sorter för höstsådden. Han menar också att det är viktigt att inte bara sälja riktigt bra sorter utan också sälja dem med ett mervärde som gör att lantbrukarna känner att även de vinner på relationen. Att kunna hjälpa lantbrukarna och ge dem goda råd är viktigt det också och det gör att vi skiljer ut oss från de stora kemiföretagen där allt bara handlar om att sälja. Vår service är också det en produkt, som binder kunderna till oss. För även om SW-sorterna är utmärkta skiljer de i ärlighetens namn sig inte så mycket från andra sorter på marknaden. Men att ha proffsiga och kunniga medarbetare som kan ge kloka råd det har inte alla. Svenskt säljer bra Krzysztof Tyralik menar också att det säljer bra att komma från ett svenskt bolag: Sverige har en bra image i Polen. Alla känner till företag som Volvo och Ikea. Det svenska står för stabilitet och kvalitet. Det ger ett högt anseende och det svenska anses dessutom mycket mänskligare än det tyska affärslivet som många tycker ger ett tufft och hårt intryck. Säljaren Krzysztof Piłat flikar in att många polska bönder blir nyfikna och vill veta mer när han beskriver hur Lantmännen är uppbyggt och att det ägs av svenska bönder. Det väcker verkligen uppmärksamhet. Det finns ingen motsvarighet i Polen. Att bönder slår sig samman är ovanligt. Min far har nyligen gått med i en liten grupp av lantbrukare, men det är mest för att han på så sätt kan slippa undan en del skatt. Mycket kretsar kring skatten i Polen. Båda intygar att SW är ett varumärke som blivit alltmer välkänt i polskt lantbruk. Lantmännen vet man än så länge inte så mycket om, men att SW står för svenskt utsäde av hög kvalitet det vet många. En del av säljarbetet är fältdagarna. Var och en av de fem regionerna i Polen har minst en fältdag varje år. I nordväst håller Krzysztof Piłat tre fältdagar varje år i maj-juni. Förutom dessa fältdagar som man själv arrangerar ordnar Lantmännens samarbetspartners en lång rad fältdagar. I maj-juni går all tid åt till fältdagar. Tillsammans brukar vi vara med på runt 90 fältdagar på två månader. Odlaren Marek Rozniak är en av Lantmännens trogna kunder i Polen. Han har en ganska stor gård, på 600 ha i byn Smielin, nordväst om Bydgoszcz, och på hans åkrar odlas i stort sett enbart SW-sorter, höstraps och höstvete. Han menar att fördelarna är uppenbara: Jag får stabila och pålitliga sorter, men dessutom får jag bra rådgivning. Det finns många förädlingsföretag som konkurrerar och många har bra sorter. Men genom Lantmännen får jag både bra sorter och rådgivning. Det är avgörande för mig, sedan om det är ett svenskt bolag eller afrikanskt bryr jag mig inte om. Det är kvaliteten som är viktigast och i mina ögon står SW för kvalitet. Marek poängterar också hur viktigt det är för honom med ett företag som har förädling av sorter som passar det polska klimatet med varma somrar och hårda vintrar. Grodden Nr

19 19 Demo odling VERKSAMHET DÄR ALLA ÄR VINNARE I byn Makocin, några mil norr om Bydgoszcz finns en av Lantmännens samarbetspartners, demoodlaren Gwidon Bembnista. Kanske är han en av Lantmännens och SW:s största anhängare i Polen, för här går entusiasmen inte att ta miste på. Han tar oss på en rundvandring på den fina gamla gården. Krzysztof Pilat (t v) är säljare i nordvästra Polen. En av hans trogna kontakter är Gwidon Bembnista i Makocin. Jag får tillgång till utvalda sorter och det allra senaste sortmaterialet. Det ger både mig och Lantmännen god reklam, säger Gwidon Bembnista och visar oss ett förvaringsutrymme där han har samlat att sortskyltar som brukar stå ute på hans fält när grödorna växer. Krzysztof Piłat är säljare på Lantmännen och den som har kontakten med Gwidon Bembnista: Här har vi en riktigt duktig odlare och det känns så tydligt att båda sidor är vinnare. Gwidon bidrar med sitt stora kunnande som odlare och vi ger honom tillgång till de bästa sorterna. Kan inte bli bättre. Tillsammans med Lantmännen har Gwidon Bembnista en stor andel demoodlingar, där nya sorter från SW kan visas upp. Det är sorter av höstraps, höstvete och rågvete. Dessutom ordnas det välbesökta fältvandringar på gården varje år i juni. En reklampelare för Lantmännen. Vi är ju en välkänd familj här i regionen och det är klart att när folk ser vad vi odlar blir de intresserade och vill odla samma sorter. Familjen Bembnista har långa anor i byn Makocin. Här har familjen bott och odlat i 400 år. Hans föräldrar hade en del odlingar, men fick sina inkomster främst från får. Det var mamman i familjen som hade kunnandet och utbildningen. Och det är hon som fört kunnandet vidare till sonen. Under kommunisttiden var det inte särskilt lönsamt att odla, men fåren däremot gav god inkomst. Vi sålde både ull och lammkött inom Polen och till Östtyskland. Det gav så bra betalt att mina föräldrar hade råd att ha två fina Volgabilar, det var sällsynt på den tiden. I början av 90-talet, efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott förändrades allt. Den öppna marknaden där tillgång och efterfrågan styrde priserna ändrade villkoren för de polska bönderna. Gwidon Bembnista lade om sin produktion och satsade helt på odling. Han började för 25 år sedan i liten skala med gårdens befintliga 18 hektar. Efter hand har han köpt upp mer och mer mark i omgivningen och i dag har han 250 hektar odling på riktigt bra jord, en verksamhet som han driver tillsammans med sin son. Jag är lyckligt lottad som har en son som vill ta över. Men hur ser dina grannar på att du samarbetar med ett svenskt företag? Det är en stor fördel att det är en svensk firma. I Polen klingar det mycket bättre än en tysk, säger Gwidon med ett stort, varmt skratt. Återförsäljaren Sedan fem år tillbaka samarbetar Lantmännen Lantbruk och HaGe Kiels helägda dotterbolag HaGe Polska på marknaden i Polen. HaGe Polska är en av Lantmännens flera polska samarbetspartners, som hjälper till att sälja och marknadsföra SW-sorter i Polen. Fram till i år har man enbart arbetat med höstvete och höstraps, men från och med nästa år är planen att även testa Lantmännens rågvete på den polska marknaden. HaGe Polska har 37 försäljare spridda över större delen landet. Huvudkontoret ligger i Osielsko i närheten av Bydgoszcz. Här sitter de administrativa funktionerna, men också ett antal säljare som arbetar med de centrala delarna av Polen. Intill huvudkontoret ligger också en liten foderfabrik. Joanna Janczenko är produktchef för utsäde och även Lantmännens kontaktperson på HaGe Polska. Hon konstaterar att verksamheten växer för varje år och att framför allt höstvetemarknaden kan utvecklas framöver. SW är ett ganska välkänt varumärke i Polen, framför allt i de norra delarna. Det gör det lätt att sälja in Lantmännens sorter. Jag upplever det som att producenterna helt klart efterfrågar SW-sorterna eftersom de anses vara stabila och ha hög kvalitet. Framför allt har SW högt anseende när det gäller höstraps, säger Joanna Janczenko. Nr Grodden

20 20 LIVSMEDEL PROVA ETT RECEPT UR BRA MAT PÅ BÖNDERS VIS Bonde i butik Krämig kycklingpasta med tryffel och svamp 4 PORTIONER 400 g Kungsörnen Prima Penne Vit Fiber 450 g Kronfågel Kycklinglårfilé 400 g blandad svamp, gärna (tratt-) kantareller och skogschampinjoner 2 bananschalottenlökar 1 vitlöksklyfta 1 förp. Go Green Ekologiska Stora Vita Bönor 2 dl grädde 150 g vällagrad prästost 100 g färsk bladspenat Vit tryffelolja efter smak Smör till stekning Salt och svartpeppar GÖR SÅ HÄR: 1. Börja med att koka pastan enligt anvisningen på förpackningen. 2. Rensa under tiden svampen och dela ner den i mindre bitar. Finhacka schalottenlöken och vitlöksklyftan. Skär kycklingen i mindre bitar. 3. Skölj bönorna i en sil eller ett durkslag och låt rinna av. Skölj spenaten. Riv osten. 4. Hetta upp en stor stekpanna med en rejäl klick smör. Stek kycklingen ett par minuter tills den fått fin färg. Tillsätt svampen och stek på hög temperatur tills svampen fått fin färg. Tillsätt då schalottenlöken och låt fräsa ytterligare ett par minuter. 5. Tillsätt sedan bönorna och grädden och låt allt puttra ihop. Krossa eventuellt några av bönorna med hjälp av en gaffel, det gör att såsen reds något. 6. När kycklingen är genomtillagad, vänd ner spenaten och ca 2/3 av osten. 7. Tillsätt några droppar tryffelolja och smaka av såsen med salt och peppar. 8. När pastan är klar, blanda ner den i såsen, rör runt ordentligt och servera sedan rätten i djupa tallrikar med resten av osten och massor av nymalen peppar Lantmännen fanns på plats i Falkenberg i början av september. Bra mat på bönders vis ger konsumenter möjlighet att träffa Lantmännens ägare i sin lokala matbutik. Under två septemberhelger finns Lantmännen funnits på plats för att ge tips och information om råvaror och säsong. På cirka fyrtio orter runt om i landet får konsumenterna även chansen att ställa frågor till lantbrukare på plats i butiken om deras vardag och arbete med att bruka jorden. I somras undersökte Lantmännen hur många som handlade mat i säsong och det visade sig att kanske inte alla vet när det är säsong för vad. Bland konsumenter finns intresse av att få veta var maten kommer ifrån och hur den har producerats. Genom lantbrukarnas närvaro i butiken får konsumenterna svar på frågor och dessutom provsmaka mat lagad med Lantmännens produkter. Dessutom finns receptfoldrar med säsongsanpassade rätter att ta med sig hem. Det ska bli kul att vara där folk handlar sin mat och svara på frågor och ge dem en bättre bild av vad vi lantbrukare gör. Ibland känns det som att det är ett lite för långt avstånd mellan oss producenter och konsumenter, kommenterade Nina Svensson, lantbrukare från Munkedal dagarna innan hon var med och mötte konsumenterna i butiken. Konsumenter osäkra på matvarors bästa säsong Nästan var femte konsument anpassar inte sin matlagning efter vilka matvaror som finns i säsong och endast 9 procent säsongsanpassar alltid sin matlagning. Det visar en ny undersökning av Lantmännen. Många konsumenter vill anpassa sin matlagning efter säsong men osäkerheten om när olika matvaror är som bäst, kan göra det svårt att välja rätt i hyllan. Det finns flera skäl att anpassa sin matlagning efter matvarornas säsonger. Maten är billigare och det finns större utbud att välja på. Undersökningar visar också att mat i säsong är mer näringsrik och dessutom påverkas klimatet mindre då odlingen följer naturens växlingar. En del av kunskapen om naturens växlingar och matens olika säsonger verkar ha gått förlorad och Lantmännen vill hjälpa fler att hitta GER KONSUMENTER TIPS OM BRA MAT god och bra mat i säsong, säger Jenny Svederman, presschef på Lantmännen. Drygt var tredje konsument i Lantmännens undersökning om matvanor efter säsong, känner att de har bra koll på när de flesta matvaror är i säsong. Undersökningen visar dock att 10 % av svenskarna inte överhuvudtaget tänker på säsong när de handlar sina matvaror och att nästan lika många konsumenter inte vet när olika matvaror har sin säsong. De som svarat att de säsongsanpassar sin matlagning gör det av följande skäl: Godare (42 %) Billigare (27 %) Klimatsmart (10 %) Näringsinnehåll (7 %) Undersökningen är gjord av Yougov under juli 2012 på uppdrag av Lantmännen Charlotte Nordling, brand manager på Lantmännen, menar att det kanske trendigaste och mest medvetna man kan göra just nu är att äta de råvaror som är säsong. Kampanjen Bra mat på bönders vis är ett sätt att fånga upp trenden och inspirera till att välja Lantmännens varumärken. Vi vill få konsumenter att uppmärksamma, komma i kontakt med och smaka på alla våra produkter samtidigt som vi kan berätta att vi ägs av lantbrukare, Sveriges bönder, och därmed kan ta ansvar från jord till bord, förklarar Charlotte. FOTNOT. På kan du hitta många fina recept i säsong. Parkeringsskiva med säsongsanpassad mat Lantmännen har tagit fram en kombinerad säsongs- och parkeringsskiva som gör det enkelt att snurra fram de matvaror som har säsong olika månader på året. Säsongsskivan är godkänd för hela landet och kommer att delas ut i anslutning till matbutiker runt om i landet. Grodden Nr