Rengöring. Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rengöring. Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats?"

Transkript

1 Rengöring Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats? Kurs: Examensarbete 15 YH-p Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Instrument och steriltekniker Göteborg stad utbildning Författare: Malin Gabrielsson Handledare: Lena Asphede Datum:

2 Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete 15 YH-poäng Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Instrument och Steriltekniker 250 YH-poäng, vid Göteborg stad utbildning. Titel: Rengöring Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats? Författare: Handledare: Malin Gabrielsson Lena Asphede Teknisk handledare: Frank Axelsson, produktspecialist ATP-mätare, Food Diagnostics AB Datum: Antal sidor: 15 Undersökningen handlar om rengöring och om hur vi kan veta och säkerställa att rent är rent. I lagen finns det särskilda krav på att vårdgivaren skall bedriva vården på ett sådant sätt att man kan säkerställa kvaliteten och en god hygienisk standard. Man skall systematiskt kunna följa upp och utvärdera mätningar. Att ständigt arbeta med förbättring och utveckling av verksamheten samt att dokumentera detta, är viktiga led i ett kvalitetsarbete För att hålla en god hygienisk miljö krävs rengöring. Vid rengöring skall man lösgöra, fånga upp och transportera bort smuts och föroreningar. För att kontrollera renhet görs idag främst visuella kontroller Ett snabbt sätt att mäta smuts/organiska föroreningar är med en ATPmätare. Det är en biokemisk metod med vilken man får resultaten inom 15 sekunder. ATP-mätningarna har gjorts vid en ortopedisk vårdavdelning på patientnära ytor där direkt eller indirekt risk för kontaktsmitta kan föreligga. Resultatet visar att trots att det ser rent ut, är det inte alltid det överensstämmer med hygienkraven. 31 % av ytorna var inte godkända efter rengöringen, enligt hygienstandarden DS Vid kvalitetssäkring av rengöring finns det olika aspekter att ta hänsyn till. Så som rengöringsteknik (metod, kemikalier och redskap), vilka ytor rengörs, vilka rutiner skall man ha, med vilken frekvens skall rengöringen ske. Men framför allt att man skall kunna följa upp, kontrollera och validera rengöringen. ATP- metoden kompletterar visuella kontroller och möjliggör ett systematiskt kvalitetsarbete baserat på objektiva mätningar. Malin Gabrielsson

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING Malin Gabrielsson

4 Inledning Området jag har valt att undersöka är rengöring. I Yrkeshögskolans utbildning till Instrument och Steriltekniker (250 Yhp), har jag läst om patienter som drabbats av vårdrelaterade infektioner. Om det brister i rengöringskvaliteten inom vården kan det orsaka mycket lidande för patienter. Men det kan också vara en oerhörd stor kostnad för vårdgivaren då det ofta förlänger vårdtiden avsevärt. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård har ett ansvar att arbeta för att trygga och säkra vården för patienterna. Inom den sterila verksamheten görs mycket tester för att säkerställa att instrumenten är rengjorda och steriliserade på rätt sätt. Detta har fått mig att fundera på hur det är i andra delar av vårdkedjan? Patientnära tillhörigheter såsom säng och sängbord rengörs, men hur kan man veta att rent är rent? 1

5 Bakgrund I Socialstyrelsens författningssamling framgår det att utöver kraven och målen för en verksamhet inom hälso- och sjukvård skall vårdgivaren också på ett systematiskt sätt följa upp och utvärdera verksamheten. Vårdgivaren skall lägga upp arbetet så att man kan göra uppföljningar där man kan utvärdera mätningar och förbättringar som gjorts. Grundläggande för detta är egenkontroller och riskanalyser med dess dokumentation (SOSFS 2011:9) Det finns också lagkrav på att sjukvårdens kvalitet skall säkras och att man kontinuerligt skall arbeta med utveckling. Den skall skötas på ett sådant sätt så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär bland annat att den skall vara av god kvalitet och ha god hygienisk standard(hälso- och sjukvårdslag 1982:763) Rengöring är en rutinmässig verksamhet med syftet att göra rent samt hålla en god hygienisk miljö. Målet är att hålla inrede, utrustning och lokaler rena, såväl för patienter som för personal (Ericson& Ericson, 2009) Vid rengöring tas smuts och damm bort och antalet mikroorganismer i miljön minskas. På så sätt kan rengöring vara ett led i att förebygga smittspridning och leda till färre infektioner. Det är vårdgivaren som ansvarar för att en städpolicy sätts upp och finns att tillgå. I policyn skall det vara tydligt vilken kvalitet som rengöringen skall upprätthålla. Kvalitetskraven skall relatera till lokalernas hygienklassificering. En rengöringsbeskrivning skall upprättas där det framgår var, hur ofta och när det skall rengöras, liksom vad som skall rengöras och av vem(vårdhandboken) 2

6 SIV (2012) städning i vårdlokaler är en rapport från svensk förening för vårdhygien. Rapporten innehåller vårdhygieniska råd, riktlinjer och rekommendationer för hur rengöring skall utföras. Samt för hur man kan bedöma städkvalitet. Till hjälp för att hitta rätt nivåer för hygienklasserna har de utgått bland annat från Nordisk städstandard SS :12 och Dansk standard DS :11. I rapporten har man gjort indelningen av hygien klassificeringen i 4 nivåer, baserat på lokalernas användningsområde. Ett patientrum tillhör hygienklass 2. I denna hygienklass får det inte förekomma något biologiskt material, damm eller skräp, inte heller lös smuts eller fläckar. Ett biologiskt material är ett ämne eller substans som kommer från en människa som ex hudflagor, blod, sekret mm. Det finns olika risknivåer med koppling till hygienklassen och dess kritiska punkter för rengöring (Bilaga 1). Med kritiska punkter här, menar man de ytor i den patientnära miljön som är mest använda och därför blir fort smutsiga eller förorenade. Som till exempel sängbord, sängkanter mm. Rengöringen skall anpassas till lokalerna. Då det gäller slutstädning, vilket man gör då en patient t.ex. skrivs ut eller byter vårdplats skall det beroende på avdelning påvisas vad som skall ingå. Det skall finnas en checklista på vad som ingår för att veta att det utförs korrekt och i rätt kvalitet. De städmetoder som beskrivs i SIV är fuktig, torr, våt, maskinstädning och ångtvätt. En städmetod ska kunna lösgöra, fånga upp och transportera bort föroreningar (SIV, 2012, s.38) Det skall finnas tydliga fördelningar för arbetet så att alla kan följa riktlinjer och instruktioner. Personal som rengör behöver kunskap kring detta, oavsett om det gäller vård- eller rengöringspersonal. Det gäller både rengöringsteknik och vårdhygiens rutiner. Rengöringspersonal skall ha dokumenterad kunskap som ex hygienutbildning, utbildning inom Nordisk städstandard. För att kunna granska städningen skall det ske en regelbunden utvärdering/kontroll av föremål och kritiska punkter. Denna skall göras i direkt anslutning till rengöringen. I gemensam överenskommelse med rengöringspersonal (SIV 2012). 3

7 Det första som görs i en granskning är den visuella granskningen. Var i man menar att det skall vara för ögat synligt rent. Ytor som inte blir godkända skall städas på nytt. I nordisk standard framgår att den visuella granskningen inte är tillräcklig för städning av vårdlokaler på grund av att en yta som trots att den ser ren ut ändå kan innehålla både biologiskt material och smittämnen. Nästa steg kan då vara ATP mätning och odling. Mikrobiologiska kontroller (odling) utförs vanligen med så kallade tryckplattor som detekterar mängd och art av odlingsbara mikroorganismer. Provsvar tar minst 2 dygn. ATP är en biokemisk mätmetod som är väl känd och använd inom livsmedelstillverkning. ATP står för adenosintrifosfat, vilket är ett ämne som bildas i allt organiskt material som ex i biologiskt material från människor. Själva mätningen sker genom bioluminiscens, samma reaktion förekommer hos eldflugor. ATP aktiverar luciferas (enzymet från eldflugor) som sedan reagerar i en kemisk reaktion till synligt ljus. Detta sker genom att man tar en testpinne och stryker över mätområdet, sedan sätts mätstickan ned i provrör där lösningen av luciferas frigörs och blandas upp med ATP:n från mätstickan. Frisättningen av ljuset mäts sedan i en luminometer och anges i RLU (relative light unit). Eftersom metoden är ny inom rengöring i vården behöver den granskas, enligt SIV(SIV 2012). I Journal of Hospital Infection, volym 78 (2011) kan man läsa om ATP mätning som gjorts på en kirurgklinik. Där hade olika personalgrupper, så som läkare, sköterskor, övrig klinikpersonal samt städpersonal olika ansvarsområden för rengöring. Det visade sig att 84 % av mätningarna översteg mätvärdet 100 RLU och var alltså inte godkända, enligt undersökningen. Man kom fram till att mätningarna som fick bäst resultat var de där städpersonal med utbildning hade rengjort. I artikeln föreslår man rengöringsövningar, samt undersökningar/kontroller och utbildningar för den personal som har särskilt rengöringsansvar. 4

8 Syfte Mitt syfte är att redogöra för hur rent det är, efter en slutrengöring vid en patients hemgång. Mätningarna utförs på valda patientnära ytor/kritiska punkter på en vårdplats. Mätningarna utförs före och efter slutrengöring av vårdplatsen. Metod Jag har valt litteraturstudier och att göra smuts och rengörings mätning. Mätningen görs med en ATP-mätare, vilken jag har fått låna av Food Diagnostics AB. Det rekommenderas certifiering av mätmetoden, vilket jag har erhållit hos företaget. Mätningarna utfördes enligt leverantörens instruktioner och mätutrustningen var kalibrerad. ATP-mätaren är en Hygiena SystemSURE Plus, med Ultrasnap mätsticka, med vilken 1 femtomol=1 RLU (Silliker, Inc., Food Science Center Report, 2010, s.23) Jag utgår från den Danska standardens värden för vald hygienklass, när jag jämför vad som skall räknas som rent. I undersökningen ingår: datum och tid för mätningarna typ av avdelning där mätningarna har gjorts av vilken profession vilka rengöringsmaterial som använts anmärkningar på föremål/ inventarier vid vårdplatsmätningarna mätresultaten, före/efter rengöring är det visuellt rent efter rengöring 5

9 Resultat Mätningarna har gjorts på en ortopedisk vårdavdelning för planerad och akut ortopedi, på ett sjukhus i Västsverige. Rengöringen har utförts av vårdpersonal med hygienutbildning på 3 timmar, där rengöring ingår. Till rengöringen används kombinations medel, ytdesinfektion 70+ (DAX) med rengörande verkan samt engångsdukar av papper. Gränsvärden för ATP enligt DS SV 0-50 RLU = godkänt RLU = kräver observation >100 = RLU kräver åtgärd Vårdplats 1-4 Tid för mätning Datum Tid före/efter 1. 17/ :30+15: / :30+15: / :05+16: / :00+14:45 Sammanställning av kontrollpunkter (se bilaga 2) A 1= säng,nedre gavel A2= säng, handtag, höj/sänk D1= lyfthävert, handtag A3= säng, övre gavel D2= lyfthävert, handtag B1= bord, uppfällbar kortsida, över/under E1= telefon/lur B2= bord, uppfällbar långsida, över/under E2= telefon/knappar B3= bord, fast del, kant, över/under F1= lampa knapp/handtag C1= handtag+vänster garderob F2= lampa skärm, framsida C2= handtag+höger garderob G= radio, knappar 6

10 Tabell 1: Sammanställning av resultat från ATP-mätningar vid de olika vårdplatserna, tagna före och efter rengöringen. vårdplats 1 vårdplats 2 Rlu/före Rlu/efter Rlu/före Rlu/efter A A A B B B C C D D E1 * * E2 * * F F G vårdplats 3 vårdplats 4 Rlu/före Rlu/efter Rlu/före Rlu/efter A A A B B B C C D D E E F F G I tabell 1 kan man tydligt se att de mätpunkter med högst andel RLU är B- bord, D-lyfthävert, E- telefon, F-lampa och G-radio. På vårdplats 2 kan man se att A1 och E1 som inte är godkända har RLU värdet höjts efter rengöringen. De högst uppmätta värdena fanns på bord och lyfthävert, där 2310 RLU toppar tabellen. Det är samma mätpunkt som även visar högst värde efter rengöring, vilket är 657 RLU. 7

11 Kommentarer till mätningen: Vårdplats 1: Efter rengöring såg det visuellt rent ut. Stjärnan * på E1 och E2 betyder att på denna vårdplats hade patienten inte någon telefon. Vårdplats 2: Visuellt rent efter rengöring. Handtag/lyfthävert med mätpunkter D 1-2 var lite trasig. På bordet med mätpunkterna B1-3 var ytan något nött. Vårdplats 3: På denna vårdplats fanns det inga nötta ytor alls och det var visuellt rent efter rengöring. Vårdplats 4: En smutsfläck 1x1 cm på undersidan av bordet, där mätpunkten för B 2 fanns vid den uppfällbara långsidan. I övrigt var det visuellt rent. Annat att anmärka på är att lyfthävert/handtag var smågropigt. Sängarna på sjukhuset är inte bundna till en avdelning utan kan flyttas med en patient från en avdelning till en annan. På alla vårdplatserna var garderoberna nötta i träkanten av dörren. Vid rengöring använde personal handskar och förkläden. 8

12 Tabell 2: Sammanställning av resultat före och efter rengöring enligt dansk hygienstandard DS (0-50 RLU= godkänt, RLU= kräver observation, >100 = RLU kräver åtgärd) Före rengöring Observation 15% Godkänd 26% Åtgärd 59% Efter rengöring Godkänd 52% Observation 17% Åtgärd 31% Sammanställningen i tabell 2 visar att enligt DS SV kräver 31 % av ytorna åtgärd och är alltså inte godkända, 17 % kräver observation (dvs. godkända med anmärkning)och 52 % är godkända. I det som är för ögat synligt rent döljer sig smuts i 31 % av mätpunkterna och kan alltså inte räknas som rent. På en vårdplats av 4 var alla mätpunkter inom RLU gränsen för godkänt (rent) utom en, vilken krävde åtgärd. 9

13 Tabell 3: Sammanställning av mätpunkter i RLU efter rengöring A 1 A2 A 3 B1 B2 B3 C1 C2 D1 vårdplats 1 vårdplats 2 vårdplats 3 vårdplats 4 D2 E1 E2 F1 F2 G I tabell 3 på vårdplats 1 med blå färg finns en mätpunkt med åtgärd och ingen alls för observation. På vårdplats 2 med röd färgmarkering kan man se att det finns 7 st. mätpunkter som kräver åtgärd efter rengöring. Däremot har vårdplatsen bara 3 mätpunkter som kräver observation. Sedan är det vårdplats 3 med grön färgmarkering och 6 mätpunkter som kräver åtgärd, samt 3 med observation. Vårdplats 4, med lila färg har 4 punkter som kräver åtgärd och 4 med observation. 10

14 Diskussion Undersökningen har varit väldigt lärorik och stimulerande. ATP mätning är en mätmetod som används frekvent inom livsmedelsbranschen i Sverige, så väl inom tillverkning av olika produkter som kommer ut i affärerna som inom restauranger då kommunens livsmedelsinspektörer kommer på kontroll. Anticimex använder sig också av metoden för sitt hygienarbete. Det är alltså en vedertagen metod. Däremot används den inte lika mycket, knappt alls inom vårdsektorn i Sverige. Vissa sjukhus som ex privatsjukhuset St. Görans i Stockholm använder sig av metoden i sitt kvalitetsarbete och i England är det en relativt vanlig metod på många sjukhus. I undersökningen utgick jag från den Danska standarden för referensvärden till mätningen eftersom Sverige inte har några riktvärden än. Ett Svenskt standardiseringsarbete för vårdhygien och rengöring håller dock på att starta. Det som är viktigt att poängtera är att med denna mätmetod är det smutsen som mäts, det är ingen metod som kan kontrollera eller avgöra en direkt smittorisk. Däremot kan man genom ATP-metoden kontrollera sin rengöring, förebygga och minska risken för smittspridning. I bild 1 ser man att de patientytor som jag utgått ifrån för att ta fram mätpunkter är de patientnära ytor som utgör hög risk för smittöverföring till mottaglig patient. Vid rengöring är det flera olika aspekter man bör fundera över, så som vilken rengöringsteknik (rengöringsmetod, kemikalier och redskap) man skall använda, vilka ytor skall rengöras, vilka rutiner skall följas, hur ofta/frekvent skall det rengöras. Sedan måste man också kunna följa upp, kontrollera och validera rengöringen. Enligt lagen skall man inom vården arbeta med att ständigt kvalitetssäkra arbetet, göra uppföljningar, kontroller och arbeta utvecklande och med ständiga förbättringar. Min slutsats om ATP metoden är att det är en mycket bra metod att använda sig av i det kvalitetsledningsarbetet. Metoden som kan hjälpa till att identifiera oacceptabla nivåer av smuts är enkel att använda och skulle fungera bra för systematisk kontroll. Den är tydlig och snabb och man får mätbara resultat. Det är också ett bra verktyg för att validera de metoder, kemikalier och redskap man använder. Mätningen kan även användas i utbildnings syfte, det blir väldigt tydligt när man kan se orsak och verkan direkt. Den ger en klar bild på vad som fungerar/inte fungerar vid rengöring. 11

15 Slutsatsen jag har kommit fram till i min undersökning där frågan lyder; hur rent är rent vid slutrengöring av en vårdplats? Är att det inte alltid är så rent som vi tror. Trots att det är visuellt rent visar mätningen att det finns biologiskt smuts kvar på ytan. Alltså räcker inte den visuella metoden för att kvalitetssäkra rengöringen. Utan man måste som det står i SIV komplettera med ATP- mätning eller odlingsplattor. I våras fick jag möjlighet att gå certifieringskurs för ATP-mätning. Eftersom jag gillar utveckling och förbättring tänkte jag att det skulle vara intressant att göra mätningar i mitt examensarbete. Då jag fick möjlighet att låna mätutrustning kom jag igång ganska snabbt med arbetet. Därefter tog jag kontakt med en hygiensköterska som var väldigt positiv till undersökningen och hjälpte mig med ytterligare kontakt för mätning på avdelning. Men först fick jag skriva en projektbeskrivning som skulle godkännas. Och senare fick jag även skriva på avtal om tystnadsplikt. Egentligen hade jag tänkt fotografera lite under mätningen men det skulle också innebära extra avtal och därför har jag fått bilden till bilaga 2 av en annan hjälpsam hygiensköterska. Jag har blivit mycket väl mött, av både avdelningschef och vårdpersonal, då jag kommit för att utföra mätningarna. Detta trots tidsbrist, stor beläggning och omflyttningar mm. Mätningarna tog 2 dagar att utföra på plats. Vårdavdelningen hade uppdelat det patientnära arbetet i 2-3 grupper om personal. Vilket gjorde att det var lite svårt att hinna med och kommunicera med all personal om när patienterna var på väg hem eller när de var klara med slutrengöringen. Jag ville ju helst inte störa personalens arbete, vilket jag nog ändå gjorde till viss del då de inte kunde gå in och påbörja rengöringen innan jag var klar med första mätningen. Att organisera en mätning är alltså inte lätt, det är mycket att väga in och ta hänsyn till. Så som patienter, behandling, besökare och personal. Om mätningarna kommer att börja användas inom vården tycker jag att det är viktigt att det i första hand används som validering och verifiering av utrustning så att man först och främst vet vad för slags metod och rengöringsmedel samt vilka redskap som fungerar. Sedan tror jag att det är bäst att det används av personalen som rengör. Oavsett om det är vårdpersonal eller rengöringspersonal. Därför att då ser de själva resultatet direkt. Det skulle kunna vara en del av egenkontrollen. 12

16 Däremot tycker jag personligen att vårdpersonalen skall kunna ägna sig åt patienterna och att man organiserar så att rengöringspersonalen utför all rengöring. Det handlar främst om att ta tillvara på den kunskap som finns inom var och ens profession. Detta är också tydligt i rapporten från Journal of Hospital Infektion, volym 78.(2011). Där man kom fram till bäst resultat då det var rengöringspersonal med utbildning som rengjort. I undersökningen visade mätningen att vårdplats 1 bara hade en mätpunkt som inte klarade gränsen för rent enligt den Danska standarden. Det jag funderar vidare på är om personal som rengjorde där bearbetade ytan mer mekanisk, bytte torkduk mer frekvent mellan tagställen. Eller om patienten helt enkelt varit inlagd en kort tid och då inte hunnit återsmutsa ytorna så mycket. De mest nedsmutsade ytorna var bord, telefon, radio, lyfthävert och lampa. Det som dessa har gemensamt är att de alla nås och används av sängliggande patienter. Det är alltså ytor som är lätt tillgängliga för nedsmutsning. Det är också samma ytor som har högst värden även efter rengöring. De är tillverkade av olika material så som hårdplast (lampa, telefon, radio), trä/faner (bord) samt någon slags mjukare gummi liknande plast (lyfthäverten). På grund av detta kan det krävas olika rengöringsmetoder. Frågan är om det skulle räcka med att byta torkduk oftare eller att man helt byter fabrikat. Det skulle även kunna vara att metoden borde bytas ut mot rengöring med rengöringsmedel och bort transportering av smutsen och att använda ytdesinfektionsmedel då rengöringen är gjord. På de flesta mätningar var det ett tydligt förbättrat resultatvärde efter rengöringen, vilket jag förväntade mig. Även om inte alla resultat var godkända. Men mätningen visade också att det var 2 mätningar på vårdplats 2 som hade högre RLU efter rengöringen och som är intressant att fundera över. A1, vilket man kan se på bilaga 2 är den mätpunkt på sängen vid nedre gaveln. Den visade 57 RLU före och 113 RLU efter rengöring. Den andra mätpunkten var telefonluren E1, vilken hade 49 RLU före och 210 RLU efter rengöring. Vad gäller telefonen tror jag att man kan dra slutsatsen att det är samma rengöringsduk som använts till hela telefonen, dvs. även på mätpunkt E2, vilket är knapparna och de hade en RLU på 335 före rengöring. Där kan man säga att man istället för att rengöra har man spridit ut smutsen på hela telefonens yta. Det är helt enkelt så att man lösgör smutsen men transporterar inte bort den utan den flyttas istället med. Samma sak tror jag gäller för A1, men det är inte lika tydligt. 13

17 Man byter oftast inte rengöringsduk då man utför ytdesinfektion på samma rengöringsobjekt/yta. T.ex. när bordet rengörs torkar man av alla åtkomliga ytor på hela bordet, samt den uppfällbara delen innan man byter rengöringsduk. Sedan tror jag att man med mätningar kan se var de värsta smuts ställen finns som exempel är det lätt att glömma att ta på kanten på undersidan av borden. Där tror jag många patienter tar tag i bordskanten och drar bordet till sig. Slutsatsen av resultatet blir att det som är genomgående i mätningarna är att det tydligt visar att smutsen är svår att transportera bort. Det verkar som att man kan lösgöra den men inte transportera bort allt som krävs för att det skall bli godkänt. Frågan är hur man arbetar vidare med denna kunskap. Det skulle verkligen vara intressant att följa upp detta med ytterligare mätningar. På sjukhuset där mätningarna är gjorda är sängarna inte avdelningsbundna och man kan tänka sig att smuts flyttas runt från en avdelning till en annan med patientsängen. Då man har patienter med en mer komplex sjukdomsbild kan det krävas mer kontroller, då dessa är mer mottagliga för eventuella smittorisker. Detta får mig att fundera på om man kan vinna något på att ha identifiering på sängarna. Vore det bra att ha en särskild sänghall för sängrengöring och att man med vissa frekvenser utför kontroller/mätningar på dessa? Jag tror att man på alla vårdinstanser bör ställa sig frågan om det som skall bli rent, blir rent? Det är viktigt att man mäter och utvärderar, man bör följa upp och lära av det som varit så att man kan arbeta med förbättringar. Det man måste göra som arbetsledning är att se till att all personal som skall utföra arbetet har kompetens, är engagerad, intresserad och förstår hur viktigt deras arbete är. Samt måste man få den tid som arbetet kräver. Att samarbeta och dela erfarenheter är också viktigt. Grundläggande är att vara lyhörd för personalen och ta tillvara på den kunskap som de har. Det är de som är experter på sitt område och vet hur det fungerar på just deras arbetsplats. Vi vill alla ha en god vård, till oss själva och till våra anhöriga, vänner och bekanta. Det krävs engagemang, från alla! Alla är lika viktiga för slutresultatet. Allt förbättringsarbete tar tid, men i slutändan är det patientsäkerheten som vinner på engagemanget 14

18 Källförteckning Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm. Liber AB. Journal of Hospital Infection, volume 78 (2011), s , R.E Anderson, V Young, M Stewart, C, Robertson, S.J. Dancer Riksdagen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / (21/ kl. 09:30) Silliker, Inc. SIV, städning i vårdlokaler (21/ kl. 11:40) Socialstyrelsen (22/ kl. 14:50) Vårdhandboken (21/ kl. 10:00) 15

19 Bilaga 1 Risknivåer och kritiska punkter i hygienklass 2 Risknivå 1 låg risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 2 viss risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 3 hög risk för smittöverföring till mottaglig individ Hygienklass 2 Vårdrum Toalett- och hygien-rum inom vårdlokal Objekt/kritiska punkter Risk GOLV OCH GOLVLISTER 1 VÄGGAR: Strömbrytare (0,2 m runt strömbrytaren), dörr och 2 dörrhandtag, (0,2 m runt dörrhandtaget), ledstänger INVENTARIER: Arbetsytor, bord, glaspartier, stolar 2 PATIENTNÄRA YTOR: Undersökningsbrits, patientsäng, 3 sängbord, patientgarderob mm TAK: Nedhängande takarmaturer, utvändiga ventilationskanaler 1 TOALETTUTRYMME: Dörr och dörrhandtag, handikapphandtag 3 papperskorg, sanitetsbehållare, toalettring med lock, toalettstol, vattenbehållare med spolknopp TVÄTTSTÄLL: Avlastningshylla, vägghängda behållare för 3 flytande tvål och handdesinfektions-medel, hållare för torkpapper/engångshandukar, kranar, mugghållare, papperskorg, tvättställ in- och utvändigt, vägg runt tvättställ 16

20 Bilaga 2 17

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

STÄDNING I VÅRDLOKALER SIV

STÄDNING I VÅRDLOKALER SIV STÄDNING I VÅRDLOKALER Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal ISBN 978-91-633-8059-4 STÄDNING I VÅRDLOKALER Rapport från arbetsgrupp inom Svensk Förening för Vårdhygien

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29

02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29 02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29 2 (5) 1. Städkvalitet Efter utfört städarbete ska nedanstående resultat ha uppnåtts:

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Lokala

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Granskning av sjukhusstädning Innehåll Innehåll...0 Sammanfattning...1 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Ansvariga styrelser/nämnder...

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Styrning av städning i vårdlokaler

Styrning av städning i vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport Eva Andlert Cert. kommunal revisor Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Styrning av städning i vårdlokaler Landstinget i Östergötland 11 november 2014 Styrning av städning i vårdlokaler

Läs mer

Stöd för utformning av hygienplan

Stöd för utformning av hygienplan Stöd för utformning av hygienplan Nedan följer en del tips och verktyg som är tänkta att vara till hjälp i arbetet med upprättandet av hygienplanen. En utmaning är att få förståelse och följsamhet till

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Yttrande över motion 2011:26 av Helene Hellmark Knutsson m.fl. (S) om att göra sjukvården ren, fräsch och säker

Yttrande över motion 2011:26 av Helene Hellmark Knutsson m.fl. (S) om att göra sjukvården ren, fräsch och säker Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-03-27 p 16 Handläggare: Ann-Charlotte Eklöf Eva Lestner Yttrande över motion 2011:26 av Helene Hellmark Knutsson m.fl. (S) om att

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Vem är du, Steriltekniker?

Vem är du, Steriltekniker? Vem är du, Steriltekniker? Steriltekniker utbildning, Sollefteå Lärcenter 300 YHp, 2014 Författare: Lana Nika Daragan Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300

Läs mer

JIL Södersjukhuset AB Besöksadress Sjukhusbacken 14 Postadress 118 83 Stockholm Styrelsens säte Stockholm Organisationsnummer 55 65 95-7403

JIL Södersjukhuset AB Besöksadress Sjukhusbacken 14 Postadress 118 83 Stockholm Styrelsens säte Stockholm Organisationsnummer 55 65 95-7403 1(4) SÖDERSJUKHUSET A n k o m Stockholms läns landsting 2013-03-20 2013-04- 0 2 Södersjukhuset handlingsplan för städning 2013 Dnr. Nulägesrapport Städavtal Södersjukhuset har idag ett avtal avseende köp

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

02:2 STÄDANVISNING. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Jönköpings län PVS-918-6874/12 2012-11-26

02:2 STÄDANVISNING. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Jönköpings län PVS-918-6874/12 2012-11-26 02:2 STÄDANVISNING Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Jönköpings län PVS-918-6874/12 2012-11-26 2 (5) 1. Städkvalitet Efter utfört städarbete ska nedanstående resultat ha uppnåtts: Golv ska vara

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Städning i vårdlokaler

Städning i vårdlokaler 1(2) 2013-02-25 LJ 2012/1657 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Städning i vårdlokaler Bakgrund En central del i strävan mot en säker sjukvård är hur städning sker i vårdens lokaler. Under

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Checklista för inredning av städvänliga lokaler

Checklista för inredning av städvänliga lokaler 1 (8) Checklista för inredning av städvänliga lokaler Checklistan beskriver vad ni själva ska göra för att underlätta städningen av era lokaler. Checklistan tar både upp sådant som kan förbättras i befintliga

Läs mer

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem?

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? 1(6) 1 Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? Hur ser den hygieniska sfären ut? Odling av nerfallsplattor efter 4 timmars arbetspass under en vanlig tandvårdsbehandling ett kvalitetsutvecklingsprojekt

Läs mer

8. Städning och underhåll

8. Städning och underhåll 8. Städning och underhåll Golv och väggar med plattor av keramik är extremt tåliga. Erfarenheter från olika typer av miljöer med hårda påfrestningar under lång tid är goda. Förutom mekaniskt slitage tål

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Desinfektion. Basala Hygienrutiner

Desinfektion. Basala Hygienrutiner Basala Hygienrutiner Den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård och omvårdnad är att all vårdpersonal av alla kategorier konsekvent tillämpar

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. 1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:

Läs mer

Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD

Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD Inbjudan Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD Riktlinjer och rekommendationer riktade till personal inom hälso- och sjukvård samt särskilda boendeformer Sida 0 (19) Dokumentets syfte Avsikten

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Några råd till dig som flyttar!

Några råd till dig som flyttar! Några råd till dig som flyttar! Några råd till dig som flyttar! Besiktning Alla lägenheter måste besiktigas. Vi kontrollerar då bostadens skick och noterar eventuella fel och brister i ett besiktningsprotokoll.

Läs mer

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Linda Fransson och Sara Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

ÅNGTVÄTTAR Upptäck hur ångtvätten kan göra skillnad i hemmet

ÅNGTVÄTTAR Upptäck hur ångtvätten kan göra skillnad i hemmet ÅNGTVÄTTAR Upptäck hur ångtvätten kan göra skillnad i hemmet *) Vid grundlig rengöring av hårda golvytor med Kärchers ångtvätt dödas 99.99% av de vanliga hushållsbakterierna Stafylokocker och Enterococcus

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

02:02 ALLMÄN STÄDANVISNING. Upphandling av lokalvårdstjänster till Polismyndigheten i Stockholms län PVS-918-6303/12 2012-11-30

02:02 ALLMÄN STÄDANVISNING. Upphandling av lokalvårdstjänster till Polismyndigheten i Stockholms län PVS-918-6303/12 2012-11-30 02:02 ALLMÄN STÄDANVISNING Upphandling av lokalvårdstjänster till Polismyndigheten i Stockholms län PVS-918-6303/12 2012-11-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INVENTARIER... 3 2. VÄGGAR OCH GARDINER... 3 3. GOLV

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av

Läs mer

Vårdhygienska aspekter

Vårdhygienska aspekter Sidan 1 (18) September 2015 Vårdhygienska aspekter - för mottagningsverksamhet för vårdvalsområden inom somatisk specialistvård Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Allmänna Villkor 1- STÄDGARANTI / REKLAMATION 2- FÖRE STÄDNING

Allmänna Villkor 1- STÄDGARANTI / REKLAMATION 2- FÖRE STÄDNING 1- STÄDGARANTI / REKLAMATION Det är viktigt att du som anlitar E-städ blir nöjd och får valuta för dina pengar. För att du ska känna dig trygg när du anlitar E-städ erbjuder vi fem dagars garanti. E-städs

Läs mer

ÅNGTVÄTTAR. Upptäck hur ångtvätten kan göra skillnad i hemmet HOME & GARDEN ÅNGTVÄTTSGUIDE

ÅNGTVÄTTAR. Upptäck hur ångtvätten kan göra skillnad i hemmet HOME & GARDEN ÅNGTVÄTTSGUIDE *) Vid grundlig rengöring av hårda golvytor med Kärchers ångtvätt dödas 99.99% av de vanliga hushållsbakterierna Stafylokocker och Enterococcus hirae. ÅNGTVÄTTAR Upptäck hur ångtvätten kan göra skillnad

Läs mer

Allmänna Villkor 1- STÄDGARANTI / REKLAMATION 2- INNAN STÄDNING

Allmänna Villkor 1- STÄDGARANTI / REKLAMATION 2- INNAN STÄDNING 1- STÄDGARANTI / REKLAMATION För oss är det viktigt att Du som kund är nöjd och får valuta för pengarna. För att Du ska känna dig trygg när du beställer våra tjänster erbjuder vi en 5 dagars garanti. 5

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 Is och dricksvatten Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och avgränsning...3 Bedömning och parametrar...3 Resultat...5 Resultat isprover...6

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

STÄDNING OCH UNDERHÅLL

STÄDNING OCH UNDERHÅLL STÄDANVISNINGAR OFFENTLIGA MILJÖER för CC Höganäs kakel och klinker. VÄRDA ATT VÅRDA Golv i offentliga miljöer väljs av speciella orsaker. I köpcentrumet ska golvet vara både funktionellt och vackert,

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Skötselanvisning LINOLEUM

Skötselanvisning LINOLEUM Skötselanvisning Allmän information Denna information gäller Linoleum i offentlig miljö Praktiska skötselråd för professionell städpersonal. För golv i bostäder finns separata detaljerade skötselråd. STOPPA

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI AKTIVA BAKTERIER & ENZYMER AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI Nilfisk Biobact är ett miljöriktigt rengöringsmedel som är baserat på mikroorganismer och enzymer. BIOBACT CLEAN ALLRENGÖRING Nilfisk Biobact

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Folktandvårdens hygienutvecklingsarbeten

Folktandvårdens hygienutvecklingsarbeten Folktandvårdens hygienutvecklingsarbeten 2006-07 Hygieninstruktioner på intranätet Hygieniska sfären stänksfären i behandlingsrummet Checklista för behandlingsrum Basala hygienrutiner - Klädregler Basala

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Städning i skolan. Greta Smedje 2014-09-24. Foto: Zurijeta/Thinkstock

Städning i skolan. Greta Smedje 2014-09-24. Foto: Zurijeta/Thinkstock Städning i skolan Greta Smedje Foto: Zurijeta/Thinkstock Sid 1. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19XX Beslutade 19

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus Flügger Skötselråd För dina behandlade ytor Användningsområde / Inomhus och utomhus Innehåll Flügger Skötselråd - För dina behandlade ytor Målade våtrum Sidan 3 Tapetserade ytor Sidan 3 Övriga ytor inomhus

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer