Rengöring. Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rengöring. Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats?"

Transkript

1 Rengöring Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats? Kurs: Examensarbete 15 YH-p Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Instrument och steriltekniker Göteborg stad utbildning Författare: Malin Gabrielsson Handledare: Lena Asphede Datum:

2 Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete 15 YH-poäng Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Instrument och Steriltekniker 250 YH-poäng, vid Göteborg stad utbildning. Titel: Rengöring Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats? Författare: Handledare: Malin Gabrielsson Lena Asphede Teknisk handledare: Frank Axelsson, produktspecialist ATP-mätare, Food Diagnostics AB Datum: Antal sidor: 15 Undersökningen handlar om rengöring och om hur vi kan veta och säkerställa att rent är rent. I lagen finns det särskilda krav på att vårdgivaren skall bedriva vården på ett sådant sätt att man kan säkerställa kvaliteten och en god hygienisk standard. Man skall systematiskt kunna följa upp och utvärdera mätningar. Att ständigt arbeta med förbättring och utveckling av verksamheten samt att dokumentera detta, är viktiga led i ett kvalitetsarbete För att hålla en god hygienisk miljö krävs rengöring. Vid rengöring skall man lösgöra, fånga upp och transportera bort smuts och föroreningar. För att kontrollera renhet görs idag främst visuella kontroller Ett snabbt sätt att mäta smuts/organiska föroreningar är med en ATPmätare. Det är en biokemisk metod med vilken man får resultaten inom 15 sekunder. ATP-mätningarna har gjorts vid en ortopedisk vårdavdelning på patientnära ytor där direkt eller indirekt risk för kontaktsmitta kan föreligga. Resultatet visar att trots att det ser rent ut, är det inte alltid det överensstämmer med hygienkraven. 31 % av ytorna var inte godkända efter rengöringen, enligt hygienstandarden DS Vid kvalitetssäkring av rengöring finns det olika aspekter att ta hänsyn till. Så som rengöringsteknik (metod, kemikalier och redskap), vilka ytor rengörs, vilka rutiner skall man ha, med vilken frekvens skall rengöringen ske. Men framför allt att man skall kunna följa upp, kontrollera och validera rengöringen. ATP- metoden kompletterar visuella kontroller och möjliggör ett systematiskt kvalitetsarbete baserat på objektiva mätningar. Malin Gabrielsson

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING Malin Gabrielsson

4 Inledning Området jag har valt att undersöka är rengöring. I Yrkeshögskolans utbildning till Instrument och Steriltekniker (250 Yhp), har jag läst om patienter som drabbats av vårdrelaterade infektioner. Om det brister i rengöringskvaliteten inom vården kan det orsaka mycket lidande för patienter. Men det kan också vara en oerhörd stor kostnad för vårdgivaren då det ofta förlänger vårdtiden avsevärt. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård har ett ansvar att arbeta för att trygga och säkra vården för patienterna. Inom den sterila verksamheten görs mycket tester för att säkerställa att instrumenten är rengjorda och steriliserade på rätt sätt. Detta har fått mig att fundera på hur det är i andra delar av vårdkedjan? Patientnära tillhörigheter såsom säng och sängbord rengörs, men hur kan man veta att rent är rent? 1

5 Bakgrund I Socialstyrelsens författningssamling framgår det att utöver kraven och målen för en verksamhet inom hälso- och sjukvård skall vårdgivaren också på ett systematiskt sätt följa upp och utvärdera verksamheten. Vårdgivaren skall lägga upp arbetet så att man kan göra uppföljningar där man kan utvärdera mätningar och förbättringar som gjorts. Grundläggande för detta är egenkontroller och riskanalyser med dess dokumentation (SOSFS 2011:9) Det finns också lagkrav på att sjukvårdens kvalitet skall säkras och att man kontinuerligt skall arbeta med utveckling. Den skall skötas på ett sådant sätt så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär bland annat att den skall vara av god kvalitet och ha god hygienisk standard(hälso- och sjukvårdslag 1982:763) Rengöring är en rutinmässig verksamhet med syftet att göra rent samt hålla en god hygienisk miljö. Målet är att hålla inrede, utrustning och lokaler rena, såväl för patienter som för personal (Ericson& Ericson, 2009) Vid rengöring tas smuts och damm bort och antalet mikroorganismer i miljön minskas. På så sätt kan rengöring vara ett led i att förebygga smittspridning och leda till färre infektioner. Det är vårdgivaren som ansvarar för att en städpolicy sätts upp och finns att tillgå. I policyn skall det vara tydligt vilken kvalitet som rengöringen skall upprätthålla. Kvalitetskraven skall relatera till lokalernas hygienklassificering. En rengöringsbeskrivning skall upprättas där det framgår var, hur ofta och när det skall rengöras, liksom vad som skall rengöras och av vem(vårdhandboken) 2

6 SIV (2012) städning i vårdlokaler är en rapport från svensk förening för vårdhygien. Rapporten innehåller vårdhygieniska råd, riktlinjer och rekommendationer för hur rengöring skall utföras. Samt för hur man kan bedöma städkvalitet. Till hjälp för att hitta rätt nivåer för hygienklasserna har de utgått bland annat från Nordisk städstandard SS :12 och Dansk standard DS :11. I rapporten har man gjort indelningen av hygien klassificeringen i 4 nivåer, baserat på lokalernas användningsområde. Ett patientrum tillhör hygienklass 2. I denna hygienklass får det inte förekomma något biologiskt material, damm eller skräp, inte heller lös smuts eller fläckar. Ett biologiskt material är ett ämne eller substans som kommer från en människa som ex hudflagor, blod, sekret mm. Det finns olika risknivåer med koppling till hygienklassen och dess kritiska punkter för rengöring (Bilaga 1). Med kritiska punkter här, menar man de ytor i den patientnära miljön som är mest använda och därför blir fort smutsiga eller förorenade. Som till exempel sängbord, sängkanter mm. Rengöringen skall anpassas till lokalerna. Då det gäller slutstädning, vilket man gör då en patient t.ex. skrivs ut eller byter vårdplats skall det beroende på avdelning påvisas vad som skall ingå. Det skall finnas en checklista på vad som ingår för att veta att det utförs korrekt och i rätt kvalitet. De städmetoder som beskrivs i SIV är fuktig, torr, våt, maskinstädning och ångtvätt. En städmetod ska kunna lösgöra, fånga upp och transportera bort föroreningar (SIV, 2012, s.38) Det skall finnas tydliga fördelningar för arbetet så att alla kan följa riktlinjer och instruktioner. Personal som rengör behöver kunskap kring detta, oavsett om det gäller vård- eller rengöringspersonal. Det gäller både rengöringsteknik och vårdhygiens rutiner. Rengöringspersonal skall ha dokumenterad kunskap som ex hygienutbildning, utbildning inom Nordisk städstandard. För att kunna granska städningen skall det ske en regelbunden utvärdering/kontroll av föremål och kritiska punkter. Denna skall göras i direkt anslutning till rengöringen. I gemensam överenskommelse med rengöringspersonal (SIV 2012). 3

7 Det första som görs i en granskning är den visuella granskningen. Var i man menar att det skall vara för ögat synligt rent. Ytor som inte blir godkända skall städas på nytt. I nordisk standard framgår att den visuella granskningen inte är tillräcklig för städning av vårdlokaler på grund av att en yta som trots att den ser ren ut ändå kan innehålla både biologiskt material och smittämnen. Nästa steg kan då vara ATP mätning och odling. Mikrobiologiska kontroller (odling) utförs vanligen med så kallade tryckplattor som detekterar mängd och art av odlingsbara mikroorganismer. Provsvar tar minst 2 dygn. ATP är en biokemisk mätmetod som är väl känd och använd inom livsmedelstillverkning. ATP står för adenosintrifosfat, vilket är ett ämne som bildas i allt organiskt material som ex i biologiskt material från människor. Själva mätningen sker genom bioluminiscens, samma reaktion förekommer hos eldflugor. ATP aktiverar luciferas (enzymet från eldflugor) som sedan reagerar i en kemisk reaktion till synligt ljus. Detta sker genom att man tar en testpinne och stryker över mätområdet, sedan sätts mätstickan ned i provrör där lösningen av luciferas frigörs och blandas upp med ATP:n från mätstickan. Frisättningen av ljuset mäts sedan i en luminometer och anges i RLU (relative light unit). Eftersom metoden är ny inom rengöring i vården behöver den granskas, enligt SIV(SIV 2012). I Journal of Hospital Infection, volym 78 (2011) kan man läsa om ATP mätning som gjorts på en kirurgklinik. Där hade olika personalgrupper, så som läkare, sköterskor, övrig klinikpersonal samt städpersonal olika ansvarsområden för rengöring. Det visade sig att 84 % av mätningarna översteg mätvärdet 100 RLU och var alltså inte godkända, enligt undersökningen. Man kom fram till att mätningarna som fick bäst resultat var de där städpersonal med utbildning hade rengjort. I artikeln föreslår man rengöringsövningar, samt undersökningar/kontroller och utbildningar för den personal som har särskilt rengöringsansvar. 4

8 Syfte Mitt syfte är att redogöra för hur rent det är, efter en slutrengöring vid en patients hemgång. Mätningarna utförs på valda patientnära ytor/kritiska punkter på en vårdplats. Mätningarna utförs före och efter slutrengöring av vårdplatsen. Metod Jag har valt litteraturstudier och att göra smuts och rengörings mätning. Mätningen görs med en ATP-mätare, vilken jag har fått låna av Food Diagnostics AB. Det rekommenderas certifiering av mätmetoden, vilket jag har erhållit hos företaget. Mätningarna utfördes enligt leverantörens instruktioner och mätutrustningen var kalibrerad. ATP-mätaren är en Hygiena SystemSURE Plus, med Ultrasnap mätsticka, med vilken 1 femtomol=1 RLU (Silliker, Inc., Food Science Center Report, 2010, s.23) Jag utgår från den Danska standardens värden för vald hygienklass, när jag jämför vad som skall räknas som rent. I undersökningen ingår: datum och tid för mätningarna typ av avdelning där mätningarna har gjorts av vilken profession vilka rengöringsmaterial som använts anmärkningar på föremål/ inventarier vid vårdplatsmätningarna mätresultaten, före/efter rengöring är det visuellt rent efter rengöring 5

9 Resultat Mätningarna har gjorts på en ortopedisk vårdavdelning för planerad och akut ortopedi, på ett sjukhus i Västsverige. Rengöringen har utförts av vårdpersonal med hygienutbildning på 3 timmar, där rengöring ingår. Till rengöringen används kombinations medel, ytdesinfektion 70+ (DAX) med rengörande verkan samt engångsdukar av papper. Gränsvärden för ATP enligt DS SV 0-50 RLU = godkänt RLU = kräver observation >100 = RLU kräver åtgärd Vårdplats 1-4 Tid för mätning Datum Tid före/efter 1. 17/ :30+15: / :30+15: / :05+16: / :00+14:45 Sammanställning av kontrollpunkter (se bilaga 2) A 1= säng,nedre gavel A2= säng, handtag, höj/sänk D1= lyfthävert, handtag A3= säng, övre gavel D2= lyfthävert, handtag B1= bord, uppfällbar kortsida, över/under E1= telefon/lur B2= bord, uppfällbar långsida, över/under E2= telefon/knappar B3= bord, fast del, kant, över/under F1= lampa knapp/handtag C1= handtag+vänster garderob F2= lampa skärm, framsida C2= handtag+höger garderob G= radio, knappar 6

10 Tabell 1: Sammanställning av resultat från ATP-mätningar vid de olika vårdplatserna, tagna före och efter rengöringen. vårdplats 1 vårdplats 2 Rlu/före Rlu/efter Rlu/före Rlu/efter A A A B B B C C D D E1 * * E2 * * F F G vårdplats 3 vårdplats 4 Rlu/före Rlu/efter Rlu/före Rlu/efter A A A B B B C C D D E E F F G I tabell 1 kan man tydligt se att de mätpunkter med högst andel RLU är B- bord, D-lyfthävert, E- telefon, F-lampa och G-radio. På vårdplats 2 kan man se att A1 och E1 som inte är godkända har RLU värdet höjts efter rengöringen. De högst uppmätta värdena fanns på bord och lyfthävert, där 2310 RLU toppar tabellen. Det är samma mätpunkt som även visar högst värde efter rengöring, vilket är 657 RLU. 7

11 Kommentarer till mätningen: Vårdplats 1: Efter rengöring såg det visuellt rent ut. Stjärnan * på E1 och E2 betyder att på denna vårdplats hade patienten inte någon telefon. Vårdplats 2: Visuellt rent efter rengöring. Handtag/lyfthävert med mätpunkter D 1-2 var lite trasig. På bordet med mätpunkterna B1-3 var ytan något nött. Vårdplats 3: På denna vårdplats fanns det inga nötta ytor alls och det var visuellt rent efter rengöring. Vårdplats 4: En smutsfläck 1x1 cm på undersidan av bordet, där mätpunkten för B 2 fanns vid den uppfällbara långsidan. I övrigt var det visuellt rent. Annat att anmärka på är att lyfthävert/handtag var smågropigt. Sängarna på sjukhuset är inte bundna till en avdelning utan kan flyttas med en patient från en avdelning till en annan. På alla vårdplatserna var garderoberna nötta i träkanten av dörren. Vid rengöring använde personal handskar och förkläden. 8

12 Tabell 2: Sammanställning av resultat före och efter rengöring enligt dansk hygienstandard DS (0-50 RLU= godkänt, RLU= kräver observation, >100 = RLU kräver åtgärd) Före rengöring Observation 15% Godkänd 26% Åtgärd 59% Efter rengöring Godkänd 52% Observation 17% Åtgärd 31% Sammanställningen i tabell 2 visar att enligt DS SV kräver 31 % av ytorna åtgärd och är alltså inte godkända, 17 % kräver observation (dvs. godkända med anmärkning)och 52 % är godkända. I det som är för ögat synligt rent döljer sig smuts i 31 % av mätpunkterna och kan alltså inte räknas som rent. På en vårdplats av 4 var alla mätpunkter inom RLU gränsen för godkänt (rent) utom en, vilken krävde åtgärd. 9

13 Tabell 3: Sammanställning av mätpunkter i RLU efter rengöring A 1 A2 A 3 B1 B2 B3 C1 C2 D1 vårdplats 1 vårdplats 2 vårdplats 3 vårdplats 4 D2 E1 E2 F1 F2 G I tabell 3 på vårdplats 1 med blå färg finns en mätpunkt med åtgärd och ingen alls för observation. På vårdplats 2 med röd färgmarkering kan man se att det finns 7 st. mätpunkter som kräver åtgärd efter rengöring. Däremot har vårdplatsen bara 3 mätpunkter som kräver observation. Sedan är det vårdplats 3 med grön färgmarkering och 6 mätpunkter som kräver åtgärd, samt 3 med observation. Vårdplats 4, med lila färg har 4 punkter som kräver åtgärd och 4 med observation. 10

14 Diskussion Undersökningen har varit väldigt lärorik och stimulerande. ATP mätning är en mätmetod som används frekvent inom livsmedelsbranschen i Sverige, så väl inom tillverkning av olika produkter som kommer ut i affärerna som inom restauranger då kommunens livsmedelsinspektörer kommer på kontroll. Anticimex använder sig också av metoden för sitt hygienarbete. Det är alltså en vedertagen metod. Däremot används den inte lika mycket, knappt alls inom vårdsektorn i Sverige. Vissa sjukhus som ex privatsjukhuset St. Görans i Stockholm använder sig av metoden i sitt kvalitetsarbete och i England är det en relativt vanlig metod på många sjukhus. I undersökningen utgick jag från den Danska standarden för referensvärden till mätningen eftersom Sverige inte har några riktvärden än. Ett Svenskt standardiseringsarbete för vårdhygien och rengöring håller dock på att starta. Det som är viktigt att poängtera är att med denna mätmetod är det smutsen som mäts, det är ingen metod som kan kontrollera eller avgöra en direkt smittorisk. Däremot kan man genom ATP-metoden kontrollera sin rengöring, förebygga och minska risken för smittspridning. I bild 1 ser man att de patientytor som jag utgått ifrån för att ta fram mätpunkter är de patientnära ytor som utgör hög risk för smittöverföring till mottaglig patient. Vid rengöring är det flera olika aspekter man bör fundera över, så som vilken rengöringsteknik (rengöringsmetod, kemikalier och redskap) man skall använda, vilka ytor skall rengöras, vilka rutiner skall följas, hur ofta/frekvent skall det rengöras. Sedan måste man också kunna följa upp, kontrollera och validera rengöringen. Enligt lagen skall man inom vården arbeta med att ständigt kvalitetssäkra arbetet, göra uppföljningar, kontroller och arbeta utvecklande och med ständiga förbättringar. Min slutsats om ATP metoden är att det är en mycket bra metod att använda sig av i det kvalitetsledningsarbetet. Metoden som kan hjälpa till att identifiera oacceptabla nivåer av smuts är enkel att använda och skulle fungera bra för systematisk kontroll. Den är tydlig och snabb och man får mätbara resultat. Det är också ett bra verktyg för att validera de metoder, kemikalier och redskap man använder. Mätningen kan även användas i utbildnings syfte, det blir väldigt tydligt när man kan se orsak och verkan direkt. Den ger en klar bild på vad som fungerar/inte fungerar vid rengöring. 11

15 Slutsatsen jag har kommit fram till i min undersökning där frågan lyder; hur rent är rent vid slutrengöring av en vårdplats? Är att det inte alltid är så rent som vi tror. Trots att det är visuellt rent visar mätningen att det finns biologiskt smuts kvar på ytan. Alltså räcker inte den visuella metoden för att kvalitetssäkra rengöringen. Utan man måste som det står i SIV komplettera med ATP- mätning eller odlingsplattor. I våras fick jag möjlighet att gå certifieringskurs för ATP-mätning. Eftersom jag gillar utveckling och förbättring tänkte jag att det skulle vara intressant att göra mätningar i mitt examensarbete. Då jag fick möjlighet att låna mätutrustning kom jag igång ganska snabbt med arbetet. Därefter tog jag kontakt med en hygiensköterska som var väldigt positiv till undersökningen och hjälpte mig med ytterligare kontakt för mätning på avdelning. Men först fick jag skriva en projektbeskrivning som skulle godkännas. Och senare fick jag även skriva på avtal om tystnadsplikt. Egentligen hade jag tänkt fotografera lite under mätningen men det skulle också innebära extra avtal och därför har jag fått bilden till bilaga 2 av en annan hjälpsam hygiensköterska. Jag har blivit mycket väl mött, av både avdelningschef och vårdpersonal, då jag kommit för att utföra mätningarna. Detta trots tidsbrist, stor beläggning och omflyttningar mm. Mätningarna tog 2 dagar att utföra på plats. Vårdavdelningen hade uppdelat det patientnära arbetet i 2-3 grupper om personal. Vilket gjorde att det var lite svårt att hinna med och kommunicera med all personal om när patienterna var på väg hem eller när de var klara med slutrengöringen. Jag ville ju helst inte störa personalens arbete, vilket jag nog ändå gjorde till viss del då de inte kunde gå in och påbörja rengöringen innan jag var klar med första mätningen. Att organisera en mätning är alltså inte lätt, det är mycket att väga in och ta hänsyn till. Så som patienter, behandling, besökare och personal. Om mätningarna kommer att börja användas inom vården tycker jag att det är viktigt att det i första hand används som validering och verifiering av utrustning så att man först och främst vet vad för slags metod och rengöringsmedel samt vilka redskap som fungerar. Sedan tror jag att det är bäst att det används av personalen som rengör. Oavsett om det är vårdpersonal eller rengöringspersonal. Därför att då ser de själva resultatet direkt. Det skulle kunna vara en del av egenkontrollen. 12

16 Däremot tycker jag personligen att vårdpersonalen skall kunna ägna sig åt patienterna och att man organiserar så att rengöringspersonalen utför all rengöring. Det handlar främst om att ta tillvara på den kunskap som finns inom var och ens profession. Detta är också tydligt i rapporten från Journal of Hospital Infektion, volym 78.(2011). Där man kom fram till bäst resultat då det var rengöringspersonal med utbildning som rengjort. I undersökningen visade mätningen att vårdplats 1 bara hade en mätpunkt som inte klarade gränsen för rent enligt den Danska standarden. Det jag funderar vidare på är om personal som rengjorde där bearbetade ytan mer mekanisk, bytte torkduk mer frekvent mellan tagställen. Eller om patienten helt enkelt varit inlagd en kort tid och då inte hunnit återsmutsa ytorna så mycket. De mest nedsmutsade ytorna var bord, telefon, radio, lyfthävert och lampa. Det som dessa har gemensamt är att de alla nås och används av sängliggande patienter. Det är alltså ytor som är lätt tillgängliga för nedsmutsning. Det är också samma ytor som har högst värden även efter rengöring. De är tillverkade av olika material så som hårdplast (lampa, telefon, radio), trä/faner (bord) samt någon slags mjukare gummi liknande plast (lyfthäverten). På grund av detta kan det krävas olika rengöringsmetoder. Frågan är om det skulle räcka med att byta torkduk oftare eller att man helt byter fabrikat. Det skulle även kunna vara att metoden borde bytas ut mot rengöring med rengöringsmedel och bort transportering av smutsen och att använda ytdesinfektionsmedel då rengöringen är gjord. På de flesta mätningar var det ett tydligt förbättrat resultatvärde efter rengöringen, vilket jag förväntade mig. Även om inte alla resultat var godkända. Men mätningen visade också att det var 2 mätningar på vårdplats 2 som hade högre RLU efter rengöringen och som är intressant att fundera över. A1, vilket man kan se på bilaga 2 är den mätpunkt på sängen vid nedre gaveln. Den visade 57 RLU före och 113 RLU efter rengöring. Den andra mätpunkten var telefonluren E1, vilken hade 49 RLU före och 210 RLU efter rengöring. Vad gäller telefonen tror jag att man kan dra slutsatsen att det är samma rengöringsduk som använts till hela telefonen, dvs. även på mätpunkt E2, vilket är knapparna och de hade en RLU på 335 före rengöring. Där kan man säga att man istället för att rengöra har man spridit ut smutsen på hela telefonens yta. Det är helt enkelt så att man lösgör smutsen men transporterar inte bort den utan den flyttas istället med. Samma sak tror jag gäller för A1, men det är inte lika tydligt. 13

17 Man byter oftast inte rengöringsduk då man utför ytdesinfektion på samma rengöringsobjekt/yta. T.ex. när bordet rengörs torkar man av alla åtkomliga ytor på hela bordet, samt den uppfällbara delen innan man byter rengöringsduk. Sedan tror jag att man med mätningar kan se var de värsta smuts ställen finns som exempel är det lätt att glömma att ta på kanten på undersidan av borden. Där tror jag många patienter tar tag i bordskanten och drar bordet till sig. Slutsatsen av resultatet blir att det som är genomgående i mätningarna är att det tydligt visar att smutsen är svår att transportera bort. Det verkar som att man kan lösgöra den men inte transportera bort allt som krävs för att det skall bli godkänt. Frågan är hur man arbetar vidare med denna kunskap. Det skulle verkligen vara intressant att följa upp detta med ytterligare mätningar. På sjukhuset där mätningarna är gjorda är sängarna inte avdelningsbundna och man kan tänka sig att smuts flyttas runt från en avdelning till en annan med patientsängen. Då man har patienter med en mer komplex sjukdomsbild kan det krävas mer kontroller, då dessa är mer mottagliga för eventuella smittorisker. Detta får mig att fundera på om man kan vinna något på att ha identifiering på sängarna. Vore det bra att ha en särskild sänghall för sängrengöring och att man med vissa frekvenser utför kontroller/mätningar på dessa? Jag tror att man på alla vårdinstanser bör ställa sig frågan om det som skall bli rent, blir rent? Det är viktigt att man mäter och utvärderar, man bör följa upp och lära av det som varit så att man kan arbeta med förbättringar. Det man måste göra som arbetsledning är att se till att all personal som skall utföra arbetet har kompetens, är engagerad, intresserad och förstår hur viktigt deras arbete är. Samt måste man få den tid som arbetet kräver. Att samarbeta och dela erfarenheter är också viktigt. Grundläggande är att vara lyhörd för personalen och ta tillvara på den kunskap som de har. Det är de som är experter på sitt område och vet hur det fungerar på just deras arbetsplats. Vi vill alla ha en god vård, till oss själva och till våra anhöriga, vänner och bekanta. Det krävs engagemang, från alla! Alla är lika viktiga för slutresultatet. Allt förbättringsarbete tar tid, men i slutändan är det patientsäkerheten som vinner på engagemanget 14

18 Källförteckning Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm. Liber AB. Journal of Hospital Infection, volume 78 (2011), s , R.E Anderson, V Young, M Stewart, C, Robertson, S.J. Dancer Riksdagen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / (21/ kl. 09:30) Silliker, Inc. SIV, städning i vårdlokaler (21/ kl. 11:40) Socialstyrelsen (22/ kl. 14:50) Vårdhandboken (21/ kl. 10:00) 15

19 Bilaga 1 Risknivåer och kritiska punkter i hygienklass 2 Risknivå 1 låg risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 2 viss risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 3 hög risk för smittöverföring till mottaglig individ Hygienklass 2 Vårdrum Toalett- och hygien-rum inom vårdlokal Objekt/kritiska punkter Risk GOLV OCH GOLVLISTER 1 VÄGGAR: Strömbrytare (0,2 m runt strömbrytaren), dörr och 2 dörrhandtag, (0,2 m runt dörrhandtaget), ledstänger INVENTARIER: Arbetsytor, bord, glaspartier, stolar 2 PATIENTNÄRA YTOR: Undersökningsbrits, patientsäng, 3 sängbord, patientgarderob mm TAK: Nedhängande takarmaturer, utvändiga ventilationskanaler 1 TOALETTUTRYMME: Dörr och dörrhandtag, handikapphandtag 3 papperskorg, sanitetsbehållare, toalettring med lock, toalettstol, vattenbehållare med spolknopp TVÄTTSTÄLL: Avlastningshylla, vägghängda behållare för 3 flytande tvål och handdesinfektions-medel, hållare för torkpapper/engångshandukar, kranar, mugghållare, papperskorg, tvättställ in- och utvändigt, vägg runt tvättställ 16

20 Bilaga 2 17

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Socialstyrelsen Nationell tillsyn 2011 (56 vårdenheter) Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för att skapa god hygienisk standard

Läs mer

Hygienkontroll. Nu och i framtiden Hygiene Diagnostics AB

Hygienkontroll. Nu och i framtiden Hygiene Diagnostics AB Hygienkontroll Nu och i framtiden 2017 Hygiene Diagnostics AB Om Hygiene Diagnostics AB Företag startat hösten 2015. Återförsäljare av produkter & tjänster för snabba hygienkontroller med fokus på ATP-tekniken.

Läs mer

Rent på förskolan utan kemikalier?

Rent på förskolan utan kemikalier? För information kontakta: Kommunstyrelsen Lokalvården; Tekniska avdelningen Yvonne Dalberg Borgström T:0171-52878 yvonne.borgstrom@habo.se Ergoinvent AB Hans Brotoft Tel: 0709-797030 hans.brotoft@ergoinvent.se

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för

Läs mer

Rengöringsprojekt på restaurangkök i Nacka Kommun

Rengöringsprojekt på restaurangkök i Nacka Kommun Rengöringsprojekt på restaurangkök i Nacka Kommun Hösten 2012 Livsmedelsinspektörer Miljöenheten Nacka Kommun Projektansvariga: Dunia Daoud Lina Svärd POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning 1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,

Läs mer

Bioburden på dörröppnare

Bioburden på dörröppnare Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

Städrutiner isolersal för transplanterade patienter

Städrutiner isolersal för transplanterade patienter Städrutiner isolersal för transplanterade patienter Berörda enheter Hematologen avd 63, Sunderby sjukhus Syfte Städrutiner i isolersal för hemtagande av transplanterade patienter från Umeå. Isolerstädning

Läs mer

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015 Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015 stockholm.se Rengöringsprojekt med APT-mätare 2015 Juni 2015 Dnr: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Madelaine

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Rutin för lokalvård i sluten psykiatrisk vård

Rutin för lokalvård i sluten psykiatrisk vård Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten psykiatrisk vård Lokala riktlinjer

Läs mer

Sammanställning av resultatet från rengöringskontrollen på kommunala och privata livsmedelsverksamheter 2008-2011

Sammanställning av resultatet från rengöringskontrollen på kommunala och privata livsmedelsverksamheter 2008-2011 Miljöavdelningen Rapport Sammanställning av resultatet från rengöringskontrollen på kommunala och privata livsmedelsverksamheter 2008-2011 Miljö och Samhällsbyggnad Postadress 241 80 Eslöv Besöksadress

Läs mer

Rengöringsprojekt med ATP-mätare

Rengöringsprojekt med ATP-mätare Rengöringsprojekt med ATP-mätare Ett kommungemensamt projekt om mätning av organiskt material på skärbrädor och knivar i förskolor, skolor samt restauranger 20 november 2015 Sammanfattning Under perioden

Läs mer

R A PPORT. Livsmedelskontroll Projekt Rengöring på förskolor, skolor och vårdhem. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

R A PPORT. Livsmedelskontroll Projekt Rengöring på förskolor, skolor och vårdhem. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah VERSION DIARIENUMMER 2014-12-01 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014 Livsmedelskontroll Projekt Rengöring på förskolor, skolor och vårdhem Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll

Läs mer

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök 2009 1 Bakgrund Erfarenhet från andra kommuner visar att det finns problem gällande rengöring. Genom ett projekt som både genom visuell- och tryckplattskontroll

Läs mer

Lokala riktlinjer och ansvarsfördelning baserad på SIV ( Städning i vårdlokaler, Svensk Förening för Vårdhygien )

Lokala riktlinjer och ansvarsfördelning baserad på SIV ( Städning i vårdlokaler, Svensk Förening för Vårdhygien ) Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård på öppenvårdsenheter inom somatisk vård

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

SNABB RENGÖRINGSKONTROLL MED ATP

SNABB RENGÖRINGSKONTROLL MED ATP SNABB RENGÖRINGSKONTROLL MED ATP Vad är ATP? ATP (Adenosin Tri-Phosphate) är ett ämne som finns i alla celler. ATP bildas i energigivande reaktioner och förbrukas i energikrävande reaktioner och fungerar

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

STÄDNING I VÅRDLOKALER SIV

STÄDNING I VÅRDLOKALER SIV STÄDNING I VÅRDLOKALER Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal ISBN 978-91-633-8059-4 STÄDNING I VÅRDLOKALER Rapport från arbetsgrupp inom Svensk Förening för Vårdhygien

Läs mer

Finns det smuts i hakars leder och kan det i så fall läcka ut?

Finns det smuts i hakars leder och kan det i så fall läcka ut? Finns det smuts i hakars leder och kan det i så fall läcka ut? Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Karin Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29

02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29 02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29 2 (5) 1. Städkvalitet Efter utfört städarbete ska nedanstående resultat ha uppnåtts:

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Rutin för lokalvård i Allmänna utrymmen

Rutin för lokalvård i Allmänna utrymmen Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i Allmänna utrymmen Lokala riktlinjer och

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

OBEROENDE UTREDNING- EKOVATTEN, MOTALA KOMMUN. Rapport. Oberoende utredning- Ekovatten. Motala Kommun

OBEROENDE UTREDNING- EKOVATTEN, MOTALA KOMMUN. Rapport. Oberoende utredning- Ekovatten. Motala Kommun Rapport Oberoende utredning- Ekovatten Motala Kommun 2016-05-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR... 3 1.1 Förkortningar...3 1.2 Beställare och kontaktperson...3 1.3 Projektledare och konsulter...3

Läs mer

Städrutiner avdelning 33 och 53. Beskrivning arbetsgång

Städrutiner avdelning 33 och 53. Beskrivning arbetsgång 1 av 5 Städrutiner avdelning 33 och 53 Syfte/Omfattning/Krav/Kvalitetsmål Städning utförs enligt schema. Vem som gör vad se gränsdragningslista och arbetsschema. Målet är att alla patienter ska känna sig

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

Handlingsplan för förbättrad städning på Danderyds Sjukhus AB (LS 1212-1745).

Handlingsplan för förbättrad städning på Danderyds Sjukhus AB (LS 1212-1745). DANDERYDS SJUKHU! Danderyds Sjukhus AB 2013-03-14 Till Landstingsdirektör Toivo Hensoo Stockholmsläns Landsting Ankom Stöckhofi ' 'andsting 2013-04- 0 'i Handlingsplan för förbättrad städning på Danderyds

Läs mer

Lokalvård, administrativa lokaler. Gäller för: Region Kronoberg Faktaägare: Katarina Madehall och Susanna Lundvall, Vårdhygien

Lokalvård, administrativa lokaler. Gäller för: Region Kronoberg Faktaägare: Katarina Madehall och Susanna Lundvall, Vårdhygien Rutin Process: Stödperson Område: Giltig fr.o.m: 2015-02-02 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittéen. Gäller

Läs mer

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Lokala

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3

HÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3 Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3 MILJÖNÄMNDEN 2007 Inledning Projektet har utförts mellan 2007-08-27 och 2007-09-16 av Miljökontoret i Hörby kommun. Livsmedelsinspektör

Läs mer

Riktlinje för låneinstrument Reviderad

Riktlinje för låneinstrument Reviderad Riktlinje för låneinstrument Reviderad 2016-03-15 ISBN 978-91-979918-5-8 2016-03-15 Sammanfattning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) ska vården bedrivas på sådant sätt att den uppfyller kraven

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa. mall.kriisa@sll.se

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa. mall.kriisa@sll.se Litteraturgenomgång Mall Kriisa mall.kriisa@sll.se C:a 200 artiklar 92 artiklar Epidemiologi och vårdrelaterade infektioner Rengöring och desinfektion Nyare metoder att påverka förekomst av mikroorganismer

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER

Läs mer

Tjänsteutbud Version 3.0 Facility Management. Lokalvård

Tjänsteutbud Version 3.0 Facility Management. Lokalvård Tjänsteutbud Version 3.0 Facility Management Lokalvård Inledning Affärsområdet Facility Management arbetar med framtagande och utveckling av befintliga och nya tjänster som underlättar för dig som kund

Läs mer

MINSKNING AV INFEKTIONSRISKEN INOM DAGVÅRDEN 18.9.2013 JAKOBSTAD

MINSKNING AV INFEKTIONSRISKEN INOM DAGVÅRDEN 18.9.2013 JAKOBSTAD MINSKNING AV INFEKTIONSRISKEN INOM DAGVÅRDEN 18.9.2013 JAKOBSTAD TUULA SUONTAMO OY Tutkittua puhtautta Skolning Konsultation Renhetsmätningar Utvecklingsprojekt inom rengöringsbranschen www.suontamo.fi

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte under tiden 4 juli - 9 september 2012 78 st restauranger

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria

Läs mer

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Behövs de:a? Varför? När? Krav på produkter? Vad ska vi använda? Hur ska vi göra? Vän eller fiende? - överlevnad i vår miljö?

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet

Läs mer

Beskrivning av uttryck

Beskrivning av uttryck Rutindokument Dokumentnamn Godkänd av Sida Gränsdragningslista vårdpersonal 1 av 5 och VNS-personal Giltigt fr o m Ansvarig för uppdatering Version 14-09-19 Anna-Karin Vidgren Syfte Dokumentet ska medvetandegöra

Läs mer

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska Vårdgivare inom vård- och omsorg är skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att åstadkomma en god kvalitet. Med kvalitet i detta sammanhang

Läs mer

Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument

Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Catalina Melander Handledare: Maria Hansby

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Granskning av sjukhusstädning Innehåll Innehåll...0 Sammanfattning...1 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Ansvariga styrelser/nämnder...

Läs mer

Kursämne för delmål c11

Kursämne för delmål c11 Kursämne för delmål c11 Delmål c11: : kunna llämpa lagar och andra föreskrier som gäller för specialiteten, inklusive ha kunskap om annan relevant lagstiftning Kursämne: Författningar med vårdhygienisk

Läs mer

Medarbetarhandbok Städkvalitet System för fastställande och bedömning av städkvalitet SS :2012

Medarbetarhandbok Städkvalitet System för fastställande och bedömning av städkvalitet SS :2012 Medarbetarhandbok Städkvalitet System för fastställande och bedömning av städkvalitet SS 62 78 01:2012 Innehållsförteckning Förord... sid 3 Vad är SS 62 78 01?... sid 4 Hur används standarden?... sid 4

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Information och tillsyn i Hörby kommun

Information och tillsyn i Hörby kommun M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Tillsyn av icke-anmälningspliktiga hygienlokaler (massörer, kroppsvård) Lokalt

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Rengöringskontroll. - på förskolornas tillagningskök - Projekt nr 1-2014. Datum: 2014-06-04 Diarienummer: 2014-323 Sammanställt av: Mathias Blomqvist

Rengöringskontroll. - på förskolornas tillagningskök - Projekt nr 1-2014. Datum: 2014-06-04 Diarienummer: 2014-323 Sammanställt av: Mathias Blomqvist Miljökontoret Livsmedelskontroll Rengöringskontroll - på förskolornas tillagningskök - Projekt nr 1-2014 Datum: 2014-06-04 Diarienummer: 2014-323 Sammanställt av: Mathias Blomqvist 2 Sammanfattning I projektet

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Styrning av städning i vårdlokaler

Styrning av städning i vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport Eva Andlert Cert. kommunal revisor Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Styrning av städning i vårdlokaler Landstinget i Östergötland 11 november 2014 Styrning av städning i vårdlokaler

Läs mer

Städning är en viktig del av vården!

Städning är en viktig del av vården! Städning är en viktig del av vården! SFVHs Studiedagar Conventum Örebro 20-22 mars 2013 Jimmy Björkman, enhetschef, servicegruppen Capio S:t Görans sjukhus Standardisering Städrutiner Gränsdragning vård

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Anna Steffenburg och Mathias Thelén Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över motion 2011:26 av Helene Hellmark Knutsson m.fl. (S) om att göra sjukvården ren, fräsch och säker

Yttrande över motion 2011:26 av Helene Hellmark Knutsson m.fl. (S) om att göra sjukvården ren, fräsch och säker Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-03-27 p 16 Handläggare: Ann-Charlotte Eklöf Eva Lestner Yttrande över motion 2011:26 av Helene Hellmark Knutsson m.fl. (S) om att

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

ATP-mätning för utvärdering av rengöringseffekt hos dukar och moppar vid avtorkning av slät, icke-porös yta

ATP-mätning för utvärdering av rengöringseffekt hos dukar och moppar vid avtorkning av slät, icke-porös yta ATP-mätning för utvärdering av rengöringseffekt hos dukar och moppar vid avtorkning av slät, icke-porös yta Frank Axelsson, CEO Hygiene Diagnostics AB 1 Inledning Rengöringsdukar och moppar suger upp vätska,

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

02:2 STÄDANVISNING. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Jönköpings län PVS-918-6874/12 2012-11-26

02:2 STÄDANVISNING. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Jönköpings län PVS-918-6874/12 2012-11-26 02:2 STÄDANVISNING Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Jönköpings län PVS-918-6874/12 2012-11-26 2 (5) 1. Städkvalitet Efter utfört städarbete ska nedanstående resultat ha uppnåtts: Golv ska vara

Läs mer

Rutin för lokalvård i Administrativa lokaler

Rutin för lokalvård i Administrativa lokaler Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i Administrativa lokaler Lokala riktlinjer

Läs mer

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien och hygienombud Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer