MINSKNING AV INFEKTIONSRISKEN INOM DAGVÅRDEN JAKOBSTAD

Transkript

1 MINSKNING AV INFEKTIONSRISKEN INOM DAGVÅRDEN JAKOBSTAD

2 TUULA SUONTAMO OY Tutkittua puhtautta Skolning Konsultation Renhetsmätningar Utvecklingsprojekt inom rengöringsbranschen

3 FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL Infektionsrisker i dagvård Dammlager Mikrober och annan organisk smuts trivs i dammsamlingar Avlägsnas damm på högt belägna ytor för sällan? Städbarhet är det ens möjligt att torka damm? Kontaktytor Kontaktytor sprider infektioner Torkas kontaktytorna för lite? Torkas ytorna med smutsiga dukar/trasor? Hygien i daghemmen enligt undersökningar Ögat ser inte allt

4 SYFTET MED STÄDNING Att upprätthålla RENHET Avlägsna smuts som försvagar ytornas utseende, hygieniska kvalitet och livslängd (synbar smuts) Att upprätthålla HÄLSAN Hålla mängden sjukdomsalstrare (mikrober) inom sådana gränser att människans egen motståndskraft klarar av att övervinna dem och inget insjuknande sker (osynlig smuts). Tillräckligt väl avlägsna damm från ytorna så att det inte orsakar/ökar inneluftssymptom Bakteriehärdar och mögel som vuxit på Hygicult TPC odlingsplatta

5 GENOM STÄDNING UPPRÄTTHÅLLS HÄLSAN Städning har stor betydelse vid förebyggandet av infektioner (källa: föreläsning, FD Kirsi Laitinen) Enligt en amerikansk undersökning minskade infektionerna på en MRSA-avdelning med 32,5 % när en extra anstaltvårdare anstäldes under ett halvt år Sjukhuset sparade Rengöringen av kontaktytor ökades i daghem Öroninflammationerna minskade betydligt En städbarhetssanering utfördes Symptomen relaterade till inomhusluften minskade

6 DAMMHANTERING GENOM STÄDNING UPPRÄTTHÅLLS HÄLSAN Bristfällig städning kan orsaka symptom relaterade till inomhusluften Bristfällig städning kan bero på Inbesparningar av städkostnader Dålig städbarhet Utrymmena så fyllda av saker att det inte går att städa Fel tidpunkt för städning Dammet har inte hunnit lägga sig Fel städpraxis Damm på högt belägna ytor avlägsnas endast en gång i året Dammet återförs till inomhusluften vid städningen?

7 DAGHEMSVERKSAMHETEN SYNS I PARTIKELMÄNGDERNA DAMMHANTERING Dammet lägger sig då barnens rörlighet minskar t.ex. vid eftermiddagsvila Antalet partiklar Klockslag Ma Ti Ke To Pe Städning avlägsnar endast damm som landat på ytor - städningstidpunkten viktig

8 DAMMHANTERING DAMMANSAMLINGAR INFEKTIONSRISK DAMM Lagrar mikrober Rör sig med luftströmmen Transporterar mikrober till inandningsluften och kontaktytor I dammansamlingarna (t.ex. på fönsterbrädet och ovanpå skåpen) puttrar mikrober Prover tagna på golvet, på fönsterbrädet och ovanpå skåp

9 DAMMHANTERING STÄDBARHET??? Det lyckas inte alltid att torka damm på skåp och fönsterbräden

10 KONTAKTYTOR INFEKTIONSRISKER Framkanten på WC-stolens sits Strömbrytare Dörrhandtag Kran Spolknapp / Tryckknapp Noggrann rengöring!

11 KONTAKTYTOR Noggrann rengöring INFEKTIONSRISKER KONTAKTYTOR PÅ WC Handdusch Tvåldoserare Handsköljdoserare Botten på pappershanddukshållaren Armstöd

12 KONTAKTYTOR INFEKTIONSRISKER Enbart en lätt torkning rengör inte ordentligt Rygg- och armstöd på stolar Bordsytor och -kanter Strömbrytare Dörrhandtag och kanter

13 RENA STÄDREDSKAP Hur torkas bord och stolar i matutrymmen? Är duken/trasan ren? Mikrofiberduk eller engångsduk? Mikrofiberduk ger den bästa effekten Tvättas i tvättmaskin Är duken för våt blir det kvar spår efter torkandet? I fukten kvarblir stora mängder smuts och bakterier Torkar man med ett knyte eller viks duken? En vikt duk fungerar bäst Många rena ytor Bilden visar att köket inte behärskar viktekniken

14 STÄDNINGENS KVALITETSFAKTORER STÄDNINGSTIDPUNKTEN Har städarna städro TORKNING Lämnar det spår då man torkar? TILLRÄCKLIG MEKANIK Biofilmen fås bort genom att skura mekaniskt RENA STÄDREDSKAP Det blir rent endast med rena städredskap BIOFILM är ett smutslager som bildas av smuts, bakterier och slem från dem. Här förökas bakterierna. DET KRÄVS KUNSKAP ATT ANVÄNDA BORSTEN RÄTT Skvätta inte omkring smutsen ANVÄNDNING av RENGÖRINGSMEDEL Rester från rengöringsmedel förstör en bra kvalitet EGENKONTROLL

15 SAMMANFATTNING ATT MINSKA INFEKTIONSRISKEN Samarbete mellan hela personalen Barnens välmående ett gemensamt mål Förbättring av utrymmenas städbarhet Bort med överflödiga saker Tillräcklig tid för städningen Smuts försvinner inte genom att blåsa på den Städningstidpunkten Låt dammet sjunka, men låt inte organisk smuts fastna Torka damm på högt belägna ytor tillräckligt ofta Extra uppmärksamhet på rengöring av kontaktytor Tillräckligt ofta, med rena dukar Se till att städredskapen är rena VIKTIGT MED GOD HANDHYGIEN

16 DAGHEMSPROJEKT, JYVÄSKYLÄ, prover Matsal WC Matstol * Kran, handfatets kant Armstöd/ryggstöd på stolen * Pappershandduksställning Bord / bordskant * Strömbrytare Strömbrytare * WC sitsen/locket Golv, pappershandduksställning* Golvet / pallen Vilorum * WC spolknapp Strömbrytare Säng / kanten på sängen 8 daghem, 3 utrymmen, 2 metoder, Stegen till våningssängen 6-7 prover/utrymme, 20 före och 20 Dörren / dörrkarmen efter städning Sängskåpets handtag Sammanlagt över 600 prover Golvet

17 PROVTAGNINGSMETODER Bestämning av organisk smuts med ATP-metoden (RLU) SystemSure II TM & Ultrasnap TM luminometersystem Bestäming av tillväxtdugliga bakterier på Hygicult TPC odlingsunderlag (cfu)

18 RESULTAT (kort) Det finns rum för förbättring! Organisk smuts (tillväxtunderlag för bakterier) fanns minst i WC-utrymmen och mest i matsalar Tillväxtdugliga bakterier fanns minst i vilorummen och mest i matsalar I ett daghem fanns det minst av dem i WC-utrymmet De största smutsvärdena kom från strömbrytare, matstol, stolars arm- och ryggstöd, bordskanter och pappershanddukshållarna (hygienrisker) I några daghem från golvet i vilorummet, våningssängarnas kanter och stegar samt på kranarna i WC Speciell uppmärksamhet vid matsalarnas renhet!

19 TACK! EN REN START PÅ HÖSTEN ÖNSKAS ALLA DAGHEM!