Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende En litteraturstudie Författare: Alena Karzhanets Ramesh Morad Tabrizi Handledare: Paula Rosvall Examinator: Barbro Wadensten Vårdvetenskap hp Examensarbete 15 hp Vt 2009

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga om sällskapsdjur har någon inverkan på äldre människors fysiska, psykiska och sociala hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie valdes total fjorton vetenskapliga artiklar i databaserna Pubmed, Cinahl, Scholar Google samt genom manuell sökning relaterade artiklar. Resultat: Resultatet visade att djurterapi (AAT) har positiva effekter på äldres fysiska hälsa. Det visade att en besökshund eller inneboende hund på en institution resulterar i en minskning av utmattning och trötthetskänsla. Introducering av ett akvarium resulterade i en ökning av nutritionsintag och vikt. Fler studier visade djurterapins positiva effekt på psykisk hälsa. Beteendeproblem som aggressivitet, samarbetsovillighet, irrationalitet och rastlöshet minskade hos Alzheimer patienter. Djurterapi resulterade i en ökning av livskvalitet och minskning av depression och ensamhet. Flera studier visade att djurterapi ökar social interaktion och socialt beteende hos äldre. Slutsats: Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende. Nyckelord: Sällskapsdjur, äldre, välbefinnande/hälsa

3 ABSTRACT Aim: The aim of this essay is to investigate if pets have any influence on the health of older people physical, psychological or social well-being. Method: Through a systematic study, a total of fourteen scientific articles are chosen from databases Pubmed, Cinahl, Scholar Google as well as through manual research of other related articles. Result: The result showed that Animal-Assisted Therapy (AAT) has positive effects on the physical health of older people. It showed that a visit by a dog or a household dog in an institution results in the decrease of physical exhaustion and tiredness. The introduction of an aquarium resulted in an increase of nutritional intake and weight. Some studies showed animal therapy as a positive effect on the mental health. Behavioural problems such as aggressiveness, unwillingness to take part in group work, irrationality and restlessness decreased amongst the Alzheimers patients. AAT resulted in the increase of the quality of life and decrease of depression and loneliness. Some studies showed that AAT helped increase the interaction and social behaviour amongst the elders. Conclusion: Studies show that pets have positive influence on older people s health and well-being in the old-age care. AAT can be used as a therapeutics complement to other forms of treatment in care of older people that live in the old-age care. Keywords: Pets, older people, well-being/health

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA INLEDNING 1 SÄLLSKAPSDJURS INVERKAN PÅ MÄNNISKOR 1 VÄLBEFINNANDE 1 MENINGSSKAPANDE, LUGN OCH RO 2 EFFEKTER AV SÄLLSKAPSDJUR PÅ ÄLDRE MÄNNISKOR 3 SJUKSKÖTERSKANS ROLL I OMVÅRDNAD AV ÄLDRE 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 FRÅGEFORMULERING 5 METOD 6 DESIGN 6 DATAINSAMLING OCH URVAL 6 INKLUSIONSKRITERIER 7 EXKLUSIONSKRITERIER 7 ARTIKELGRANSKNING 7 ANALYS OCH TOLKNING AV DATA 8 ETISKA ÖVERVÄGANDE 8 RESULTAT SÄLLSKAPSDJURENS INVERKAN PÅ ÄLDRE MÄNNISKOR INOM ÄLDREBOENDE 9 FYSISK INVERKAN 9 PSYKISK INVERKAN 9 SOCIAL INVERKAN 11 DISKUSSION 12 SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTAT 12 RESULTATDISKUSSION 12 METODDISKUSSION 14 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 15 SLUTSATS 16 REFERENSER 17 BILAGA 1: SAMMANSTÄLLNING AV VALDA ARTIKLAR 1(3) BILAGA 2: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING 1(2) KVANTITATIVA STUDIER BILAGA 3: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING 1(1) KVALITATIVA STUDIER

5 INLEDNING Människan har i alla tider haft kontakt med djur. Till att börja med var det i första hand att ha dem som hjälp med att skaffa föda, få kläder, som transportmedel osv. Sedan under tidens lopp har människans behov av att ha djur förändrats (Warner, Bergström, Löwgren, Almgren & Alquist, 2002). Idag har sällskapsdjur socialt stor betydelse inom alla samhällsorganisationer såsom tullväsendet, rehabiliteringsarbete, polisväsendet, som assisterande syn- och hörselskadade och inom pediatrisk och psykiatrisk vård samt äldrevård (Beck-Friis, B., Strang, & Beck-Friis, A., 2007). År 1867 i Bethel i Bielefeld, Tyskland användes sällskapsdjur som en del av behandling för epileptiker. I USA går användningen av djur som terapi tillbaka till i rehabiliterings syfte bland militärer på Army Air Force Convalescent Center i Pawling. Intresset för sällskapsdjurets betydelse för människans hälsa uppmärksammades under1960- talet av barnpsykoterapeuten Boris Levinson då han använde sällskapsdjur som en diagnostisk och terapeutisk teknik. Samuel och Elizabeth Corson utförde en av de tidigaste vetenskapliga studierna av effekten av djur i institutionella enheter (Beck & Katchler, 1996). Sällskapsdjurs inverkan på människor Maslow och Frager (1987) anser att människans behov är ordnade i fem olika steg, den så kallade behovstrappan. I denna ingår kroppsliga behov, trygghetsbehov, gemenskaps- och tillgivenhetsbehov, behov av uppskattning och behov av självförverkligande. De menar att efter tillfredsställelse av den lägre nivån blir behovet på nästa steg viktigare. Här spelar sällskapsdjur en stor roll. För många är sällskapsdjur såväl trygghet, tillgivenhet som gemenskap. De ger oss sin uppskattning och glädje och tillgodoser vårt behov av självrespekt (Maslow & Frager, 1987). Enligt Norling (2002) avses med sällskapsdjur djur som oftast har flera funktioner, så som att ge psykisk, social och fysisk stimulans. De kan även ge trygghet och ibland vara till nytta som att vakta, jaga eller dra. Välbefinnande Välbefinnande avser individens subjektivt upplevda livstillfredsställelse, dvs. den utsträckning i vilken det upplevs att de psykologiska och sociala behoven är tillgodosedda (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson, & Sjöbeck, 2000). Enligt Norling och Svanberg (2007) kan djuren bli ett viktigt sällskap när bekantskapskretsen tunnas ut. Människan kan genom att sköta om sitt djur 1

6 glömma bort sina bekymmer. Sällskapsdjur kan bidra till fysisk aktivitet, utevistelse och promenader vilket resulterar i positiva effekter för ägarens välbefinnande. Hundägarna känner sig mindre rädda i kontakt med främmande människor. Fortsatt socialt engagemang och deltagande i dagliga aktiviteter är viktigt för de ensamma människorna. Människor är intresserade av djur och detta leder till samtalsämnen och kontakt med ägaren (Norling & Svanberg, 2007). Meningsskapande Antonovsky (1991) myntade begreppet KASAM, dvs. Känslan Av Sammanhang. Vi tillpassar våra liv och vår tillvaro efter våra möjligheter att göra tillvaron full av mening, fattbar och hanterbar. Sällskapsdjur gör livet mer meningsfullt för många människor. Människor känner att de betyder något för någon (meningsfullhet), att sällskapsdjuret ger kärlek (tydlighet, villkorslös och begriplig) så att livet, trots motgångar, med hjälp av djuret kan bli hanterbart (Beck-Friis et al., 2007). Enligt Beck-Friis et al. (2007) är ensamhet den svåraste en individ kan drabbas av. Relationer är meningsskapande och ensamhet är därmed kopplad till meningslöshet. En människa utan kommunikation och umgänge anses ur ett psykologiskt och socialt perspektiv som död. Med ensamhet menas den sociala ensamheten som oftast är påtvingad. Här har hunden som sällskapsdjur och nära vän en stor betydelse. Ensamhetskänslan kan uppträda inför gränssituationer i livet. Den positiva gränssituationen visar sig bl.a. när barnet flyttar hemifrån eller gifter sig då väljer de flesta att skaffa en hund och få ett tillgivet barn som aldrig blir vuxen. Att bli uppskattad för sin omsorg är meningsskapande. Till den negativa gränssituationen gäller dödsfall och egen svår sjukdom. I en sådan situation, då man har förlorat hoppet och känner sig osäker, är hunden till störst tröst och minskar ensamhetskänslan. Ägaren upplever en reservationslös uppmärksamhet och kärlek från sitt sällskapsdjur. Genom att ta hand om och sköta om en hund som är en tacksam varelse blir man engagerad av någon som behöver hjälp och skydd och därmed känns livet meningsfullt (Beck-Friis et al., 2007). Lugn och ro Enligt Moberg (2000) ger kroppslig närhet och beröring trygghet och avspänd känsla. Beröring frisätter oxytocin hos djur och människor, oxytocinfrisättning skapar känslomässiga band, goda relationer, har betydelse för hälsa och stimulerar lugn och ro systemet. Lugn och ro- reaktionen kännetecknas av sänkning av blodtryck, lägre nivå av stresshormoner, effektivare matsmältning, näringsupptag och viktuppgång (Moberg, 2000). Alla levande varelser har behov av fysisk beröring. 2

7 Hundägare upplever likartade känslor när deras hundar slickar handen eller buffar på dem. Hundar bryr sig inte om ägarens fysiska ohälsa och är omedelbar i sin kommunikation. De märker om ägaren är ledsen och tröstar den genom fysisk kontakt (Beck-Friis et al., 2007). Enligt Jorgenson (1997) minskar sällskapsdjur vardagsstressen hos sina ägare. Detta sker genom att ägarna kommunicerar med sina djur och har vissa utomhusaktiviteter med dem vilket leder till en bättre fysisk och psykisk hälsa (Jorgenson, 1997). I en annan studie har effekten av sällskapsdjur på deltagarna vid en akut stressituation betonats. Studien visar att individer med sina djur närvarande i den stressiga situationen kände sig mindre psykologiskt pressade än de som hade enbart mänskligt sällskap eller inget sällskap alls (Allen, Blascovich, Tomaka & Kelsey, 1991). Effekter av sällskapsdjur på äldre människor Människan är en social varelse. De sociala relationer och dess omfattning är av stor betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldersgrupper (Lagergren & Wånell, 2001). Det finns olika psykologiska fenomen som kan påverka effekten på hälsa. Äldre sällskapsdjurs ägare blir mer fysiskt aktiva och vågar sig ut i naturen. De blir mindre isolerade och är mer sociala. Social kompetens och social träning är viktiga ingredienser i äldreomsorg och egenvård. Människor med svårighet att kommunicera och de som drar sig undan eller uppträder olämpligt har svårare att få socialt stöd och hjälp från omgivningen. Med försämrad verbal förmåga och kroppsspråk och humörsvängningar vid sjukdomar som demens eller depression kan social understimulering och isolering bli hälsohotande (Norling, 2002). Äldre människor, speciellt kvinnor som under hela sitt liv har tagit hand om familj och barn, känner sig ofta ensamma eftersom deras barn blir vuxna och flyttar för att skapa sina egna familjer. Att ansvarar för och ta hand om ett djur och dess välbefinnande återge äldre den förlorade rollen. Det faktum att den ensamma ägaren kan prata eller läsa högt för sitt djur bidrar till positiva psykiska effekter (Norling & Svanberg, 2007). Äldre personer är beroende av regelbunden, daglig stimulans både psykiskt, fysiskt och socialt. Naturbaserad aktivitet som friluftsliv, promenader och umgänge med en hund har denna effekt på äldre. Med stigande ålder ökar intresset för djur och natur men på grund av olika sociala hinder, psykiska och fysiska sjukdomar minskar kontakten med djur. I många länder har de äldres djurkontakt ökat framförallt genom frivilligverksamhet (Norling, 2002). Enligt Enligt Förenta nationernas deklaration (1991, refererad i Dehlin och Rundgren, 2007) om de äldres rättigheter ska äldre människor ha tillgång till hälsovård som främjar deras fysiska, psykiska och 3

8 emotionella välfärd som fördröjer sjukdomar. Äldre bör ges möjlighet till institutionsvård som ger trygghet och social och själslig stimulans i en mänsklig och trygg miljö (Dehlin & Rundgren, 2007). Hälsofrämjande åtgärder motiverar individer till positiva aktiviteter för att öka hälsa och välbefinnande (Kristoffersen, 1998). Enligt Folkhälsorapport (2001) är en grundläggande förutsättning för ett lyckat folkhälsoarbete kunskap och insikten att utveckling av hälsa och funktionsförmåga är påverkbart. AAT avser animal-assisted therapy som handlar om att djuret ingår i en behandlingsprocess där avsikten är att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner (Norling, 2002). I studie av Lafrance, Garcia och Labreche (2007) där effekten av djurterapi hos en äldre person med afasi visade resultatet att AAT hade goda effekter på både social- verbal och social icke- verbal kommunikation hos deltagaren. En av sjuksköterskans professionella uppgift är att öka möjligheten och förutsättningarna för patienten att göra ett hälsofrämjande val för att främja hälsa och minska sjukdom i samhället (Pellmer & Wramner, 2007). Viljan till en god hälsa förutsätter en känsla av meningsfullhet, deltagande och sammanhang hos äldre (Lagergren & Wånell, 2001). Sjuksköterskans roll i omvårdnad av äldre människor Begreppet omvårdnad innebär främjande av individens behov både medicinskt, fysiskt och även psykologiskt och socialt. Omvårdnad syftar till att hjälpa människor att ordna och utföra handlingar som sammanhänger med det dagliga livet (Wiklund, 2006). Omvårdnaden ställer höga krav och kräver ett etiskt professionellt förhållningssätt. Patientens behov av omvårdnad är alltid utgångspunkten och sjuksköterskans uppgift är att tillgodose patientens grundläggande behov och att vara lyhörd för hans/hennes upplevelser och reaktioner i den situation där patienten befinner sig. Det är inom dessa livsområden som sjuksköterskan har kompetens att hjälpa (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). Enligt Olsen-Hellberg och Melin (1996) har sjuksköterskan omvårdnaden som sitt ansvarområde och ska i sitt yrke placera människan i fokus. Sjuksköterskan ska förstå, respektera och vara observant på att varje människa har en unik livshistoria. För att ge en god vård krävs det förutom fackkunskap även psykologiska kunskap, känsla och inlevelseförmåga. Det krävs vetenskap om individens behov av social trygghet, kärlek, tillgivenhet, behovet av att betyda något för någon och även behovet av omväxling. Det är inom geriatriken nödvändigt att ha en helhetssyn på individen för att nå effektiva resultat. Äldres sjukdomar är oftast av bestående karaktär men man kan genom utförande av olika åtgärder förbättra deras hälsa och tillstånd (Olsen- Hellberg & Melin, 1996). 4

9 Det är kommunerna som har ansvar för äldreomsorgen i Sverige. Äldreomsorgen omfattar hemtjänsten, hemsjukvården och särskilda boenden (Socialtjänstlagen 2 001:453). När behovet av vård ökar kan ett särskilt boende erbjuds där finns en möjlighet till kvalificerad vård efter det ökade hjälpbehovet. Äldreboendet kan vara ett särskilt boende dvs. en egen lägenhet där vårdtagaren för hjälpinsatser från kommunen eller ett gruppboende där vårdtagaren har sitt eget rum och delar övriga ytor med andra vårdtagare. På gruppboende finns personal dygnet runt (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2000). Att arbeta inom äldreomsorgen kan vara ett komplext arbete. Det behövs mycket kunnighet, lust och engagemang för att på bra sätt tillfredsställa den omvårdnad som den äldre människan har behov av (Blomqvist & Edberg, 2004). Problemformulering Under de senaste åren har man börjat använda djur för ett terapeutiskt syfte inom vårdboenden. Eftersom det saknas tillräcklig forskning inom detta område då är det av stor betydelse att belysa om det finns vetenskapliga belägg för att det finns fördelar av att använda sällskapsdjur som terapi på äldreboende. Syfte Syftet med studien var att kartlägga om sällskapsdjur har någon inverkan på äldre människors fysiska, psykiska och sociala hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Frågeställning Hur kan sällskapsdjur inverka på människors hälsa och välbefinnande på äldreboende? 5

10 Metod Design Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde. Den syftar till att åstadkomma en syntes av data från tidigare genomförda empiriska studier (Forsberg & Wennström, 2008). Metoden som författarna använde, beskrivs av Forsberg och Wennström (2008) som en process av åtta olika steg för att genomföra en litteraturstudie, d.v.s. problemformulering, formulering av frågeställningar, formulering av en plan för litteraturstudien, bestämning av sökord och sökstrategi, val av litteratur i form av vetenskapliga artiklar, kritiskt värdering och val av litteratur som ska ingå, analys och diskussion av resultat och sammanställning och slutsats. Datainsamling och urval Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl. Vid datainsamlingen användes följande sökord: nursing home, elderly, dementia, AAT, dog, aged, pet, quality of life och animalassisted therapy. Vid sökningen användes sökorden i olika kombinationer med varandra (se tabell 1). Tabell. 1 Redovisning av artikelsökning Sökningens datum Databas Sökord Utfall Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till resultat Pubmed Animal assisted therapy dementia Pet therapy + nursing home Dog + nursing home Dog + dementia + nursing home Animal assisted therapy + elderly Dog + elderly + nursing home AAT + Nursing home + elderly Cinahl Quality of life + pet therapy + aged Pet therapy + elderly Manuell sökning via referens lista Summa 14 6

11 De artiklar som inte var tillgängliga i free fulltext beställdes via biblioteket. Tre artiklar som fanns med i andra artiklars referenslistor var intressanta och efter databassökningen gjordes en manuell sökning. Av dessa tre artiklar fanns en artikel tillgänglig i databasen PubMed men de andra två artiklarna var inte tillgängliga i free fulltext. Genom sökning i databasen Google Scholar kunde de två artiklarna skaffas fram. Inklusionskriterier: Endast artiklar som svarar på studiens frågeställning och syfte användes. Studierna handlade om sällskapsdjur och äldre människor som bor på äldreboende. Artiklar innefattade dementa eller icke-dementa äldre. Enbart vetenskapliga artiklar användes. Endast engelskspråkiga artiklar användes. Endast artiklar med fulltext användes. Exklusionskriterier: Artiklar som saknade abstrakt valdes bort. Valda artiklar: Sökningen resulterade i totalt 14 artiklar för vidare granskning. Artiklarna sammanställdes i en bilaga (se bilaga 1). Artikelgranskning Under artikelsökning i databaserna lästes först båda abstraktet av de artiklar vars titel passade studien. Därefter genomlästes de artiklar som var relevanta för studiens syfte och frågeställning. Eftersom i denna studie ingick både randomiserade och kvasi- experimentella studier användes en modifierad granskningsmall enligt Forsberg och Wennström (2008) för kvalitetsbedömning av kvantitativa och kvalitativa artiklar (se bilagor 2 och 3). Detta gjordes genom att frågor som ingick under rubriken undersökningsgrupp och intervention valdes att inte ta med i granskningsmallen eftersom detta besvarades redan i sammanställning av artiklarna. Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) tilldelades ett (1) poäng per fråga för ett positivt svar och noll (0) poäng utdelades per fråga för ett negativt svar. Bedömningen ledde till en poängsumma som sedan räknades om i procent av den totala poängsumman. Vi gjorde därefter en gradering av kvalitet. 7

12 Artiklarna värderades mellan grad 1 till 3, där grad 1 bedömdes som hög kvalitet med %, grad 2 bedömdes som medel- kvalitet med % och grad 3 bedömdes som låg kvalitet med % av möjliga granskningspoängen Artiklarna kvalitetsvärderades beroende på studiernas design, dvs. den kvalitativa och kvantitativa designen (Willman et al., 2006; Forsberg & Wennström, 2008). Analys och tolkning av data Studien genomfördes enligt Forsbergs och Wennströms forskartriangulering (Forsberg & Wennström, 2008). Alla valda artiklar genomlästes av oss var och en för sig för att skaffa en helhetsbild av studiernas resultat. De viktiga och väsentliga delarna i artiklarnas resultat som svarade mot studies syfte och frågeställningen markerades med olika överstrykningspennor av oss båda var och en för sig. De markerade delarna jämfördes och diskuterades. Därefter lästes de överstrukna delarna ytterliggare en gång i artiklarnas resultat för att identifiera och markera de centrala fynden. Genom att undersöka likheter och skillnader i de centrala fynden i studierna färglades materialet i tre olika kategorier och underkategorier till resultatet för att ha möjlighet att besvara frågeställningen på ett tillfredställande och mera överskådligt sätt. Under analys och tolkning av materialet framträdde följande tre kategorier och underkategorier: Fysisk inverkan: nutrition, blodtryck, trötthet. Psykisk inverkan: beteende, sinnesstämning, ensamhet och välbefinnande. Social inverkan: verbal interaktion. Etiska överväganden Enligt Forsberg och Wennström (2008) bör vid systematiska litteraturstudier göras etiska överväganden när det gäller urval och presentation av resultatet. All aktuell litteratur som användes i litteraturstudien granskades. I litteraturstudien ingick bara de originalartiklarna som motsvarar etiska krav av etisk kommitté och följer etiska regler. Alla artiklar som ingick i litteraturstudien granskades och redovisades på ett objektiv sätt. Alla resultat som svarar för respektive mot frågeställningen presenterades. 8

13 RESULTAT Resultat presenteras med hänsyn till studiens syfte och frågeställning i löpande text med kategorier och underkategorier som rubriker. För ytterligare information om artiklarnas resultat hänvisas till bilaga 1. Sällskapsdjurens inverkan på äldre människor inom äldreboende Fysisk inverkan Fler studier påvisade effekt av djurterapi på fysisk hälsa. Stas, Amati, Costa, Resta, Senepa, Scaraflotti, Aimonino och Molaschi (2004) undersökte effekten av djurterapi på boende med ålder relaterad kronisk sjukdom i äldreboende. Resultatet visade att interaktion med djur ledde till en signifikant sänkning av deltagarnas blodtryck (Stasi et al., 2004). Crowly- Robinson, Feenwick och Blackshaw (1996) visade att en besökande hund eller inneboende hund på en institution resulterade i en signifikant minskning av utmattning, trötthetskänsla och spändhet under test perioden (Crowly- Robinson et al., 1996). Edwards och Beck (2002) undersökte om akvarium hade någon påverkan på nutritionsintag hos äldre med Alzheimers sjukdom i äldreboende. Resultatet visade att nutritionsintaget ökade hos majoriteten vilket resulterade i en minskning av intaget av nutritionstillägg. De flesta hade en viktökning under den månad då akvariet introducerades (Edwards & Beck, 2002). Psykisk inverkan Beteende I studier av Richeson (2003) och Sellers (2005) visades att djurterapi resulterade i en minskning i agiterat beteende hos äldre demenssjuka. Anhöriga och personal ansåg att vissa deltagare var mer alerta och engagerade och pratade ofta oändligt om hunden de hade haft kontakt med (Richeson, 2003; Sellers, 2005). McCabe, Baun, Speich och Agrawal (2002) visade effekten av en inneboende hund på beteende- problem hos personer med Alzheimers sjukdom på ett äldreboende under dagoch kvällstur. Resultatet visade en minskning av beteendeproblem dvs. aggressivitet, samarbetsovillighet, irrationalitet och rastlöshet under dagskiftet jämför med kvällstid. Resultatet visade vidare att beteende problemen var signifikant lägre under kvällstid jämfört med dagtid (McCabe et al., 2002). Lutwack-Blom, Wijewickrama och Smith (2005) undersökte om det är besöket i sig som påverkade resultatet av studie eller sällskapsdjurets effekt som terapi. Resultatet visade en signifikant positiv förändring för ilska och förvirring hos gruppen som hade besök av frivilliga med hund (Lutwack-Blom et al., 2005). 9

14 I en studie av Edwards och Beck (2002) ledde introduktion av akvarium till att deltagarna som led av Alzheimers sjukdom blev lugnare, satt längre vid bordet och tittade på akvariet jämfört med tiden före introduktionen. Studien av Crowly- Robinson et al. (1996) visade att anspänningen minskade signifikant i äldreboende med inneboende hund. Ilska minskade i alla tre grupper. Det visades att äldreboende med en inneboende och besökande hund hade en hög signifikant minskning av förvirring (Crowly- Robinson et al., 1996). Sinnesstämning Studier av Lutwack-Blom et al. (2005) och Sellers (2005) visade att djurterapi inte hade någon effekt på äldre människor med depressiva symtom. I studier av Stasi et al. (2004) och Colombo, Dello Buono, Smania, Raviola och DeLeo (2006) visades att kontakt med djur har positiv effekt på depressiva symtom (Colombo et al., 2006; Stasi et al., 2004). Men i studien av Stasi et al. (2004) där användes det katter var skillnaden dock inte statistisk signifikant. Crowly- Robinson et al. (1996) visade att depression hade minskat hos de äldre deltagarna med en besökande hund, en bofast hund eller en besökande person. Richeson och McCullough (2003) visade att djurterapi resulterade till att de äldre deltagarna blev mer intresserade, ivriga, entusiastiska, uppmärksamma och inspirerade. Ensamhet Banks och Banks (2002) undersökte om djurterapi hade någon effekt på ensamhetskänslan hos äldre Resultatet visade en signifikant minskning av ensamhetskänslan hos dem som hade djurterapi som behandling. Välbefinnande I studie av Colombo et al. (2006) visades en signifikant förbättring i de äldre deltagarnas subjektiva uppfattning om livskvalité och positiva effekter när det gäller psykiskt välbefinnande. Studien av Sellers (2005) visade att djurterapi resulterade i en högre livskvalitet för äldre demenssjuka på äldreboende. Prosser, Townsend, och Staiger (2008) visade att ett besökande djurprogram optimerade deltagarnas personliga välbefinnande. Richeson och McCullough (2003) visade att djurterapi resulterade till att de äldre deltagarna kände sig mer tillfredsställda med livet. 10

15 Studien av Kawamura, Niiyama och Niiyama (2009) visade att de flesta deltagarna var tidigare hundägare och såg fram emot att träffa hundar. De tyckte att hundbesöken var det trevligaste momentet i deras liv på äldreboendet, de blev mer säkra på sig själva och kände delaktighet i hundens tillväxt. De fick möjlighet att ta distans från de dagliga rutiner som kan framkalla stress och irritation till följd av kontakt med andra boende och personal (Kawamura et al., 2009). Social inverkan I Richeson s studie visades att djurterapi resulterade i en signifikant ökning i social interaktion hos deltagarna (Richeson, 2003). Colombo, Dello Buono, Smania, Raviola och DeLeo (2006) visade att de äldre människorna som deltog i djurterapi med en kanariefågel upplevde en positivare självkänsla för att skapa flera sociala relationer. Studien av Kawamura, Niiyama och Niiyama (2009) visade att AAT väckte minne av tidigare hundägarskap hos de äldre deltagarna och stimulerade till interaktion med de besökande frivilliga hundägarna, personal och andra boende. Kommunikation med frivilliga besökare gav deltagarna möjlighet till uppdatering av sociala förändringar utanför institutionen (Kawamura et al., 2009). Prosser, Townsend och Staiger (2008) och Fick (1992) visade att djurterapi ökade den sociala interaktionen, deltagarna pratade efter interventionen om djur och delade sina berättelser med varandra. Studie av Sellers (2005) visade att djurterapi resulterade i en ökning av social beteende såsom leende, beröring, sökning, verbalisering hos deltagarna. Kaiser, Spencer, Mcgavin, Struble och Keilman (2002) jämförde sociala beteende hos äldre vid besök av en glad person och besök av en hund på ett äldreboende. Deltagarna klappade och hade en mer kroppsligt kontakt med hunden än med den glada personen. Deltagarna hade lika antal leende vid både besök av hunden och den glade personen (Kaiser et al., 2002). 11

16 Diskussion Sammanfattning av huvudresultat Sällskapsdjurens inverkan på äldre människor inom äldreboende Resultatet av studien påvisade att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Resultatet visade att djurterapi (AAT) har positiva effekter på äldres fysiska hälsa. Det visade att en besökshund eller inneboende hund på en institution leder till minskning av utmattning och trötthetskänsla. Introducering av ett akvarium resulterade i en ökning av nutritionsintag och vikt. Studien åskådliggjorde djurterapins positiva effekter på psykisk hälsa. Beteendeproblem som aggressivitet, samarbetsovillighet, irrationalitet och rastlöshet minskade hos Alzheimer patienter. Djurterapi resulterade i en ökning av livskvalitet och minskning av depression och ensamhet. Flera studier visade att djurterapi ökar den sociala interaktionen och förbättrar de äldres sociala beteenden. Både dementa och icke-dementa äldre människor får positiva effekter av sällskapsdjurens närhet. Resultatdiskussion Resultatet visade att djurterapi inverkar positivt på äldre människors fysiska hälsa. Djurterapi förbättrar nutritionsstatus, minskar trötthetskänslan och stabiliserar blodtrycket hos äldre patienter. Studien visade att djurterapi ökade nutritionsintaget hos dementa äldre på ett äldreboende vilket ledde till viktökning hos deltagarna. Enligt Moberg (2000) frisätts oxytocin vid beröring och kontakt med sällskapsdjur hos både människor och djur. Oxytocin har betydelse för hälsa och stimulerar lugn och ro systemet. Detta leder till sänkning av blodtryck, sjunkning av nivå av stresshormoner, effektivare matsmältning, näringsupptag och viktökning (Moberg, 2000). Sjuksköterskor har till sin omvårdnadsuppgift att tillgodose patienternas fysiska och kroppsliga behov. Vi tycker att för många äldre människor finns det samband mellan mat och kontakt med andra människor. Ofta vill inte äldre människor äta bara för att det känns tråkigt att äta ensam. Inom äldreboende drabbas ofta de äldre av viktminskning på grund av deras fysiska sjukdomar och därmed dålig aptit. Att normalisera nutritionsstatus hos patienter är en av sjuksköterskans uppgifter. Norling (2002) har betonat att vissa äldre människor blir fysisk inaktiva på grund av olika funktionshinder. Som resultat blir detta en stor arbetsbelastning i omvårdnadsarbetet där krävs det mer tid av vårdpersonalen (Norling, 2002). Resultatet visade att djurterapi minskar trötthetskänsla och förbättrar det fysiska tillståndet hos äldre människor. Sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose patientens grundläggande behov som patienten själv saknar resurser för. Vi tycker att här 12

17 spelar miljön och omgivningen runt patienter en stor roll och ofta har varje liten detalj i miljön betydelse för den äldre människan. Sällskapsdjur kan hjälpa vårdpersonalen att främja fysisk hälsa hos äldre människor. Resultatet visade att djurterapi minskar ensamhetskänsla hos äldre människor. Enligt Norling och Svanberg (2007) blir ofta äldre människor ensamma. Sällskapsdjur hjälper de äldre att få den omhändertagande rollen tillbaks. Det faktum att den ensamma ägaren kan prata med sitt sällskapsdjur och detta bidrar till positiva psykiska effekter. Genom kontakt med djur skapas hos äldre en känsla av meningsfullhet (Norling & Svanberg, 2007). Vi tycker att inom äldreboende kan sjuksköterskan som arbetsledare genom praktisk erfarenhet och vetenskapsbaserad forskning använda nya metoder för att främja patientaktiviteter. Ett exempel kan vara kontakter med sällskapsdjur. Ensamhetskänsla kan leda till depression (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson, & Sjöbeck, 2000). Denna studie uppvisade att kontakt med djur har positiv effekt på depressiva symtom. Vi vet av egen erfarenhet att äldre som vårdas på geriatriska avdelningar drabbas mer av depression till följd av förlust av social kontakt, isolering, brist på stimulans och känsla av beroende. Allt detta ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdande arbetsuppgift då de drabbade har svårt med att fortsätta med sina ordinarie aktiviteter. Sällskapsdjur ger kärlek och livet trots motgångar kan bli hanterbart. Äldre på äldreboende har ofta inte så många stimulerande aktiviteter att se fram emot under dagen. Djur har denna förmåga att kommunicera med människor på ett helt annat sätt än vad individer gör. Vi fann att djurterapi kan skänka äldre människor livsglädje och även distans från de vardagliga rutinerna. På detta sätt kan äldre på äldreboende bli mera tillfredsställda med livet och se någon mening med livet. Andelen äldre med demenssjukdomar ökar med stigande ålder. Agiterade beteende är vanligt förekommande bland dementa äldre och är en stor problematik inom äldreboende i samband med omvårdnaden. Studien visade att agiterad beteende minskar hos demenssjuka patienter med hjälp av djurterapi. Vi tycker att djurterapi har visat sig att ha positiv psykisk inverkan på äldre människor inom äldreboende och kan användas som ett komplement till de andra behandlingsformer som läkemedel eller kognitivbeteende terapi för att minska depressiva symtom, agiterade beteenden och att öka känslan av meningsfullhet hos de äldre. Vi tycker vidare att äldre dementa med agiterad beteende kan i kontakt med djur beter sig på ett aggressivt sätt vilket kan leda till att djuret blir rädd och reagerar. Därför anser vi det viktigt att det finns kunniga och utbildade personal och speciell tränad hundförare som kan ha situationen under kontroll vid terapi sessionerna på äldreboenden. 13

18 Vårt studieresultat visade att kontakt med sällskapsdjur ledde till interaktion med besökande frivilliga hundägare, personal och andra boende. Äldre människor pratade efter interventioner om djur och delade sina berättelser med varandra. Enligt Norling (2002) blir äldre sällskapsdjurs ägare mindre isolerade och är mer sociala. Social kompetens och social träning är viktiga ingredienser i äldreomsorg och egenvård. Denna studie visade att djurterapi ökar social beteende som leende, beröring och verbalisering hos äldre dementa patienter på äldreboende. Dementa patienter har ofta på grund av verbal och icke-verbal oförmåga svårighet att delta i sociala aktiviteter vilket leder till isolering och försämrad hälsa och välbefinnande. Studien visade att social interaktion ökar hos äldre i samband med djurterapi. Det är ett faktum att människan är en social varelse och beroende av sociala relationer. När äldre människor placeras på äldreboende begränsas ofta deras sociala nätverk och möjlighet till kommunikation. Detta kan ledda till psykiska och fysiska störningar. Vi anser att djurterapi kan vara en effektiv metod i omvårdnad av äldre på institutioner i social stimulerande syfte i en trygg miljö. Vi anser att även om denna studie påvisade positiva effekter av djurterapi på äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande inom äldreboende dock kan det finnas många hinder för att möjliggöra planering och organisering av djurterapi inom äldreboende. Vid omvårdnadsplanering av äldre är det av stor betydelse att beakta risken för allergier och bakterier hos både avdelningspersonalen och boenden. Vi vet av erfarenhet att de äldre som tidigare har varit djurägare är mer positiva till djurterapi än de som inte har ägt något djur. Det kan även förekomma rädsla för djur hos personal och boende vilket leder till att det blir mer tidskrävande och därmed svårhanterad. Metoddiskussion En litteraturstudie genomfördes för att undersöka effekten av AAT, AAA och sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Vi ville hitta aktuell forskning som redan fanns inom ämnet och en litteraturstudie var lämplig för vårt syfte. AAT och AAA är jämförelsevis nya forskningsområden och på grund av detta var det svårt att hitta artiklar som var relevanta till studiens syfte. 14

19 Publiceringsåren har inte begränsats på grund av svårigheter att hitta relevanta artiklar för litteraturstudien och det faktum att de huvudsakliga behoven hos människor inte har förändrats under tid. Alla vetenskapliga artiklar som användes i vår litteraturstudie var publicerade på engelska. Vår analys och tolkning av vetenskapliga artiklar kunde ge upphov till misstolkningar av studiernas resultat. Vi har försökt att minimera risken genom att läsa igenom artiklarna var och en för sig. Vi var på grund av den subjektiva bedömningen av artiklarnas innehåll väl medvetna om de eventuella misstolkningar som kan ha uppstått vid genomgång och granskning av litteraturen. Artiklar som valdes till studien är en blandning av studier med dementa och icke-dementa äldre på äldreboende vilket kan styrka sällskapsdjurens effekt på hälsa och välbefinnande för äldre inom olika typer av äldreboende. Vi har vid kvalitetsbedömning av valda vetenskapliga artiklar antagit att alla artiklar har övervägt etiska principer även om detta inte nämndes i alla artiklar. Vi tycker att detta examensarbete har stor teoretisk och praktisk betydelse eftersom djurterapi är ett område med begränsad forskning inom omvårdnaden i allmänt och speciellt i omvårdnaden av äldre människor. Sjuksköterskans uppgift är att närma sig patienten på ett övergripande sätt, att tänka vid bemötande av patienten på hela människans behov, att bygga bemötande på patientens upplevelse av sin situation. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar förhållandena så att en äldre människa på äldreboende kan spela en aktiv roll. Vi ser att djurterapi kan hjälpa till med detta men innan någonting kan användas i praktiken behövs det ytterligare forskning inom området för att få bättre teoretiska kunskaper. Förslag till vidare forskning Vi tycker att det saknas tillräcklig forskning inom detta område. Det är av största vikt att uppdatera kunskaper om sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande för att använda dessa kunskaper i omvårdnaden av äldre. Det behövs också undersökningar om eventuella negativa effekter av djurterapi på äldre människor samt även på vårdpersonalen när det gäller allergier, bakterier och även rädsla för djur. Vid ankomstsamtal kan sjuksköterskan efterfråga den äldres inställning till, tidigare erfarenhet av och önskan om besök och kontakt med djur för planerad djurterapi. Förslag till kommande studier är mer långsiktiga studier där det undersöks hur sällskapsdjur kan inverka på äldre människors hälsa och välbefinnande samt vilka fördelar och 15

20 nackdelar som kan förekomma i samband med djurterapi. Slutsats Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett terapeutiskt komplement till andra behandlingsformer i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende. Det behövs dock fler långsiktiga studier inom detta område. 16

Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad

Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå 2, 15 Högskolepoäng Termin 6, 2008 Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad En systematisk

Läs mer

VÅRDHUNDEN - EN GLÄDJESPRIDARE INOM ÄLDREVÅRDEN En intervjustudie om hur vårdhundar påverkar äldres hälsa

VÅRDHUNDEN - EN GLÄDJESPRIDARE INOM ÄLDREVÅRDEN En intervjustudie om hur vårdhundar påverkar äldres hälsa Utbildningsprogram för Sjuksköterskor, 180 hp Kurs: 2VÅ60E Ht 2014 VÅRDHUNDEN - EN GLÄDJESPRIDARE INOM ÄLDREVÅRDEN En intervjustudie om hur vårdhundar påverkar äldres hälsa Författare: Emelie Bennman Malin

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre -en outnyttjad omvårdnadsåtgärd

Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre -en outnyttjad omvårdnadsåtgärd Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre -en outnyttjad omvårdnadsåtgärd Lina Ivarsson Linda Johansson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad - Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Vt 2012 Sektionen för

Läs mer

DJURS BETYDELSE FÖR ÄLDRE

DJURS BETYDELSE FÖR ÄLDRE Hälsa och samhälle DJURS BETYDELSE FÖR ÄLDRE EN LITTERATURSTUDIE OM DJURS PÅVERKAN PÅ ÄLDRE PERSONER PÅ VÅRDBOENDE ELLER MED DEMENS. EMMA HELANDER ORN-ANONG SAAE Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

DJUR I ALZHEIMERS- OCH DEMENSVÅRDEN

DJUR I ALZHEIMERS- OCH DEMENSVÅRDEN Hälsa och samhälle DJUR I ALZHEIMERS- OCH DEMENSVÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE OM POTENTIELLA HÄLSOFRÄMJANDE EFFEKTER SOM DJUR KAN ERBJUDA DAVID SUNESSON JENNY SVENSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90

Läs mer

Djur som en del i omvårdnad

Djur som en del i omvårdnad EXAMENSARBETE GRUNDNIVÅ Hösten 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad 15 Hp Djur som en del i omvårdnad - En litteraturstudie Författare Fia Jirback Malin Olsson Handledare

Läs mer

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Hundterapi inom demensvård -ett levande lyckopiller?

Hundterapi inom demensvård -ett levande lyckopiller? Institutionen för hälsovetenskap Hundterapi inom demensvård -ett levande lyckopiller? Morén, Alexandra Mårtensson, Camilla Examensarbete (Omvårdnad GR, C) 15 hp November 2008 Östersund Abstrakt På 1960-talet

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Betydelsen av djur I omvårdnaden för äldre inom särskilda boenden

Betydelsen av djur I omvårdnaden för äldre inom särskilda boenden Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Vt 2010 Betydelsen av djur I omvårdnaden för äldre inom särskilda boenden Författare Therese Selander Tina

Läs mer

Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden

Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden En litteraturstudie Tina Jonsson Fanny Skarp

Läs mer

-En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande. Författare: Lizette Persson och Linnea Öberg

-En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande. Författare: Lizette Persson och Linnea Öberg Djur i vården -En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande Författare: Lizette Persson och Linnea Öberg Handledare: Elisabet Werntoft Kandidatuppsats Hösten

Läs mer

C-UPPSATS. Effekter av sällskapsdjur på välbefinnandet hos äldre människor

C-UPPSATS. Effekter av sällskapsdjur på välbefinnandet hos äldre människor C-UPPSATS 2010:252 Effekter av sällskapsdjur på välbefinnandet hos äldre människor Emma Helldner Camilla Karlsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011 Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi KURSPLAN

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi KURSPLAN KURSPLAN Allmän och specifik omvårdnad Kliniska studier inom primärvård och äldrevård samt alternativt psykiatrisk/pediatrisk/obstetrisk vård, B General and Specific Nursing - Clinical education in primary

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vårdhundens effekter på äldres hälsa och välbefinnande

Vårdhundens effekter på äldres hälsa och välbefinnande Instutitionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdhundens effekter på äldres hälsa och välbefinnande - En litteraturöversikt Författare Elin Edin Isabelle Lindeberg Handledare Marit Silén Examinator Barbro

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Examensarbete (Omvårdnad, C) 15 hp Examination paper (Nursing science, C) 15 hp Djur-assisterad terapi i omvårdnaden av äldre -

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Hundens roll i omvårdnaden av personer med demenssjukdom

Hundens roll i omvårdnaden av personer med demenssjukdom Hundens roll i omvårdnaden av personer med demenssjukdom The Dog s Role in Caring for People with Dementia Anna Fredlund och Malin Persson Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Tag vara på en ovärderlig resurs för äldrevården!

Tag vara på en ovärderlig resurs för äldrevården! Tag vara på en ovärderlig resurs för äldrevården! Den här informationen vänder sig till Dig som har inflytande i omsorgen för äldre och handikappade. De flesta som jobbar med omsorgsfrågor vet ju, att

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barns välbefinnande och familjers villkor, 22 juni 2010 Margaretha Jenholt Nolbris barnsjuksköterska, fil.dr

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

EFFEKTEN AV HUNDAR PÅ SÄRSKILT BOENDE

EFFEKTEN AV HUNDAR PÅ SÄRSKILT BOENDE EFFEKTEN AV HUNDAR PÅ SÄRSKILT BOENDE EN LITTERATURSTUDIE JOSEFIN ADRIELSSON CAROLINE RANDRUP Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Hundbesök till äldre i Härjedalens kommun

Hundbesök till äldre i Härjedalens kommun Hundbesök till äldre i Härjedalens kommun En försöksverksamhet med hundar, ungdomar och äldre Lena Löfskog FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2012 ISSN:1651-7253 FÖRFATTARE: LENA LÖFSKOG Sammanfattning Enligt socialtjänstlagen

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden tema Håkan Johansson 1 Maria Engman 2 1 Enhetschef samt ledare för det Palliativa rådet på Tre Stiftelser. E-post: hakan.johansson@ trestiftelser.se.

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Omvårdnad med hjälp av djur

Omvårdnad med hjälp av djur Omvårdnad med hjälp av djur En del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete En litteraturstudie. Nursing using animals - A part of nursing care work, A literature review. Hanna Ohlsén Cecilia Österman Fakultet

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

HUNDAR OCH DERAS HÄLSOEFFEKTER En litteraturstudie om hundars påverkan på hälsan hos personer med demens

HUNDAR OCH DERAS HÄLSOEFFEKTER En litteraturstudie om hundars påverkan på hälsan hos personer med demens Sjuksköterskeprogrammet 2VÅ60E HT 2013 Examensarbete 15 hp HUNDAR OCH DERAS HÄLSOEFFEKTER En litteraturstudie om hundars påverkan på hälsan hos personer med demens Författare: Sofia Andersson Cecilia Olsson

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15

Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng Nursing Science, Health and Ill-Health among Adults and the Elderly,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

Djur i vården av äldre personer på särskilt boende - En systematisk litteraturöversikt.

Djur i vården av äldre personer på särskilt boende - En systematisk litteraturöversikt. Djur i vården av äldre personer på särskilt boende - En systematisk litteraturöversikt. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Johanna Reneland Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng OM5250 HT 2010 OMFATTNING HANDLEDARE

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Vad är Gustasbergs Gård?

Vad är Gustasbergs Gård? Vad är Gustasbergs Gård? Gustafsbergs Gård tillhandahåller sysselsättningsplatser för individer i behov av särskilt stöd och hjälper personer att skapa en meningsfull sysselsättning. Vi strävar efter en

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer