Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende En litteraturstudie Författare: Alena Karzhanets Ramesh Morad Tabrizi Handledare: Paula Rosvall Examinator: Barbro Wadensten Vårdvetenskap hp Examensarbete 15 hp Vt 2009

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga om sällskapsdjur har någon inverkan på äldre människors fysiska, psykiska och sociala hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie valdes total fjorton vetenskapliga artiklar i databaserna Pubmed, Cinahl, Scholar Google samt genom manuell sökning relaterade artiklar. Resultat: Resultatet visade att djurterapi (AAT) har positiva effekter på äldres fysiska hälsa. Det visade att en besökshund eller inneboende hund på en institution resulterar i en minskning av utmattning och trötthetskänsla. Introducering av ett akvarium resulterade i en ökning av nutritionsintag och vikt. Fler studier visade djurterapins positiva effekt på psykisk hälsa. Beteendeproblem som aggressivitet, samarbetsovillighet, irrationalitet och rastlöshet minskade hos Alzheimer patienter. Djurterapi resulterade i en ökning av livskvalitet och minskning av depression och ensamhet. Flera studier visade att djurterapi ökar social interaktion och socialt beteende hos äldre. Slutsats: Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende. Nyckelord: Sällskapsdjur, äldre, välbefinnande/hälsa

3 ABSTRACT Aim: The aim of this essay is to investigate if pets have any influence on the health of older people physical, psychological or social well-being. Method: Through a systematic study, a total of fourteen scientific articles are chosen from databases Pubmed, Cinahl, Scholar Google as well as through manual research of other related articles. Result: The result showed that Animal-Assisted Therapy (AAT) has positive effects on the physical health of older people. It showed that a visit by a dog or a household dog in an institution results in the decrease of physical exhaustion and tiredness. The introduction of an aquarium resulted in an increase of nutritional intake and weight. Some studies showed animal therapy as a positive effect on the mental health. Behavioural problems such as aggressiveness, unwillingness to take part in group work, irrationality and restlessness decreased amongst the Alzheimers patients. AAT resulted in the increase of the quality of life and decrease of depression and loneliness. Some studies showed that AAT helped increase the interaction and social behaviour amongst the elders. Conclusion: Studies show that pets have positive influence on older people s health and well-being in the old-age care. AAT can be used as a therapeutics complement to other forms of treatment in care of older people that live in the old-age care. Keywords: Pets, older people, well-being/health

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA INLEDNING 1 SÄLLSKAPSDJURS INVERKAN PÅ MÄNNISKOR 1 VÄLBEFINNANDE 1 MENINGSSKAPANDE, LUGN OCH RO 2 EFFEKTER AV SÄLLSKAPSDJUR PÅ ÄLDRE MÄNNISKOR 3 SJUKSKÖTERSKANS ROLL I OMVÅRDNAD AV ÄLDRE 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 FRÅGEFORMULERING 5 METOD 6 DESIGN 6 DATAINSAMLING OCH URVAL 6 INKLUSIONSKRITERIER 7 EXKLUSIONSKRITERIER 7 ARTIKELGRANSKNING 7 ANALYS OCH TOLKNING AV DATA 8 ETISKA ÖVERVÄGANDE 8 RESULTAT SÄLLSKAPSDJURENS INVERKAN PÅ ÄLDRE MÄNNISKOR INOM ÄLDREBOENDE 9 FYSISK INVERKAN 9 PSYKISK INVERKAN 9 SOCIAL INVERKAN 11 DISKUSSION 12 SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTAT 12 RESULTATDISKUSSION 12 METODDISKUSSION 14 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 15 SLUTSATS 16 REFERENSER 17 BILAGA 1: SAMMANSTÄLLNING AV VALDA ARTIKLAR 1(3) BILAGA 2: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING 1(2) KVANTITATIVA STUDIER BILAGA 3: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING 1(1) KVALITATIVA STUDIER

5 INLEDNING Människan har i alla tider haft kontakt med djur. Till att börja med var det i första hand att ha dem som hjälp med att skaffa föda, få kläder, som transportmedel osv. Sedan under tidens lopp har människans behov av att ha djur förändrats (Warner, Bergström, Löwgren, Almgren & Alquist, 2002). Idag har sällskapsdjur socialt stor betydelse inom alla samhällsorganisationer såsom tullväsendet, rehabiliteringsarbete, polisväsendet, som assisterande syn- och hörselskadade och inom pediatrisk och psykiatrisk vård samt äldrevård (Beck-Friis, B., Strang, & Beck-Friis, A., 2007). År 1867 i Bethel i Bielefeld, Tyskland användes sällskapsdjur som en del av behandling för epileptiker. I USA går användningen av djur som terapi tillbaka till i rehabiliterings syfte bland militärer på Army Air Force Convalescent Center i Pawling. Intresset för sällskapsdjurets betydelse för människans hälsa uppmärksammades under1960- talet av barnpsykoterapeuten Boris Levinson då han använde sällskapsdjur som en diagnostisk och terapeutisk teknik. Samuel och Elizabeth Corson utförde en av de tidigaste vetenskapliga studierna av effekten av djur i institutionella enheter (Beck & Katchler, 1996). Sällskapsdjurs inverkan på människor Maslow och Frager (1987) anser att människans behov är ordnade i fem olika steg, den så kallade behovstrappan. I denna ingår kroppsliga behov, trygghetsbehov, gemenskaps- och tillgivenhetsbehov, behov av uppskattning och behov av självförverkligande. De menar att efter tillfredsställelse av den lägre nivån blir behovet på nästa steg viktigare. Här spelar sällskapsdjur en stor roll. För många är sällskapsdjur såväl trygghet, tillgivenhet som gemenskap. De ger oss sin uppskattning och glädje och tillgodoser vårt behov av självrespekt (Maslow & Frager, 1987). Enligt Norling (2002) avses med sällskapsdjur djur som oftast har flera funktioner, så som att ge psykisk, social och fysisk stimulans. De kan även ge trygghet och ibland vara till nytta som att vakta, jaga eller dra. Välbefinnande Välbefinnande avser individens subjektivt upplevda livstillfredsställelse, dvs. den utsträckning i vilken det upplevs att de psykologiska och sociala behoven är tillgodosedda (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson, & Sjöbeck, 2000). Enligt Norling och Svanberg (2007) kan djuren bli ett viktigt sällskap när bekantskapskretsen tunnas ut. Människan kan genom att sköta om sitt djur 1

6 glömma bort sina bekymmer. Sällskapsdjur kan bidra till fysisk aktivitet, utevistelse och promenader vilket resulterar i positiva effekter för ägarens välbefinnande. Hundägarna känner sig mindre rädda i kontakt med främmande människor. Fortsatt socialt engagemang och deltagande i dagliga aktiviteter är viktigt för de ensamma människorna. Människor är intresserade av djur och detta leder till samtalsämnen och kontakt med ägaren (Norling & Svanberg, 2007). Meningsskapande Antonovsky (1991) myntade begreppet KASAM, dvs. Känslan Av Sammanhang. Vi tillpassar våra liv och vår tillvaro efter våra möjligheter att göra tillvaron full av mening, fattbar och hanterbar. Sällskapsdjur gör livet mer meningsfullt för många människor. Människor känner att de betyder något för någon (meningsfullhet), att sällskapsdjuret ger kärlek (tydlighet, villkorslös och begriplig) så att livet, trots motgångar, med hjälp av djuret kan bli hanterbart (Beck-Friis et al., 2007). Enligt Beck-Friis et al. (2007) är ensamhet den svåraste en individ kan drabbas av. Relationer är meningsskapande och ensamhet är därmed kopplad till meningslöshet. En människa utan kommunikation och umgänge anses ur ett psykologiskt och socialt perspektiv som död. Med ensamhet menas den sociala ensamheten som oftast är påtvingad. Här har hunden som sällskapsdjur och nära vän en stor betydelse. Ensamhetskänslan kan uppträda inför gränssituationer i livet. Den positiva gränssituationen visar sig bl.a. när barnet flyttar hemifrån eller gifter sig då väljer de flesta att skaffa en hund och få ett tillgivet barn som aldrig blir vuxen. Att bli uppskattad för sin omsorg är meningsskapande. Till den negativa gränssituationen gäller dödsfall och egen svår sjukdom. I en sådan situation, då man har förlorat hoppet och känner sig osäker, är hunden till störst tröst och minskar ensamhetskänslan. Ägaren upplever en reservationslös uppmärksamhet och kärlek från sitt sällskapsdjur. Genom att ta hand om och sköta om en hund som är en tacksam varelse blir man engagerad av någon som behöver hjälp och skydd och därmed känns livet meningsfullt (Beck-Friis et al., 2007). Lugn och ro Enligt Moberg (2000) ger kroppslig närhet och beröring trygghet och avspänd känsla. Beröring frisätter oxytocin hos djur och människor, oxytocinfrisättning skapar känslomässiga band, goda relationer, har betydelse för hälsa och stimulerar lugn och ro systemet. Lugn och ro- reaktionen kännetecknas av sänkning av blodtryck, lägre nivå av stresshormoner, effektivare matsmältning, näringsupptag och viktuppgång (Moberg, 2000). Alla levande varelser har behov av fysisk beröring. 2

7 Hundägare upplever likartade känslor när deras hundar slickar handen eller buffar på dem. Hundar bryr sig inte om ägarens fysiska ohälsa och är omedelbar i sin kommunikation. De märker om ägaren är ledsen och tröstar den genom fysisk kontakt (Beck-Friis et al., 2007). Enligt Jorgenson (1997) minskar sällskapsdjur vardagsstressen hos sina ägare. Detta sker genom att ägarna kommunicerar med sina djur och har vissa utomhusaktiviteter med dem vilket leder till en bättre fysisk och psykisk hälsa (Jorgenson, 1997). I en annan studie har effekten av sällskapsdjur på deltagarna vid en akut stressituation betonats. Studien visar att individer med sina djur närvarande i den stressiga situationen kände sig mindre psykologiskt pressade än de som hade enbart mänskligt sällskap eller inget sällskap alls (Allen, Blascovich, Tomaka & Kelsey, 1991). Effekter av sällskapsdjur på äldre människor Människan är en social varelse. De sociala relationer och dess omfattning är av stor betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldersgrupper (Lagergren & Wånell, 2001). Det finns olika psykologiska fenomen som kan påverka effekten på hälsa. Äldre sällskapsdjurs ägare blir mer fysiskt aktiva och vågar sig ut i naturen. De blir mindre isolerade och är mer sociala. Social kompetens och social träning är viktiga ingredienser i äldreomsorg och egenvård. Människor med svårighet att kommunicera och de som drar sig undan eller uppträder olämpligt har svårare att få socialt stöd och hjälp från omgivningen. Med försämrad verbal förmåga och kroppsspråk och humörsvängningar vid sjukdomar som demens eller depression kan social understimulering och isolering bli hälsohotande (Norling, 2002). Äldre människor, speciellt kvinnor som under hela sitt liv har tagit hand om familj och barn, känner sig ofta ensamma eftersom deras barn blir vuxna och flyttar för att skapa sina egna familjer. Att ansvarar för och ta hand om ett djur och dess välbefinnande återge äldre den förlorade rollen. Det faktum att den ensamma ägaren kan prata eller läsa högt för sitt djur bidrar till positiva psykiska effekter (Norling & Svanberg, 2007). Äldre personer är beroende av regelbunden, daglig stimulans både psykiskt, fysiskt och socialt. Naturbaserad aktivitet som friluftsliv, promenader och umgänge med en hund har denna effekt på äldre. Med stigande ålder ökar intresset för djur och natur men på grund av olika sociala hinder, psykiska och fysiska sjukdomar minskar kontakten med djur. I många länder har de äldres djurkontakt ökat framförallt genom frivilligverksamhet (Norling, 2002). Enligt Enligt Förenta nationernas deklaration (1991, refererad i Dehlin och Rundgren, 2007) om de äldres rättigheter ska äldre människor ha tillgång till hälsovård som främjar deras fysiska, psykiska och 3

8 emotionella välfärd som fördröjer sjukdomar. Äldre bör ges möjlighet till institutionsvård som ger trygghet och social och själslig stimulans i en mänsklig och trygg miljö (Dehlin & Rundgren, 2007). Hälsofrämjande åtgärder motiverar individer till positiva aktiviteter för att öka hälsa och välbefinnande (Kristoffersen, 1998). Enligt Folkhälsorapport (2001) är en grundläggande förutsättning för ett lyckat folkhälsoarbete kunskap och insikten att utveckling av hälsa och funktionsförmåga är påverkbart. AAT avser animal-assisted therapy som handlar om att djuret ingår i en behandlingsprocess där avsikten är att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner (Norling, 2002). I studie av Lafrance, Garcia och Labreche (2007) där effekten av djurterapi hos en äldre person med afasi visade resultatet att AAT hade goda effekter på både social- verbal och social icke- verbal kommunikation hos deltagaren. En av sjuksköterskans professionella uppgift är att öka möjligheten och förutsättningarna för patienten att göra ett hälsofrämjande val för att främja hälsa och minska sjukdom i samhället (Pellmer & Wramner, 2007). Viljan till en god hälsa förutsätter en känsla av meningsfullhet, deltagande och sammanhang hos äldre (Lagergren & Wånell, 2001). Sjuksköterskans roll i omvårdnad av äldre människor Begreppet omvårdnad innebär främjande av individens behov både medicinskt, fysiskt och även psykologiskt och socialt. Omvårdnad syftar till att hjälpa människor att ordna och utföra handlingar som sammanhänger med det dagliga livet (Wiklund, 2006). Omvårdnaden ställer höga krav och kräver ett etiskt professionellt förhållningssätt. Patientens behov av omvårdnad är alltid utgångspunkten och sjuksköterskans uppgift är att tillgodose patientens grundläggande behov och att vara lyhörd för hans/hennes upplevelser och reaktioner i den situation där patienten befinner sig. Det är inom dessa livsområden som sjuksköterskan har kompetens att hjälpa (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). Enligt Olsen-Hellberg och Melin (1996) har sjuksköterskan omvårdnaden som sitt ansvarområde och ska i sitt yrke placera människan i fokus. Sjuksköterskan ska förstå, respektera och vara observant på att varje människa har en unik livshistoria. För att ge en god vård krävs det förutom fackkunskap även psykologiska kunskap, känsla och inlevelseförmåga. Det krävs vetenskap om individens behov av social trygghet, kärlek, tillgivenhet, behovet av att betyda något för någon och även behovet av omväxling. Det är inom geriatriken nödvändigt att ha en helhetssyn på individen för att nå effektiva resultat. Äldres sjukdomar är oftast av bestående karaktär men man kan genom utförande av olika åtgärder förbättra deras hälsa och tillstånd (Olsen- Hellberg & Melin, 1996). 4

9 Det är kommunerna som har ansvar för äldreomsorgen i Sverige. Äldreomsorgen omfattar hemtjänsten, hemsjukvården och särskilda boenden (Socialtjänstlagen 2 001:453). När behovet av vård ökar kan ett särskilt boende erbjuds där finns en möjlighet till kvalificerad vård efter det ökade hjälpbehovet. Äldreboendet kan vara ett särskilt boende dvs. en egen lägenhet där vårdtagaren för hjälpinsatser från kommunen eller ett gruppboende där vårdtagaren har sitt eget rum och delar övriga ytor med andra vårdtagare. På gruppboende finns personal dygnet runt (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2000). Att arbeta inom äldreomsorgen kan vara ett komplext arbete. Det behövs mycket kunnighet, lust och engagemang för att på bra sätt tillfredsställa den omvårdnad som den äldre människan har behov av (Blomqvist & Edberg, 2004). Problemformulering Under de senaste åren har man börjat använda djur för ett terapeutiskt syfte inom vårdboenden. Eftersom det saknas tillräcklig forskning inom detta område då är det av stor betydelse att belysa om det finns vetenskapliga belägg för att det finns fördelar av att använda sällskapsdjur som terapi på äldreboende. Syfte Syftet med studien var att kartlägga om sällskapsdjur har någon inverkan på äldre människors fysiska, psykiska och sociala hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Frågeställning Hur kan sällskapsdjur inverka på människors hälsa och välbefinnande på äldreboende? 5

10 Metod Design Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde. Den syftar till att åstadkomma en syntes av data från tidigare genomförda empiriska studier (Forsberg & Wennström, 2008). Metoden som författarna använde, beskrivs av Forsberg och Wennström (2008) som en process av åtta olika steg för att genomföra en litteraturstudie, d.v.s. problemformulering, formulering av frågeställningar, formulering av en plan för litteraturstudien, bestämning av sökord och sökstrategi, val av litteratur i form av vetenskapliga artiklar, kritiskt värdering och val av litteratur som ska ingå, analys och diskussion av resultat och sammanställning och slutsats. Datainsamling och urval Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl. Vid datainsamlingen användes följande sökord: nursing home, elderly, dementia, AAT, dog, aged, pet, quality of life och animalassisted therapy. Vid sökningen användes sökorden i olika kombinationer med varandra (se tabell 1). Tabell. 1 Redovisning av artikelsökning Sökningens datum Databas Sökord Utfall Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till resultat Pubmed Animal assisted therapy dementia Pet therapy + nursing home Dog + nursing home Dog + dementia + nursing home Animal assisted therapy + elderly Dog + elderly + nursing home AAT + Nursing home + elderly Cinahl Quality of life + pet therapy + aged Pet therapy + elderly Manuell sökning via referens lista Summa 14 6

11 De artiklar som inte var tillgängliga i free fulltext beställdes via biblioteket. Tre artiklar som fanns med i andra artiklars referenslistor var intressanta och efter databassökningen gjordes en manuell sökning. Av dessa tre artiklar fanns en artikel tillgänglig i databasen PubMed men de andra två artiklarna var inte tillgängliga i free fulltext. Genom sökning i databasen Google Scholar kunde de två artiklarna skaffas fram. Inklusionskriterier: Endast artiklar som svarar på studiens frågeställning och syfte användes. Studierna handlade om sällskapsdjur och äldre människor som bor på äldreboende. Artiklar innefattade dementa eller icke-dementa äldre. Enbart vetenskapliga artiklar användes. Endast engelskspråkiga artiklar användes. Endast artiklar med fulltext användes. Exklusionskriterier: Artiklar som saknade abstrakt valdes bort. Valda artiklar: Sökningen resulterade i totalt 14 artiklar för vidare granskning. Artiklarna sammanställdes i en bilaga (se bilaga 1). Artikelgranskning Under artikelsökning i databaserna lästes först båda abstraktet av de artiklar vars titel passade studien. Därefter genomlästes de artiklar som var relevanta för studiens syfte och frågeställning. Eftersom i denna studie ingick både randomiserade och kvasi- experimentella studier användes en modifierad granskningsmall enligt Forsberg och Wennström (2008) för kvalitetsbedömning av kvantitativa och kvalitativa artiklar (se bilagor 2 och 3). Detta gjordes genom att frågor som ingick under rubriken undersökningsgrupp och intervention valdes att inte ta med i granskningsmallen eftersom detta besvarades redan i sammanställning av artiklarna. Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) tilldelades ett (1) poäng per fråga för ett positivt svar och noll (0) poäng utdelades per fråga för ett negativt svar. Bedömningen ledde till en poängsumma som sedan räknades om i procent av den totala poängsumman. Vi gjorde därefter en gradering av kvalitet. 7

12 Artiklarna värderades mellan grad 1 till 3, där grad 1 bedömdes som hög kvalitet med %, grad 2 bedömdes som medel- kvalitet med % och grad 3 bedömdes som låg kvalitet med % av möjliga granskningspoängen Artiklarna kvalitetsvärderades beroende på studiernas design, dvs. den kvalitativa och kvantitativa designen (Willman et al., 2006; Forsberg & Wennström, 2008). Analys och tolkning av data Studien genomfördes enligt Forsbergs och Wennströms forskartriangulering (Forsberg & Wennström, 2008). Alla valda artiklar genomlästes av oss var och en för sig för att skaffa en helhetsbild av studiernas resultat. De viktiga och väsentliga delarna i artiklarnas resultat som svarade mot studies syfte och frågeställningen markerades med olika överstrykningspennor av oss båda var och en för sig. De markerade delarna jämfördes och diskuterades. Därefter lästes de överstrukna delarna ytterliggare en gång i artiklarnas resultat för att identifiera och markera de centrala fynden. Genom att undersöka likheter och skillnader i de centrala fynden i studierna färglades materialet i tre olika kategorier och underkategorier till resultatet för att ha möjlighet att besvara frågeställningen på ett tillfredställande och mera överskådligt sätt. Under analys och tolkning av materialet framträdde följande tre kategorier och underkategorier: Fysisk inverkan: nutrition, blodtryck, trötthet. Psykisk inverkan: beteende, sinnesstämning, ensamhet och välbefinnande. Social inverkan: verbal interaktion. Etiska överväganden Enligt Forsberg och Wennström (2008) bör vid systematiska litteraturstudier göras etiska överväganden när det gäller urval och presentation av resultatet. All aktuell litteratur som användes i litteraturstudien granskades. I litteraturstudien ingick bara de originalartiklarna som motsvarar etiska krav av etisk kommitté och följer etiska regler. Alla artiklar som ingick i litteraturstudien granskades och redovisades på ett objektiv sätt. Alla resultat som svarar för respektive mot frågeställningen presenterades. 8

13 RESULTAT Resultat presenteras med hänsyn till studiens syfte och frågeställning i löpande text med kategorier och underkategorier som rubriker. För ytterligare information om artiklarnas resultat hänvisas till bilaga 1. Sällskapsdjurens inverkan på äldre människor inom äldreboende Fysisk inverkan Fler studier påvisade effekt av djurterapi på fysisk hälsa. Stas, Amati, Costa, Resta, Senepa, Scaraflotti, Aimonino och Molaschi (2004) undersökte effekten av djurterapi på boende med ålder relaterad kronisk sjukdom i äldreboende. Resultatet visade att interaktion med djur ledde till en signifikant sänkning av deltagarnas blodtryck (Stasi et al., 2004). Crowly- Robinson, Feenwick och Blackshaw (1996) visade att en besökande hund eller inneboende hund på en institution resulterade i en signifikant minskning av utmattning, trötthetskänsla och spändhet under test perioden (Crowly- Robinson et al., 1996). Edwards och Beck (2002) undersökte om akvarium hade någon påverkan på nutritionsintag hos äldre med Alzheimers sjukdom i äldreboende. Resultatet visade att nutritionsintaget ökade hos majoriteten vilket resulterade i en minskning av intaget av nutritionstillägg. De flesta hade en viktökning under den månad då akvariet introducerades (Edwards & Beck, 2002). Psykisk inverkan Beteende I studier av Richeson (2003) och Sellers (2005) visades att djurterapi resulterade i en minskning i agiterat beteende hos äldre demenssjuka. Anhöriga och personal ansåg att vissa deltagare var mer alerta och engagerade och pratade ofta oändligt om hunden de hade haft kontakt med (Richeson, 2003; Sellers, 2005). McCabe, Baun, Speich och Agrawal (2002) visade effekten av en inneboende hund på beteende- problem hos personer med Alzheimers sjukdom på ett äldreboende under dagoch kvällstur. Resultatet visade en minskning av beteendeproblem dvs. aggressivitet, samarbetsovillighet, irrationalitet och rastlöshet under dagskiftet jämför med kvällstid. Resultatet visade vidare att beteende problemen var signifikant lägre under kvällstid jämfört med dagtid (McCabe et al., 2002). Lutwack-Blom, Wijewickrama och Smith (2005) undersökte om det är besöket i sig som påverkade resultatet av studie eller sällskapsdjurets effekt som terapi. Resultatet visade en signifikant positiv förändring för ilska och förvirring hos gruppen som hade besök av frivilliga med hund (Lutwack-Blom et al., 2005). 9

14 I en studie av Edwards och Beck (2002) ledde introduktion av akvarium till att deltagarna som led av Alzheimers sjukdom blev lugnare, satt längre vid bordet och tittade på akvariet jämfört med tiden före introduktionen. Studien av Crowly- Robinson et al. (1996) visade att anspänningen minskade signifikant i äldreboende med inneboende hund. Ilska minskade i alla tre grupper. Det visades att äldreboende med en inneboende och besökande hund hade en hög signifikant minskning av förvirring (Crowly- Robinson et al., 1996). Sinnesstämning Studier av Lutwack-Blom et al. (2005) och Sellers (2005) visade att djurterapi inte hade någon effekt på äldre människor med depressiva symtom. I studier av Stasi et al. (2004) och Colombo, Dello Buono, Smania, Raviola och DeLeo (2006) visades att kontakt med djur har positiv effekt på depressiva symtom (Colombo et al., 2006; Stasi et al., 2004). Men i studien av Stasi et al. (2004) där användes det katter var skillnaden dock inte statistisk signifikant. Crowly- Robinson et al. (1996) visade att depression hade minskat hos de äldre deltagarna med en besökande hund, en bofast hund eller en besökande person. Richeson och McCullough (2003) visade att djurterapi resulterade till att de äldre deltagarna blev mer intresserade, ivriga, entusiastiska, uppmärksamma och inspirerade. Ensamhet Banks och Banks (2002) undersökte om djurterapi hade någon effekt på ensamhetskänslan hos äldre Resultatet visade en signifikant minskning av ensamhetskänslan hos dem som hade djurterapi som behandling. Välbefinnande I studie av Colombo et al. (2006) visades en signifikant förbättring i de äldre deltagarnas subjektiva uppfattning om livskvalité och positiva effekter när det gäller psykiskt välbefinnande. Studien av Sellers (2005) visade att djurterapi resulterade i en högre livskvalitet för äldre demenssjuka på äldreboende. Prosser, Townsend, och Staiger (2008) visade att ett besökande djurprogram optimerade deltagarnas personliga välbefinnande. Richeson och McCullough (2003) visade att djurterapi resulterade till att de äldre deltagarna kände sig mer tillfredsställda med livet. 10

15 Studien av Kawamura, Niiyama och Niiyama (2009) visade att de flesta deltagarna var tidigare hundägare och såg fram emot att träffa hundar. De tyckte att hundbesöken var det trevligaste momentet i deras liv på äldreboendet, de blev mer säkra på sig själva och kände delaktighet i hundens tillväxt. De fick möjlighet att ta distans från de dagliga rutiner som kan framkalla stress och irritation till följd av kontakt med andra boende och personal (Kawamura et al., 2009). Social inverkan I Richeson s studie visades att djurterapi resulterade i en signifikant ökning i social interaktion hos deltagarna (Richeson, 2003). Colombo, Dello Buono, Smania, Raviola och DeLeo (2006) visade att de äldre människorna som deltog i djurterapi med en kanariefågel upplevde en positivare självkänsla för att skapa flera sociala relationer. Studien av Kawamura, Niiyama och Niiyama (2009) visade att AAT väckte minne av tidigare hundägarskap hos de äldre deltagarna och stimulerade till interaktion med de besökande frivilliga hundägarna, personal och andra boende. Kommunikation med frivilliga besökare gav deltagarna möjlighet till uppdatering av sociala förändringar utanför institutionen (Kawamura et al., 2009). Prosser, Townsend och Staiger (2008) och Fick (1992) visade att djurterapi ökade den sociala interaktionen, deltagarna pratade efter interventionen om djur och delade sina berättelser med varandra. Studie av Sellers (2005) visade att djurterapi resulterade i en ökning av social beteende såsom leende, beröring, sökning, verbalisering hos deltagarna. Kaiser, Spencer, Mcgavin, Struble och Keilman (2002) jämförde sociala beteende hos äldre vid besök av en glad person och besök av en hund på ett äldreboende. Deltagarna klappade och hade en mer kroppsligt kontakt med hunden än med den glada personen. Deltagarna hade lika antal leende vid både besök av hunden och den glade personen (Kaiser et al., 2002). 11

16 Diskussion Sammanfattning av huvudresultat Sällskapsdjurens inverkan på äldre människor inom äldreboende Resultatet av studien påvisade att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Resultatet visade att djurterapi (AAT) har positiva effekter på äldres fysiska hälsa. Det visade att en besökshund eller inneboende hund på en institution leder till minskning av utmattning och trötthetskänsla. Introducering av ett akvarium resulterade i en ökning av nutritionsintag och vikt. Studien åskådliggjorde djurterapins positiva effekter på psykisk hälsa. Beteendeproblem som aggressivitet, samarbetsovillighet, irrationalitet och rastlöshet minskade hos Alzheimer patienter. Djurterapi resulterade i en ökning av livskvalitet och minskning av depression och ensamhet. Flera studier visade att djurterapi ökar den sociala interaktionen och förbättrar de äldres sociala beteenden. Både dementa och icke-dementa äldre människor får positiva effekter av sällskapsdjurens närhet. Resultatdiskussion Resultatet visade att djurterapi inverkar positivt på äldre människors fysiska hälsa. Djurterapi förbättrar nutritionsstatus, minskar trötthetskänslan och stabiliserar blodtrycket hos äldre patienter. Studien visade att djurterapi ökade nutritionsintaget hos dementa äldre på ett äldreboende vilket ledde till viktökning hos deltagarna. Enligt Moberg (2000) frisätts oxytocin vid beröring och kontakt med sällskapsdjur hos både människor och djur. Oxytocin har betydelse för hälsa och stimulerar lugn och ro systemet. Detta leder till sänkning av blodtryck, sjunkning av nivå av stresshormoner, effektivare matsmältning, näringsupptag och viktökning (Moberg, 2000). Sjuksköterskor har till sin omvårdnadsuppgift att tillgodose patienternas fysiska och kroppsliga behov. Vi tycker att för många äldre människor finns det samband mellan mat och kontakt med andra människor. Ofta vill inte äldre människor äta bara för att det känns tråkigt att äta ensam. Inom äldreboende drabbas ofta de äldre av viktminskning på grund av deras fysiska sjukdomar och därmed dålig aptit. Att normalisera nutritionsstatus hos patienter är en av sjuksköterskans uppgifter. Norling (2002) har betonat att vissa äldre människor blir fysisk inaktiva på grund av olika funktionshinder. Som resultat blir detta en stor arbetsbelastning i omvårdnadsarbetet där krävs det mer tid av vårdpersonalen (Norling, 2002). Resultatet visade att djurterapi minskar trötthetskänsla och förbättrar det fysiska tillståndet hos äldre människor. Sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose patientens grundläggande behov som patienten själv saknar resurser för. Vi tycker att här 12

17 spelar miljön och omgivningen runt patienter en stor roll och ofta har varje liten detalj i miljön betydelse för den äldre människan. Sällskapsdjur kan hjälpa vårdpersonalen att främja fysisk hälsa hos äldre människor. Resultatet visade att djurterapi minskar ensamhetskänsla hos äldre människor. Enligt Norling och Svanberg (2007) blir ofta äldre människor ensamma. Sällskapsdjur hjälper de äldre att få den omhändertagande rollen tillbaks. Det faktum att den ensamma ägaren kan prata med sitt sällskapsdjur och detta bidrar till positiva psykiska effekter. Genom kontakt med djur skapas hos äldre en känsla av meningsfullhet (Norling & Svanberg, 2007). Vi tycker att inom äldreboende kan sjuksköterskan som arbetsledare genom praktisk erfarenhet och vetenskapsbaserad forskning använda nya metoder för att främja patientaktiviteter. Ett exempel kan vara kontakter med sällskapsdjur. Ensamhetskänsla kan leda till depression (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson, & Sjöbeck, 2000). Denna studie uppvisade att kontakt med djur har positiv effekt på depressiva symtom. Vi vet av egen erfarenhet att äldre som vårdas på geriatriska avdelningar drabbas mer av depression till följd av förlust av social kontakt, isolering, brist på stimulans och känsla av beroende. Allt detta ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdande arbetsuppgift då de drabbade har svårt med att fortsätta med sina ordinarie aktiviteter. Sällskapsdjur ger kärlek och livet trots motgångar kan bli hanterbart. Äldre på äldreboende har ofta inte så många stimulerande aktiviteter att se fram emot under dagen. Djur har denna förmåga att kommunicera med människor på ett helt annat sätt än vad individer gör. Vi fann att djurterapi kan skänka äldre människor livsglädje och även distans från de vardagliga rutinerna. På detta sätt kan äldre på äldreboende bli mera tillfredsställda med livet och se någon mening med livet. Andelen äldre med demenssjukdomar ökar med stigande ålder. Agiterade beteende är vanligt förekommande bland dementa äldre och är en stor problematik inom äldreboende i samband med omvårdnaden. Studien visade att agiterad beteende minskar hos demenssjuka patienter med hjälp av djurterapi. Vi tycker att djurterapi har visat sig att ha positiv psykisk inverkan på äldre människor inom äldreboende och kan användas som ett komplement till de andra behandlingsformer som läkemedel eller kognitivbeteende terapi för att minska depressiva symtom, agiterade beteenden och att öka känslan av meningsfullhet hos de äldre. Vi tycker vidare att äldre dementa med agiterad beteende kan i kontakt med djur beter sig på ett aggressivt sätt vilket kan leda till att djuret blir rädd och reagerar. Därför anser vi det viktigt att det finns kunniga och utbildade personal och speciell tränad hundförare som kan ha situationen under kontroll vid terapi sessionerna på äldreboenden. 13

18 Vårt studieresultat visade att kontakt med sällskapsdjur ledde till interaktion med besökande frivilliga hundägare, personal och andra boende. Äldre människor pratade efter interventioner om djur och delade sina berättelser med varandra. Enligt Norling (2002) blir äldre sällskapsdjurs ägare mindre isolerade och är mer sociala. Social kompetens och social träning är viktiga ingredienser i äldreomsorg och egenvård. Denna studie visade att djurterapi ökar social beteende som leende, beröring och verbalisering hos äldre dementa patienter på äldreboende. Dementa patienter har ofta på grund av verbal och icke-verbal oförmåga svårighet att delta i sociala aktiviteter vilket leder till isolering och försämrad hälsa och välbefinnande. Studien visade att social interaktion ökar hos äldre i samband med djurterapi. Det är ett faktum att människan är en social varelse och beroende av sociala relationer. När äldre människor placeras på äldreboende begränsas ofta deras sociala nätverk och möjlighet till kommunikation. Detta kan ledda till psykiska och fysiska störningar. Vi anser att djurterapi kan vara en effektiv metod i omvårdnad av äldre på institutioner i social stimulerande syfte i en trygg miljö. Vi anser att även om denna studie påvisade positiva effekter av djurterapi på äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande inom äldreboende dock kan det finnas många hinder för att möjliggöra planering och organisering av djurterapi inom äldreboende. Vid omvårdnadsplanering av äldre är det av stor betydelse att beakta risken för allergier och bakterier hos både avdelningspersonalen och boenden. Vi vet av erfarenhet att de äldre som tidigare har varit djurägare är mer positiva till djurterapi än de som inte har ägt något djur. Det kan även förekomma rädsla för djur hos personal och boende vilket leder till att det blir mer tidskrävande och därmed svårhanterad. Metoddiskussion En litteraturstudie genomfördes för att undersöka effekten av AAT, AAA och sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Vi ville hitta aktuell forskning som redan fanns inom ämnet och en litteraturstudie var lämplig för vårt syfte. AAT och AAA är jämförelsevis nya forskningsområden och på grund av detta var det svårt att hitta artiklar som var relevanta till studiens syfte. 14

19 Publiceringsåren har inte begränsats på grund av svårigheter att hitta relevanta artiklar för litteraturstudien och det faktum att de huvudsakliga behoven hos människor inte har förändrats under tid. Alla vetenskapliga artiklar som användes i vår litteraturstudie var publicerade på engelska. Vår analys och tolkning av vetenskapliga artiklar kunde ge upphov till misstolkningar av studiernas resultat. Vi har försökt att minimera risken genom att läsa igenom artiklarna var och en för sig. Vi var på grund av den subjektiva bedömningen av artiklarnas innehåll väl medvetna om de eventuella misstolkningar som kan ha uppstått vid genomgång och granskning av litteraturen. Artiklar som valdes till studien är en blandning av studier med dementa och icke-dementa äldre på äldreboende vilket kan styrka sällskapsdjurens effekt på hälsa och välbefinnande för äldre inom olika typer av äldreboende. Vi har vid kvalitetsbedömning av valda vetenskapliga artiklar antagit att alla artiklar har övervägt etiska principer även om detta inte nämndes i alla artiklar. Vi tycker att detta examensarbete har stor teoretisk och praktisk betydelse eftersom djurterapi är ett område med begränsad forskning inom omvårdnaden i allmänt och speciellt i omvårdnaden av äldre människor. Sjuksköterskans uppgift är att närma sig patienten på ett övergripande sätt, att tänka vid bemötande av patienten på hela människans behov, att bygga bemötande på patientens upplevelse av sin situation. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar förhållandena så att en äldre människa på äldreboende kan spela en aktiv roll. Vi ser att djurterapi kan hjälpa till med detta men innan någonting kan användas i praktiken behövs det ytterligare forskning inom området för att få bättre teoretiska kunskaper. Förslag till vidare forskning Vi tycker att det saknas tillräcklig forskning inom detta område. Det är av största vikt att uppdatera kunskaper om sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande för att använda dessa kunskaper i omvårdnaden av äldre. Det behövs också undersökningar om eventuella negativa effekter av djurterapi på äldre människor samt även på vårdpersonalen när det gäller allergier, bakterier och även rädsla för djur. Vid ankomstsamtal kan sjuksköterskan efterfråga den äldres inställning till, tidigare erfarenhet av och önskan om besök och kontakt med djur för planerad djurterapi. Förslag till kommande studier är mer långsiktiga studier där det undersöks hur sällskapsdjur kan inverka på äldre människors hälsa och välbefinnande samt vilka fördelar och 15

20 nackdelar som kan förekomma i samband med djurterapi. Slutsats Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett terapeutiskt komplement till andra behandlingsformer i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende. Det behövs dock fler långsiktiga studier inom detta område. 16

Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre -en outnyttjad omvårdnadsåtgärd

Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre -en outnyttjad omvårdnadsåtgärd Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre -en outnyttjad omvårdnadsåtgärd Lina Ivarsson Linda Johansson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad - Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Vt 2012 Sektionen för

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

-En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande. Författare: Lizette Persson och Linnea Öberg

-En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande. Författare: Lizette Persson och Linnea Öberg Djur i vården -En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande Författare: Lizette Persson och Linnea Öberg Handledare: Elisabet Werntoft Kandidatuppsats Hösten

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Hundbesök till äldre i Härjedalens kommun

Hundbesök till äldre i Härjedalens kommun Hundbesök till äldre i Härjedalens kommun En försöksverksamhet med hundar, ungdomar och äldre Lena Löfskog FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2012 ISSN:1651-7253 FÖRFATTARE: LENA LÖFSKOG Sammanfattning Enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Djur i vården av äldre personer på särskilt boende - En systematisk litteraturöversikt.

Djur i vården av äldre personer på särskilt boende - En systematisk litteraturöversikt. Djur i vården av äldre personer på särskilt boende - En systematisk litteraturöversikt. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Johanna Reneland Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng OM5250 HT 2010 OMFATTNING HANDLEDARE

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Hund på recept. en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund

Hund på recept. en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund Hund på recept en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund Lek med tanken att ett läkemedelsföretag skulle presentera ett piller som utan biverkningar lindrade depressioner, ökade motivationen

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2010 Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom Författare

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vårdande med hjälp av djur En möjlighet att främja boendes välbefinnande inom äldrevården?

Vårdande med hjälp av djur En möjlighet att främja boendes välbefinnande inom äldrevården? Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdande med hjälp av djur En möjlighet att främja boendes välbefinnande inom äldrevården? Examensarbete i: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp Program/Utbildning:

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

VÅRDHUNDENS BETYDELSE FÖR PERSONER MED OLIKA DEMENSSJUKDOMAR

VÅRDHUNDENS BETYDELSE FÖR PERSONER MED OLIKA DEMENSSJUKDOMAR VÅRDHUNDENS BETYDELSE FÖR PERSONER MED OLIKA DEMENSSJUKDOMAR Kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Grundnivå Examinationsdatum: 120508 Kurs:

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ohälsa hos äldre till följd av ensamhet En litteraturstudie

Ohälsa hos äldre till följd av ensamhet En litteraturstudie EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:106 Ohälsa hos äldre till följd av ensamhet En litteraturstudie LINDA GRUNDHALL ANNIKA

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad - En litteraturstudie Författare: Sara Erikson Emelie Persson Program: Ämne: Kurskod: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad,

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen

Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen Litteraturstudie Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen Författare: Caroline Bylander Emmelie Ek Termin: VT12 Kurskod: 2OM340 Sammanfattning Syftet med den här litteraturstudien

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre.

Faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. Faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. Nina Danielsson, Jill Karlström och Malin Petersson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010

Läs mer

Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv

Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv Examensarbete Filosofie kandidatexamen Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv En litteraturöversikt The experience of older people's self-determination

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Djurens betydelse för människornas hälsa. Margareta Håkanson

Djurens betydelse för människornas hälsa. Margareta Håkanson Djurens betydelse för människornas hälsa Margareta Håkanson Omslagsbilden: Foto Ingela Carlsson Foto i skriften: Margareta Håkanson där ej annat anges ISBN: 978-91-633-5972-9 SLU Margareta Håkanson Grafisk

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer