Bilaga 1. Sammanställning av valda artiklar 1(3)

Transkript

1 Bilaga 1. Sammanställning av valda artiklar 1(3) Författare Tittel Syfte Design Urval Metod Resultat Kvalitet 1. Colombo,G., Dello Buono,M., Smania, K., Raviola,R., & De Leo, D. (2006), Italy Pet therapy and institutionalized elderly: A study on 144 cognitively unimpaired subjekts. Att undersöka om djurterapi har effekter på äldres subjektiva uppfattning om livskvalitet och psykisk status. En kvantitativ randomiserad, N = 144 (varav 97 kvinnor och 47 män), Delade i 3 grupper: *Växt: N= 43, *Kanariefågel N= 48, *Ingen ting N= 53. Enkäter för bedömning av psykologisk status och livskvalitet. Studien visade positiva effekter både hos gruppen med växt och kanariefågel. Att sällskapsdjur har god effekt på psykiskt välbefinnande, depressiva symtom och livskvalitet. 2. Crowly- Robinson, P., Feenwick, C. & blackshaw, J. (1996), Australien. A long-term study of elderly people in nursing homes with visiting and resident dogs. Att undersöka effekten av att ha en besökande hund, en bofast hund eller ingen hund på depression, ilska trötthet, förvirring hos äldre i Kvasiexperimentell, lång tid N= 95 (varav 26 män, 69 kvinnor). *Med bofast hund. * Med besökande hund. * besök av forskaren. Frågeformulär som mäter sinnesstämning. Studien visade att det finns många fördelar med att ha en bofast hund i ett Annars om det inte finns möjlighet till det, kan en besökande hund/person förbättra livet för boenden. 3. Edward, N. & Beck, A. Indiana. 4. Kaiser, L., Spencer, L., Mcgavin, L., Struble, L. & Keilman, L. animal-assisted therapyand nutrition in Alzheimer s Diseases. A Dog and a Happy person visit Nursing Home Residents. Att unsdersöka om animal assisted therapy i detta fall akvariefiskar har någon effekt på individer med AD med avseende på: 1. nutrition intag. 2. förändring i kroppsvikten 3. minskning av Nutritionstillägg. *Att jämföra den sociala beteenden i interaktion med en glad person och en hund hos äldre i en äldreboende *Att ta reda på vilket besök deltagarna föredrar. En kvantitativ stuie. Deskriptiv N= 62 (varav 38 kvinnor och 24 män). N= 10 (varav 6 deltog). Bortfall= 4 Observation. Observation, uppföljningsbesök. Nutrition intaget ökade hos majoriteten i samband med akvariet och resulterade i en minskning av nutritionstillägg. De flesta hade en viktökning inom de 3 månader som akvariet introducerades. Att både besök av en hund och en icke obligatorisk och icke bedömande, glad person hade goda effekter på deltagarna.

2 Bilaga 1. Sammanställning av valda artiklar 2(3) Författare Tittel Syfte Design Urval Metod Resultat Kvalitet 5. Banks, MR., Bank,s WA. Mississippi. 6. McCabe, BW., BAUN, MM., Speich, D. & Agrawal, S. 7. Richeson, N-E. (2003), New England. The effect of animal- assisted therapy on loneliness in an elderly population in longterm care facilitie. Resident dog in the Alzheimer s special care unit. Effects of animal-assisted therapy on agitated behaviors and social interaction of older adults with dementia. Att undersöka om AAT kan minska ensamhetskänslan hos boenden i Att visa effekten av en inneboende hund på beteende problem hos personer med AD i en (SCU) på dag och kväll skift över en 4 veckors period Att undersöka om AAT hade några effekter på äldre demenssjuka med avseende på social interaktion och agiterat beteende. Randomiserad, pilot En Deskriptiv, kvantitativ Studie. En kvantitativ pilot Genomfört i 2 sjukhem i 9 veckor. N= 62 (varav 45 valda), placerad i 3 grupper med 15/grupp. Bortfall= 8 * utan AAT * 30 minuters behandling med AAT en ggr/vecka. * 30 minuters behandling med AAT tre ggr/vecka. N= 22 (varav 15 kvinnor och 7 män). Alla har diagnosen AD eller liknande sjukdom. N= 15 (varav 14 kvinnor och 1 man). Frågeförmulär, enkät. Observation. Frågeformulär, Studiet visade att AAT, även med en behandling av 30 minuters /vecka hade reducerande effekt på ensamhet. De som inte fick någon behandling visade hög grad av ensamhet. Studiet visade en signifikant minskning av agiterad beteende över en 4 veckors tid i dagskift jämför med kväll skift. Resultatet tydde på en minskning av agiterat beteende och en ökning av social interaktion hos äldre med demens. 8. Fick, KM. (1992), 9. Lutwack-Blom, P.., Wijewickrama, R., Smith, B. (2005), The Influence of an Animal on Social Interactions of Nursing Home Residents in s Group Setting. Effects of Pets versus People visits with Nursing Home Resident. Att undersöka effekten av hundens närvaro/frånvaro på frekvent och typ av social interaktion hos boende i Att undersöka om det är besöket i sig som påverkar resultatet eller sällskapsdjurets som terapi. Kvasiexperimentell pilot randomiserad, Experimentell, komparativ N= 36 män. Beteende N= 68 (varav % kvinnor, 42.8 % män). Försöksgrupp: n= 42 Kontroll grupp: n= 26 Frågeformulär. Visade en signifikant skillnad i verbal interaktion hos boende med en hund närvaro under en grupp terapi session. Visade en signifikant positiv förändring för de deltagarna som hade besök av frivilliga med hund.

3 Bilaga 1. Sammanställning av valda artiklar 3(3) Författare Titel Syfte Design Urval Metod Resultat Kvalitet 10. Prosser, L., Townsend, M. & Staiger, P. (2008), Australien. Older people s relationships with companion animals: a pilot study. Undersöka potentialen av ett besökande sällskapsdjursprogram för att förbättra hälsa och välbefinnande hos boende. Att om det gynnar deras förmåga till relation skapande. En kvalitativ pilot N= 18(varav 2 män). Pre & post intervention, frågeformulär, Visade att ett besökande djurprogram ökade social interaktionen, de pratade om djur o delade sina berättelse med varandra. Det hjälpte boende att skapa relationer vilket optimerar deras personliga välbefinnande. 11. Stasi, MF., Amati, D., Costa, C., Resta, D., Senepa, G., (2004), Italy. Pet therapy: a trial for institutionalized frail elderly patients Att undersöka effekten av djurterapi (katt) på boende med kronisk ålder relaterade sjukdom i En kvantitative, experimentell N= 28. *Grupp med en katt. *Kontroll grupp med aktivitet program. Frågeformulär. Resultatet visade förbättring av depressiv symtom hos de som hade interaktion med djur (katt) samt sänkning av blodtrycket. Djurterapi program anses som en bra komponent vid behandling av äldre. 12. Sellers, D. (2005), The evaluation of an Animal Assisted therapy Intervention for Elders with Dementia in Long- Term care. Att undersöka om AAT (kanin) hade några effekter på äldre demenssjuka med avseende på social och agiterat beteende på En kvalitativ experimentell N= 4 (varav 3 kvinnor, 1 man). Videoinspelning, Mini mental test. Resultatet visade en signifikant minskning av agiterade beteende och en ökning av social beteende. 13. Kawamura, N., Niiyama, M., & Niiyama, H. (2009), Japan. 14. Richeson, E. & McCullough, WT ( 2003), New England. Animal- Assisted Activity, Experiences of Institutionalized Japanese Older Adults. A Therapeutic Recreation Intervention using Animal- Assisted Therapy: Effects on the Subjective Well- Being of Older Adults. Att undersöka hur en grupp äldre japanska kvinnor uppfattade AAA och hur deras uppfattning relateras till den kliniska praktiken.. Att undersöka effekten av AAT på äldres subjektiva välbefinnande. En kvalitativ randomiserad N= 8 kvinnor. Semi strukturerad Intervju, N= 37 (varav 29 kvinnor, 8 män). 3 grupper: *Kontroll grupp *AAT *Student besök Enkät, Resultatet visade en positiv känsla för hundar hos deltagarna, de blev mer självsäker i sig själva, De hade avbrott från dagliga rutiner, ökade interaktion med andra genom hundar. Frivilliga upplyste de om samhälls förändringar över tiden. Resultatet visade en signifikant ökning av tillfredsställelse med livet känsla av att vara mer intresserad, ivrig, entusiastisk, uppmärksamt och inspirerad..

4 Resultat av kvalitetsbedömning 1(2) Bilaga 2. Kvantitativa studier Kvalitetsvärde: Ja = 1 poäng Nej = 0 poäng : poäng : poäng Låg: poäng Frågor Colombo Crowly- Robinso n et al Edward & Beck Kaiser et al. Banks & Banks McCabe 1 Speglar titeln studiens 1 innehåll? 2 Återger abstractet 1 studiens innehåll? 3 Återger introduktion 1 motivation till ämnesvalet? 4 Är studiens syfte tydligt 1 beskrivet? 5 Är studiens frågeställningar tydligt 1 beskrivna? 6 Är studiens design 1 lämpligt utifrån syfte? 7 Anges inklusionskriterierna? 8 Anges exklusionskriterierna? 9 Anges val av 0 urvalsmetod? 10 Är urvalet representativ 1 för studiens syfte? 11 Anges var studien 1 12 Anges när studien Anges bortfallets storlek? 14 Beskrivs hur datainsamlingen 1 15 Anges vilka mätmetoder 1 användes? 16 Anges hur dataanalysen 1 17 Beskrivs 1 huvudresultatet? 18 Anges vilka slutsatser drar författarna? 19 Besvaras studiens syfte? 1 20 Beskrivs studiens interna validitet? 21 Beskrivs strumentens reliabilitet? 22 Beskrivs studiens etiska övervägande? Har resultatet klinisk 1 relevans? Summa

5 Resultat av kvalitetsbedömning 2(2) Bilaga 2. Kvantitativa studier Frågor Richeson Fick Lutwack -Blom 1 Speglar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstractet studiens innehåll? 3 Återger introduktion motivation till ämnesvalet? 4 Är studiens syfte tydligt beskrivet? 5 Är studiens frågeställningar tydligt beskrivna? 6 Är studiens design lämpligt utifrån syfte? 7 Anges inklusionskriterierna? 8 Anges exklusionskriterierna? 9 Anges val av urvalsmetod? 10 Är urvalet representativ för studiens syfte? 11 Anges var studien 12 Anges när studien 13 Anges bortfallets storlek? 14 Beskrivs hur datainsamlingen 15 Anges vilka mätmetoder användes? 16 Anges hur dataanalysen 17 Beskrivs huvudresultatet? 18 Anges vilka slutsatser drar författarna? Stasi Richeson & McCullough Besvaras studiens syfte? 20 Beskrivs studiens interna validitet? 21 Beskrivs instrumentens reliabilitet? 22 Beskrivs studiens etiska övervägande? 23 Har resultatet klinisk relevans? Summa Kvalitetsvärde: Ja = 1 poäng Nej = 0 poäng : poäng : poäng Låg: poäng

6 Resultat av kvalitetsbedömning 1(1) Bilaga 3. Kvalitativa studier Frågor Prosser Kawamura Sellers 1 Speglar titeln studiens innehåll? Återger abstractet studiens innehåll? Återger introduktion motivation till ämnesvalet? Är studiens syfte tydligt beskrivet? Vilken kvalitativ metod användes? Är studiens design lämpligt utifrån syfte? Anges inklusionskriterierna? Anges exklusionskriterierna? Anges val av urvalsmetod? Är urvalet representativ för studiens syfte? Anges var studien Anges när studien Beskrevs undersökningsgruppens demografiska bakgrund? Är datainsamlingen tydligt beskriven? Är data systematiskt samlade? Anges hur dataanalysen Är resultatet trovärdigt? Besvarar resultatet studiens syfte? Anges vilka slutsatser drar författarna? Beskrivs studiens etiska övervägande? Har resultatet klinisk relevans? Summa Kvalitetsvärde: Ja = 1 poäng Nej = 0 poäng : poäng : poäng Låg: poäng