Äldreomsorg. Känner du till Stockholm stads trygghetsboenden? Micasa Fastig- i förändring. Sidan 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldreomsorg. Känner du till Stockholm stads trygghetsboenden? Micasa Fastig- i förändring. Sidan 2"

Transkript

1 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM FOTO: ROSIE ALM ÄLDREFORSKNING & UTVECKLING Äldreomsorg Dans och grönsaker motverkar demens Sidan 8 Äldrevården öppnar nya karriärvägar Sidan 12 Samling kring konst och fotbollsminnen Sidan 14 i förändring Sidan 2 Känner du till Stockholm stads trygghetsboenden? Micasa Fastig- Alla lägenheter är anpassade för största möjliga tillgänglighet och de flesta trygghetsboenden har bredare dörrar, led-belysning, i badrummet, elkontakter på bekväm höjd, borttagbara socklar i kök och städskåp, ugn i arbetshöjd m m. I Micasas trygghetsboenden finns värdar som koordinerar aktiviteter och social samvaro som till exempel gemensamma måltider eller fikastunder. Där finns gemensamhetslokaler och gästlägenheter för anhöriga eller andra besök. Det behövs ingen biståndsbedömning för att bo i trygghetsboende, det som krävs är att man är över 75 år och skriven i Stockholms stad. Får du som hyresgäst behov av vård, omsorg eller service kan du ansöka om hemtjänst. Lägenheterna hyrs ut via Stockholms Stads Bostadsförmedling på eller på heter i Stockholm AB är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Läs mer på Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter juni 2013 MEDIA HUSET SÖDERBERG

2 2 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Fler människor än tidigare uppnår hög ålder, vilket medför stora förändringar i äldreomsorgen framöver. Det gäller att hitta nya lösningar för att klara de utmaningar vi står inför. Foton: istockphoto.com Världen förändras och vi står inför stora utmaningar inte minst inom äldreomsorgen Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet startades Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Huvudmän Stockholms stad och Stockholms läns Landsting. Uppdraget är att öka kunskapen om äldre personers levnadsvillkor, hälsa och ohälsa, vård och omsorgsbehov. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum gör analyser och tar fram beslutsunderlag kring frågor som utgår från den äldre personens behov och samhällets förmåga att möta dessa. En annan viktig del i Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums uppdrag är att skapa förutsättningar för att kunskap ska bli använd. Det görs genom forskningscirklar, nätverk och utbildningar för chefer och personal inom vård och omsorg. På Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum arbetar forskare inom medicin, psykologi, sociologi, socialt arbete, strateger, utredare och utvecklingsledare med lång erfarenhet inom äldreområdet. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har även ett nära samarbete med Karolinska institutet och Stockholms Universitet. För att kunna sia in i framtiden och veta vilka utmaningar som väntar är forskning och utvecklingsarbete viktiga områden att satsa på. Genom att studera äldre människors hälsa och livsvillkor samt äldres vård och omsorg så kan vi få mer kunskap om hur samhället ska hitta lösningar på en ökande åldrande befolkning. Forskning innebär att ställa frågor Hur vi vill ha det som äldre, varför blir vissa sjuka när andra lever till 100 år? Hur påverkas vår hälsa av vårt sociala umgänge och hur kan samhället bidra till friskare äldre? Sökandet efter svaren hjälper oss att hitta ny värdefull kunskap och nya lösningar. För att veta vilken äldreomsorg vi kommer att få i framtiden behöver vi först blicka bakåt för att se hur det var förr. Studier visar att det år 1975 gick 25 personer i yrkesverksam ålder på varje 80 år och äldre, idag är det 12 personer i yrkesverksam ålder på varje person som är 80 år och äldre. Två frågor som därför ofta diskuteras är hur vi ska möta den demografiska utvecklingen där vi inom en snar framtid kommer att ha nästan dubbelt så många 80-åringar jämfört med idag. Och där vi har en förväntad arbetskraftsbrist på 5 10 procent. Två stora frågor där svaren och lösningarna knappast är enkla. Det här ökar inte bara trycket på äldreomsorgen även förväntningarna på bra vård och kvalitet i omsorgen ökar. Vi blir äldre och friskare men så småningom kommer krämporna. Förr talade man om att en person i 65-årsåldern var gammal. Så är det inte längre. Studier visar att man är debutant i äldreomsorgen först vid 84 års ålder. Eftersom fler blir riktigt gamla ökar de åldersrelaterade sjukdomarna. Samtidigt kommer medicinska framsteg att göra det lättare att behandla fler diagnoser. Dessutom gör den tekniska utvecklingen och individuellt utformade hjälpmedel att fler äldre kan bo kvar längre i sin egna bostad. Ofta kan det räcka med små förändringar för att eliminera hinder att kunna bo kvar ännu många år i bostaden, vilket är en vinst både för den enskilde och samhället. Här ligger förstås ett stort ansvar på kommuner och fastighetsägare att skapa tillgänglighet och bostadsområden som är anpassade för funktionshindrade och äldre. Men fler människor behöver själva förbereda sig och anpassa sitt boende långt innan vård och omsorgsbehovet träder in. En snabbare ökning av andelen pensionärer och en förväntad arbetskraftsbrist i större delen av västvärlden gör att vi kommer att konkurrera om arbetskraften. Mellan 1990 och 2006 har arbetslivet kortats med i genomsnitt sju år vilket i huvudsak kan förklaras av att ungdomar börjar arbeta allt senare i livet. Stora pensionsavgångar och färre som kommer in på arbetsmarknaden kräver en tidigare start i arbetslivet för unga människor. Fler behöver arbeta, ha rätt utbildning och ett längre arbetsliv. Hittills har arbete inom äldreomsorgen inte varit tillräckligt attraktivt. Så vad krävs för att underlätta framtida rekrytering? Utmaningen är att få fler unga att välja att utbilda sig inom vård och omsorg. Här behövs även mer satsningar där vi visar att äldreomsorgen är en bransch med möjligheter och spännande arbetsuppgifter Vi måste hitta många nya lösningar om vi ska kunna erbjuda samma standard på välfärdstjänsterna 2030 jämfört med idag. En utmaning som vi på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum gärna antar. Chatrin Engbo Direktör för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum PRODUCERAD AV MEDIAHUSET SÖDERBERG AB REDAKTION: ANDERS POST FORMGIVNING: CAMILLA LINDMARK REPRO: BILDREPRO STHLM AB TRYCK: DNEX/BOLD PRINTING GROUP OCH DAILY PRINT PROJEKTLEDARE: ANDERS SÖDERBERG SÄLJARE: ROGER NYDAHL, MARIELLE GISSELSSON, PÄR SÖDERBERG FÖR BILAGOR KONTAKTA: ANDERS SÖDERBERG, MEDIAHUSET SÖDERBERG AB TEL: E-POST: MEDIA HUSET SÖDERBERG VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: KATRIN TONNES, KOMMUNIKATIONSANSVARIG, STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM TEL: ,

3 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 3 Visionen är Stockholms bästa äldreomsorg! Stockholms Äldreboende är ett litet privat vårdföretag som funnits i fem år och driver två äldreboenden, Sabbatsbergsbyn och Riddargården, samt en dagverksamhet centralt i Stockholms innerstad. Verksamheten kännetecknas av värme, glädje och generositet. Stockholms Äldreboende fick Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2011 och boende och anhöriga ger högt betyg i stadens brukarundersökningar. Fokus ligger på verksamhetens kvalitet och utveckling. Visionen är Stockholms bästa äldreomsorg. Inom Stockholms Äldreboende har vi från första början gjort klart att vi ska driva en verksamhet som vi kan vara stolta över. Vi vill inte växa snabbare än att vi kan säkra verksamhetskvaliteten, säger Thomas Malmgren, vd för Stockholms Äldreboende. Verksamheten i Stockholms Äldreboende kännetecknas av värme, glädje och generositet. Strategin för Stockholms äldreboende har varit och är ett uthålligt, systematiskt kvalitetsarbete. Företaget värnar om att personalen ska trivas och validerar och kompetensutvecklar alla medarbetare enligt Kravmärkt yrkesroll. De boendes aktiviteter och utevistelse har hög prioritet. Bland annat finns en auktoriserad vårdhund samt katter och andra husdjur i verksamheten. Regelbundet ordnas Pub-aftnar som är mycket uppskattade bland boende och anhöriga. För oss finns det ingen enkel genväg till en värdig äldreomsorg av hög kvalitet. Strategin för Stockholms äldreboende har varit och är ett uthålligt, systematiskt kvalitetsarbete med ständiga förbättringar inom verksamhetens alla områden, säger Thomas Malmgren. 2 ett utvecklingsprojekt inom 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län Kompetensen hos den personal som arbetar inom funktionshinderområdet och LSS [Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade] är en av de viktigaste förutsättningarna för att lagstiftningen ska kunna tillämpas så att rättsäkerhet i handläggning och kvalitet i utförandet ska kunna säkerställas och utvecklas. - så står det i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken i Sverige Ett av Carpe 2:s delprojekt handlar just om att de medarbetare och chefer som möter personer med utvecklingsstörning och/eller autism eller förvärvad hjärnskada som åldras ska göra det med den kompetens som krävs. I regeringens statliga satsningar inom äldreområdet prioriteras inte denna målgrupp. Att åldras med en funktionsnedsättning Allt fler personer uppnår idag en högre ålder än när kommunerna genom LSS övertog ansvaret för snart 20 år sedan och det krävs mer kunskap och nya förhållningssätt både när det gäller vård, stöd och bemötande. För personer med funktionsnedsättning som har behov av stöd är det viktigt att kunna få rätt stöd i att uppmärksamma och förstå både det normala åldrandet och eventuella åldersrelaterade sjukdomar. Att synliggöra området funktionshinder/åldrande och väcka diskussioner kring viktiga frågor som kompetensförsörjning och boendeformer både lokalt, regionalt och nationellt är ett av delprojektets fokus. Detta görs bland annat genom samverkan med viktiga aktörer som till exempel intresseorganisationer på riksnivå samt Äldrecentrum, Hjälpmedelsinstitutet och Svenskt Demenscentrum. Det handlar om att ta till vara den kunskap som finns kring åldrandet och omvandla den till specifik funktionshinderkompetens för att ge rätt stöd, allt med personens individuella behov i fokus. Kompetensutvecklingsinsatser erbjuds på olika nivåer och i olika form och utgår bland annat från en inventering av kompetensutvecklingsbehov. Förutom föreläsningar, seminarieserier och gymnasiekurser är diskussioner och erfarenhetsutbyten ett viktigt inslag. Projektägare och administrativt ansvarig är Stockholms stad Om CARPE Den 1 april 2012 startade EU projektet CARPE 2 som en fortsättning och en vidareutveckling av det föregående projektet Carpe. Det projektet resulterade dessutom i Forum CARPE, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom 24 kommuner i Stockholm län. Projekt och Forum verkar båda inom funktionshinderområdet och samordnas personellt och lokalmässigt för att säkerställa en gemensam utveckling och vara såväl kostnads- som arbetseffektivt. Projekt Carpe 2 består av en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling. Där utöver finns det fyra valbara delprojekt varav delprojektet Åldrande som beskrivs här intill är ett. Projekttiden för Carpe 2 är till och med 30 juni Nationellt perspektiv I föregående projekt hölls en nationell konferens 2011 om personer med utvecklingsstörning som åldras i samverkan med Riksförbundet FUB och Hjälpmedelsinstitutet. Till hösten (14 november) kommer projekt Carpe 2 tillsammans med Stiftelsen Äldrecentrum, Svenskt demenscentrum, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning - FUB och Hjälpmedelsinstitutet att anordna ännu en nationell äldrekonferens. För att vara ett regionalt projekt har tidigare projekt Carpe fått ett stort nationellt genomslag och nått längre än förväntat i arbetet med strategisk påverkan. Stafettpinnen har tagits över av Carpe 2 och många aktörer som är viktiga för verksamhetsområdet är samverkanspart i projektet. Det skapar möjligheter att utveckla och fördjupa det strategiska arbetet. Sedan 2009 har fyra nationella konferenser hållits på temat kompetens inom funktionshinderområdet. Ett viktigt led i det nationella arbetet är Nationella Kompetensrådet (NKR) som Carpe initierat, där 22 av 25 regioner i landet är representerade. NKRs syfte är att vara en drivkraft som genom samverkan utvecklar och påverkar kompetensfrågan på den nationella nivån.

4 4 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Kraven ökar för alla som arbetar inom äldreomsorgen. En modern form av kompetensutveckling kan med fördel bedrivas på arbetsplatsen så kallat arbetsplatslärande. Kunskapslyftet på arbetsplatsen Många som arbetar inom äldreomsorgen har inte någon formell utbildning för sitt jobb och har ibland även svårt att förstå svenska. ArbetSam är ett projekt som syftar till att utveckla metoder för att gynna språk- och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Text: Anders Post Foto överst: istockphoto.com Foto Kerstin Sjösvärd: Rosie Alm Notis. Kraven på kunskap för personal inom äldre- och handikappomsorgen har förändrats rejält de senaste åren. Här finns ett stort behov av kompetensutveckling. Ett sätt att öka kompetensen hos personalen är att arbetsplatsen involveras i ett så kallat arbetsplatslärande, säger Kerstin Sjösvärd som är huvudprojektledare för ArbetSam. Arbetsplatslärande är en term som används inom pedagogisk forskning där arbetsplatsen ska vara en plattform för vidareutveckling. Det räcker inte längre med en formell grundutbildning för att kunna sköta sitt jobb, säger Kerstin Sjösvärd. Det kommer hela tiden ny kunskap som det gäller att ta del av. Arbetsplatslärande är en modern form av verksamhetsutveckling. En del av detta är informellt lärande, vilket exempelvis kan vara ett teveprogram som flera sett och vill diskutera på fikarasten. Icke formellt lärande är mer strukturerat, där man kanske har speciella utbildningsdagar eller samlas kring ett givet tema. Formellt lärande innebär en mer reguljär utbildning. LOV ger valfrihet i omsorgen En särskild lag, lagen om valfrihetssystem (LOV), som ökar möjligheterna för kommuner och landsting att införa valfrihetssystem infördes den 1 januari Fritt val inom vård och omsorg innebär att den enskilde har rätt att välja den leverantör som utför tjänsten och som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat kontrakt med. Lagen ökar möjligheterna för kommuner och landsting att låta den enskilde själv välja utförare inom äldreomsorgen, inom stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvården. Arbetsplatsen ska vara själva navet för att få ett flöde mellan alla dessa former av lärande. Många inom äldreomsorgen kan ha svårt att behärska svenska. Man har ofta sökt sig till de här jobben för att få arbeta praktiskt med de gamla. Men nu krävs det mer, säger Kerstin Sjösvärd. Man ska kunna prata med anhöriga, tala i telefon och skriva rapporter. Därför satsar vi i projektet på språkutveckling där arbetsplatsen är involverad. Vi har anlitat lärare från sfi (Svenska för invandrare) och vårdlärare från Komvux, som kommer till arbetsplatserna där verksamhetschefen och läraren gör en kartläggning av behoven. Två andra viktiga punkter som man satsar på inom ArbetSam är reflektionsledare och språkombud som utses av chefen på arbetsplatsen. Reflektionsledaren deltar i en sju dagar lång utbildning där man lär sig att vara samtalsledare. Ett strukturerat samtal kan handla om ett bestämt tema eller om situationer som uppstår, exempelvis en äldre som behöver bemötas på ett visst sätt. Språkombudet ska efter sex dagars utbildning kunna fungera som stöd för personer som behöver bli bättre på att kommunicera på svenska. De ska även medverka till att göra arbetsplatsen bättre på kommunikation. En prioriterad målgrupp i projektet är chefer, säger Kerstin Sjösvärd. De har ju en väldigt viktig roll i arbetsplatslärandet. Det gäller att få den dagliga verksamheten att fungera samtidigt som man måste se vad det går att vinna på långsiktig utveckling. Erfarenheten visar att höjd kompetens i personalgruppen gör det lättare för cheferna att leda arbetet. Kan ni se några resultat redan nu? Ja absolut, vi utvärderar efter hand och kan redan se att stämningen på de arbetsplatser som är med i projektet har blivit så mycket bättre, säger Kerstin Sjösvärd. Personalen har fått mycket större självkänsla och klarar av sitt jobb bättre. Det resulterar i att de äldre får en bättre omsorg och har lättare att kommunicera med personalen. Och ibland är det faktiskt de äldre som hjälper till språkligt och lär ut vad saker heter och hur orden ska uttalas. Kerstin Sjösvärd är projektledare för ArbetSam. ArbetSam ArbetSam är ett samverkansprojekt mellan sju Stockholmskommuner och fem företag. Syftet är att stärka personal som arbetar inom vård och omsorg. Lidingö stad är projektägare. Arbetet drivs tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum samt Kommunal och Stockholms Universitet som är samverkande parter. Projektet startade i februari 2011 och pågår till 31 december ArbetSam fi nansieras av Europeiska Socialfonden. Ett 80-tal arbetsplatser deltar.

5 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 5 La Casa har öppnat i Midsommarkransen Intresset och behovet av ett äldreboende för spansktalande är stort, och för verksamhetschefen Nadia Carrizo Hellström är det en dröm som gått i uppfyllelse när La Casa nu öppnat. Kavat Vård som driver flera profilboenden i Stockholm har nu öppnat äldreboendet La Casa det första i Sverige med spansk språkprofil och latinamerikanska influenser. På Majstångsvägen i Midsommarkransen ligger det nybyggda äldreboendet La Casa. Behovet av ett äldreboende där spansktalande kan göra sig förstådda är väldigt stort, säger verksamhetschefen Nadia Carrizo Hellström, som själv kommer från Chile. Hon är socionom och har bland annat grundat Chispa som bedriver spansk hemtjänst och dagverksamhet. Många äldre spansktalande har tappat den svenska de en gång kunde, och när de flyttar in på ett svenskt äldreboende så får de problem med att kommunicera med personalen och de andra som bor där. Här på La Casa delar de samma kultur och kan prata med varandra, det betyder mycket för deras livskvalitet, och är samtidigt en trygghet för de anhöriga, säger Nadia Carrizo Hellström. Att kunna kommunicera på sitt hemspråk är grunden för en bra äldreomsorg. Verksamhetschefen Nadia Carrizo Hellström kramar om Graciosa Palomo som bor på La Casa. På La Casa finns 31 mindre lägenheter och två större för par som flyttar in tillsammans. Personalen talar både spanska och svenska och det finns bemanning dygnet runt. La Casa har 25 platser inom demensvården och åtta platser inom somatiken. På övervåningen finns en stor inbyggd terrass som påminner lite om en sydländsk restaurang. Här sitter Graciosa Palomo och väntar på att lunchen ska börja serveras. Hon är 83 år och kommer från Venezuela. Graciosa talar numera bara spanska. Här är det bra och många att umgås Foton: Rosie Alm med, tycker hon. Nadja Carrizo Hellström går runt och kramar om de äldre. Stämningen är varm och munter. I matsalen hörs spanska toner från en musikanläggning och i köket står kocken Yoan Aquilera från Kuba och lagar en chilensk kycklinggryta. På dagarna pågår olika aktiviteter som sittgympa med sjukgymnast, sällskapsspel, promenader och på fredagarna blir det lite festligare med filmvisning och ibland artistuppträdanden. Det har varit en dröm att få öppna ett Den bästa vården är den man väljer själv Verksamheten drivs av Kavat Vård AB som grundades 2006 och ägs av Lars Brune, Kent Edström, Helena Rådberg och Catharina Tavakolinia, alla med mångårig erfarenhet av att driva äldreomsorg. Kavat Vårds verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ heldygnsomsorg, anpassad och utformad för äldre. Kunderna är äldre personer med rätt att välja boende. En unik egenskap för Kavat Vårds boenden är att de alla har en tydlig profil. Utöver La Casa som vänder sig till spansktalande finns sedan tidigare ett persiskt och ett arabiskt vård- och omsorgsboende. För mer information: Nadia Carrizo Hellström, tel e-post: Annika von Axelson, tel: e-post: äldreboende för människor som kommer från Latinamerika och Spanien. Den drömmen har nu gått i uppfyllelse, säger Nadja Carrizo Hellström. Här kan vi anpassa vården till individen, och inte tvärtom. Det handlar om ett värdigt liv. Det goda åldrandet är fokus på Högskolan i Gävle Ett känt faktum är att det behövs många fler specialistsjuksköterskor för att ta hand om en befolkning som blir allt äldre. På Högskolan i Gävle satsar man mycket på äldre och äldres välbefinnande. Det handlar både om utbildning och forskning inom äldreområdet. Färre än två procent av sjuksköterskorna inom äldreomsorgen är specialistutbildade trots att behovet är stort, berättar Elisabeth Häggström, som är universitetslektor på Högskolan i Gävle. Därför startade vi 2007 tillsammans med Sophiahemmets Högskola, Mittuniversitet, Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet ett unikt interaktivt program för specialistsjuksköterskor inom äldreområdet där även Uppsala Universitet kommer att ingå i samarbetet kommande höst. Programmet, som ger 60 högskolepoäng, är nätbaserat och man läser på halvfart under två år. Fördelen är att man kan studera när tid finns och där man befinner sig geografiskt. 200 specialistsjuksköterskor har hittills utexaminerats genom programmet. Varje lärosäte som är med tar in femton studenter och bidrar med en kurs inom sitt specialområde. Första kursen, Omvårdnad med fokus på det goda åldrandet, ansvarar Högskolan i Gävle för. Forskning om äldre och det goda åldrandet Högskolan i Gävle har även stort fokus på forskning. Här berättar en doktorand och en nydisputerad forskare om sina forskningsprojekt inom äldreområdet. De har båda kopplat sina studier till det goda åldrandet. Eva Dahlkvist är sjuksköterska och doktorand. Hennes forskning handlar om utemiljön på vårdoch omsorgsboenden ur de boendes och personalens perspektiv i 13 kommuner. Långt ifrån alla har en trädgård att gå ut i, säger Eva Dahlkvist. Det finns ofta bara en uteplats, men den har ändå stor betydelse för att man ska uppleva välbefinnande. Min studie visar att det tyvärr alltför ofta är svårt att ta sig till uteplatsen. Det är för många hinder på vägen till exempel långa korridorer och trappor. Om det här rättades till så skulle tillvaron för de äldre bli avsevärt bättre. Annakarin Olsson är medicine doktor och har även i sin forskning fokuserat på vikten av att kunna komma ut. Här handlar det om personer med demens som är hemmaboende. I min forskning har jag använt mig av en GPS- teknik som gör det möjligt att vistas ute på egen hand även om minnet och lokaliseringsförmågan sviker, berättar Annakarin Olsson. När personen lämnar hemmet så aktiveras sändaren som är kopplad till en närståendes mobiltelefon. Antingen har man telefonkontakt eller ser på en karta var personen befinner sig en stor trygghet för personen med demens och frihet att kunna vistas ute själv samt trygghet för närstående. Eva Dahlkvist, universitetsadjunkt och forskarstuderande Annakarin Olsson, universitetsadjunkt och medicine doktor Elisabeth Häggström, universitets lektor och docent Foton: Rosie Alm Foto: Eva Skog/ Mostphotos För en hållbar livsmiljö för människan

6 6 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Unik studie följer äldre över tid På några få decennier har vi fått tre-fyra friska år till i livet. Vi klarar oss själva längre, men när vi behöver hjälp vill vi förstås att god omsorg ska fi nnas. En långsiktig svensk studie ger viktiga kunskaper för framtidens vård. Text: Eva Anell Foto: Rosie Alm Ett syfte är att förstå åldrandet bättre och kunna se orsakssamband; som till exempel varför en person drabbas av en demenssjukdom och en annan inte. Hela miljoner uppgifter har hittills samlats in i den stora svenska studie om åldrande och omsorg som kallas SNAC-studien efter sitt engelska namn Swedish National Study on Aging and Care. Forskarna följer ett stort antal äldre under många år hur de lever och mår, vilket behov av vård och omsorg de har och hur de behoven tillgodoses. Ett syfte är att förstå åldrandet bättre och kunna se orsakssamband; som till exempel varför en person drabbas av en demenssjukdom och en annan inte. Sådan information kan användas förebyggande, både av samhället och av var och en som vill ha en bra ålderdom, säger docent Mårten Lagergren, som är nationell koordinator för SNAC-studien och forskningsledare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Hittills har forskarna kunnat bekräfta det andra studier visat. Vi ser att det är viktigt med fysisk aktivitet, att vara socialt aktiv och ha goda matvanor för att få vara frisk och klara sig själv länge. Man bör också vara måttlig med alkohol och inte röka, säger Mårten Lagergren. Just förändrade rökvanor gör att skillnaden i livslängd mellan kvinnor och män börjar jämnas ut. Män röker mindre och lever längre. Bland de kvinnor som står på tur att bli gamla nu, finns däremot många fler rökare än i tidigare generationer. På bara några decennier har dock svenskarnas livslängd totalt sett ökat markant. Sedan 1980-talet har medellivslängden från sextiofem års ålder ökat med tre-fyra år i Sverige. Och det är friska år vi fått! Människor lever alltså både längre och är friskare. Det är ju enastående, säger Mårten Lagergren. En delstudie på Kungsholmen i Stockholm visar att äldre nu behöver hemtjänst eller särskilt boende först när de är i genomsnitt 84 år. Det beror på att hälsotillståndet förbättrats, men kan också bero på en attitydförändring, att äldre i högre utsträckning än tidigare vill klara sig själv. Dessutom påverkar samhället hur länge vi klarar oss själva, på många olika sätt. Sådant som rullatorer, nigande bussar, avfasade Mårten Lagergren, nationell koordinator för SNAC-studien och forskningsledare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. trottoar kanter och parkbänkar där man kan vila sig spelar stor roll. SNAC-studien består av två delar, en med fokus på den äldre befolkningen och den andra med fokus på vården. Viktiga mål är att kartlägga hur vård och omsorg fungerar och hur vårdbehoven utvecklas, samt kunna dra slutsatser som leder till förbättringar. Studien startade 2001 och forskarna siktar på att forskningsresultaten ska vara både klara, spridda och förankrade i samhället till 2020-talet då 40-talisterna blir gamla. Morgondagens äldreomsorg ska anpassas efter morgondagens äldre. Därför är det viktigt att vi kan jämföra olika åldersgrupper över tid, till exempel ställa dagens 60-åringar mot tidigare grupper av 60-åringar, säger Mårten Lagergren. Han känner inte igen sig i den bild som ibland förmedlas i massmedia; att äldreomsorgen rus- tas ned och människor riskerar att stå utan hjälp. Mitt intryck är att de som behöver och vill ha omsorg även heldygnsomsorg nästan alltid får det. Så vill vi att det ska vara och jag tror vi klarar det också i framtiden. Just nu deltar cirka människor som är 60 år eller mer i SNAC-studien. De bor i fyra olika delar av Sverige, så att både stad och landsbygd finns representerad. Deltagarna följs upp med några års mellanrum med hjälp av frågeformulär, intervjuer, tester och läkarundersökningar. Hittills har undersökningar genomförts och nya deltagare tillkommer när andra faller ifrån. När det gäller uppgifter om vilken vård och omsorg deltagarna får, används uppgifter från deras biståndshandläggare. SNAC-studien är unik. Vad jag vet finns ingen annan forskningsstudie i världen som följer enskilda individer och den vård de får under så lång tid, säger Mårten Lagergren. Utbilda Dig i demens! Drygt personer har gått Demens ABC, Svenskt Demenscentrums första webbutbildning om demenssjukdomar. Under namnet Demens ABC plus lanseras nya utbildningar för sex olika målgrupper: primärvård, biståndshandläggare, hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och sjukhus. Samtliga utbildningar från Svenskt Demenscentrum är avgiftsfria, webbaserade och öppna för alla. De bygger på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.demens biståndshand- Börja utbilda Dig redan idag!

7 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 7 Många har levt i utanförskap, men här får de ett värdigt liv På Liviagården i Vällingby får äldre med psykisk funktionsnedsättning trygghet och omsorg. Det handlar ofta om människor som fått sin beskärda del av utanförskap i samhället. Här får de möjlighet till ett värdigt liv. Liviagården är ett äldrepsykiatriskt boende som drivs av Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning. Det är en egen resultatenhet och ligger i ett av våningsplanen på Koppargården i Vällingby. Här bor 29 äldre, och personalen uppgår till 30 personer. Vi har fått höga poäng från Socialstyrelsen och har en hög utbildningsgrad för personalen, säger Catharina Pisoni-Söderblom, som är verksamhetschef. Alla som bor på Liviagården har en psykiatrisk diagnos eller så svåra beteendestörningar att man inte kan ta emot dem i någon annan äldreomsorg. Många har fått sin diagnos tidigt i livet och haft svårt att ta hand om sig själva under ett helt liv, berättar Catharina Pisoni Söderblom. De är ofta väldigt ensamma och har inte anhöriga som kan stödja dem på samma sätt som exempelvis demenspatienter. På Liviagården bor man i egen lägenhet med pentry. Det finns tre enheter, var och en med Från vänster: Lena Bohlin och Catharina Pisoni- Söderblom. eget kök, matsal, vardagsrum och en stor inbyggd balkong som vetter mot den välansade trädgården utanför. På balkongerna finns växter att pyssla med. Överallt på väggarna hänger väl utvalda konstreproduktioner, som man kan samlas kring och diskutera. Vi har en hel del aktiviteter på Liviagården, berättar Lena Bohlin som är samordnare och mentalskötare. Vad vi ska göra beslutas på ett boråd av dem som bor här. Det kan bli utflykt till Drottningholm eller till någon 4-H gård. Det kan även bli musik- och dansaftnar med artister, särskilt på vintern när de flesta inte vill gå ut. Lena Bohlin poängterar vikten av att varje person ska få göra saker som intresserar dem. Det kan gälla allt ifrån att få naglarna omskötta och målade, till att gå på fotboll. Det finns även en aktivitetsverkstad där man kan måla, knåda i lera och använda dator. Utbildningsgraden hos personalen är med nödvändighet hög och man får fortlöpande kompetensutveckling genom kurser och olika utbildningar. Det kan ofta bli oroligt med våldsamma känsloyttringar som måste tas om hand på ett professionellt och bra sätt. Många av de boende här sitter dessutom i rullstolar på grund av att somatiska sjukdomar har tillstött. Det handlar om trasiga människoöden. Många har blivit stämplade ute i samhället, men här värnar vi mycket om deras integritet och lyssnar på deras historia, säger Catharina Pisoni-Söderblom. Vi har fått höga poäng från Socialstyrelsen. Catharina Pisoni-Söderblom Foton: Rosie Alm Läs mer om Liviagården: Skriv "Liviagården" i sökfältet. Här vill man att bo! Ett smakfullt inrett hus, riktiga lägenhetsdörrar till den egna delen, överskådliga gemensamma utrymmen vad mer kan man begära? Aktiviteter och social samvaro hon om hur man använder kommunens extrasatsning för musikevenemang? tidsvärdar observerar och utvärderar målti Pilotprojekt Kommunfullmäktige och drivs med stöd av FoU Seniorium som också kommer att göra

8 8 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Aktivt liv förebygger demens Vi har alla möjlighet att påverka risken att drabbas av demenssjukdom som gamla. Forskningen visar att det lönar sig att ta hand som sin hälsa och bygga upp viktiga reserver i hjärnan. Professor Laura Fratiglioni rekommenderar stimulerande aktiviteter som studier och kulturupplevelser på äldre dar. Text: Eva Anell Foto: Rosie Alm Demens kan ha många orsaker. De vanligaste är vaskulära skador blodkärlsskador till följd av exempelvis stroke och skador i hjärnan som beror på sjukdomen Alzheimer. De flesta som får demens efter sjuttiofem års ålder har både skador av Alzheimertyp och av vaskulär typ. Sådan så kallad mixed demens blir vanligare och vanligare. Då är det två typer av skador som ger samma syndrom, vilket komplicerar bilden, säger Laura Fratiglioni som är professor och föreståndare för ARC, Ageing Research Center vid Karolinska institutet i Stockholm och forskningsledare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Hon ser forskningen som en möjlighet att hjälpa fler till ett bra liv. Äldreforskningen är ny och spännande. Den har inte pågått så länge, men har redan gjort fantastiska framsteg, säger Laura Fratiglioni. Forskningen visar att den som vill minska risken för demens bör hålla sina blodkärl friska, genom att följa samma råd som finns för att undvika hjärtinfarkt. Alkohol, rökning, fetma, brist på motion, diabetes och högt blodtryck är riskfaktorer för både hjärtinfarkt och demens. Risken för demens när man blir gammal ökar särskilt om man har riskfaktorerna i medelåldern, säger Laura Fratiglioni. Bäst är alltså att börja leva hälsosamt i god tid, men en sundare livsstil sänker risken för demens även om man gör förändringar senare. Det är viktigt att motionera och ha bra matvanor. Dieten bör vara balanserad med mycket frukt och grönsaker och lite animaliskt fett, säger Laura Fratiglioni. Hon påpekar att det också är viktigt att människor som har diabetes eller högt blodtryck får bra behandling för sina sjukdomar. Skador i hjärnan kan alltså leda till demens, men måste inte göra det. Forskarna har upptäckt att två individer kan ha likadana skador, men ändå utvecklar bara den ena demens. Det måste vara något som skyddar personerna som inte utvecklar demens trots skador. Vi forskare kallar den här skyddsmekanismen för reserv. Vi tror att de här individerna har en större reserv i hjärnan. Reserverna består troligen i ökat antal synapser samband mellan hjärnceller och möjlighet att aktivera andra områden i hjärnan för att utföra en aktivitet. När skador uppstår i vissa områden i hjärnan kan alltså andra områden överta deras arbetsuppgifter. Funktionerna behålls och demens uppstår inte. Glädjande nog kan alla öka sina reserver för att kompensera för de skador som uppstår med Dansa, ta del av kulturevenemang, gå en kurs och ät mycket frukt och grönt. Det är exempel på sådant som förebygger demens, säger Laura Fratiglioni, som är professor och föreståndare för ARC, Ageing Research Center vid Karolinska institutet i Stockholm och forskningsledare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Det är viktigt att motionera och ha bra matvanor. åldern. Framför allt handlar det om att utveckla sin hjärna och hålla sig aktiv. Människor med låg utbildning har mindre reserver än högutbildade och högre risk att utveckla demens. Men det gäller inte om de lågutbildade har ett mentalt komplext arbete under livet. Då löper de inte längre ökad risk för demens. När man börjar bli gammal är det extra viktigt att vara aktiv både socialt, fysiskt och mentalt för att behålla reserverna. Vi bör fortsätta träffa människor, röra på oss och se till att vi är mentalt stimulerade. Att lösa korsord och läsa böcker är bra, men inte tillräckligt. Det räcker inte med att vara aktiv på ett av sätten. Vår forskning visar att det är viktigt med aktiviteter där man är fysiskt, socialt och mentalt aktiv samtidigt, säger Laura Fratiglioni. Lyckligtvis har många aktiviteter inslag av alla tre komponenter, utan att man kanske tänker på det. Att läsa en kurs på universitetet ger inte bara intellektuell stimulans. Man får också en promenad till och från bussen och interagerar socialt med lärare och studerande. Andra bra sysselsättningar är att arbeta i trädgården, ta del av olika kulturevenemang och ägna sig åt frivilligarbete för någon organisation. Själv tycker jag om att dansa och det är perfekt att ta en kurs i en ny dans när man blir äldre. Man lär sig något nytt och rör på sig tillsammans med andra.

9 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 9 Foto: Istockphoto.com Kunskap om äldres behov måste öka Med mer kunskap om äldres behov skulle livskvaliteten avsevärt kunna förbättras för många människor. Två stora frågor som FoU i Väst/GR arbetar med är äldres läkemedelsbehandling och tillgänglighet i den egna boendemiljön. Det gäller att lyfta fram och synliggöra de goda exemplen. Leena Odebo, samordnare på FoU i Väst/GR. FoU i Väst/GR FoU i Väst är en forsknings- och utvecklingsenhet inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Här möts forskning och praktik för att tillsammans utveckla socialtjänst, hälsooch sjukvård samt vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Medvetenheten när det gäller äldres läkemedelsbehandling behöver öka hos alla aktörer inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, säger Leena Odebo, samordnare på FoU i Väst/GR. Tiden för kontakt med läkaren på exempelvis ett äldreboende är mycket liten, och läkaren har i regel dålig kännedom om patientens behov och effekter av insatt läkemedelsbehandling. Därför är det viktigt att det finns personal på boendet som har bra kunskap om de äldre och dessutom är uppdaterad på nya läkemedel som kommer ut på marknaden. Ofta är inte medicinering ens nödvändig. Många olika omvårdnadsinsatser kan vara lika effektiva som medicin, och man slipper biverkningar. För att bidra till kunskapsutvecklingen inom det här området har FoU i Väst/GR bland annat arrangerat seminarier, dialogmöten och konferenser samt producerat ett studiecirkelmaterial som riktar sig till sjuksköterskor och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Studiecirkelmaterialet tar upp alla aspekter när det gäller att hantera läkemedel för äldre. Det har tagits fram i nära samarbete med läkare, apotekare och sjuksköterskor. I början av nästa år lanserar FoU i Väst/GR en webbaserad handbok som är beställd av Socialstyrelsen och framtagen i samarbete med landets läkemedelskommittéer. Den ska vara ett stöd till förskrivande läkare men också kunna användas som grund för utvecklingssatsningar i kommuner och landsting när det gäller läkemedelsbehandling av äldre. Boendemiljön allt viktigare när fler blir äldre Kunskap om äldres boendemiljö behövs mer och mer i takt med att stora åldersgrupper går i pension och allt fler bor kvar hemma långt upp i åldrarna. Att inte klara sig själv enbart på grund av att boendemiljön lägger hinder i vägen bäddar för sämre livskvalitet, säger Leena Odebo. Stora bostadsområden som byggdes exempelvis under miljonprogrammens tid hade inte de regler för tillgänglighet som vi har idag. Det är kommunernas ansvar tillsammans med fastighetsägarna att planera för tillgängligheten, och här behövs mer kunskap om vad äldre människor behöver. FoU i Väst/GR har jobbat länge med de här frågorna. Mycket går att åtgärda ganska lätt, annat kan vara svårare att genomföra. Saknas hiss i huset så är problemen stora för den som har en funktionsnedsättning. Annat kan vara enklare att ordna, som att sätta in automatisk dörröppnare till en port som är tung att öppna, badrum kan anpassas utan alltför stora ombyggnader, en bänk att vila på kan placeras utanför huset och belysningen kan förbättras. Exemplen är många och leder till att äldre kan bo kvar längre hemma med mindre behov av hjälp. Alltså en vinst för både samhälle och individ. I Göteborg genomfördes nyligen projektet Gôrbra för äldre som syftade till att ta ett helhetsgrepp om tillgängligheten i kommunen och se hur man genom samverkan mellan olika aktörer kan göra förbättringar. Finansieringen kom från Hjälpmedelsinstitutet och utvärderingen gjordes av FoU i Väst/GR. Ofta arbetar vi på uppdrag med processdrivna utvärderingar som i Göteborgsfallet. Utvärderingen görs fortlöpande, vilket ger lärande och aktivitet under hela projekttiden, berättar Leena Odebo. FoU i Väst/GR driver även egna projekt. I ett nyligen avslutat seminarium fokuserade man på samverkansformer mellan olika aktörer för att lösa problem inom tillgänglighet. Så kan till exempel tekniska förvaltningar och socialtjänsten i kommunerna tillsammans lösa många hinder för att äldre ska kunna bo kvar i sin hemmiljö. Det gäller att lyfta fram och synliggöra de goda exemplen, avslutar Leena Odebo. Läs mer:

10 10 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM På Rågsveds servicehus är gemenskapen viktig, från vänster ser vi Gilbert, därefter Aune, Birgitta, Leif, Helena och Marie. Gemenskap och trygghet i Rågsved Klockan är halv tio en förmiddag på Rågsveds servicehus. Det börjar närma sig fi kadags i Salongerna. De äldre droppar in en efter en och det blir alltmer livligt. Text: Anders Post Foton: Rosie Alm Helena Bergkvist är enhetschef för Rågsveds servicehus. En lång kraftig man med solglasögon kommer gåendes med rollator genom korridoren. Det där är Gilbert Persson, berättar enhetschefen Helena Bergkvist som visar oss runt på Rågsveds servicehus. Gilbert jammar gärna Johnny Cash-låtar. Och han har även träffat sin idol. Jo det stämmer, säger han och sätter sig tungt i en stol. Det var i New York som jag träffade honom och fick en pratstund. De boende börjar samlas i en av salongerna där det serveras kaffe och sockerkaka. Stämningen är sällskaplig och man skämtar med varandra. Här finns många livshistorier som nu på ålderns höst kanske snart försvinner för alltid. Gösta Horn, till exempel, har bland annat varit boxare och sparrat både Bosse Högberg och Lennart Risberg i tiden. Var och en har sina krämpor. Livet sätter sina spår. För att komma till Rågsveds servicehus krävs ett beslut från biståndshandläggare. Här finns personlig och medicinsk omvårdnad med hemsjukvård, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Fotografen fastnar för ett vackert ansikte, det är Birgitta Jonsson som gärna låter sig fotograferas. Birgitta kommer från Småland ursprungligen. Nu vill inte benen hänga med riktigt. Men hon går gärna ut i servicehusets prunkande hälsoträdgård där man sitter och samtalar på dagarna. Det finns ytterligare en trädgård, en lugnare för återhämtning. Men de flesta vill ha gemenskap och gärna många aktiviteter att välja på. Och det får de här på Rågsveds servicehus. Ibland är det pubafton med uppträdande. På anslagstavlan visas veckans olika aktiviteter. Det är bara att välja. Gemenskap, trivsel, trygghet och harmoni är grundkoncept i omsorgen här, säger Helena Bergkvist. Rågsveds servicehus ligger centralt vid t-bana och centrum. Här finns 76 handikappvänliga bostäder, restaurang och boendematsal. Restaurangen är öppen för allmänheten. Salongerna, caféet och trädgårdarna är naturliga samlingspunkter för både boende, anhöriga och för den öppna verksamheten där även äldre som bor på annat håll är välkomna. Lägenheterna består av ett eller två rum, badrum, kök och balkong. Vill man laga sin mat själv går det bra. Man kan även beställa upp en god och näringsriktig matlåda från Kostenheten som ligger i kvarteret intill där även maten som levereras via hemtjänsten i stadsdelen tilllagas. Klockan tio är det full fart i salongen. Margareta Jonsson, som arbetar här, sitter och pratar med en dam med långt vitt hår och pigga iakttagande ögon. Stämningen är uppsluppen. Det är inte bara för kaffet som man samlas, säger Margareta Jonsson. Det är gemenskapen man söker hela tiden. Fikarast och samtal i Salongen. Margareta Jonsson, som är Öppen social verksamhet bäddar för lägre Rågsveds servicehus ingår i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Leif Kananen är avdelningschef för avdelningen Egen regi äldreomsorg, personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Här finns cirka 900 medarbetare. Omsorgen bedrivs kommunalt, och här är vi stolta över att ha vunnit upphandlingar i konkurrens med de privata vårdbolagen. Ett kvitto på att vi har god kvalitet i verksamheten, säger Leif Kananen. Förutom Rågsveds servicehus finns Kostenheten där det lagas portioner äldremat varje dag. Maten är näringsberäknad för att passa äldre personer och levereras bland annat till hemtjänsten och är mycket uppskattad, enlig Leif Kananen. Genom att den lagas lokalt slipper man dessutom långa transporter. Leif Kananens avdelning bedriver även en omfattande öppen social verksamhet på olika platser i stadsdelen dit äldre kan komma, umgås och få stöd. I Årsta finns till exempel ett mycket populärt seniorgym. Målsättningen är att förebygga ensamhet och främja möjligheterna för äldre att kunna bo kvar hemma lite längre, säger Leif Kananen. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har, via enkäter och intervjuer, gjort en utvärdering av nyttan med dessa öppna sociala mötesplatser. Resultatet blev mycket positivt, säger Leif Kananen. Många hittar nya vänner fast man är åttio plus, och en stor majoritet känner sig starkare genom att gå på seniorgympan. Den stora fördelen är att man kommer ut och slipper känna sig isolerad. På det här viset kan vårdbehovet delvis skjutas upp en uppenbar vinst för både individen och samhället. Gemenskap ger hälsa.

11 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 11 Dagverksamheterna Östermalm Dagverksamheterna Östermalm med demensinriktning är ett stöd till äldre som bor i eget boende. Vi sätter våra gästers behov och önskemål i centrum det är själva utgångspunkten för våra insatser. Vi har en helhetssyn som syftar till att den enskilde ska känna sig trygg och bli bemött med respekt för självbestämmande och integritet. Varför ska man komma till himmelriket när man kan komma hit? Inga-Lisa 90 år Finns det fl er sådana här Älskvärdhetsinrättningar? Olof 92 år personal, byter några ord med en av de boende. vårdbehov Målsättningen är att förebygga ensamhet och främja möjligheterna för äldre att kunna bo kvar hemma lite längre. Leif Kananen, avdelningschef Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Vi vill ge glädje och trygghet i tillvaron. Vi ger tid och engagemang till våra gäster och finns till hands för dels hela gruppen, dels för varje enskild individ. Vi bidrar med att strukturera upp dagen med bra dygnsrytm och god mathållning. Det är inte så svårt att bli gammal när man får gå på ett så trevligt och kärleksfullt dagis som vi får göra och få så god mat. Gunnel 86 år Gammal kärring blir som ny när man varit här! Sigrid 83 år Vi får gensvar från både gäster och anhöriga. Det som vi verkligen tar till oss och bär med oss, något som är mycket stärkande i arbetet, är alla goda vitsord och all glädje som våra gäster visar oss under dagarna Ni är ljuset för min mor och vi är alla tacksamma att hon får vara hos er. Anhörig son

12 12 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Så bemöter man hyresgäster med demenssjukdom Hur bemöter man som fastighetsanställd en hyresgäst som har demenssjukdom? Alltfler bor hemma i högre åldrar, vilket gör att bovärdar och servicepersonal oftare än förr träffar hyresgäster med demens. Vård- och omsorgscollege öppnar nya karriärvägar i Stockholm Äldreomsorgen i Stockholm står inför stora förändringar. Vi blir allt äldre och klarar oss själva längre upp i åldrarna, vilket både påverkar vårdbehovet och planeringen av framtida äldreboende. Dessutom behöver fl er unga rekryteras till arbete inom äldreområdet. Cecilia Werge, arbetsterapeut, arbetar med demensfrågor. En person med demenssjukdom har i regel minnesproblem och kanske blir orolig så att grannarna klagar. Hur bemöter man som fastighetsanställd dessa hyresgäster? Det var frågan som SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) nyligen ägnade en utbildningsdag åt för att få information. SABO är en intresseorganisation där allmännyttans företag är representerade. Deltagarna var fastighetsanställda från medlemsföretagen. Cecilia Werge som är arbetsterapeut och arbetar med demensfrågor vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum var en av talarna. Det handlar om kunskap och förståelse, säger Cecilia Werge. Det är viktigt att man vet hur de här personerna kan bemötas och stödjas på ett bra sätt i vardagen. Vad ska man tänka på som personal när man möter en hyresgäst som är demenssjuk? Att inte gå i svaromål om den boende påstår helt osannolika saker som att det förekommer inbrott varje dag och att låset ständigt måste bytas. Istället för att argumentera emot är det bättre att bekräfta känslan och visa förståelse för personens oro. Bemöt med tålamod och respekt. Om det ändå blir fel i mötet kan man försöka att gå ifrån för att sedan komma tillbaka och skapa ett nytt nu. Responsen på utbildningsdagen var väldigt bra, menar Cecilia Werge. Deltagarna var väldigt engagerade och jag skulle gärna se att fler organisationer tar del av hur man bemöter personer med demenssjukdom. Det skulle kunna vara väktarbolag, poliser och kollektivtrafik för att ta några exempel. Demenssjukdom syns inte utanpå som det gör hos personer med fysiska handikapp. Men likafullt är det en grupp som behöver samhällets förståelse och stöd. Ylva Sandström är projektledare på SABO och arbetar bland annat med stöd för äldre i boendet. I allmännyttans bostadsbestånd är hyresgästerna ofta äldre, säger Ylva Sandström. Man flyttade in på femtio- och sextiotalet och bor fortfarande kvar. Det finns hela bostadsområden där 70 procent av hyresgästerna är sjuttio år och äldre, vilket innebär att andelen hyresgäster som har demenssjukdomar ökar. Det är både angeläget och nödvändigt att vi får kunskap om hur dessa hyresgäster ska bemötas och stödjas i sitt boende. Text: Anders Post Det krävs alltmer kunskap när man arbetar inom äldrevården, säger Eva Frunk Lind, som är direktör för Stockholms stads äldreförvaltning och ansvarig för stadens äldreomsorg. Satsningarna kan gälla språkutbildning och möjlighet att kunna läsa vidare till undersköterska på betald arbetstid. Samtidigt behövs fler unga som kan tänka sig att arbeta inom äldreområdet. Därför satsar vi nu mer än någonsin på kompetensutveckling och nyrekrytering. Som en del i rekryteringen driver Stockholms stad tillsammans med Landstinget proje ktet Vård- och omsorgscollege. Det innebär att de som söker sig till vårdlinjen på gymnasiet även kan välja en forskningsinriktad gymnasieutbildning. Dessa utbildningar, som finns på Kungsholmens gymnasium, Fredrika Bremer och Colosseums gymnasium i Sollentuna, är ett första steg på en karriärväg inom äldreomsorgen. I samarbete med Röda Korset kan studenterna även välja på spännande praktikplatser. Efter examen är man utbildad undersköterska och har även möjlighet att fortsätta med högskolestudier. Vi har lyckats få upp söktrycket rejält, säger Eva Frunk Lind. Det här är en framtidsbransch där det finns gott om jobb. Att hitta fler bra praktikplatser för studenterna är den stora utmaningen. Därför satsar vi även på handledarutbildning, vilket till Vi blir äldre, har bättre ekonomi och är mer välutbildade än tidigare, det påverkar också våra val av boende som äldre. exempel finns på Stureby vård och omsorgsboende i nära samarbete med Karolinska Institutet. Här har man kommit långt i nytänkande och förändringsarbete mot en modern äldreomsorg. Boendeplaneringen är en annan uppgift för äldreförvaltningen i Stockholm. Här sker också stora förändringar. Vi blir äldre, har bättre ekonomi och är mer välutbildade än tidigare, säger Eva Frunk Lind. Det påverkar också våra val av boende som äldre. Fler vill bo kvar i sitt hem och löser olika behov själva med till exempel RUT-avdrag, vilket gör att det särskilda boendet som man Eva Frunk Lind är direktör för Stockholms stads äldreförvaltning. kanske behöver i livets slutskede skjuts upp och förkortas. Eva Frunk Lind menar att det än så länge är svårt att se hur äldreboendet kommer att se ut när nästa åldersboom i Stockholm börjar komma på 2020-talet. Men vi kan redan se att efterfrågan på boende är i förändring. Vi har nu fler tomma lägenheter för särskilt boende och det finns även lediga platser på servicehusen. Alla ska ha möjlighet att välja sitt äldreboende efter behov För tio år sedan startade HSB Omsorg Näsbyparks Parkinsonboende, Sveriges första äldreboende specifikt inriktat på personer med Parkinsons sjukdom. Profilinriktad vård blir också allt vanligare då det handlar om att anpassa omsorgen efter individen, inte tvärtom. Näsbyparks Parkinsonboende ligger ljust och centralt i Näsbypark. Här finns 30 lägenheter med gemensamma matsalar och sällskapsrum. Jonas Sundling som är verksamhetschef menar att profilinriktad äldreomsorg blir allt viktigare. Inte minst det stora intresset för boendet i Näsbypark vittnar om detta. En person med Parkinsons sjukdom behöver vård och omsorg av utbildad och erfaren personal, bland annat för att medicineringen ska ske på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Dessutom har vi en läkare som är specialist på Parkinson kopplad till verksamheten. Precis som när vi söker vård på sjukhus, så bör vi även kunna förvänta oss att den vård vi får är specialistinriktad på just den hjälp vi har behov av. Den rätten finns inte överallt i Sverige idag. I och med utökat kundval så kommer profilboenden liknande Näsbyparks Parkinsonboende att bli allt vanligare i framtiden. Det är viktigt att man som äldre har möjlighet att välja profil på boendet. Det kan gälla allt ifrån sjukdomar till inriktning på kultur. Det viktiga är att man känner sig trygg och får sina behov tillgodosedda. Att valmöjligheterna till olika profilboenden ökar ser jag som en mycket positiv och nödvändig utveckling, säger Jonas Sundling. Här fi nns 30 lägenheter med gemensamma matsalar och sällskapsrum. Foto: Alison De Mars von Blixen

13 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 13 Nutritionen står i fokus i Täby I Täby kommun drivs ett aktivt arbete för att identifiera och förebygga undernäring hos äldre kommuninvånare. Undernäring är ett vanligt förekommande problem hos den äldre delen av befolkningen och forskning har visat att det är lättare att förebygga undernäring än att behandla den. Under år 2011 och 2012 drev Täby kommun, tillsammans med Stockholms läns landsting, ett samverkansprojekt med syftet att utveckla och utvärdera ett nytt arbetssätt för att identifiera undernäring. Kommunens biståndshandläggare är en viktig länk i nutritionsvårdkedjan. Biståndshandläggaren ansvarar för att utreda hjälpbehov och bevilja insatser till individer som av någon anledning behöver stöttning i sin vardag. För att rätt insatser kring mat och måltider ska beviljas krävs det att biståndshandläggaren har en grundläggande förståelse för matens betydelse för den äldre människan. Täby kommuns biståndshandläggare har under projekttiden deltagit i föreläsningar och i handledning på området nutrition för äldre. Föreläsningarna och handledningen har hållits av en legitimerad dietist. Biståndshandläggarna har även utbildats i användandet av screeningverktyget Mini Nutritional Assessment Short Form (MNA-SF). I samband med behovsutredning har biståndshandläggaren genomfört en screening av nutritionsstatus med hjälp av MNA-SF. De individer som har screenats som undernärda eller i riskzonen för undernäring har överrapporterats till sin respektive husläkarmottagning för ytterligare utredning och eventuell behandling. Legitimerad dietist på Rehab Täby har ansvarat för nutritionsbehandlingen. Arbetsmodellen har visat sig effektiv och i Täby har man valt att fortsätta arbeta aktivt för att identifiera och förebygga undernäring hos de äldre kommuninvånarna. Lotsprojekt hjälper äldre och samlar kunskap till forskningen Blekinge kompetenscentrum arbetar med forskning och utveckling inom hälsa, vård- och omsorg mellan länets fem kommuner och Blekinge landsting. Huvudområdena är äldre, funktionshinder och psykiatri. Forskning, kunskap och utbildning har en avgörande betydelse för att vi ska uppnå praktiska förbättringar för de äldre i länet, säger Birgitta Lundberg som är chef för Blekinge kompetenscentrum. Inom FOU äldre enheten samarbetar vi med högskola och universitet. Foton: Ola Åkerborn Blekinge kompetenscentrum driver under tre år ett projekt med äldrelotsar där man besöker äldre och hjälper till att lösa olika problem, exempelvis kontakter med vård och omsorg. Syftet med projektet är både att ge praktisk hjälp och att få kunskap som kan leda till förbättringar inom äldreområdet. Birgitta Lundberg, chef för Blekinge kompetenscentrum. Det är fantastiskt att vi får till oss dessa levnadsberättelser. Vi som är äldrelotsar ska fungera som en bro i kontakten mellan vård och omsorg. Lotsens roll är att informera, stödja och coacha den äldre och även anhöriga när det behövs., säger Ing-Marie Ousbäck, sjuksköterska och äldrelots till vänster på bilden. Till höger Annika Davidsson, projektledare gjordes en ansökan till Försöksverksamheter på Sveriges kommuner för att genomföra Lotsprojektet. Syftet är bland annat att undersöka glappet mellan kommun, landsting, primärvård och den äldre för att upptäcka systemfel där den äldre ofta hamnar mellan stolarna. Mats Wennstig är FOU-strateg och var den som tillsammans med Göran Holst, FOU-ledare, gjorde ansökan om Lotsprojektet. Han påpekar att den här försöksverksamheten är en del av olika fortlöpande projekt om hur de äldre har det i länet. Därifrån kan vi sedan göra nödvändiga förbättringsarbeten. Äldrelotsarna rapporterar till projektledaren Annika Davidsson som sedan sammanställer rapporterna till en styrgrupp. Vilka är äldrelotsarna och vad gör de? Lotsarna är valda utifrån olika pro- Mats Wennstig, FOU-strateg. fessioner inom sjukvård och äldreomsorg och arbetar länsövergripande. Vi har lotsat 250 personer och deras anhöriga. De äldre, som bor hemma, har valts ut från olika kriterier, exempelvis att man haft flera kontakter med primärvården. Men många har även själva kontaktat oss för att få hjälp. Vilken typ av hjälp handlar det om? Många behöver helt enkelt information, man vet inte vart man ska vända sig med olika frågor i ett system som känns krångligt. Det gäller att se till varje individs upplevelse av sin situation, säger Annika Davidsson. Det är det som styr lotsarnas arbete, samtidigt som de ska identifiera förbättringsområden utifrån de äldres berättelser. Lotsprojektet avslutas i december 2013 med en rapport och en utarbetad modell för framtida lotsprojekt, samt en populärvetenskaplig bok. Och, inte minst, med en kunskapsbank om äldres behov som kan användas för att göra vardagen mindre krånglig i kontakten med omsorg och myndigheter.

14 14 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Att titta på konst öppnar upp minnen. Demenscentrum arbetar med olika projekt för att bland annat förändra samhällets attityder till demenssjukdom. Konstvisning och fotboll för ett demensvänligt samhälle Att bjuda in människor med demens till museer och titta på konst, öppnar upp för minnen och glädje liksom att gå på fotbollsmatcher eller samlas kring gamla idrottsbilder. Demens blir allt vanligare när fl er människor uppnår hög ålder. Med kunskap och personlig omsorg ökar livskvaliteten. Text: Anders Post Foton överst: istockphoto.com Foton övriga: Rosie Alm Svenskt Demenscentrum Svenskt Demenscentrum (SDC) invigdes den 15 februari Bakom centret står Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Stiftelsen Silviahemmet. Uppdraget kommer från Socialstyrelsen och regeringen som finansierar verksamheten. SDC Var femte person över åttiofem år är drabbad av demenssjukdom i någon form. Förr trodde man att demens var något naturligt i åldrandet. Men idag vet vi att demens är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador, säger Wilhelmina Hoffman, som är läkare och chef för Svenskt Demenscentrum i Stockholm. Demenscentrum är grundat av Silviahemmet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Finansieringen sker från Socialdepartementet via Socialstyrelsen. Vi samlar forskning och nya rön inom demensområdet, strukturerar dem och arbetar för att sprida kunskapen till våra målgrupper, berättar Wilhelmina Hoffman. Demens innebär en funktionsnedsättning arbetar som en sambandscentral. En kunskapsbank inom demensområdet byggs kontinuerligt upp för att samla och sprida information. SDC arbetar även aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för personer med demenssjukdom. som gör att man inte kan leva som man gjort tidigare utan behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Det finns över hundra olika orsaker till demenssyndromet där Alzheimer är klart vanligast kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer som trycker på personcentrerad omsorg inom demenssjukvården. Man tycker kanske att den personliga omsorgen borde vara självklar och alltid ha funnits, säger Wilhelmina Hoffman. Men vården har av tradition ofta varit rutinstyrd, och man har sett mer till sjukdomen än till människan bakom sjukdomen. En person med demens ska kunna ha ett kvalitativt liv med rätt till medicinsk vård och personligt anpassad social omsorg. Vår uppgift är att ta del av all kunskap som finns inom området och föra ut den till berörda aktörer. Demenscentrum producerar avgiftsfria webbutbildningar och informationsmaterial på olika språk dessa utgör en gemensam bas för hur man ska bemöta personer med demens på ett värdigt sätt. Även anhöriga blir involverade när någon i familjen drabbas av demens. Här är det jätteviktigt att vårdpersonalen har kunskap för att kunna stötta och informera. Det är ett enormt Demenscentrums medarbetare, från vänster Magnus Westlander, Malin Grinde, Wilhelmina Hoffman, Gunilla Nordberg, Boel Karlin och Yanan Li. Wilhelmina Hoffman är chef för Demenscentrum. tungt jobb att vara anhörigvårdare, säger Wilhelmina Hoffman. Ett annat viktigt område för Demenscentrum är att försöka förändra samhällets attityder till demenssjukdom. Det finns hörslingor i lokaler för hörselskadade, rullstolsramper för fysiskt funktionshindrade, men vid demens handlar det om ett kognitivt handikapp som kräver tid och förståelse. Många skulle kunna få en bättre vardag om samhället var mer öppet även för denna typ av handikapp, säger Wilhelmina Hoffman. Demenscentrum deltar och stöttar därför olika projekt för personer med demens, exempelvis konstvisningar. Initiativet togs av Nationalmuseum och sattes igång med stöd av Alzheimerfonden. Förebilden var MOMA (Museum of Modern art i New York) som i flera år haft uppskattade visningar för personer med demens och deras anhöriga. Drottning Silvia invigde projektet i januari i år. Och idag är fler än 70 museer i landet på gång att utbilda sina museiguider för dessa visningar. För ett tag sedan blev vi kontaktade av svenskafans.com, som är en sajt för fotbollsintresserade. Här har vi nu öppnat upp ett samarbete som handlar om att ta fram gamla fotbollsminnen från olika klubbar som man kan samlas kring. Något som kan skapa gemenskap och glädja många sportintresserade, säger Wilhelmina Hoffman. Ja, det finns faktiskt en mängd saker som man kan göra ute i samhället för att stödja och glädja människor som är drabbade av olika demenssjukdomar. Det gäller att se människan i första hand och inte bara sjukdomen.

15 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM 15 Tillsammans skapar vi förändring här och nu Utvecklingen inom vård och omsorg om äldre personer går snabbt. Ny kunskap måste omsättas på plats i sjukvårdens och omsorgens vardag. Det är i den miljön som FOU nu integrerar patient- och brukarnära forskning och nya förhållningssätt. Gamla metoder och rutiner måste ständigt omprövas för att vård och omsorg fortlöpande ska kunna förbättras. Och, inte minst, att få våra ungdomar att vilja utbilda sig och arbeta inom äldreområdet, säger Håkan Uvhagen, som är biträdande verksamhetschef på FOU nu. Tillsammans med vård- och omsorgsverksamheter arbetar FOU nu för att ta fram ny kunskap och för att få forskningsresultat använda ute i verksamheter där den gör nytta och skapar förändring. För att nå detta måste nyfikenhet och vilja att våga ompröva vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Vi vill vara ett stöd för att ny kunskap kommer ut i vården och omsorgens vardag. Det är först då som vår forskning kan göra skillnad, säger Elisabeth Rydwik, forskare på FOU nu. Och förändring är något som behövs. Vi möter nu en demografisk utveckling som kommer att ställa stora krav på vården och omsorgen och de tjänster som levereras där. Våra äldre blir fler och lever längre, vilket i sig är en fantastisk utveckling. Samtidigt finns det för lite forskning kring multisjuka äldre personer för att kunna matcha den Det handlar om att våga tänka nytt, att bryta gamla mönster. snabba utvecklingen inom vård och omsorg. I vår forskning följer vi den äldre personen i hela vårdkedjan för att få en helhetsbild som ökar vår kunskap om vilka behov som finns. De system och metoder vi jobbar med idag är inte hållbara i den framtida utvecklingen, säger Håkan Uvhagen. Vi måste tänka nytt och se äldre personer som människor med individuella behov och krav. Standardlösningar i vård och omsorg som vi haft hittills kommer inte att fungera om vi verkligen menar allvar med personcentrerad vård och omsorg. Det handlar om att våga tänka nytt, att bryta gamla mönster. Håkan Uvhagen och Elisabeth Rydwik poängterar att det ingår i deras uppgift som forskare att stimulera nya förhållningssätt och få människor ute i verksamheterna att bli nyfikna och våga ta till sig förändringar. Och det är något som man måste skapa tillsammans med bland annat hemsjukvård, geriatrik, och vård- och omsorgsboenden. FOU nu utvecklar även samarbetet mellan akademi, verksamhet och näringsliv. Det kan gälla nya möjligheter för kommunikation som bidrar till ökad självständighet i hemmet för den äldre. E-hälsa är ett exempel där patienten själv blir delaktig i sin vård. En stor utmaning är också att få fler människor att arbeta inom äldreområdet och öka kompetensen hos dem som redan finns där, säger Elisabeth Rydwik. Nyrekrytering kan ske parallellt med verksamhetsutveckling genom att studenter erbjuds en positiv lärandemiljö där de möter en modern nytänkande vård och omsorg som de kan tänka sig att arbeta inom. FOU nu ägs av Stockholms läns landsting samt de sju kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Administrativ huvudman är Stockholms läns sjukvårdsområde, Stockholms läns landsting. Det är en bra grund som hjälpt oss mycket. Kraven inom certifieringen hjälper oss att hålla kvaliteten uppe och aldrig slappna av. Utbildningen är genial i sin enkelhet och vi fokuserar nu naturligt på kärnfrågan - dvs kunden, den boende! Silviahemmet certifierar utbildningsnivå En grupp personer kommer precis in från en promenad och sällskapet siktar på den öppna spisen i ljusgården för lite värme. En annan grupp har förberett lunchen som idag blir porterstek. Det är inte lätt att särskilja vem som arbetar eller vem som är gäst i Silviahemmets dagverksamhet för personer med demenssjukdom. På plats är också Silviasyster Eva Jönsson som arbetar med att schemalägga certifieringsutbildningar. Samtidigt förbereder Silviasjuksköterskan Kajsa Båkman en kurs för arbetsledare. Silviasyster Lotta Roupe, dagverksamhetens chef, planerar en utbildning av museipedagoger i projektet Möten med Minnen. Visningar på museer riktade till personer med demens och deras anhöriga. - Ja, det är olika infallsvinklar men både vård och utbildning för livskvalitet är våra ledord, säger Lotta Roupe. Silviahemmet har sedan starten år 1996 utvecklat utbildningar för livskvalitet inom demensområdet. Varje år examineras Silviasystrar och Silviasjuksköterskor i samarbete med Sophiahemmet Högskola. Sedan hösten 2012 har även en masterutbildning för läkare startat genom ett samarbete med Karolinska Institutet. Vad innebär Silviahemscertifiering? - Certifiering innebär att samtliga utbildas på arbetsplatsen. Sedan utbildas reflektionshandledare och arbetsledare. Uppfylls kraven enligt certifikatet på närvaro och godkänd nivå vid test får enheten ett certifikat som varar i tre år. Vi certifierar hela enheter som därefter följs upp regelbundet. Tolv enheter runt om i landet är certifierade och ytterligare fem blir klara under året, berättar Eva Jönsson. - Målet med arbetet mot ett certifikat är att införliva ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen och att stimulera till fortsatt kompetensutveckling och regelbunden reflektion, säger Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef och geriatriker. Certifieringsmodellen är ett klart vinnande koncept som passar in i all modern och kvalitativ äldreomsorg, avslutar Wilhelmina Hoffman. Citaten är från chefer på certifierade enheter. Stiftelsen Silviahemmet, Box 142, Drottningholm. Tel

16 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Folktandvården Medicinsk tandvård erbjuder anpassad vård! Medicinsk tandvård, som bland annat riktas till äldre, är Folktandvårdens komplement till allmäntandvården. Medicinsk tandvård är samlingsnamnet för en mängd olika tjänster som erbjuds utefter den enskilda patientens behov. Det kan handla om att få träffa en psykolog och gå ett program för att komma till rätta med sin tandläkarskräck. Det kan även vara praktiska arrangemang av färdtjänsttransporter, liftar i taket, rejäla tandläkarstolar, narkos vid besöket och många andra tjänster för att patienten ska kunna få precis den tandvård som behövs. Det handlar om att se hela människan Folktandvårdens klinik i Stora Sköndal ligger anspråkslöst mitt i naturen med gröna fält runt om och äppelträd bakom knuten. Innanför väggarna jobbar ett sammansvetsat gäng med höga ambitioner. Allting handlar om att kunna ge den bästa vården, och det ska vara lätt när man kommer till oss. Därför har vi inga trösklar, gott om utrymme för rullstolar och takliftar i alla rum, säger klinikchefen Carina Wennberg Jonasson. Hon berättar vidare om mobiltandvården där Caroline Fridh är klinikchef för Folktandvården Medicinsk tandvård Danderyds sjukhus. Hon berättar om den uppsökande verksamheten där personalen åker ut till patienten och utför munhälsobedömningar. Det är, tillsammans med mobiltandvården, ett sätt att aktivt arbeta och nå ut till bland annat dementa eller rörelsehindrade på äldreboenden. Det här är en jätteuppskattad service och vi ger dessutom personalen på boendet utbildning i att sköta munvården på sina äldre i boendet, säger Caroline Fridh. Medicinsk tandvård på Danderyd hjälper tandvårdsrädda och har certifierad personal som är utbildad av klinikens psykolog. Den som känner sig orolig inför Carina Wennberg Jonasson, klinikchef man har en fullt utrustad tandvårdsklinik som åker ut till vårdhem och äldreboenden där behandlingar kan utföras på plats. Att kunna vara personlig och bekräfta varje patient är viktigt på Stora Sköndal. Alldeles nyss hörde jag vår tandhygienist sjunga för en dement patient, som sjöng med och blev på det sättet lugn. Sådant tycker jag är fantastiskt, säger Eva Forssman Ekdal, som är tandläkare. Hjälp för tandvårdsrädda Caroline Fridh, klinikchef sitt besök kan få en drink med lugnande medicin i Vip-rummet innan behandlingen. Om det inte räcker så finns lustgas, sedering och även nedsövning med narkos. Man kan även arbeta med sin rädsla i ett program som utformas efter det individuella behovet tillsammans med psykolog. Här finns mycket kompetens samlad, och vi kan utföra allt från vanlig tandundersökning till implantat så patienten behöver inte åka till olika kliniker. Man behöver inte heller ha remiss för att komma till oss. Vanlig allmäntandvård går förstås också att få på våra kliniker, säger Caroline Fridh. Medicinsk tandvård handlar om att se hela människan. Man kanske har vissa funktionsnedsättningar eller mår psykiskt dåligt, och då erbjuder vi hjälp utifrån de speciella behoven. Det gäller även tandvårdsrädda som kan få behandling på vår systerklinik Folktandvården Huddinge sjukhus. Där har vi ett tandvårdsrädsleprogram och narkos, både för den som är rädd och andra som inte kan behandlas i vaket tillstånd, säger Carina Wennberg Jonasson. Margarita San Martin Navarro, tandsköterska och Jenna Pekmic, sjukhustandläkare Vi vill göra skillnad! Vi flyger överallt i världen, säger Margarita San Martin Navarro, tandsköterska på Sabbatsberg, och syftar på liften i taket som hjälper till när patienten kommer i rullstol. Ett stenkast från Odenplan i Stockholm ligger Sabbatsbergs sjukhus. Här finns en av Folktandvårdens kliniker för medicinsk tandvård. Men bara fram till hösten, sedan flyttar man till nya och större lokaler på Stockholms Sjukhem vid Fridhemsplan. Här tar Jenna Pekmic, sjukhustandläkare, och Margarita San Martin Navarro emot sina patienter. De har arbetat flera år tillsammans och det märks när de fyller i varandras meningar och skrattar åt samma saker. Alla är olika. En person med demens kan vara hur lugn som helst medan nästa patient spottar, svär och skriker. Det handlar mycket om bemötandet och man måste verkligen tycka om att arbeta här, säger Jenna Pekmic och skrattar. Eftersom de bara är två Det handlar mycket om bemötandet och man måste verkligen tycka om att arbeta här. tandläkarteam och två hygienister som jobbar på kliniken så är arbetet varierande och de har nära kontakt med hela nätverket av anhöriga, färdtjänst och äldreboenden. Vi vill göra skillnad, och det gör vi också, avslutar Jenna Pekmic. Foton: Rosie Alm

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 30 november 2010 Hotel Riverton i Göteborg Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Vad

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 14 april 2011 Quality Hotel Globe, Stockholm Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen! Vad

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando är beläget i Puerto de la Cruz, Teneriffa, på Kanarieöarna i Spanien. Centret är ett väletablerat

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer