Rapport 2011:09. Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet. Naturvårdsenheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2011:09. Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet. Naturvårdsenheten"

Transkript

1 Rapport 2011:09 Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet Naturvårdsenheten

2 Omslagsbild: Njupeskär. Foto: Leif Östergren. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, juni ISSN: Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, infofunktionen E-post: Rapporten kan också laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län

3 Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet Turismstrategin har tagits fram av Fulufjällets lokala PAN Parks grupp. Gruppen består av representanter från nationalparkens förvaltning (Länsstyrelsen Dalarna), Älvdalens och Malung- Sälens kommuner, Världsnaturfonden (WWF Sverige) samt lokala PAN Parks företag. 1

4 2

5 FÖRKORTNINGAR Lst NV FNP LBP LPPG PPF P&C STDS WWF ÄT Länsstyrelsen Dalarna Naturvårdsverket Fulufjällets nationalpark Lokala PAN Parks-partner (Local Business Partner) Lokal PAN Parks Grupp PAN Parks Foundation Principer och Kriterier Strategi för hållbar utveckling (Sustainable Tourism Development Strategy) Världsnaturfonden (World Wildlife Fund) Älvdalen Turism Ekonomisk Förening 3

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR INTRODUKTION... 6 Framtagande av STDS INRÄTTANDE AV FULUFJÄLLETS NATIONALPARK... 8 Bildande av Fulufjällets nationalpark... 8 Projekt Fulufjällets Omland... 9 Fulufjällsringen Ekonomisk Förening...10 Fulufjället i Norge FULUFJÄLLETS NATIONALPARK SOM BESÖKSMÅL Nationalparkens skyddszoner FULUFJÄLLSREGIONEN SOM BESÖKSMÅL Från skogsbruk till upplevelseturism inom Fulufjällets omland...14 Fulufjällets omland områdesinformation...15 Kommunikationer och infrastruktur...16 Turismen i norra Dalarna och angränsande område i Norge...17 Större turistföretag i ett vidgat område...19 Underlag för utveckling i omlandet...21 Samverkan vägen att lyckas Klimatförändringar Allemansrätt Naturvägledning Information och kommunikation Besöksundersökningar FULUFJÄLLET SOM PAN PARK PAN Parks Foundation...31 Fulufjällets Lokala PAN Parks Grupp LPPG...31 LPPG:s uppgift

7 Lokala PAN Parks Partner Miljöcertifiering VISION MÅL - ÅTGÄRDER Vision Hållbar utveckling Pågående miljöarbete i fjällområdet Utvecklingsmöjligheter/åtgärder Åtgärdsplan UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING BILAGOR REFERENSER LÄNKAR

8 1 INTRODUKTION Turismstrategin har tagits fram av Fulufjällets lokala PAN Parks grupp, i samarbete med Älvdalens och Malung-Sälens kommuner samt Fulufjällsringen Ekonomisk Förening. Turismstrategin ska ses som ett verktyg för att uppnå visioner, syften och lång- och kortsiktiga mål som ingår i certifieringen av Fulufjällets nationalpark som en PAN Park. Förhoppningen är att STDS ska vara ett dokument som förstärker Fulufjällsområdets utveckling mot miljömässig hållbarhet genom de principer och kriterier som PAN Parks står för. Enligt Guidelines for verification of P&C 4-5 ska förvaltaren av det skyddade naturområdet och de samarbetspartners som finns i PAN Parks-regionen ha som mål att uppnå synergi mellan naturskydd och hållbar turismutveckling genom att utveckla och genomföra en hållbar turismutvecklingsstrategi, STDS. Turismstrategin är ett dokument som ska följas upp och revideras vid behov, beroende på förändrade interna och externa villkor. Det kan vara lämpligt att revidera strategin när kommunernas översiktsplaner ändras. Strategin ska ses som ett komplement till nationalparkens skötselplan och till kommunernas översiktsplaner. Strategins mål är hållbar turismutveckling samt att undvika eller minimera den eventuella negativa inverkan som en ökad turism kan ha på naturen och på de ekologiska, socioekonomiska och kulturella resurserna i området. Besöksnäringen är en av de viktigaste näringarna i området och den måste utvecklas i samklang med aktörerna i området: Länsstyrelsen i Dalarna som förvaltar Fulufjällets nationalpark, Älvdalens och Malung-Sälens kommuner, lokalbefolkning, lokala företag, externa företag, besökare till området. På svensk sida ligger Fulufjällets nationalpark i Älvdalens och Malung-Sälens kommuner i Dalarnas län. Drygt hälften av Dalarnas turistomsättning genereras i dessa två kommuner. Länsstyrelsens förvaltningsansvar för nationalparker regleras enligt Nationalparksförordningen med anvisningar från Naturvårdsverket. Älvdalens och Malung-Sälens kommuners verksamhet och engagemang i Fulufjällsområdet påverkas bl.a. av kommunala översiktsplaner och detaljplaner. Lokalbefolkningen finns representerade i kommunernas styrelser samt i lokala byalag och byutvecklingsgrupper. Lokala företag finns representerade i olika företagarföreningar av vilka Fulufjällsringen Ekonomisk Förening är den största i Fulufjällsområdet med ca 35 företag på den svenska sidan. Framtagande av STDS Fulufjällets nationalpark certifierades som PAN Park sommaren Fulufjällets dåvarande lokala PAN Parks-grupp tog under 2003 fram den första Sustainable Tourism Development Strategy (STDS) som skrevs inom PAN Park Foundation. Sedan dess har en manual utarbetats för detta arbete och fler PAN Parks skrivit motsvarande dokument. I november 2003 godkändes utkastet till STDS. I turismstrategin från 2003 var Fulufjällsringens kvalitets- och miljöpolicy grundkrav för att bli lokal företagspartner. 6

9 Verifieringsrapporten december 2003 rekommenderade att finansplan, marknadsförings- och kommunikationsplan samt beskrivning av hur turistföretagen följs upp fogas till STDS. Verifierarna rekommenderade även att Naturens Bästa skulle vara den miljöcertifiering som företagarna ska arbeta för att erhålla. Naturens Bästa lämpar sig för aktiviteter men inte för boende varför motsvarande miljöcertifiering får utses som passar boende. Till den årliga rapporten 2005 fogade LPPG finansplan, marknadsförings- och kommunikationsplan liksom en strategi för hur ev. avstängning/uteslutning regleras. Certifieringen av PAN Park-partners måste hålla hög kvalitet och det måste vara enkelt att följa upp certifieringsprocessen. Därför startades en genomgång av olika certifieringsmodeller hösten Efter utredningen om certifieringsmodeller kunde arbetet med att revidera STDS ta vid våren Våren-sommaren 2007 reviderades STDS. Speciell vikt lades på certifiering, kommunikation och ekonomi. Fulufjällsringen Ekonomisk Förening gavs möjlighet att studera utkastet varefter det presenterades för verifierarna. Kommentarer från verifierarna var att turiststrategin och certifieringen av lokala partner inte helt uppfyller de krav som PAN Parks P&C 4-5 numer ställer och behövde kompletteras. En mer omfattande turismstrategi borde utarbetas i samarbete med turistnäringen i kommunerna. En konsult uppdrogs att komplettera den reviderade turismstrategin. Konsulten som tidigare varit projektanställd av Fulufjällsringen Ekonomisk Förening känner området väl och kunde använda sig av sina kontakter i arbetet. Arbetet med att uppdatera STDS har inneburit 4 möten med Fulufjällsringens styrelse, 5 möten med enskilda svenska medlemmar av Fulufjällsringen och 3 möten med norska medlemmar. Upprepade kontakter har skett via telefon och e-post. Utkast till ny reviderad STDS har översatts till engelska och skickats till verifierarna för kommentarer juni Kompletteringar har därefter gjorts och LPPG:s medlemmar signerade STDS september Därmed kunde Fulufjällets certifiering som PAN Park uppdateras. En liten broschyr riktad till allmänheten, företagare m.fl. om turiststrategin planeras. 7

10 2 INRÄTTANDE AV FULUFJÄLLETS NATIONALPARK Bildande av Fulufjällets nationalpark Fulufjällets nationalpark bildades 2002 och omfattar 385 km². Syftet med parken är att i väsentligen orört skick bevara ett sydligt fjällområde med särpräglad vegetation och stora naturvärden i övrigt. Men också att ge möjlighet till upplevelser av stillhet, avskildhet och orördhet. Fulufjället har höga naturvärden främst knutna till dess speciella geologi, morfologi och vegetation. Fulufjället består av 900 miljoner år gammal sandsten. Sanden avlagrades i ett hav söder om ekvatorn och vågornas böljemärken finns fortfarande bevarade i stenblock här och var. Sedan 200 miljoner år har berggrunden eroderats men dagens form på fjället skapades under de senaste 60 årmiljonerna. Erosion och vittring av sol, vind, vatten, kyla och glaciärer har skulpterat fram fjällets former och bildat blockmarker, bergstup och kanjonbildningar. Många geologiska formationer är av stort vetenskapligt intresse. En del av dem är spår från den senaste inlandsisens avsmältning. Fulufjället är ett viktigt övervintringsområde för björn, vars antal har ökat under senare år. I sluttningarna finns lodjur medan varg och järv uppträder mer sporadiskt. De frodiga ostörda dalgångarna erbjuder förträffliga betesmarker för älgarna. Fulufjället är omtalat för förekomsten av stora älgtjurar. Det rikliga fågellivet ger en särskild karaktär till fjället, som är sydgräns för många häckande arter. De stående döda träden, stubbar och annan död ved gynnar ett stort antal insekter. Fulufjället ligger längre från hav än något annat område i Skandinavien. Det har därmed ett utpräglat kontinentalt klimat. Detta tillsammans med den fattiga sandstensberggrunden har gett upphov till en kalfjällsvegetation av ljung-, gräs- och lavhedar som är unik för den svenska fjällvärlden. Av särskilt intresse är de vidsträckta gräshedarna med enstaka enbuskar, liksom de lavrika hedbjörkskogarna. Exklusiva är också de mycket väl utväxta, svällande mattorna av renlav och fönsterlav. De är en följd av att Fulufjället inte används för renbete, vilket i sin tur gör fjället till ett värdefullt referensområde för studier av renbeteseffekter. Njupeskärs vattenfall är en högklassig och lättillgänglig attraktion, och det finns utmärkta möjligheter till trevliga korta och längre vandringar i lättillgänglig terräng. Området runt Fulufjället är gles befolkat och inga bofasta finns innanför nationalparksgränsen. De boende runt fjället kände att de traditionella aktiviteterna jakt, fiske och snöskoteråkning hotades av planerna på nationalparksbildning och protesterade till att börja med mot Naturvårdsverkets planer på att bilda nationalpark av det tidigare naturreservatet. För att förankra nationalparkstanken i bygden och visa på den potential som en nationalpark kan utgöra för bygden Foto: Åsa Adamsson.E., Länsstyrelsen Dalarna 8

11 startades projektet Fulufjällets omland på initiativ av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Dalarna. Omlandsprojektet bidrog till att informera ortsborna, ge en nyanserad syn på nationalparksbildandet samt att bygga ett nätverk bland dem som såg möjligheter till arbetstillfällen och andra förbättringar. (Wallsten, P 2003) Projekt Fulufjällets Omland Projektet Fulufjällets Omland startade i november 1997 och pågick i tre etapper fram till december Projektet uppkom genom diskussioner mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Älvdalens och Malung-Sälens kommuner och ortsbefolkningen om en blivande nationalparks möjligheter att bidra till utvecklingen av inkomstkällor i fjällets närområde och har finansierats av Länsstyrelsen Dalarna, Naturvårdsverket och EU:s strukturfonder mål 6, respektive mål 1. Projektets huvuduppgift har varit att i samarbete med ortsbefolkningen lyfta fram förslag och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av natur- och kulturturism i anslutning till nationalparksbildningen på Fulufjället. Arbetet har skett enligt principerna för Agenda 21 och hållbar turism. Ortsbefolkningen har framfört en mängd förslag till sysselsättningsskapande åtgärder, vilka alla har varit förenliga med principerna för hållbar utveckling. Att i samband med nationalparksbildning skapa förutsättningar för sysselsättning och därmed nå en lokal förankring är ett nytänkande nationellt och har varit en viktig bidragande del i projektets framgång. Projektet hade inte varit möjligt att genomföra utan lokalbefolkningens drivkraft. Det aktiva deltagandet och den starka överlevnadskraften har stimulerat och gett en positiv anda under hela arbetets gång. I Etapp III har målet varit en ökad sysselsättning. Målgruppen har varit de lokala turistföretagen, presumtiva företagare, byalag, lokalbefolkning, forskare och förvaltningsmyndighet. Projektets samarbetspartners har varit Älvdalens och Malung-Sälens kommuner, Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Mora och Malungs Folkhögskolor, Älvdalens Utbildningscenter, Sveriges Lantbruks Universitet (SLU), Stockholms universitet, Turistbua i Ljørdalen, Ljørdalen Grendeutvalg, Hushållningssällskapet, Vägverket, Turistorganisationer samt PAN Parks och Världsnaturfonden (WWF). Det nyskapande i projektet har varit att i samband med nationalparksbildning skapa förutsättningar för sysselsättning och utveckla en naturvårdsförvaltning för ökad tillsyn samt serviceorgan för turister. Projektet har också samarbetat internationellt i PAN Parks. I Fulufjällsområdet har tre EU-projekt pågått i mål 1. Dessa har i samverkan inneburit stora investeringar men även visat på möjligheterna till en positiv utveckling för området: Fulufjällets omland, ca 3 miljoner kr, Fulufjällets nationalpark, ca 26 miljoner kr, upprustning av Gördalsvägen, ca 12,5 miljoner kr. Därutöver har ytterligare investeringar gjorts i området, bl.a. PAN Parks stugby vid Fulufjällets nationalpark, ca 30 miljoner kr, Aktiviteten i projektet var hög och fler och fler anslöt sig under tiden. En stark drivkraft fanns att utveckla sin egen bygd och man förstod tidigt att detta måste ske i samverkan med andra byar och företag.(länsstyrelsen Dalarnas län 2002) 9

12 Fulufjällsringen Ekonomisk Förening Fulufjällsringen Ekonomisk Förening bildades år 2001 i samband med omlandsprojektet och bildandet av Fulufjällets nationalpark, som en samverkansorganisation för att skapa möjligheter till hållbar utveckling av natur- och kulturturism i Fulufjällets omland. Föreningen är unik i och med att man har medlemmar på både norska och svenska sidan av fjället. Styrelsen för Fulufjällsringen genomförde, tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna, en förstudie Den resulterade i ansökan om ett s.k. interregionalt projekt med finansiering från Sverige och Norge samt Europeiska Unionen som beviljades i juni 2006 och avslutades i december Fulufjället i Norge Efter bildandet av Fulufjällets nationalpark har man i Norge fört diskussion om möjligheterna för naturskydd på den norska sidan av Fulufjället. Ett statligt uppdrag gavs 2004 till Fylkesmannen i Hedmark för att undersöka möjligheterna av att skydda naturområde i Ljørdalen øst, även om skyddet av den norska delen av Fulufjället inte är förankrat i den norska nationalparksplanen. Fylkesmannen i Hedmark har utarbetat ett förslag för etablering av Fulufjellets nationalpark och Fregns naturreservat. Fylkesmannen i Hedmark har haft som mål att uppnå en konstruktiv process genom att samråda med lokala intressenter, organisationer och lokalbefolkning. Enligt utställningshandlingen till Älvdalens kommuns översiktsplan (remiss juni 2007) ligger upprättandet av ett naturskyddsområde på norska sidan av Fulufjället väl i linje med hela Fulufjällsområdet och kommer att öka attraktionen för hela området. Bildandet av ett naturskyddat område på den norska sidan skulle vara ett viktigt bidrag för skydd av det skandinaviska naturarvet samt säkerställa landskapsvärden i sin helhet. Den föreslagna nationalparken på den norska sidan omfattar 90 km², vilket tillsammans med den svenska nationalparken skulle skapa ett naturskyddat gränsöverskridande område på nästan 500 km². Bildandet av en nationalpark på den norska sidan skulle skapa nya möjligheter för samarbete som är gynnsamt för naturvården. I det norska förslaget diskuteras tillsyn: Statens naturoppsyn, som har ansvar för den statliga tillsynen av skyddade naturområden, bör ha ett kontor i Trysil, med Fulufjellets nationalpark som en viktig del av sitt ansvarsområde. Alternativt bör tillsynen köpas in av lokala entreprenörer. Ett ökat gränsöverskridande samarbete skulle vara fördelaktigt för nationalparksförvaltningen, såväl för naturvården som för förvaltningen av besökare. 10

13 3 FULUFJÄLLETS NATIONALPARK SOM BESÖKSMÅL Huvudattraktionen i Fulufjällets nationalpark är Njupeskärs vattenfall, som är Sveriges högsta vattenfall. Den monumentala attraktionen har lockat besökare i mer än 150 år. Den är sevärd även under vintern, då isen bygger ett skimrande pansar kring fallet. Idag besöker de flesta nationalparkens centrum vid Njupeskär med dess naturum och café. Men det finns också många andra motiv till ett besök i Fulufjällets nationalpark. Broschyren Fulufjället - nationalpark i Dalarna beskriver Fulufjällets nationalpark som ett besöksmål för turister. En vandring upp på kalfjällsplatån kan erbjuda tillfällen att studera en stor mängd fåglar. De tjocka mattorna av renlav på fjället beror på att detta är det Sveriges enda stora fjäll som saknar renbete. Rösjöcampen på fjällets norra del erbjuder fiske på öring och röding, samt uthyrning av stugor och båtar. För den som söker orördhet och tystnad finns zoner med strängare regler. Skogarna på fjällets sluttningar hyser en av Skandinaviens största koncentrationer av björn. I de djupa dalgångarna finns möjligheten att möta ståtliga älgar. Fulufjället är värdefullt för det rörliga friluftslivet, både sommar och vinter. Med sin flacka platå är det relativt lätt att röra sig i området. Ett nätverk med 140 km markerade leder och flertalet stugor erbjuder besökare behagliga vandringar längs lättillgängliga leder. Mer utmanande vandringar kan göras i ledlöst område. Turister som besöker Fulufjället med omgivningar kommer att upptäcka att det finns ett stort nätverk av skyddade områden som kan besökas och nyttjas på olika sätt. (Länsstyrelsen Dalarnas län 2008) Nationalparkens skyddszoner Fulufjällets nationalpark är indelad i fyra zoner som tillåter olika grad av naturskydd och samtidigt olika grad av tillgänglighet eller nyttjande. Kraven på naturskydd och tillgänglighet för olika typer av aktiviteter kan på detta sätt tillgodoses och nationalparken har därigenom fått en ökad lokal förankring. Zon 1, 2 och 3 ger besökaren möjlighet att uppleva tysthet, orördhet och stillhet medan zon 4 (runt Njupeskär, parkeringen, naturum och vägen) är lättillgänglig och har en hög servicegrad. Figur 1. Zonindelning. 11

14 Figur 2 visar Fulufjällets nationalpark med omgivande skyddade områden. Omkringliggande naturreservat och natura 2000-områden kan sägas fungera som en naturskyddande buffertzon för nationalparken men har också höga egna naturvärden. Vid ett eventuellt etablerande av naturskyddsområde på norska sidan kommer denna naturskyddade buffertzon att förstärkas. Fulufjällets nationalpark omfattar 385 km 2. I nordväst ligger Lillådalens naturreservat, som omfattar 22 km 2. Drevfjällens naturreservat, omfattar 332 km 2 och gränsar till Norge nordväst om Fulufjällets nationalpark. I nordvästra hörnet av Dalarnas län drygt 3 mil från nationalparken finns stora naturskyddade områden: Städjan-Nipfjällets naturreservat (225 km 2 ), Långfjällets naturreservat (678 km 2 ), Vedungsfjällens naturreservat (194 km²) samt Töfsingdalens nationalpark (17 km 2 ). I direkt anslutning till Långfjällets naturreservat ligger Rogens naturreservat i Jämtlands län (500 km²). Söder om nationalparken ligger Skarsåsfjällets naturreservat (utanför kartan), 23 km 2. På norska sidan av gränsen ligger bl.a. Femundsmarka och Guttulia nationalparker på tillsammans 620 km², därutöver är ytterligare drygt 300 km² norsk mark skyddad i närheten. Runt nationalparken finns ytterligare skyddade områden i form av Natura 2000 områden bl.a. älven Fulan, öster om nationalparken. Figur 2. Skyddade områden i norra Dalarna och angränsande del av Norge. 12

15 Fulufjällets nationalpark ska inte betraktas som en geografisk isolerad företeelse. Avgörande för dess tillkomst och för den framtida utvecklingen är i hög grad dess omland, de lokalt bofasta och inte minst de utifrån kommande besökarna i området. Det är därför viktigt att vidga perspektiven även utanför området för själva nationalparken. En nationalpark kan i sig utgöra en attraktion och sevärdhet som lockar besökare, men många gånger ingår parken i ett större turistiskt system av transporter, boende, mat, aktiviteter och andra attraktioner. I Fulufjället finns, liksom i andra svenska nationalparker, inga bofasta inom nationalparken, medan det finns ett antal byar i dess omedelbara närhet, inom det så kallade omlandet. Även om nationalparken i sig utgör målet för resan, är det utanför dess gränser som mycket av den relaterade ekonomiska aktiviteten uppstår. Det huvudsakliga området för denna STDS är Fulufjällets omland som är avgränsat inom den heldragna linjen på bifogad karta. Omlandet motsvarar det område som behandlades i projektet Fulufjällets omland. Den lokala PAN Parks-gruppen välkomnar samarbete med turistföretag i de stora skidorterna Sälen, Idre och Trysil. LPPG har inte mandat att skriva en strategi för turismutvecklingen i hela nordvästra Dalarna men företag utanför Fulufjällets omland är välkomna att bli PAN Parks-partner om de bedriver verksamhet inom Fulufjällets nationalpark eller Fulufjällets omland. I ett regionalt perspektiv utgör Fulufjällets nationalpark en turistattraktion som i flera avseenden kompletterar befintligt turistiskt utbud. Några mil norrut finns Idre Fjäll med en mer anläggningsbunden vinter- och sommarverksamhet och några mil söderut ligger Sälenfjällen med Sveriges största utbud av utförsåkning. I båda dessa områden har turismen utvecklats kraftigt sedan början av 1970-talet. Figur 3. Fulufjällsregionen med större skidorter inom ca 50 km radie. 13

16 4 FULUFJÄLLSREGIONEN SOM BESÖKSMÅL Från skogsbruk till upplevelseturism inom Fulufjällets omland Sedan urminnes tider har den fattiga befolkningen kring Fulufjällets omland försörjt sig av vad naturen kunde ge kombinerat med småskalig kreatursanvändning. Vid tiden då Särna och Idre införlivades med Sverige 1644 fanns här ett 20-tal gårdar, uppskattningsvis drygt 100 bofasta personer. Naturaförsörjningen pågick oförändrat till senare delen av 1800-talet då skogsbolagen började intressera sig för de enormt stora och oavverkade skogarna här. Trots den stora emigrationsvågen under samma tid ökade befolkningsunderlaget eftersom arbetskraft för skogsavverkningar behövdes. Skogsbolagen bidrog till att arbetare från andra områden kom till Fulufjällsområdet. Den folkbokförda befolkningen ökade stadigt, pengar kom i omlopp jämfört mot tidigare, samhällsservicen ökade och Särna blev en centralort i området. En positiv framtidstro fanns hos lokalbefolkningen. Under 1950-talet påbörjades mekaniseringen i skogsbruket, dock i liten omfattning, men som med åren ökade. En utflyttningsvåg från området till städer och särskilt till Stockholm tog rejäl fart på 1960-talet. Arbetstillfällen minskade på grund av mekaniseringen i skogsbruket. Flottningen upphörde i början av 1970-talet. Idag är endast ett fåtal personer sysselsatta inom skogsbruket trots att avverkningsvolymerna är större nu än tidigare. Från att vara ett område helt dominerat av skogsbruk i alla former har nu besöksnäringen blivit den dominerande och helt avgörande för bygden och dess befolkning. Besöksnäring i området är till största delen beroende av naturturism. Området kännetecknas av många små företag där 90 % av företagen har färre än 5 anställda. Av områdets alla företag så är 90 % direkt eller indirekt beroende av besöksnäringen. Hela området erbjuder naturupplevelser med skogar, sjöar och älvar i en lugn och glesbefolkad miljö. Miltals med vandringsleder och fina möjligheter till egna cykelturer på många skogsvägar finns i området. Med lite tur kan man se Skandinaviens alla stora djur. Här finns björn, järv, lodjur, varg och älg. Man kan se kungsörn och andra sällsynta fåglar. I de fiskrika sjöarna och älvarna finns öring, röding, sik, abborre och gädda. En stor variation av sällsynta skalbaggar och andra intressanta insekter finns i området. Av upplevelser erbjuder områdets småföretag en mängd olika aktiviteter hela året med fyra fina säsonger; vår, sommar höst och vinter. De populäraste aktiviteterna är vandring, fiske (spöfiske på sommaren och isfiske på vintern), kanoting, ridning, längdskidåkning, snöskoteråkning, snöskovandring, hundspann, isklättring, olika evenemang och tävlingar. 14

17 Fulufjällets omland områdesinformation Efter år 1644 blev Fulufjället ett gränsfjäll mellan Sverige och Norge. Dessförinnan hörde Särna och Idre till Norge (egentligen Danmark). Känslan av samhörighet med Norge är stor och kontakterna över gränsen är naturlig. Dialekten är i stort sett densamma. Särnaområdet I området finns serviceutbud med affärer, matserveringar och bensinstation. Campingplatser, vandrarhem, stugbyar och pensionat erbjuder boende för tillresande. Flera besöksmål finns såsom skogsmuseum, gammelgården och den gamla träkyrkan. Flera upplevelsearrangörer har sin verksamhet i Särna eller kringliggande område. Sörsjöområdet I Sörsjön finns affär och bensinstation. I Nornäs, Horrmund, Gräsheden, Näsfjället/Fulunäs med omnejd finns verksamheter som infocenters, bystugeverksamhet, vandrarhem, turistgårdar, privata stugor, camping och aktivitetsarrangörer. Ljørdalen Det befolkningsmässigt största samhället på den norska sidan av Fulufjället är Ljørdalen med Ljøra elv är den sammanhållande länken mellan byarna. Där finns två butiker, en bensinstation, post m.m. Vintertid är Fulufjellets Alpinsenter verksam. I området finns ca 600 privata hytter. Den unika kulturanläggningen Støa kanal används bl.a. för bygdespel och musikevenemang. NJUPESKÄR/ SÄRNA MED OMNEJD Öjvallberget Särna Mörkret Gördalen LJØRDALEN MED OMNEJD Ljørdalen Stöa Östby Nesvoldberget Fulufjällets Nationalpark SÖRSJÖN MED OMNEJD Sörsjön Nornäs Horrmund Gräsheden 15

18 Kommunikationer och infrastruktur Fulufjället ligger i glesbygd, långt från större befolkningsorter. Dalarnas fjällvärld är emellertid den del av fjällen som ligger närmast större tätbefolkade områden i södra Sverige. Med allmänna och lokala transportmedel kan man nå Fulufjällsområdet. Figur 4. Resvägar till Fulufjällets nationalpark. Vägar Man når området via riksväg 70 eller 71 via Mora-Älvdalen eller Malung. Riksvägarna har stor betydelse för turismen och näringslivsutvecklingen. Från Fulufjället är det 46 mil till Stockholm (6 tim), 33 mil till Oslo (4 tim), 58 mil till Göteborg (8 tim) och 87 mil (12 tim) till Malmö. Från Oslo når man området via E6 mot Trondheim, vidare via Elverum och Trysil 26 mil (4 tim) Järnvägar Järnvägstrafik till fjällområdet i Dalarna finns inte. Reguljär tågtrafik slutar i Mora, eller om västerdalsbanan trafikeras, i Malung. Därefter får färden fortsätta med buss eller bil. Tåg finns från Oslo till Elverum och därefter buss till Trysil. Bussförbindelser Allmänna bussar trafikerar området via Mora och Sälen. Under framför allt vintertid trafikeras området också av expressbussar och charterbussar. Expressbussarna kör oftast från/mot Stockholm, Uppsala och Göteborg. Transfertrafik från tåg och flyg med buss från Mora till Sälen och Idre är under utveckling. Det finns också planer på transfertrafik från Malung till Sälen via västerdalsbanan. Reguljära bussar och expressbussar går flera gånger dagligen från bl.a. Köpenhamn, Malmö, Göteborg, Oslo och Gardemoen till Trysil. Restid med tåg-buss från Stockholm till Särna är 7 tim, från Göteborg 9 tim och från Malmö 13 tim. 16

19 Flygplatser I Dalarnas län finns två flygplatser med reguljär trafik: Dala Airport i Borlänge (från Stockholm, Göteborg och Malmö) och Mora Siljan flygplats i Mora (från Stockholm och Ängelholm). Närmaste internationella flygplats är Oslo flygplats och därifrån finns bussförbindelse med Trysil (3 tim) Vägvisning och informationsskyltar Väginformationen till Fulufjällets nationalpark är god. Större informationstavlor finns vid naturum, Lomkällan Särna, vägen från Särna till Mörkret, Strömsillret, Gördalen och norska Ljørdalen. Turismen i norra Dalarna och angränsande område i Norge Kommunernas turismorganisationer svarar för den övergripande informationen i regionen. Nio turistbyråer i området svarar för information om logimöjligheter, sevärdheter, aktiviteter och ofta också med biljetter till evenemang, bokningar av arrangemang, hotell, privatrum och stugor mm. I Älvdalen har Älvdalen Turism Ekonomisk Förening fått i uppdrag att sköta turistbyråfunktionerna i kommunen. För detta erhåller man ett årligt driftsbidrag. Organisationen är kommunens närmaste samarbetspartner vad avser turistbyrådrift och övergripande marknadsföring. I Malung-Sälens kommun drivs turistbyråerna av Malung-Sälen Turism som är ett kommunalt helägt bolag. På norska sidan drivs turistbyrån i Trysil av ett aktiebolag som även har en stor del privata aktieägare. I Ljørdalen drivs turistinformationen av en lokal förening i samarbete med Fulufjellet Alpin och lokala företag. Vid Fulufjällets nationalpark finns naturum. Övriga informationscentra finns i Sörsjön (Fulufjällsporten), Nornäs, Särna och Norska Ljørdalen. Sälen Turismen i Malung-Sälens kommun är en basnäring med ca helårsanställd och säsongsanställd personal. Malung-Sälen är Sveriges sysselsättningsmässigt största turistområde där 43 % är direkt eller indirekt sysselsatta inom turismen. I området finns två helårsöppna turistbyråer, en i Malung och en i Sälen samt en säsongsöppen turistbyrå i Sörsjön (Fulufjällsporten). Malung-Sälen Turism AB ägs av Malung-Sälens kommun till 100 %. Bolaget driver Malungs- och Sälens turistbyråer samt Malungs camping. Företaget arbetar med olika marknadsprojekt i samarbete med näringen, logiuthyrning, souvenirförsäljning och konsultverksamhet för arrangemang. Sälens by är navet där all samhällsservice finns som polisstation, vårdcentral, tandläkare, apotek, ambulans, systembolag, turistbyrå, bank samt flera livsmedelsbutiker och bensinstationer. Kända varumärken är Sälen i sig, som förknippas med alpin skidåkning och Vasaloppet (världens största skidtävling) med starka interna varumärken som Kläppen, Lindvallen, Sälens Högfjällshotell, Tandådalen, Hundfjället, Stöten och Vasaloppet. I området finns ca bäddar, varav ca i kommersiella bokningssystem. I Sälen finns privata fritidshus med en bäddkapacitet på ca bäddar. Fritidshusen är spridda, från 17

20 Kläppen i söder till Stöten och Näsfjället i norr med en koncentration kring Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället. De flesta av dessa hus används av ägarna själva eller hyrs ut av ägarna till vänner och bekanta. Cirka besökare finns i Sälen varje dag under högsäsongen på vintern. Huvudaktiviteten är alpin skidåkning. Kompletterande aktiviteter är längdskidåkning, hundspann och skoteråkning. Under barmarksperioden (juni-november) besöks Sälen av ca gäster. Huvudaktiviteten är fiske, vandring och rekreation i fjällmiljö. På senare år har olika temaarrangemang lockat allt fler besökare till Sälen under barmarksperioden. Många besökare i Sälen gör dagsutflykter till Fulufjällets nationalpark, Siljanområdet och Norge. Utvecklingen har varit mycket positiv i Sälen. År 1995 var den turistekonomiska omsättningen 870 miljoner SKR hade den turistekonomiska omsättningen stigit till 2,2 miljarder SKR, störst i Dalarna och 6: e största i Sverige. Antal övernattningar kommersiella icke kommersiella Älvdalen Turism Turismen i Älvdalens kommun omsätter ca 700 miljoner SEK. Antalet gästnätter uppgår till ca Detta genererar ca 700 helårsarbeten. Ca 80 % av turismomsättningen och arbetstillfällena genereras i kommunens norra del. Med dessa siffror är Älvdalen efter Malung-Sälens kommun Dalarnas största turistkommun. Flera stora nya turistiska satsningar är på gång: Hemmeråsen-Himmelfjäll (byggstart 2008), Idre Golf, Ski & Spa (Hotell- och golfsatsning). I Älvdalens kommun finns sedan årsskiftet ett formellt avtal mellan Älvdalens kommun (ÄK) och Älvdalen Turism (ÄT) ek förening. I detta avtal stipuleras ett antal saker: 1. drift av turistbyråer. (ÄT ersätts för detta av ÄK. ÄT har i sin tur anlitat underentreprenörer) 2. samarbete om marknadsföring 3. samarbete om produktutveckling Styrelsen består av 7 personer från hela kommunen (enbart företagare). Älvdalens kommun är adjungerad till styrelsen. Verksamheten är under uppbyggnad och ett antal strategiska dokument har gjorts/är under bearbetning. I dagsläget har föreningen ca 85 företag som medlemmar. Under försommaren kommer en rad informationsmöten att genomföras över hela kommunen. Älvdalen Turism är officiell samarbetspartner med Älvdalens kommun. ÄT har beslutat att Idre blir den officiella avsändaren i all marknadsföring som föreningen gör. Trysilområdet Trysils kommun ligger i östra Hedmarks fylke och gränsar till Sverige. Januari 2008 var invånarantalet 6741 st. Centralorten Trysil är ett livligt centrum med två köpcentra, flera specialbutiker och annan samhällsservice. Destinasjon Trysil BA är en vidareutveckling av Trysil Ferie og Fritid AS (TFF). TFF instiftades Trysil har lång erfarenhet av utveckling med turistföretag som en mycket viktig del av näringslivet. Destinasjon Trysil BA har idag ca 180 andelsägare från skilda näringsområden i kommunen. De största ägarna är naturligtvis större turistföretag. Bland dessa kan nämnas, 18

21 Trysilfjellet Alpin A/S (ägt av Skistar AB), Trysil fjell Utmarkslag, Coop Tesam, Sjumilsskogen AS (övernattning, lägenheter och hotell).trysil kommun är också en stor och viktig andelsägare. Trysilfjellet är det i särklass viktigaste besöksmålet och Norges största skidanläggning. Trysil är ett besöksmål hela året. Under barmarksperioden ligger fokus på naturen, och naturnära aktiviteter från rafting till älgsafari i de djupa skogarna. Under vinterhalvåret domineras marknaden av SkiStar och Trysil Resort. Den utländska marknaden nås via Innovasjon Norge och i samarbete med reseföretag. Internet är ett viktigt verktyg för marknadsföring t.ex. och Samarbete bedrivs med Fulufjällsringen Ekonomisk Förening. Flera norska företag är medlemmar i Fulufjällsringen i vars styrelse ingår representanter från Norge. I Trysilområdet finns bäddar, varav 40 % är kommersiella. I hela Trysil finns ca 5000 hytter, vilket har stor betydelse för kommunen. Totalt registreras ca gästnätter, varav under barmarksperioden. Därför görs stora satsningar på sommarperioden och utvecklingen inom turistnäringen fortgår. Under de närmaste två åren kommer två större hotell att färdigställas. Ett öppnas vid årsskiftet 2008/2009 och nästa senare under IDRE BÄDDAR TRYSIL BÄDDAR Fulufjällets Nationalpark med omnejd SÄLEN BÄDDAR Större turistföretag i ett vidgat område Idre Idre Fjäll är en åretruntanläggning med störst fokus på vintersäsongen. För en jämnare fördelning mellan säsongerna och fortsatt tillväxt måste barmarkssäsongen växa. Målet är att under en treårsperiod öka antalet gästnätter under barmarkssäsongen med 25 %. Den nationella marknaden är basen för verksamheten men den utländska marknaden blir allt viktigare. Att växa på den 19

22 utländska marknaden är avgörande för att öka i totalvolym under såväl vinter- som barmarkssäsong. Under 2007 hade Idre Fjäll 20 % utländska gäster. Målet är att öka andelen utländska gäster till 30 % till En stor andel av gästerna är återbesökare. För en framtida tillväxt måste även andelen nya gäster öka. Idre Fjäll har ca 200 årsanställda. I Idreområdet finns dessutom en mängd företag och aktörer som tillsammans sysselsätter ca 500 årsanställda. Sälen Vinterturismen i Sälenfjällen svarar för 90 % av besöksantalet och omsättningen. Sälenfjällen utgörs av fyra resmål; Kläppen, Lindvallen-Högfjället, Tandådalen-Hundfjället och Stöten. Inriktningen på de olika anläggningarna skiljer sig åt något. Familjen är den stora målgruppen. Kläppen är lokaliserad i dalgången ca 15 km söder om Sälens by. Lindvallen-Högfjället som är ett sammanbyggt liftområde breder ut sig 4-10 km väster om Sälens by. Tandådalen-Hundfjället breder ut sig ca km väster om Sälens by. Stöten ligger ca 32 km väster om Sälens by. SkiStar Sälen är det i särklass största alpina företaget i Sälen. Lindvallen-Högfjället och Tandådalen och Hundfjället ingår i SkiStar. Kläppen är familjeägt och Stöten ägs av Norlandia hotellen. Genom åren har Sälens attraktionskraft ökat för varje år. I Sälen finns ca privata fritidshus. Den största marknaden är Sverige och då främst Stockholms- och Mälardalsområdet följt av Göteborg och Skåne. Ca 85 % av vintergästerna i Sälenfjällen är svenskar. Ca 8-9 % kommer från Danmark och resterande gäster från Norge, Ryssland och Finland. Barmarksgästerna är i huvudsak svenskar men kommer också från Norge, Holland och Tyskland. I Sälenfjällen finns totalt ca bäddar, av dessa finns i de kommersiella bokningssystemen, i huvudsak via anläggningarna. Liftkapaciteten uppgår till personer/timme. Trysil Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, mycket lättillgänglig. Trysil ingår i SkiStar-koncernen sedan den 1:a december SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, två skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35 %, samt Trysil Booking som förmedlar bäddar i området. Trysils största marknader är Danmark med 39 % av gästerna, Sverige med 27 % av gästerna och Norge med 19 % av gästerna. Den snabbast växande marknaden är norra Tyskland, mycket tack vare ett utökat samarbete med resebyråer i framförallt Kiel. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer. I Trysil finns i dagsläget bäddar, varav är kommersiella och varav SkiStar förmedlar Kommunplanen godkänner totalt bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över personer/timme. Gemensamt för samtliga aktörer är att man måste försöka bredda turistsäsongen. Detta skulle hjälpa företagare att förlänga utkomsten under året samt på så sätt skapa en mer hållbar och mer långlivad verksamhet. 20

23 Underlag för utveckling i omlandet En SWOT-analys är gjord i Fulufjällets omland för att utvärdera och klargöra styrkor, svagheter, möjligheter och hot för turismindustrin i Fulufjällsområdet. STYRKOR - Natur, friluftsliv - Högkvalitativ nationalpark - Naturen produkt hela året - Det sydligaste svenska fjällområdet närmast befolkningstäta områden - Snösäkert vintertid - Närhet till Sälen, Trysil, Idre - välkända varumärken - Internationellt känt område - PAN Parks-status - Ingen massturism - Fulufjällsringens ek.för. - Kvalitativa turismföretag - Samarbete över nationsgränsen SVAGHETER - Svårtillgängligt - Brist på paketering - Brist på varierat boende - Bristfälliga språkkunskaper - Brist på kvalificerade guider - Avsaknad av samarbetstraditioner - Hög medelålder hos lokalbefolkningen - Dåliga allmänna kommunikationer MÖJLIGHETER - Optimala natur- och kulturresurser för utveckling av ekoturism - Många besökare till norra Dalarna under vintersäsongen - Utveckla lågsäsongen - Utveckla samarbete över nationsgränsen - Utveckla samarbete vad gäller marknadsföring och paketering HOT - Klimatförändringar - Bristande utveckling av kollektivtrafik - Kortsiktig lönsamhet - Höjda bensinpriser Turistindustrin i Fulufjällsområdet behöver bredda turistsäsongen. Besökarna behöver upptäcka Fulufjällsområdet även i februari, mars, april och maj samt i september och oktober. Detta skulle hjälpa företagare att förlänga utkomsten under året samt på så sätt skapa en mer hållbar och mer långsiktig verksamhet. Om vinterturismen säger Turistdelegationen: Vad gäller vintersäsongen tenderar längdskidåkning att bli en baskomponent för multiaktiviteter vintertid på samma sätt som vandring, cykling och kajaking är sommartid. Sverige är ett av de länder som har bäst möjligheter att nyttja längdskidåkning som attraktion i ett multiaktivitetsperspektiv. Framtidsbedömningar visar att snöskovandringar är en stark framtidsprodukt. Ett mångsidigt utbud kan inkludera olika sorters skidåkning, snöskovandring, turer med hundsläde och häst, ridning i snö, pulkaåkning, heliskiing, catskiing, äventyr på snöskoter, isfiske, spa, nattliv, annorlunda måltider, kontakt med samisk kultur, andra kulturella inslag, musik mm. De stora turistdestinationerna i området (Sälen, Trysil och Idre) har blivit kända som stora välbesökta vinterdestinationer med inriktning på alpin skidåkning och nöjesliv. För att kunna öka 21

24 beläggning inom befintliga anläggningar blir intresset allt större av att även kunna erbjuda en säsongsförlängning med vår-, sommar- och höstarrangemang. Fulufjällsområdet kommer att kunna bli en viktig resurs för dessa volymmässigt stora destinationer och kommer att kunna resultera i volymökning och säsongsförlängning för områdets boendeanläggningar. Dalafjällen är Sveriges sydligast belägna fjällområde och därmed det som ligger närmast de befolkningstäta områdena i Mälardalen, Stockholmsområdet och i södra Sverige. Avgörande för hur framgångsrikt Fulufjällsområdet blir som besöksmål är i stor utsträckning beroende av nationella och regionala satsningar på infrastruktur, tillgänglighet till området och kollektivtrafik. Vägar måste hålla bra standard och motsvara såväl gästernas som lokalbefolkningens behov. Kollektivtrafiken i kommunerna måste utvecklas till att bli mer användarvänliga och kundorienterade. I Sverige finns en uppsjö av utbildningar inom området; naturguide/naturupplevelse/naturturism på gymnasienivå, folkhögskola, vuxenutbildningar och högskolor/universitet. Enligt Turistdelegationen så har Sverige idag brist på personal som håller internationell klass. Dessutom ligger ett problem i att dessa yrken saknar en yrkesstatus och att det alltför ofta saknas möjligheter till en tillfredsställande årsinkomst. Turistdelegationen skriver även att En självklar komponent i ett nationellt och regionalt program för turism är satsningar på utbildning. Sveriges framtida konkurrensförmåga inom outdoor/multiaktiviteter är direkt beroende av medvetna satsningar på kompetensutveckling, helt i linje med vad som görs på framgångsrika destinationer. Lokalt och regionalt bör samarbete ske med Älvdalens utbildningscentrum, Naturbruksgymnasiet i Älvdalen, folkhögskolorna i Malung och Mora samt med Högskolan Dalarna. Då det gäller konferenser och företagsmöten har området stora möjligheter att erbjuda en småskalig personlig arrangemangslösning. Ett möte med naturen, guidade aktiviteter i kombination med en rofylld miljö ger alla förutsättningar för deltagarnas totalupplevelse. Samverkan vägen att lyckas Flertalet företag i området är små (1-5 anställda) För att nå ut och kunna exponera sig på en nationell och internationell marknad måste samverkan ske. Ett nyligen genomfört så kallat interregprojekt som drivits med Fulufjällsringen Ekonomisk Förening som projektägare visar vilka möjligeter som finns då man samverkar. Projektets första del genomfördes under (18 månader). Genom att samverka kommer man att kunna lyfta fram och exponera Fulufjällsområdet och företagen på ett sätt som annars inte vore möjligt för enskilda små företag. Genom samarbete och samverkan, certifiering och utbildning, skapas lokala förutsättningar för utveckling och marknadskommunikation. Klimatförändringar ETOURs rapportserie 2007:17 Naturbaserad turism och klimatförändringar diskuterar naturbaserad turism relaterat till förväntade klimatförändringar. Förutsättningarna för hur snöberoende turistaktiviteter kan komma att ändras utmed den svenska fjällkedjan diskuteras liksom vilka åtgärder som behövs för att anpassa verksamheten till ett förändrat klimat. Det står alltmer klart att fjällens klimat kommer att genomgå omfattande förändringar de kommande decennierna. Med stor sannolikhet går vi mot varmare tider med mer och häftigare nederbörd, kortare vintrar och längre somrar. 22

25 Förutom att antalet dagar med snötäcke blir färre så minskar även snödjupet och antalet dagar med bärkraftiga isar. Inledningsvis fram till mitten av århundradet kommer det största hotet mot vinterturismen att gälla aktiviteter som snöskoteråkning, längdskidåkning och isfiske under högsäsongsveckorna kring jul- och nyår samt under påsk när den infaller sent. Varma år hotas även alpina skiddestinationer i södra fjällkedjan eftersom möjligheterna att tillverka snö då är starkt begränsad. Ytterligare en aspekt som vinterturismens aktörer har att förhålla sig till är att klimatet även förändras i de regioner som genererar turism. Hur påverkas resandet till fjällen under påsk av att golfbanor, fritidshus, segelbåtar och andra av hemortens rekreationsaktiviteter lockar presumtiva turisters med intressen på hemmaplan? Likaså kommer sannolikt effekten av att tillgången till snö och skidåkning inte längre är ett naturligt inslag på turisternas hemorter att negativt påverka volymen av skidturister. Aktiviteter som uteslutande är beroende av natursnö kommer i ett tidigare stadium än de alpina turistdestinationerna att drabbas av klimatförändringens negativa effekter. Det framstår som sannolikt att skidområden belägna utanför fjällkedjan i södra norrland kommer att ställas inför betydande problem under perioden , liksom att problemen under följande period fördjupas och sprids till att även omfatta de södra fjälltrakterna. Studier som belyser vinterturismen och den problematik som följer med ett förändrat klimat understryker bl.a.: en minskad tillgång till snö leder totalt sett till färre utövare av vintersportaktiviteter. aktiviteter som är beroende av natursnö bedöms ha sämre förutsättningar att möta klimatförändringens utmaningar. Kombinationen av kortare skidsäsonger och ökade kostnader för att tillverka snö utgör på kort sikt det största hotet mot de alpina skidområdena. Med allt kortare vintersäsonger och osäkrare väder- och snöförhållanden skärps vidare säsongsproblematiken och behovet av komplementär barmarksprodukt respektive en mer diversifierad vinterprodukt. De förväntade klimatförändringarna ökar behovet att bredda turistutbudet genom att satsa mer på alternativa aktiviteter under vintern samt öka utbudet av sommaraktiviteter. Till skillnad från vinterturismen gynnas sommarturismen i Sverige generellt av ett förändrat klimat. Säsongen för sommaraktiviteter kommer att förlängas med varmare, torrare och längre höstar. Mot bakgrund av att höstarna i fjällkedjan tycks bli torrare och somrarna blötare kan frågan ställas om det snarare är hösten än sommaren som har den största framtida potentialen att utvecklas som ett turistiskt komplement till vintersäsongen. Allemansrätt Allemansrätten är en unik möjlighet att röra sig fritt i naturen. Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten i orden Inte störa inte förstöra. Allemansrätten gäller alla. Den har stor betydelse för möjligheter att vistas i naturen, inte bara för den enskilde utan också för organisationer och turistnäring. Organisationer och turistföretag kan dra nytta av allemansrätten i sin verksamhet. Men om ett organiserat användande av allemansrätten medför alltför stora besvär för markägaren, får allemansrätten inte längre användas på det viset. Allemansrätten är knuten till den enskilde individen. Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen. Men det finns vissa saker man måste tänka på när man vandrar, campar, klättrar, plockar blommor eller gör något annat i naturen. Allemansrätten är inskriven i grundlagen, men den är ingen lag och det finns heller ingen 23

26 lag som exakt definierar allemansrätten. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. I Sverige betraktar man ofta allemansrätten som ett kulturarv, och ibland till och med som en nationalsymbol. Delar av allemansrätten har sina rötter i medeltida landskapslagar och sedvänjor. (Naturvårdsverket 2006) Naturvägledning Nationalparkens naturvägledning är en kommunikationsprocess med syfte att för allmänheten påvisa sambanden i natur- och kulturmiljön. Naturvägledning uppmuntrar besökarens känsla av respekt och ansvar för ett hållbart nyttjande av nationalparken och dess omland. Naturvägledning främjar besökarens kunskap och förståelse och bidrar till att besökaren lättare uppskattar nationalparkens natur och omgivningarna och ser sin egen roll i helheten. Det är ett värdefullt verktyg i förvaltningen och ett värdefullt verktyg som hjälper till att, vid behov, påverka besökarens beteende. Naturvägledning i Fulufjällets nationalpark tillhandahålls huvudsakligen genom förvaltaren i naturum men också genom ett stort antal andra aktörer, föreningar, lokala företag, turistbyråer, media och lokalbefolkning. Lokalbefolkningen har en viktig roll i att förmedla information om nationalparken på den lokala nivån och fungera som ambassadörer. Personalen som arbetar inom Fulufjällets nationalpark, guider i naturum, naturbevakare och entreprenörer i nationalparkscampen och i Njupeskärserveringen samt externa guider och föreläsare som håller i berättarkvällar i naturum och andra aktiviteter är värdefulla som avsändare av information och är den så viktiga personliga kontakten med besökarna. Den kontakten är ett forum där högkvalitativ information om nationalparken och dess omland omvandlas till kommunikation anpassad till specifika målgrupper. Målen med naturvägledningen är att: även fortsättningsvis tillhandahålla högkvalitativ naturvägledning, göra forskningen, som sker i nationalparken och dess omland, tillgänglig för allmänheten, anpassa naturvägledningen efter målgrupper/nya målgrupper på mer effektivt sätt. Det finns ett behov av att utveckla mer kreativa och innovativa tillvägagångssätt för att förmedla nationalparkens speciella kvaliteter (t.ex. för att öka besöksfrekvensen under lågsäsong), klart och tydligt identifiera varje projekt för att kunna skapa information anpassad för respektive målgrupp, med olika typer av inlärningsmetoder och om möjligt, interaktiva metoder. Information och kommunikation Nationalparkens skötselplan tar upp information och kommunikation: Information i och om en nationalpark som Fulufjället har flera funktioner. Den gör det möjligt för en besökare att: a) känna till ett område b) hitta dit c) hitta där d) förstå dess värden. Genom att medvetet använda information kan nationalparkens identitet förstärkas. En viktig men ofta förbisedd funktion är att information kan ge besökarna realistiska förväntningar på vad de kan se, göra och uppleva inom delar av Fulufjället, vilket i sin tur påverkar huruvida de blir nöjda med 24

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV-08544-12. Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Samhällets roll för besöksnäringen -

Samhällets roll för besöksnäringen - Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås 2011-10-12 Jörgen Elbe Högskolan Dalarna www.du.se/tourism jel@du.se Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten fakta turism AKTUELL FORSKNING VID ETOUR Lisa Hörnsten Lisa Hörnsten är programledare för området Natur- och kulturturism på ETOUR och doktor i skogshushållning. Lisas egen forskning fokuserar på naturturism,

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige)

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) JUNI 2016 STRATEGI Generella mål Bevara den naturliga miljön Förbättra förvaltningen

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Projektet har kartlagt vandrings- kanot och cykelleder kring Färnebofjärdens nationalpark. Projektägare: By Utvecklingsgrupp Projektledare: Lina Jan-Ers

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006

VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006 VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006 Disposition SkiStar en introduktion Halvårsrapport 2005/06 Trysilförvärvet Investeringar inför 2006/07 Tillväxtmarknader SkiStar och framtiden

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN 1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018 1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar

Läs mer

Lägesrapport 2011-2012

Lägesrapport 2011-2012 Lägesrapport 2011-2012 21 februari 2013 Upplägg Beslut Aktiviteter Handlingsplan 2013-2014 BESLUT Sammanfattning interregbeslut Motivering till beslut stärka regionen som turistdestination. En central

Läs mer

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Inledning Detta dokument är den övergripande affärsplanen för Västsvenska Turistrådet för år 2012-2015. Den är inte ett fristående dokument

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster 1. De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen 2. Den expanderande turismens interaktion med kustens

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Wallby Gård, Eva och Johan

Läs mer

Framtidens lokala besöksservice

Framtidens lokala besöksservice Framtidens lokala besöksservice Så här arbetar vi i Skaraborg med framtidens lokala besöksservice. Lotta Samuelsson Turistchef i Mariestad och Klara Börjesson Ahlqvist Turistchef i Falköping. Strategiska

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

GREEN och GREEN 2020: Kontakter och samverkan med andra europeiska organisationer Trysil, 31 augusti 2014

GREEN och GREEN 2020: Kontakter och samverkan med andra europeiska organisationer Trysil, 31 augusti 2014 GREEN och GREEN 2020: Kontakter och samverkan med andra europeiska organisationer Trysil, 31 augusti 2014 Allmän I GREEN 2020 har samarbetet med andra europeiska aktörer fortsätts och utvecklats. Bortsett

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Erika Rosander, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär

Läs mer

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Naturreservatet Pipmossens domänreservat Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism

Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism Large 2011 i Järvsö 2011-11-22 Sammanfattning från regionalt dialogmöte om rovdjursturism. 1. Olle Fack från Destination Järvsö och Linda Thelin från Rovdjurscentret hälsar välkommen till ett möte med

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 6 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till nästan 33.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen Filmsatsningar i Örebro län 1998-25 som beviljat stöd av Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 26:16 Projektägare Filmpol mitt II Örebro läns landsting Projektperiod 2311 25123 Utveckla film- och mediabranschen

Läs mer

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje Roslagens Destinationsdag 2012 22 november Teatern Norrtälje Vad är en destination? Ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området mer intressant och konkurrenskraftigt

Läs mer

Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia. Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna

Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia. Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna FJÄLLBACKA Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia Vilka vi är Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna Svensk Turism Medverka till att utveckla minst 20 nya exportmogna

Läs mer

FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING

FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING Kommunens mångfald i naturmiljöer tillsammans med fasta motionsanläggningar skapar förutsättningar för aktiviteter till gagn för hälsa och livskvalité. Rekreation handlar om att

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga

På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga TR MÖTESPLATSER3 1 På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga konferenser. Vi hjälper dig att ge

Läs mer

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Visioner för turismen

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Visioner för turismen SÖDERSLÄTTSPARTIET Visioner för turismen 1 TRE KONKRETA ÅTGÄRDER Centrumplanering Söderslättspaket Smygehuk Småskaligheten i Trelleborgs centrum måste lyftas fram. Vi vill göra Östergatan till en förlängd

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Mar Ökning med 7 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 114.000 första kvartalet. Det

Läs mer

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat Slutrapport Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem Projektet Hållbar besöksnäring är en satsning initierad av Västsvenska Turistrådet tillsammans med Tillväxtverket. Målsättningen

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Turismstrategi 2011 2015

Turismstrategi 2011 2015 Turismstrategi 2011 2015 1 Inledning Förslaget till strategin har utarbetats under slutet av 2009 juni 2010 av Åke Carlson, Peter Skog Lindman, Margareta Schlee, Jan Wärnström och Kicki Svensson. Vi har

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer