Språk- och ämnesutvecklande undervisning i NO

Transkript

1 Språk- och ämnesutvecklande undervisning i NO Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan, Skövde Birgitta Frändberg och Clas Olander 14 november 2013

2 Bakgrund LGR11 ställer nya språkliga krav Helenaskolans elever har sämre måluppfyllelse i NO än i andra ämnen Andelen elever med annat modersmål än svenska ökar på skolan SLIM= språk och lärande i mångfaldsperspektiv Projektledare: Eva Olsson och en stödjande rektor: Tobias Axnemon 12 NO-lärare: Anna-Lena Lidholm, Britt Andersson, Christian Krook, Helena Larsson, Isabella Agder, Jens Nilsson, Johan Fägerhag, Karin Malmsjö, Karin Cederberg, Linda Gustafsson, Shahpar Shahram & Tomas Johansson Stöttning från IDPP: Birgitta Frändberg & Clas Olander

3 Skolspråk i NV-klassrum (Pauline Gibbons; Jay Lemke; Caroline Liberg) Ord - elektrolys, refraktion, jon, radioaktiv, adaptering, evolvera, - energi, konsument, cykel, förening, anpassning, utveckla - utbredning, uppstå, omvandla, bestå, innehåller, avser Grammatik - exv. nominalisering (adjektiv & verb substantiv) Tematiska mönster - del / helhet - beskriva / förklara - förklaring som orsak-verkan (kausalitet) - formelskrivning - växling mellan organisationsnivåer

4 Dialog i klassrum (lärare/helklass) Pauline Gibbons, Caroline Liberg, Eduardo Mortimer & Phil Scott Lärare: Vad heter Sveriges huvudstad? Elev 1: Oslo Lärare: Nej, vad heter Sveriges huvudstad? Elev 2: Stockholm Lärare: Ja, utmärkt! Detta triadiska kommunikationsmönster är vanligt F S U är en tretakt med: fråga svar - utvärdering

5 Lärare: Vilka skäl fanns för att första världskriget började sommaren 1914? Tänk först själv och skriv ner skäl. Prata sedan i grupper om tre och tre. Om sex minuter vill jag att ni kan ge ett par skäl. Lärare: Låt höra Elev 1: Vår grupp tror det berodde på gamla allianser, Wienkongressen och sånt Lärare: Ok, någon annan? Elev 2: Det var nästan en olyckshändelse nån sköt nån i Sarajevo och ingen visste nåt Lärare: Ok, fler skäl? Elev 3: Det var ju konkurrens om pengar och makt Lärare: Fint, ni har alla gett tänkbara skäl ska vi sammanfatta

6 Starten är en genuin och öppen fråga (med flera tänkbara skäl) Sedan ett strukturerat samtal (tänk och skriv själv; diskutera i grupp; redovisa gruppens svar) Därefter ett sonderande (inte värderande) samtal där kommunikationsmönstret mer i stil med: F S Å S Å - S U Fråga - svar - återkoppling (feedback) - svar återkoppling - - svar -. Uppsamling/sammanfattning Läraren tar ansvar för att sammanfatta

7 Dialog i klassrum (lärare/helklass) Interaktiv Ickeinteraktiv Fokus på vetenskapens (skolans) syn (Auktoritativ) frågor & svar föreläsning Öppen för fler synsätt (Dialogisk) sonderande uppmuntrande review uppsamling Mortimer & Scott, 2003; Liberg, 2010

8 Naturvetenskaplig bildning (literacitet) scientific literacy Grundläggande betydelse - läsa, skriva och tala Härledd betydelse - argumentera, delta och handla (Norris & Philips, 2003)

9 Toulmins Argumentations Mönster Data Påstående Skäl Lax är bättre att äta än gädda, lax är nyttigare eftersom den innehåller fettsyran Omega 3

10 Data Påstående P å å Sk ä l Underst ö d Villkor Lax är bättre att äta än gädda, lax är nyttigare eftersom den innehåller fettsyran Omega 3 (förutsatt att laxen har ätit alger med linolensyra). Japaner och inuiter som äter mycket Omega 3 har mindre hjärtkärlsjukdomar.

11 Data Påstående P å å Sk ä l Underst ö d Villkor Etiska Existentiella Estetiska Ekonomiska

12

13

14

15 Vardagligt språk akademiskt språk/ Med ett funktionellt perspektiv på språk skolspråk / ämnesspråk kontextberoende kontextoberoende Från Monica Axelsson (2009), Många trådar in i ämnet

16 Vardagligt - ämnesspråk Field - Vad? Tenor - Vem? Mode - Hur? Från Monica Axelsson, (2009), Många trådar in i ämnet

17 Den variant av språket som används i en viss kultur, i en situation, bestäms av vad, vem, hur. En kombination av ord och grammatik (och betydelser) som används i ett visst sammanhang. Textnorm, en viss kombination av språkliga drag Vardagligt språk Språk i WoW Akademiskt språk Naturvetenskapligt språk

18 18 Vardagligt - Naturvetenskapligt språk Vardagligt (muntligt) språk Konkret Naturvetenskapligt (skriftligt) språk Abstrakt Edling, 2004: NO-läromedel de texter som är mest abstrakta och tekniska Att reagera reaktion Informationsglest Processer Vardagliga uttryck Informationstätt Ting - nominaliseringar Tekniska (ämnesspecifika) termer Långsam reaktion Långsam förbränningsreaktion i cellen Långsam, kontrollerad förbränningsreaktion i cellen Används för att bilda ämnesspecifika termer skapa taxonomier Kommunicera effektivt Halliday & Martin, 1993; Wellington & Osborne, 2001, Edling, 2006, af Geijerstam, 2006

19 Vattnets kretslopp Från Hägerfelth (2011) Språkarbete i alla ämnen -Det går runt så här först kommer det hit, till molnen, sedan faller det ner..här, och sen går det upp igen, så, tror jag.. -ja, och så kommer det ner dit.. -mm, går runt, runt.. Vattnet går runt i ett evigt kretslopp som är enkelt att förstå. När solen värmer havet avdunstar vattnet. Det stiger upp som vattenånga men utan salt. Det är ungefär som när man kokar vatten i en kastrull utan lock. Men det märks inte att vattnet avdunstar från havet. Vattenångan är oftast helt osynlig. Först efter flera dagar uppe i luften har ångan kylts av och blivit små, små droppar. Dropparna bildar moln. Då syns de! När sedan molnen stiger ännu högre upp, kyls de av ännu mer. Då kan det börja regna när som helst. (Casta & Dalhov, Livets källa, 2000) Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, utgörs av vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning. Det drivs av solenergi, som överför vatten till vattenånga, och gravitationen, som dränerar vattnet från land tillbaka till haven. Avdunstningen från haven utgör 86 % av den totala avdunstningen, men 91 % därav faller tillbaka som regn. Resterande 9 % förs med vindar in över kontinenterna och bildar tillsammans med avdunstningen därifrån nederbörden över land. Fördelningen av nederbörden över kontinenterna beror såväl av vindsystem som av avskärmande bergskedjor. Sverige försörjs huvudsakligen med vatten från Nordatlanten. (NE)

20 Vattnets kretslopp verb -Det går runt så här först kommer det hit, till molnen, sedan kommer det ner..här, och sen går det upp igen, så, tror jag.. -ja, och så kommer det ner dit.. -mm, går runt, runt.. Vattnet går runt i ett evigt kretslopp som är enkelt att förstå. När solen värmer havet avdunstar vattnet. Det stiger upp som vattenånga men utan salt. Det är ungefär som när man kokar vatten i en kastrull utan lock. Men det märks inte att vattnet avdunstar från havet. Vattenångan är oftast helt osynlig. Först efter flera dagar uppe i luften har ångan kylts av och blivit små, små droppar. Dropparna bildar moln. Då syns de! När sedan molnen stiger ännu högre upp, kyls de av ännu mer. Då kan det börja regna när som helst. (Casta & Dalhov, Livets källa, 2000) Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, utgörs av vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning. Det drivs av solenergi, som överför vatten till vattenånga, och gravitationen, som dränerar vattnet från land tillbaka till haven. Avdunstningen från haven utgör 86 % av den totala avdunstningen, men 91 % därav faller tillbaka som regn. Resterande 9 % förs med vindar in över kontinenterna och bildar tillsammans med avdunstningen därifrån nederbörden över land. Fördelningen av nederbörden över kontinenterna beror såväl av vindsystem som av avskärmande bergskedjor. Sverige försörjs huvudsakligen med vatten från Nordatlanten. (NE)

21 Vattnets kretslopp verb -Det går runt så här först kommer det hit, till molnen, sedan kommer det ner..här, och sen går det upp igen, så, tror jag.. -ja, och så kommer det ner dit.. -mm, går runt, runt.. Vattnet går runt i ett evigt kretslopp som är enkelt att förstå. När solen värmer havet avdunstar vattnet. Det stiger upp som vattenånga men utan salt. Det är ungefär som när man kokar vatten i en kastrull utan lock. Men det märks inte att vattnet avdunstar från havet. Vattenångan är oftast helt osynlig. Först efter flera dagar uppe i luften har ångan kylts av och blivit små, små droppar. Dropparna bildar moln. Då syns de! När sedan molnen stiger ännu högre upp, kyls de av ännu mer. Då kan det börja regna när som helst. (Casta & Dalhov, Livets källa, 2000) Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, utgörs av vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning. Det drivs av solenergi, som överför vatten till vattenånga, och gravitationen, som dränerar vattnet från land tillbaka till haven. Avdunstningen från haven utgör 86 % av den totala avdunstningen, men 91 % därav faller tillbaka som regn. Resterande 9 % förs med vindar in över kontinenterna och bildar tillsammans med avdunstningen därifrån nederbörden över land. Fördelningen av nederbörden över kontinenterna beror såväl av vindsystem som av avskärmande bergskedjor. Sverige försörjs huvudsakligen med vatten från Nordatlanten. (NE)

22 Vattnets kretslopp ämnesspec termer -Det går runt så här först kommer det hit, till molnen, sedan kommer det ner..här, och sen går det upp igen, så, tror jag.. -ja, och så kommer det ner dit.. -mm, går runt, runt.. Vattnet går runt i ett evigt kretslopp som är enkelt att förstå. När solen värmer havet avdunstar vattnet. Det stiger upp som vattenånga men utan salt. Det är ungefär som när man kokar vatten i en kastrull utan lock. Men det märks inte att vattnet avdunstar från havet. Vattenångan är oftast helt osynlig. Först efter flera dagar uppe i luften har ångan kylts av och blivit små, små droppar. Dropparna bildar moln. Då syns de! När sedan molnen stiger ännu högre upp, kyls de av ännu mer. Då kan det börja regna när som helst. (Casta & Dalhov, Livets källa, 2000) Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, utgörs av vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning. Det drivs av solenergi, som överför vatten till vattenånga, och gravitationen, som dränerar vattnet från land tillbaka till haven. Avdunstningen från haven utgör 86 % av den totala avdunstningen, men 91 % därav faller tillbaka som regn. Resterande 9 % förs med vindar in över kontinenterna och bildar tillsammans med avdunstningen därifrån nederbörden över land. Fördelningen av nederbörden över kontinenterna beror såväl av vindsystem som av avskärmande bergskedjor. Sverige försörjs huvudsakligen med vatten från Nordatlanten. (NE)

23 Vattnets kretslopp ämnesspec termer -Det går runt så här först kommer det hit, till molnen, sedan kommer det ner..här, och sen går det upp igen, så, tror jag.. -ja, och så kommer det ner dit.. -mm, går runt, runt.. Nominaliseringar Vattnet går runt i ett evigt kretslopp som är enkelt att förstå. När solen värmer havet avdunstar vattnet. Det stiger upp som vattenånga men utan salt. Det är ungefär som när man kokar vatten i en kastrull utan lock. Men det märks inte att vattnet avdunstar från havet. Vattenångan är oftast helt osynlig. Först efter flera dagar uppe i luften har ångan kylts av och blivit små, små droppar. Dropparna bildar moln. Då syns de! När sedan molnen stiger ännu högre upp, kyls de av ännu mer. Då kan det börja regna när som helst. (Casta & Dalhov, Livets källa, 2000) Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, utgörs av vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning. Det drivs av solenergi, som överför vatten till vattenånga, och gravitationen, som dränerar vattnet från land tillbaka till haven. Avdunstningen från haven utgör 86 % av den totala avdunstningen, men 91 % därav faller tillbaka som regn. Resterande 9 % förs med vindar in över kontinenterna och bildar tillsammans med avdunstningen därifrån nederbörden över land. Fördelningen av nederbörden över kontinenterna beror såväl av vindsystem som av avskärmande bergskedjor. Sverige försörjs huvudsakligen med vatten från Nordatlanten.

24 Vattnets kretslopp ämnesspec termer -Det går runt så här först kommer det hit, till molnen, sedan kommer det ner..här, och sen går det upp igen, så, tror jag.. -ja, och så kommer det ner dit.. -mm, går runt, runt.. Akade miska ord Nominaliseringar Vattnet går runt i ett evigt kretslopp som är enkelt att förstå. När solen värmer havet avdunstar vattnet. Det stiger upp som vattenånga men utan salt. Det är ungefär som när man kokar vatten i en kastrull utan lock. Men det märks inte att vattnet avdunstar från havet. Vattenångan är oftast helt osynlig. Först efter flera dagar uppe i luften har ångan kylts av och blivit små, små droppar. Dropparna bildar moln. Då syns de! När sedan molnen stiger ännu högre upp, kyls de av ännu mer. Då kan det börja regna när som helst. (Casta & Dalhov, Livets källa, 2000) Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, utgörs av vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning. Det drivs av solenergi, som överför vatten till vattenånga, och gravitationen, som dränerar vattnet från land tillbaka till haven. Avdunstningen från haven utgör 86 % av den totala avdunstningen, men 91 % därav faller tillbaka som regn. Resterande 9 % förs med vindar in över kontinenterna och bildar tillsammans med avdunstningen därifrån nederbörden över land. Fördelningen av nederbörden över kontinenterna beror såväl av vindsystem som av avskärmande bergskedjor. Sverige försörjs huvudsakligen med vatten från Nordatlanten.

25 Ekologisk nisch Ekologisk nisch, ekologiskt grundbegrepp som avser en viss arts eller populations omvärldsrelationer, t.ex. dess krav och tolerans gentemot klimatfaktorer, dess roll som näring för organismer på högre trofisk nivå, konkurrens om resurserna och dess direkta inverkan på omvärlden med effekter för andra arter. Ekologisk nisch, ekologiskt grundbegrepp som avser en viss arts eller populations omvärldsrelationer, t.ex. dess krav och tolerans gentemot klimatfaktorer, dess roll som näring för organismer på högre trofisk nivå, konkurrens om resurserna och dess direkta inverkan på omvärlden med effekter för andra arter. (NE) Från Hägerfelth (2011) Språkarbete i alla ämnen

26 November Inledande föredag Mariana Sellgren, Clas Olander och Birgitta Frändberg. Diskussion om vad lärargruppen vill uppnå. Novemberdecember Genomförande utifrån Inläsning av litteratur. Samtal om språkutvecklande arbetssätt litteraturen Januari - februari Mars-april (maj) Maj Juni Inledande Cartoon. Planering av tre arbetsområden: ljus, elektricitet och genetik. Formulerade språkliga mål. Fokus på naturvetenskapliga begrepp. Handledning av Clas och Birgitta vid ett par tillfällen. Genomförande av arbetsområden och fortsatt planering efter hand. Fokus på uppgifter och övningar där språket tränas. Handledning vid ett par tillfällen. Anslutande cartoon och jämförelse med inledande cartoon. Sammanfattar och utvärderar. Seminarium på IDPP

27 De fyra eleverna i bilden är inte överens. Vad anser du? Välj någon av de fyra och förklara varför du väljer just detta alternativ. Tycker du inte någon stämmer så skriver du en egen förklaring.

28 Exemplet med skuggans storlek Före; Skuggan blir större jag har prövat Efter; Ljusets strålar sprids åt flera håll, står man nära blockeras ljuset av min kropp vilket gör att skuggan blir större eftersom jag hindrar ljuset mer

29 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Gemensam lektionsplanering Tillverkning av ordlista, arbetshäfte och PP Läxförhör tillverkades under arbetsområdets gång Korsord Artikeluppgift Summativt prov

30 Skärmkorsord Vågrätt 2. kolhydrat 5. vitamin 6. fett Lodrätt 1. protein 3. mineral 4. vatten

31 Skärmkorsord Vågrätt 2. kolhydrat 5. vitamin 6. fett

32 Skärmkorsord Lodrätt 1. protein 3. mineral 4. vatten

33 Ord och begrepp som lärarna antog vara svåra, ellära, åk 7 elektrisk laddning, elektroner, protoner, neutroner, atomkärna, attrahera, repellera, underskott/överskott, åska, åskledare, statisk elektricitet, vattenkraftverk, kärnkraftverk, poler, pluspol/minuspol, spänning, elektrisk spänning, laddning, elektrisk ström, metalltråd, koppartråd, negativ pol/positiv pol, elektron, fenomen, passera, strävan, elektrisk krets, öppen/sluten krets, strömbrytare, glödtråd, voltmeter, volt, ampere, amperemeter, konstruera, elektricitet, milliampere, förbruka, riktning, ledare, isolator, ledningselektroner, atom, starkt bundna, kopplingsschema, komplicerade, bestå, sladd, förenklad bild, strömkrets, symboler, rät linje, seriekoppling, parallellkoppling, adventsljusstake, skruva ur en lampa, orsak, brytas, jämnas ut, strömkälla, antingen, sammanlagda, glöda, glödtråd, resistans, wolfram, ohm, egenskap, förmåga, tjocklek, omega, material, kromnickel, komponenter, variabla, vridresistor/skjutresistor, varieras, volym, fasta resistorer, mängder, kraftverk, forsande, rörelseenergi, elnät, transportera, kemisk energi, omvandlas

34 Ämnesspecifika /tekniska Ord och begrepp som lärarna antog vara svåra, ellära, åk 7 elektrisk laddning, elektroner, protoner, neutroner, atomkärna, attrahera, repellera, underskott/överskott, åska, åskledare, statisk elektricitet, vattenkraftverk, kärnkraftverk, poler, pluspol/minuspol, spänning, elektrisk spänning, laddning, elektrisk ström, metalltråd, koppartråd, negativ pol/positiv pol, elektron, fenomen, passera, strävan, elektrisk krets, öppen/sluten krets, strömbrytare, glödtråd, voltmeter, volt, ampere, amperemeter, konstruera, elektricitet, milliampere, förbruka, riktning, ledare, isolator, ledningselektroner, atom, starkt bundna, kopplingsschema, komplicerade, bestå, sladd, förenklad bild, strömkrets, symboler, rät linje, seriekoppling, parallellkoppling, adventsljusstake, skruva ur en lampa, orsak, brytas, jämnas ut, strömkälla, antingen, sammanlagda, glöda, glödtråd, resistans, wolfram, ohm, egenskap, förmåga, tjocklek, omega, material, kromnickel, komponenter, variabla, vridresistor/skjutresistor, varieras, volym, fasta resistorer, mängder, kraftverk, forsande, rörelseenergi, elnät, transportera, kemisk energi, omvandlas

35 Ämnesspecifika /tekniska Ord och begrepp som lärarna antog vara svåra, ellära, åk 7 elektrisk laddning, elektroner, protoner, neutroner, atomkärna, attrahera, repellera, underskott/överskott, åska, åskledare, statisk elektricitet, vattenkraftverk, kärnkraftverk, poler, pluspol/minuspol, spänning, elektrisk spänning, laddning, elektrisk ström, metalltråd, koppartråd, negativ pol/positiv pol, elektron, fenomen, passera, strävan, elektrisk krets, öppen/sluten krets, strömbrytare, glödtråd, voltmeter, volt, ampere, amperemeter, konstruera, elektricitet, milliampere, förbruka, riktning, ledare, isolator, ledningselektroner, atom, starkt bundna, kopplingsschema, komplicerade, bestå, sladd, förenklad bild, strömkrets, symboler, rät linje, seriekoppling, parallellkoppling, adventsljusstake, skruva ur en lampa, orsak, brytas, jämnas ut, strömkälla, antingen, sammanlagda, glöda, glödtråd, resistans, wolfram, ohm, egenskap, förmåga, tjocklek, omega, material, kromnickel, komponenter, variabla, vridresistor/skjutresistor, varieras, volym, fasta resistorer, mängder, kraftverk, forsande, rörelseenergi, elnät, transportera, kemisk energi, omvandlas akademiska

36 Ämnesspecifika /tekniska Ord och begrepp som lärarna antog vara svåra, ellära, åk 7 elektrisk laddning, elektroner, protoner, neutroner, atomkärna, attrahera, repellera, underskott/överskott, åska, åskledare, statisk elektricitet, vattenkraftverk, kärnkraftverk, poler, pluspol/minuspol, spänning, elektrisk spänning, laddning, elektrisk ström, metalltråd, koppartråd, negativ pol/positiv pol, elektron, fenomen, passera, strävan, elektrisk krets, öppen/sluten krets, strömbrytare, glödtråd, voltmeter, volt, ampere, amperemeter, konstruera, elektricitet, milliampere, förbruka, riktning, ledare, isolator, ledningselektroner, atom, starkt bundna, kopplingsschema, komplicerade, bestå, sladd, förenklad bild, strömkrets, symboler, rät linje, seriekoppling, parallellkoppling, adventsljusstake, skruva ur en lampa, orsak, brytas, jämnas ut, strömkälla, antingen, sammanlagda, glöda, glödtråd, resistans, wolfram, ohm, egenskap, förmåga, tjocklek, omega, material, kromnickel, komponenter, variabla, vridresistor/skjutresistor, varieras, volym, fasta resistorer, mängder, kraftverk, forsande, rörelseenergi, elnät, transportera, kemisk energi, omvandlas akademiska Flera betydelser

37 Reflektioner Ökad måluppfyllelse Vi upplever att eleverna har fått en djupare förståelse för området. Eleverna har fått bättre självförtroende. Vi som lärare har blivit bättre på att diskutera och reflektera över ord och begrepp tillsammans med eleverna. Att det finns många svåra ord och begrepp i en faktatext även de ord som inte är direkt kopplade till naturvetenskap. Projektet gav oss en anledning och möjlighet att arbeta mer med språket. Vi insåg hur viktigt språket är för elevernas förståelse och kunskapsutveckling. Roligt med en fortbildning som faktiskt ger något. Det har vi inte varit bortskämda med tidigare.

38 Fler synpunkter från lärarna efter projektet Att hela NO-sidan på skolan är involverad gör att vi kan växa tillsammans, det känns nu som om diskussionen har kommit igång på allvar mellan många av oss. Vi har tre elever med utländsk bakgrund med svenska som andra språk. De fick mer tid till språket eftersom vi arbetade med en ordlista och att de hade många uppgifter i sitt arbetshäfte. Alla tre eleverna presterade bättre i slutprovet än vad de normalt brukar göra. Resultatet på provet i slutet av arbetsområdet visade avsevärt högre resultat än tidigare. De svaga eleverna som brukar få göra omprov och har problem med begrepp klarade provet. De duktiga eleverna tyckte att de inte behövde plugga så mycket för att de lärt sig allt så bra på lektionerna och deras resultat blev mycket bra. Vi tror att alla elever gynnas av detta, inte minst SVA-eleverna. Vi tycker att eleverna med annat modersmål blev mer engagerade efter vi började med språkprojektet.

39 TACK!