STADSPROGRAM FÖR STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADSPROGRAM 2012 2015 FÖR STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET"

Transkript

1 STADSPROGRAM FÖR STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

2 STADSPROGRAM FÖR STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Godkänt av delegationen Studentkåren vid Helsingfors universitet Till Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) hör ca studerande vid Helsingfors universitet. Studentkåren förenar medlemmarna och främjar studenternas samhälleliga, sociala och andliga strävanden. Inom HUS verkar ca 250 olika ämnes- och hobby och föreningar samt nationer. Studentkårens verksamhetslokaler finns i Nya studenthuset i centrum av Helsingfors och i Domus Gaudium i Alkärr. Studentkåren äger koncernen HUS Gruppen. Layout: Oscar Hagen Foto: Hanna Hannus (pärm, s.11), Silva Loikkanen (s.5, s.14), Leena Pihlajamäki (s.8)

3 DRÖMMEN Framtidens Helsingfors är en stad, där stadsborna bor, trivs, studerar, arbetar och utformar en stadskultur som speglar dem själva. Universitetsstudenterna utgör en fantastisk potential för staden. Med tanke på Helsingfors framtid är det viktigt att de som studerar i staden också vill stanna där efter utexamineringen. Det förutsätter att service och strukturer är sådana att det är så lockande som möjligt att flytta till staden och bo i den. Vi vill att trafik, boende, service och annan stadsplanering år 2015 kan göras ur ett bredare perspektiv än idag, tack vare en kommunfusion mellan Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. Den metropol som skapas genom fusionen är stark och livskraftig och kan sköta sina skyldigheter gentemot stadsborna. Besluten är demokratiska, de fattas nära invånarna och bygger på en tydlig förvaltningsstruktur. Man kan påverka beslut som gäller den egna boendemiljön i god tid, för beredningen av ärenden är transparent. World Student Capital 2012 (WSC) är ett program för stadspåverkning som är gemensamt för högskolestudenterna och projektet Studentmetropol, som drivs av kommunerna i huvudstadsregionen. Programmet koordineras av HUS. Målet med WSC är att bygga upp ett permanent forum för påverkan i stadsfrågor, där städerna och högskolestudenterna i metropolområdet och alla studentorganisationer är representerade. Målet med projektet är att ge de ca studenterna en röst för att samlat kunna driva viktiga intressebevakningsfrågor i staden, också efter designhuvudstadsåret Projektet fokuserar i synnerhet på att hitta nya boendelösningar, utveckla cykeltrafiken mellan campusområdena och söka nya synvinklar med hjälp av praktiska lösningar. Studentkåren vid Helsingfors universitet är en aktiv, pluralistisk och vital gemenskap för studerande i huvudstadens centrum. Detta stadsprogram presenterar HUS syn på hur vår drömstad ska byggas. Detta är HUS tredje stadspolitiska program och det är i kraft åren

4 TAK ÖVER HUVUDET FÖR ALLA För studerande och andra låginkomsttagare har hyrorna i Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen stigit till en ohållbar nivå. De förvärvsarbetandes inkomstnivå har inte heller kunnat hålla jämna steg med takten på bostadsmarknaden. Om kommunerna i huvudstadsregionen inte reagerar på den rådande bostadssituationen är risken att de höga boendekostnaderna gör att man inte längre kan få tillräckligt med arbetskraft och då förlorar området sin ekonomiska dragningskraft. Hyresstegringen borde bromsas genom att produktionen av förmånliga hyresbostäder ökas med hjälp av en bostadspolitik som är gemensam för alla kommuner i huvudstadsregionen. Med en kommunfusion kunde man åtgärda bristen på dialog och samarbete mellan de nuvarande kommunerna och utbudet på tomter kunde ökas med gemensam planering. Man bör slopa reglerna om att medelstorleken på bostäder i nya flervåningshus ska vara 75 kvadratmeter. Antalet bostäder bör också ökas genom att göra det möjligt att omvandla tomma industribyggnader och kontorslokaler som det idag finns ca en miljon kvadratmeter av i Helsingfors till bostäder. Man måste också utreda möjligheterna att planera sådana områden som idag används av ett exklusivt fåtal för bostadsbyggande. Exempelvis borde Tali golfplan och Malms flygfält tas i bostadsbruk, men på ett sådant sätt att trivseln, den parklika karaktären och friluftsmöjligheterna bevaras. I bostadspolitiken bör man sträva till att bygga så många olika slag av bostäder som möjligt i samma område, till och med i samma hus. Bostadslösheten måste utrotas, inte bara av humanitära skäl, utan också för att bostadslösheten är dyr för samhället på grund av andra sociala utslagningsfenomen, som alkohol- och drogmissbruk, som ofta hänger ihop med bostadslösheten. Bland studerande och ungdomar är bostadsbristen störst bland nya studerande från andra kommuner och utländska studerande. Staden måste se till att HOAS kan bygga så många studentbostäder som möjligt. HOAS måste anvisas tomter, speciellt i närheten av universitetets campusområden och på platser med goda kommunikationer. För att minska bostadsbristen bör man stöda och uppmuntra att det byggs högre hus, vilket ger effektivare markanvändning och skapar en ny stadsbild. Högre hus 3

5 ger mera rum för friluftsaktiviteter. Forskning visar också att tätare bebyggelse ökar människors välbefinnande och gör det lättare att allokera kollektivtrafik och service till dessa områden. I fråga om högt byggande bör man dock respektera stadsbilden i omgivningen. Staden bör ha ett tätare samarbete med de övriga kommunerna och högskolorna i regionen för att kunna skapa sig en klar bild av utvecklingen på bostadsmarknaden och av bostadsbehovet, i och med att antalet utländska studerande och forskare ökar. För att kunna trygga bostadsproduktionen också i sådana tider, då byggandet inte är ekonomiskt lockande måste staden grunda en egen enhet för bostadsbyggande. Genom att producera bostäder av egen kraft kan man också motverka den grå ekonomin, som tyvärr ofta förekommer i byggbranschen, och kränkningen av byggarbetarnas rättigheter. Tillgängligheten måste spela en framträdande roll när man planerar nya bostadshus och så långt som möjligt också när gamla hus renoveras. För funktionshämmade måste man bygga bostäder som är helt tillgängliga, men tillgängligheten ska också beaktas i bostadsbyggandet i stort, så att människor som rör sig långsamt eller med svårighet kan röra sig på egen hand också annanstans än i sitt eget hem. Byggnadskostnaderna måste minskas genom att man slopar de nuvarande bestämmelserna om antalet parkeringsplatser. Att bygga en p-plats vid ett bostadshus i Helsingfors kostar uppskattningsvis euro och de kostnaderna fördelas mellan alla invånare, oavsett vem som än använder p-platsen. Bostadsområden måste planeras så att man kan ta sig dit med kollektiva trafikmedel och den viktigaste servicen finns på nära håll. På så sätt är det inte nödvändigt att äga bil, vilket man kan anta att minskar deras antal. Om man ändå i framtiden anser att byggandet av p-platser är en obligatorisk del av bostadsbyggandet måste kostnaderna fördelas på dem som använder parkeringsplatserna. Vid nybyggen och saneringar ska man sträva till energieffektivitet, kolneutralitet och till att förebygga fuktskador. 4

6 HOAS måste anvisas tillräckligt med förmånliga tomter i närheten av campusområdena. Bestämmelserna om antalet parkeringsplatser måste lättas upp. På samma tomter och i samma stadsdelar ska det finnas ägarbostäder, boenderätter och hyresbostäder. 5

7 UTVECKLA KOLLEKTIVTRAFIKEN Studenterna rör sig mycket, mellan hemmet, studie- och arbetsplatsen och sina hobbyer. Många av dem använder dagligen kollektivtrafik eller cykel. Därför är det mycket viktigt för studenterna att kollektivtrafiken löper och att det är lätt att röra sig på cykel. För att man ska kunna garantera goda förbindelser och minska trafikens miljöbelastning måste man i trafikplaneringen främst satsa på att utveckla spårtrafiken och tvärtrafiken. Efter att Västmetron byggts måste metronätet utvidgas till Böle, flygfältet och Vik, som planerat. I det arbetet ska stationerna längs den nya Droppbanan utnyttjas. På så sätt kan man säkra att också studerande får smidigare förbindelser mellan universitetets olika campus. Nuvarande busslinjer ska i mån av möjlighet omvandlas till trolleybusslinjer, speciellt i centrum. Campusområdena måste bli trivsammare och mera lättillgängliga genom att man gör dem bilfria där det är möjligt. På så sätt blir det lättare att gå och cykla på campusområdena och cyklisterna behöver inte känna sig som oönskade störningselement för bilisterna. HRT:s rabatter måste utsträckas att också gälla studerande över 30 år. I och med lagen om begränsning av studietiden och den strikta uppföljningen av den är det osannolikt att HRT-biljetterna kan missbrukas, för de närvaroanmälda studenterna är så gott som utan undantag studerande på heltid. Det är också skäl att överväga nattaxan på nytt, man borde försöka sänka den och införa rabatter för specialgrupperna samt öka de sena turerna och natturerna i vardagstrafiken. På lång sikt ska målet vara att kollektivtrafiken är gratis. Enligt en utredning som HST gjorde 2008 skulle gratis kollektivtrafik ge merkostnader på 144 miljoner euro, vilket skulle innebära att man måste höja kommunalskatten med en dryg procentenhet för att täcka utgifterna. Detta skulle gagna speciellt låginkomsttagare. Man måste uppmuntra till minskad privatbilism genom att bygga tillräckligt med parkeringsplatser i närheten av tåg- och metrostationerna, så att folk inte behöver köra i de mest trafiktäta områdena, till innerstaden, eller t.o.m. ända till centrum. Målet på lång sikt är att Helsingfors centrum blir helt bilfritt. Trafikutsläppen måste 6

8 åtgärdas genom att man inför trängselavgifter i stadsområdet, men utan att äventyra integritetsskyddet. HRT:s kollektivtrafikrabatt måste utsträcka till att gälla alla studerande över 30 år. Helsingfors universitets campusområden måste i mån av möjlighet bli bilfria. Trängselavgifter måste införas i staden. GÖR DET MÖJLIGT ATT CYKLA I STADEN Det är förnuftigt att underlätta cykling i staden, inte bara för att få stadstrafiken att löpa smidigare, utan också med tanke på stadsbornas välmående och trivsel. Framför allt måste cyklisterna få mera utrymme i körfilerna och samtidigt måste hastighetsbegränsningarna för fordon skärpas för att trygga körsäkerheten. Cykelleder ska inte längre byggas i samband med gångbanor. Speciellt svårt är det att röra sig längs Unionsgatan och Tavastvägen på sträckan Hagnäs Gumtäkt. Därför måste man skapa rum för cyklar och kollektivtrafik på Tavastvägen genom att flytta personbilstrafiken till Sörnäs strandväg. Som en del av en miljövänlig, förnuftig och trivsam stadstrafik bör det finnas ett fungerande, heltäckande stadscykelsystem som eventuellt fungerar med resekort. Systemet med stadscyklar har varit en framgång i många europeiska städer, också i Stockholm och Oslo med sina utmanande klimatförhållanden. Stadscykelsystemet bör även bli en integrerad del av Helsingfors kollektivtrafik.

9 Cykling är ett allt populärare sätt att röra sig i staden, vilket måste beaktas i stadsplaneringen. Vid planeringen måste man därför se till att det byggs tillräckligt med parkeringsplatser för cyklar. Det existerande nätet av cykelleder måste också förbättras, exempelvis genom att vägar och leder märks ut med tydligare skyltning. Det måste bli tillåtet att transportera cyklar på tåg alla tider på dygnet och för att underlätta detta måste transportbehoven beaktas redan då vagnarna planeras. Tavastvägen måste stängas för personbilstrafik och användas enbart av kollektivtrafiken, cyklister och fotgängare. Fartgränserna för fordon måste skärpas i staden. Då tågvagnar planeras och anskaffas måste man göra det möjligt att transportera cyklar på tågen alla tider på dygnet. 8

10 STADSRUMMET TILLHÖR ALLA Alla stadsbor har rätt till stadsrummet och att vistas i det. Därför måste det vara så fritt som möjligt tillåtande, okommersiellt och säkert. Om staden utvecklas enbart på den köpstarka medelklassens och näringslivets villkor får man inte en stad som är livskraftig och jämlik för alla. Det offentliga rummet är utgångspunkten för trivsel, fritid och växande i staden, vilket måste beaktas i stadsplaneringen. Därför måste man trygga existensen av sådana ickekommersiella rum som inte väcker ekonomiskt intresse. Men man får inte gå till överdrift i trygghetens namn. De vaktfirmor som övervakar offentliga rum, som metrostationer och köpcentra, måste förbinda sig till ickevåld och undvika maktmedel. De rumänska tiggarna har kommit till Helsingfors för att stanna och de måste erbjudas lämpliga stödtjänster och hjälp, exempelvis med att skaffa bostad. Att kriminalisera tiggeriet är inte rätt sätt att åtgärda själva problemet. Brödköer och härbärgen för bostadslösa eller missbrukare får inte gömmas undan från stadskärnan av rädsla för att värdet på ägarbostäder ska sjunka. Målet borde vara att brödköer och härbärgen någon gång skulle kunna avskaffas som obehövliga, tack vare stadens stödåtgärder. Att kunna röra sig utan hinder och vistas på olika platser är varje stadsinvånares rättighet. Beslutsfattarna i huvudstadsregionen måste beakta tillgängligheten i allt beslutsfattande. Det här gäller speciellt vid planeringen av offentliga utrymmen och entréer. Alla stadsbor måste ha tillgång till en täckande och öppen internetförbindelse i Helsingforsområdet. Stadskulturen utformas av stadsborna och den finns där människorna också finns. För att en stad ska vara levande krävs det att alla stadsbor har möjlighet att delta och skapa en god stämning. Till stadskulturen hör exempelvis evenemang, musik, caféer och kvartersbutiker. Sommartid har Helsingfors börjat blomma upp genom olika restaurangdagar, kvartersfester och parkkonserter. 9

11 Man måste skapa livsrum för gatukonst och annan kultur som skapas av stadsborna själva. Att ordna kulturevenemang som livar upp staden måste vara lätt och kräva så lite byråkrati som möjligt. Tillstånd och rådgivning för att ordna evenemang måste koncentreras till en disk istället för den nuvarande djungeln av ämbetsverk, där arrangörerna till och med kan få motstridig information av olika instanser. Staden måste göra det möjligt för ungdomar att utöva sådana konstformer som de själva föredrar genom att erbjuda tillräckligt med utrymme för dem. Att köpcentren fylls med ungdomar som bara hänger runt kan ses som ett tecken på att det finns för få ungdomsgårdar i staden. Det måste finnas tillräckligt med ickekommersiella rum, där ungdomar och andra aktiva kan ha verksamhet på egna villkor. Cafébilar och andra småföretag som bidrar till att liva upp och sätta färg på staden ska kunna utöva sin affärsverksamhet på stadens område utan överdimensionerad byråkrati och papperskrig. Deras verksamhet måste stödas genom att man erbjuder dem tillräckligt förmånliga affärslokaler. Eftersom staden tillhör alla måste stadens beslutsfattare förhålla sig speciellt allvarligt till attacker och hatbrott mot olika människogrupper. Rökbombsattacken mot Pridemarschen sommaren 2010 är ett oroande tecken på hårdnande värderingar och ökande intolerans. Staden måste aktivt ställa upp till försvar för pluralismen. Vid planeringen av offentliga utrymmen måste man speciellt beakta tillgängligheten. Vakterna på offentliga platser i Helsingfors måste förbinda sig till att undvika våld i all sin verksamhet. I Helsingforsområdet måste det finnas ett täckande trådlöst nät som är öppet för alla stadsbor. 10

12 ETT HELSINGFORS SOM VÄRNAR OM MILJÖN Man måste stöda stadsbornas möjligheter att återvinna avfall och bli mera medvetna i miljöfrågor. Husbolagen måste ha insamlingskärl för glas och metall och dessutom måste det i likhet med andra europeiska storstäder finnas insamlingskärl för olika typer av återvinningsbart material vid metro- och tågstationerna och på andra offentliga platser. Det viktigaste i avfallshanteringen är dock att se till att det inte uppstår avfall. År 2011 beslöts det att man i stadens grundskolor en gång i veckan ska servera enbart vegetarisk mat. Beslutet måste utsträckas till att också gälla alla andra kommunala inrättningar. Vegetarisk mat måste presenteras som ett neutralt alternativ till kötträtter, utan att man skapar motsättningar eller stigmatiserar dem som följer annorlunda dieter. För mat som serveras på stadens tillställningar ska tyngdpunkten ligga på vegetarisk, naturenligt och närproducerad mat. Det måste finnas miljökriterier för anskaffningar och man måste sträva efter att minska konsumtionen. Miljömedvetenheten ska genomsyra stadens alla funktioner. Staden måste satsa på att spara energi och bygga energieffektivt, och dessutom måste man i energiproduktion och investeringar framhålla alternativ som bygger på förnybara naturresurser. Helsingfors är en unik europeisk huvudstad med sina många grönområden och havsstränder. Stadsplaneringen måste utgå från att antalet grönområden inte minskar. Exempelvis måste Centralparken bevaras som den är nu och utbyggnaden av Tölöviken måste göras med respekt för dess parklika karaktär. Ingångarna till Droppbanan får inte byggas i Alpparken, som är så älskad av stadsborna. 11

13 Systemet med en vegetarisk dag i veckan måste utsträckas till alla stadens institutioner. Insamlingskärl för papper, kartong, glas, metall och bioavfall måste finnas på metro- och tågstationerna och på andra motsvarande offentliga platser. Stadens grönområden får inte minska. VÄLMÅENDE OCH EKONOMI I jämförelse med den övriga befolkningen är studenterna en låginkomsttagargrupp. Ofta måste de utnyttja de stödformer som samhället erbjuder för att klara sitt uppehälle. I många fall räcker det inte med enbart studiestöd, utan studenterna tvingas ansöka om utkomststöd, exempelvis på sommaren och då studiestödsmånaderna tar slut. Det är fel att studenter behandlas enligt andra principer än övriga stadsbor när de vänder sig till socialbyrån. Inga andra grupper förutom studerande förväntas lyfta lån för att kunna täcka grundläggande behov som mat och bostad. Därför måste studerande kunna ansöka om och få utkomststöd också fastän de inte har lyft något studielån. Alla kommuner i huvudstadsregionen måste slopa kravet på att lyfta studielån. Genom jourhavande socialarbetare som regelbundet rör sig på universitetets olika campus kan man säkra att socialbyrån har det specialkunnande som behövs. Studerande som har barn löper speciellt stor risk att hamna i fattigdom. I samarbete med Helsingfors stad bör man hitta nya former för upprätthållandet av Barnparkeringen. Dessutom borde staden ordna med eftermiddagsverksamhet i närheten av campusområdena så att är lätt att få hjälp med barnomsorgen på deltid, under den tid föreläsningarna pågår. Avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet måste vara inkomstprövade också i fråga om små skolbarn (1- och 2-klassister). Redan i den kommunala dagvården måste man fästa uppmärksamhet vid att fostra 12

14 barnen för ett mångkulturellt samhälle, där olikheter ses som en resurs. Barn måste få utvecklas till individer utifrån sina egna intressen, utan att tvingas in i begränsande rollmodeller och stereotypa uppfattningar om könen. Detta ska fortsätta ända fram till högskolenivån. Ett barn som bemöts som en individ är som vuxet också mera berett att respektera andras individualitet. Hälso- och motionstjänster spelar en viktig roll för stadsbornas välmående. Den kommunala hälsovårdens kvalitet, tillgänglighet och täckning måste tryggas med hjälp av tillräckligt stora ekonomiska satsningar. Det måste gå att komma till hälsocentralerna utan egen bil och utanför tjänstetid. I fråga om hälsovården är det viktigaste dock preventiva åtgärder, vad gäller mentala problem kan man ingripa exempelvis med hjälp av elevvården i skolan och multidisciplinärt samarbete. Motionstjänster ska också ses som en del av den preventiva vården. Alla stadens invånare måste få tillgång till motionstjänster. Priserna får inte vara hinder för att börja ägna sig åt motion om man subventionerar tjänsterna betalar det helt säkert sig tillbaka. För studenternas del är SHVS vid sidan av staden en viktig producent av hälsovårdstjänster. SHVS och stadens samarbete och överflyttningen från en instans till en annan måste vara sömlösa, så att inte den enskilda studenten riskerar att bli utan hälsovård av tillräckligt hög kvalitet. Den ökande ojämlikheten och segregationen skadar på lång sikt stadens utveckling och leder till många problem. Man måste åtgärda detta genom en politik som utjämnar välfärdsskillnaderna. Stadsdelar måste byggas så att det inte uppstår separata slumområden och områden för höginkomsttagare och så att stadsborna kan känna att hela staden är deras hem, oavsett var de bor eller hurdana inkomster de har. Behovsprövningen för utkomststöd får inte påverkas av att man inte har lyft studielån. Man måste söka nya sätt att organisera Barnparkeringen tillsammans med Helsingfors stad. På universitetets campus måste det finnas socialarbetare som regelbundet har jour där. 13

15 HELSINGFORS, EN BILDNINGSSTAD Den finska grundskolan hör till de bästa i världen. Helsingfors måste också i fortsättningen säkra nivån på sin egen grundutbildning genom att erbjuda undervisning i ett tillräckligt omfattande skolnät och små gruppstorlekar. Den ökande ojämlikheten mellan skolorna måste hejdas. Att vissa skolor har specialuppgifter får inte minska undervisningsutbudet i andra skolor. Både på grundskolenivå och på det andra stadiet måste man fästa vikt vid elevhandledningen, så att överflyttningen till högre stadier går smidigt och eleverna får tillräckligt med information om olika alternativ för högre utbildning. Då är det också lättare för eleverna att välja en utbildningsgång som passar dem. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt invandrarelevers behov vad gäller förberedande klasser, undervisningen i finska eller svenska som andra språk samt hemspråksundervisning. Helsingfors ska ha som mål att en lika stor relativ andel av invandrarbarnen som av de finländska barnen fortsätter studera efter grundskolan. Man måste följa upp hur målet uppfylls och vidta åtgärder vid behov. Utländska studerande ska ses som en resurs och de måste i allt bemötas på samma grunder som andra kommuninvånare. För att kunna integreras i majoritetsbefolkningen måste de grundläggande levnadsförutsättningarna vara i ordning. Staden måste skapa situationer och platser där invandrare och finländare kan mötas på ett naturligt sätt. Stadens information och tjänster måste reagera på det växande antalet utlänningar genom att erbjuda tillräckligt med information och interaktionsmöjligheter på engelska. Staden måste främja äkta tvåspråkighet, samlevnad mellan finska och svenska, både i vardagslivet och i skolor och på arbetsplatser. 14

16 Elever med invandrarbakgrund ska sporras att fortsätta studera på högskolenivå. Gruppstorlekarna i grundskolan måste hållas tillräckligt små. Den ökande ojämlikheten mellan skolorna måste hejdas. KULTUR I STADEN Helsingfors har numera ett beundransvärt stort kulturutbud. Men för universitetsstudenterna är läget svårare, eftersom biljetter till exempelvis teatrar, konserter eller andra evenemang är ofta för dyra för dem. Dessutom finns det stora skillnader i praxis för studentrabatter vid olika institutioner: Helsingfors stadsteater säljer studentbiljetter med rabatter som i medeltal är mindre än 10 procent av normalpriset, medan Stadsorkestern kan erbjuda rabatter på t.o.m. 70 procent. Helsingfors stad borde skapa en praxis, så att kulturinstitutionerna alltid beviljar minst 50 procents studentrabatt på biljetterna. Andra kulturproducenter i staden borde också uppmuntras att införa likadan praxis. Studentrabatterna borde marknadsföras mera än nu, så att studenterna hittar det förmånliga utbudet och också fortsätter att konsumera kultur efter att de har blivit utexaminerade. För studerande måste det vara fritt inträde till alla stadens museer. Förutom att bevilja rabatter måste man trygga utbudet av gratiskultur. Det täta nätverket av bibliotek i Helsingfors utgör basen för en bred bildning. Det bör bevaras och man måste se till att materialet som finns till utlåning är mångsidigt och täckande på många språk. Biblioteken måste bli lockande oaser som inbjuder till att vistas och trivas i dem. Om förslagen om att staden skulle stöda byggandet av ett biografcentrum inte förverkligas bör man i anslutning till Centralbiblioteket bygga 15

17 en filmsalong som bl.a. kan användas för filmfestivaler och för att visa filmer som inte distribueras kommersiellt. Ett bra exempel på fördomsfria kulturexperiment är kulturspårvagnen, som har funnits sedan år 2010 och där man kan exempelvis höra en minikonsert eller en diktuppläsning under resan. Sådana experiment skulle man gärna se mera av; kulturspårvagnarna måste få finnas kvar på stadens gator. Eftersom projektet att bygga ett Guggenheimmuseum i utredningen har visat sig vara oskäligt dyrt ska staden inte åta sig projektet. Om man ändå beslutar sig för att bygga museet får den ekonomiska satsning som krävs inte försvaga den grundläggande servicen för stadsborna och den får inte utgöra något hinder för de investeringar som krävs för att utveckla det övriga kulturlivet i staden. Stadens konstmuseum måste se till att specialgrupper, som pensionärer och skolbarn, kan få uppleva konst gratis och att den lokala konsten får synlighet. Beslutsfattandet i fråga om konstmuseernas utveckling och utbud måste finnas kvar på det lokala planet. Studenterna är också aktiva kulturproducenter och därigenom en viktig del av stadens kulturliv. Studentkårerna ordnar varje år flera evenemang som har blivit gemensam egendom för tiotusentals stadsbor, som mösspåläggningen vid Havis Amanda, första maj-firandet i Ulrikasborg och fackeltåget på självständighetsdagen. Staden måste erkänna att studenternas kulturverksamhet har ett värde också för staden och för sin del bidra till att trygga dess verksamhetsförutsättningar och kontinuitet. 50 procents studentrabatt på kulturevenemang Gratis inträde till museer för studerande. Det täta och högklassiga biblioteksnätverket måste bevaras. 16

18 Yes, in my backyard! allas vår gemensamma metropol Slå ihop kommunerna i huvudstadsregionen! HUS anser att en kommunsammanslagning är en lösning på utmaningarna kring planläggning, service och trafikarrangemang och är vägen till en lyskraftig metropol. Få styr på boendekostnaderna! Helsingfors stads byggnadsbestämmelser gällande bilplatser måste luckras upp för att minska boendekostnaderna. Staden måste planlägga tillräckligt med tomter för studentbostäder i närheten av campusområdena. Den ökande ojämlikheten mellan skolorna måste stoppas! Grundutbildningens nivå måste tryggas också i framtiden genom att undervisning ges i ett skolnät som beaktar den regionala jämlikheten och där undervisningsgrupperna är små. Speciell uppmärksamhet bör ägnas elevhandledningen, så att elevernas övergång till högre stader löper smidigt. Ekonomisk grundtrygghet får inte bygga på lån! Studenterna är den enda gruppen i samhället som förutsätts finansiera sin ekonomiska grundtrygghet med hjälp av lån. Det att man inte har lyft studielån får inte påverka behovsprövningen för utkomststöd. Stadsrummet tillhör alla! De offentliga rummen i Helsingfors ska vara tillgängliga för alla och öppna för många slags aktiviteter. Om trafiken blir smidigare, exempelvis med trängselavgifter, ökar det stadsbornas trivsel. Stadskulturen måste stödas genom att man gör det lättare att arrangera olika evenemang. 17

HUS bostadspolitiska policydokument Godkänt av delegationen 27.8.2014

HUS bostadspolitiska policydokument Godkänt av delegationen 27.8.2014 HUS främsta målsättningar för bostadspolitiken: Tyngdpunkten i den finländska studentbostadspolitiken måste ligga på att förbättra bostadssituationen i huvudstadsregionen. Nyproduktionen av studentbostäder

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

HUS strategi

HUS strategi 1 HUS strategi 2016 2020 2 Strategins syfte och användning 3 4 5 Strategin är det högsta styrande dokumentet för Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Den är ett övergripande dokument som ser

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

för en bättre studentstad

för en bättre studentstad UPPSALA STUDENTKÅRS 7 KRAV Att företräda studenterna gentemot kommun- och landstingspolitiker är en viktig del av Uppsala studentkårs arbete. Inför valen i september 2014 driver Uppsala studentkår flera

Läs mer

Stadspolitiskt program 2016 2020 för Studentkåren vid Helsingfors universitet

Stadspolitiskt program 2016 2020 för Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS Stadspolitiskt program 2016 2020 Godkännt av delegationen 2.12.2015 Stadspolitiskt program 2016 2020 för Studentkåren vid Helsingfors universitet Målsättningen med Studentkåren vid Helsingfors universitets

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN EKOEFFEKTIVT KONTORSHUS PÅ KÄGELUDDEN www.keilaranta.fi En ny, genuint modifierbar kontorshelhet på Kägelstranden är den som ligger närmast den framtida metrostationen på Kägeludden. Trivsamma lokaler

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

DET HÄR VILL VÄNSTERPARTIET I LYCKSELE:

DET HÄR VILL VÄNSTERPARTIET I LYCKSELE: DET HÄR VILL VÄNSTERPARTIET I LYCKSELE: Vi vill arbeta för minskade klyftor i arbetsvillkor och löner, i boendet, i utbildningen, i vården, i trafiken. Vi vill minska klyftorna mellan rika och fattiga,

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 2795/2015 00.03.00.00 74 Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö,

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

HRT rör oss alla. Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä

HRT rör oss alla. Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä HRT rör oss alla Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä HRT rör oss alla HRT erbjuder mångsidiga möjligheter att åka kollektivt och skapar förutsättningar för en livskraftig och trivsam Helsingforsregion.

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE I valet den 14 september väljer vi väg för Huddinge. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben först ingen ung utan jobb Mindre klasser och fler lärare Ordning, reda och

Läs mer

Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor

Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor Ifall undersökningen riktar sig till ett barn i ert hushåll ber vi föräldrarna eller en förmyndare svara för barnet. Är era uppgifter korrekta i följebrevet? Ifall

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 21/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Helsingfors stad Föredragningslista 21/ (5) Stadsfullmäktige Kj/ Helsingfors stad Föredragningslista 21/2016 1 (5) 9 Den av Vänsterförbundets fullmäktigegrupp väckta gruppmotionen om hejdande av ökningen i boendekostnaderna HEL 2016-007251 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Forshaga en framtidskommun! Valprogram Tillsammans bygger vi framtiden!

Forshaga en framtidskommun! Valprogram Tillsammans bygger vi framtiden! Forshaga en framtidskommun! Valprogram 2010-2014 Tillsammans bygger vi framtiden! Låt barnen ta plats! De flesta barn växer upp i familjer där det finns resurser och sociala nätverk. Familjer är olika

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter,

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0 VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår

Läs mer

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 1215/12.02.01/2014 Stadsstyrelsen 78 17.3.2014 44 Godkännande av Esbo stads program för kulturell mångfald 2014 2017 Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn

Läs mer

Göteborg Budget 2014 Sammanfattning

Göteborg Budget 2014 Sammanfattning Göteborg Budget 2014 Sammanfattning Nyheter Vattensäker kommun - Vägvalet tillför 5 miljoner kr till stadens budget för att säkerställa våra badplatser. Finansieringen täcker två livräddare/badvärdar på

Läs mer

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100. SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

NU CYKLAR VI. Är det farligt att cykla?

NU CYKLAR VI. Är det farligt att cykla? 1 NU CYKLAR VI Grankulla hör till de städer som befrämjar cykling. Stadsfullmäktige godkände.ett program för främjande av cykling vars mål är att höja cyklingens färdsättsandel till 15% före år 2024. Europaparlamentet

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Låt oss skapa livskraftiga storstäder

Låt oss skapa livskraftiga storstäder Enligt Boverkets prognos växer Sveriges befolkning med nära 1 miljon människor fram till 2025. Hela 80% av ökningen förväntas ske i Stockholm, Göteborg och Malmö Låt oss skapa livskraftiga storstäder När

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d Mötesplats Varberg Information till dig som är nyinflyttad 1 Välkommen t Hej! Jag heter Ann-Charlotte Stenkil och är kommunstyrelsens ordförande här i Varberg. Vi är en kommun som växer och du är en av

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra ÖstersjÖn

Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra ÖstersjÖn Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra Östersjön åbo 2029 År 2029 fyller Åbo hela 800 år. Märkesåret har också valts som utgångspunkt då stadens framtid betraktas. Stadsstrategin och dess

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Liikkuvat Rörliga äänet röster ratkaisevat. avgör. Rörliga röster avgör Bästa kommunalvalskandidat, Motion och idrott är dagliga

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Esbo stad Protokoll 11. Valtuusto 30.01.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 11. Valtuusto 30.01.2012 Sida 1 / 1 Valtuusto 30.01.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 6128/05.03.00/2011 Social- och hälsovårdsnämnden 133 15.12.2011 Stadsstyrelsen 11 9.1.2012 11 Fråga om fattigdom bland barnfamiljer Beredning och upplysningar:

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer