Stadspolitiskt program för Studentkåren vid Helsingfors universitet

Transkript

1 HUS Stadspolitiskt program Godkännt av delegationen Stadspolitiskt program för Studentkåren vid Helsingfors universitet Målsättningen med Studentkåren vid Helsingfors universitets (HUS) stadsprogram är att det ska ange riktlinjerna för studenternas påverkansarbete i stadspolitiska frågor under följande fullmäktigeperiod. Vår dröm är en huvudstadsregion som är socialt och ekologiskt hållbar. Programmet drar upp riktlinjer, fungerar som material för påverkansarbetet och är dessutom ett styrdokument för HUS stadssektor. Påverkansarbetet riktar sig speciellt till Helsingfors, där två tredjedelar av våra medlemmar bor. HUS har också tillsammans med de andra student- och studerandekårerna i huvudstadsregionen ställt upp gemensamma huvudmålsättningar för påverkansarbetet i kommunala frågor. Det har gjorts inom ramen för nätverket World Student Capital (WSC), som representerar närmare studerande. Målsättningarna har ställts upp utifrån organisationernas ståndpunkter och resultaten av undersökningen Studenternas stad som vi har låtit göra. De gemensamma målsättningarna kompletterar HUS eget stadspåverkansarbete. Till WSC-nätverket hör AUS, HELGA, HUS, LAUREAMKO, METKA, SHS, KONST, ASK, O Diako och HUMAKO. Du kan läsa mer om nätverket på dess webbsida worldstudentcapital.fi. 1) Sänk boendekostnaderna mera stad i huvudstadsregionen! Vi efterlyser större ambitioner i fråga om social bostadsproduktion. Nyproduktionen av studentbostäder måste öka i huvudstadsregionen, så att det årligen byggs minst 500 nya studentbostäder och minst ARAhyresbostäder. Antalet studentbostäder som byggs i närheten av campusområdena måste öka betydligt. Genom att bygga tätt och göra förnuftig trafikplanering kan man ändå bevara värdefulla rekreationsområden; exempelvis i Helsingfors äter trafiklederna upp 25 procent av markytan. Normerna för antalet parkeringsplatser måste luckras upp betydligt i fråga om studentbostäder. En rimlig norm vore 1 bilplats per 1000 kvadratmeter våningsyta. 2) Smidig trafik, korta resor. Planeringen av markanvändning och kollektivtrafik måste göras över kommungränserna och allt större vikt måste läggas på spårtrafiken; stora helheter måste finansieras och planeras centraliserat. Kollektivtrafikens andel av tvärtrafiken i huvudstadsregionen bör stiga till 30 procent fram till Det målet förverkligas effektivast genom att man styr trafikströmmarna till spårtrafiken och börjar bygga mera bostäder i områden Helsingin yliopiston ylioppilaskunta / info@hyy.fi / Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 1

2 som är tillgängliga med spårtrafik. På så sätt blir det också lättare för studenterna att röra sig mellan campusområdena. Det behövs också ett enhetligt nätverk av leder för cyklister och fotgängare och mera cykelvägar i huvudstadsregionen. 3) Världens bästa stad att leva och studera i god service åt alla. Man måste kunna trygga service, hälsa och välmående speciellt för unga och låginkomsttagare, exempelvis studerande. För att motarbeta sociala problem och hälsoproblem måste huvudvikten ligga på förebyggande åtgärder, till exempel måste tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel förbättras avsevärt. Den första vårdkontakten måste kunna fås inom en månad från det att man har sökt sig till vård. Situationen för studerande med familj måste förbättras genom att man i huvudstadsregionen inför dagvård på deltid, vilket innebär att man skulle kunna studera och gå på föreläsningar utan att förlora rätten till hemvårdsstöd. All service måste vara tillgänglig på tre språk. Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 2

3 HUS vision för en hållbar stad Hem åt alla sänk boendekostnaderna Färre bilar, mera liv från restvång till rörelsefrihet Fungerande service, välmående studerande En internationell stad En stad för gemenskap och aktivitet rösta nära, påverka stort Helsingin yliopiston ylioppilaskunta Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 3

4 Hem åt alla sänk boendekostnaderna 500 nya studentbostäder per år i huvudstadsregionen Hyreskostnaderna slukar i medeltal 72,4 % av ensamboende studerandes disponibla inkomster. 1 Dessutom fanns det år 2013 mer än tusen bostadslösa under 25 år i Helsingfors. 2 För studerande är bostadslöshet en mycket stor osäkerhetsfaktor såväl ekonomiskt som socialt. Bland studenterna i huvudstadsregionen har 8 % själva upplevt bostadslöshet under studietiden och 35 % uppger att de känner någon i sin närhet som har varit bostadslös. 3 Staden måste garantera att alla högskolestuderande kan få bostad till rimliga kostnader. Lösningen på bostadsbristen är effektivt byggande: täta kvarter, kompletteringsbyggande mellan hus, och att man vid behov bygger på höjden. Städerna i huvudstadsregionen och staten bör garantera produktionen av bostäder med rimlig hyresnivå samt att det byggs minst 500 nya studentbostäder per år. 4 Familjebostäder ska i allt högre utsträckning planeras så, att de också går att använda för kollektivt boende. Man bör utveckla nya former av kollektivt boende. Det måste skapas ett gemensamt system för att ansöka om ARA-producerade bostäder i huvudstadsregionen. I det skulle exempelvis Hoas, de kommunala hyresbostäderna i huvudstadsregionen, studentorganisationer och stiftelser som erbjuder bostäder finnas med. Det måste finnas klara kriterier för bostadssökandet och tydliga anvisningar för aktörerna om hur de ska kommunicera med studenterna och svara dem jämlikt. Mera stad i Helsingfors bulevardisering och tätare stadsplanering Om de motorvägslika infarterna till Helsingfors, såsom Tavastehusleden, Österleden och Tusbyleden, skulle bulevardiseras skulle det kunna ge Helsingfors upp till nya bostäder och skatteintäkter på hundratals miljoner. 5 Landområden som tillfälligt står tomma bör utnyttjas för containerbostäder och andra tillfälliga boendeformer. Genom att öka flexibiliteten kunde till exempel tomma kontorslokaler tas i bostadsbruk. Det måste bli betydligt lättare att ändra på lokalers användningsändamål och i stadsplaneringen måste man införa mer tillåtande användningsbegränsningar, såsom bostadsdominerat kvartersområde. År 2013 uppskattades att det i huvudstadsregionen finns sammanlagt mer än en miljon kvadratmeter tomma kontorslokaler, som kunde inhysa upp till invånare. 6 Man kunde också öka bostadsytan genom att betydligt sänka parkeringsnormerna. Att bygga parkeringsplatser kostar betydande summor och nästan 90 % av HUS medlemmar använder bil bara sporadiskt eller inte alls. 7 1 Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus, Studentbarometern Utredning 2/2014, , ARA. Koonti: Nuorten asunnottomuuden ennaltaehkäisyhanke ( ), Nuorisoasuntoliitto ry ( 3 4 Miljöministeriets utredning om studentbostäder 2012, Mikko Sedig 5 Utredningar vid översiktsplaneringsavdelningen på Helsingfors stadsplaneringskontor 2014:25: Kaupunkibulevardien tavoitelähtöinen vaikutusten arviointi 6 Miljöministeriet (2014): Tyhjät tilat: Näkökulmia ja keinoja olemassaolevan rakennuskannan uusiokäyttöön 7 Opublicerad rapport för HUS utifrån studien Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 4

5 Färre bilar, mera liv från restvång till rörelsefrihet Friare rörlighet: studenterna vill ha cykeltrafik, nattrafik och banor Av dem som deltog i undersökningen Studenternas stad uppgav 31 % att de helst rör sig med cykel. Nästan 90 % anser att det borde byggas mera banor, det vill säga leder för cykel- och gångtrafik. 71 % av studenterna anser att det inte finns tillräckligt med låsbara cykelställningar i huvudstadsregionen. Helsingfors bör underlätta cykling genom att erbjuda såväl cykelställningar som trygga cykelvägar. I undersökningen Studenternas stad uppgav två tredjedelar att de önskar att staden skulle ha målsättningen att skapa ett bilfritt centrum och två tredjedelar av studenterna skulle vara beredda att begränsa biltrafiken i Helsingfors. 8 Det behövs allt flera bilfria zoner i hela huvudstadsregionen. Staden måste utöka nattrafiken och återinföra nattmetron. 9 En viktig faktor för att studenterna ska kunna röra sig smidigt i staden är också att de får studentrabatt på minst 50 % i kollektivtrafiken rabatten måste utsträckas till att också gälla forskarstuderande och studerande över 30 år. Kollektivtrafikens andel av tvärtrafiken i huvudstadsregionen måste stiga till 30 % till 2025 I undersökningen Studenternas stad ansåg 67,8 % av studenterna i huvudstadsregionen att goda kollektivtrafikförbindelser är det näst viktigaste kriteriet efter priset vid val av bostad. 10 Bristen på kollektiv tvärtrafik förlänger restiderna i huvudstadsregionen och hälften av studenterna i huvudstadsregionen anser att en förbättring av tvärtrafiken är det viktigaste utvecklingsmålet för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. 11 Framöver måste man satsa allt mera på att utveckla kollektivtrafikförbindelserna mellan campusområdena och på spårtrafik, exempelvis till campusområdet i Vik. Också ur miljösynvinkel är speciellt spårtrafiken ett hållbarare alternativ: trafiken är en betydande källa till koldioxidutsläpp och uppkomsten av gatudamm. Av Helsingfors yta består ungefär 25 % av vägar med ytbeläggning markanvändningen kunde effektiveras om man i allt högre grad övergick till kollektiv- och spårtrafik. 8 9 Då studerande i huvudstadsregionen tillfrågades om problem i kollektivtrafiken kom önskemålet om tätare turer på veckoslut och kvällar på andra plats. Källa: Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 5

6 Fungerande service, välmående studerande Service med låg tröskel för unga och studerande Under 2000-talet har mentala problem blivit allt vanligare bland högskolestuderande % av de manliga högskolestudenterna och t.o.m. 37 % av de kvinnliga uppvisar varje vecka något psykiskt symptom, såsom sömnproblem, koncentrationssvårigheter, spändhet, depression eller ångest. 13 Att söka sig till hälsovården måste gå lätt och enkelt, alla tjänster måste vara samlade vid en disk och tröskeln att söka hjälp ska vara låg. Man bör till exempel anställa tillräckligt med psykiatriska sjukvårdare på varje hälsostation. Överallt måste man kunna få den första vårdkontakten inom en månad från det att man har sökt sig till vård. Helsingfors måste speciellt satsa på att det förebyggande och uppsökande socialarbetet får tillräckliga resurser och på att utveckla verksamheten genom nya initiativ. Dessutom bör staden sköta om de ungas allmänna hälsa och erbjuda kostnadsfria preventivmedel till unga under 25 år. Underlätta vardagen för studerande med familj: dagvård på deltid Knappt 10 % av högskolestudenterna är vårdnadshavare för ett eller flera barn. 14 Staden bör erbjuda flexibel, kommunal dagvård på deltid, som skulle göra det möjligt att studera och gå på föreläsningar utan att man förlorade rätten till hemvårdsstöd. Målet är ett Helsingfors där också en studerande kan bilda familj. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet Helsingfors utan hinder En tillgänglig stad underlättar vardagen för både syn- och hörselskadade, personer med rörelsehinder, äldre och föräldrar med småbarn. Huvudstadsregionen bör satsa på tillgängligheten genom att beakta dessa specialgrupper i all planering. Fysisk tillgänglighet kan främjas exempelvis genom tydliga anvisningar och klar praxis som uppmuntrar till tillgängligt byggande: lätta mellanväggar möjliggör flexibla bottenplaner och breddande av exempelvis dörröppningar. HRT måste också framöver erbjuda gratis kollektivtrafik åt invånare med rörelsehinder och tillgängligheten måste beaktas som en central aspekt då kollektivtrafiken utvecklas. I alla kollektiva trafikmedel borde passagerarinformationen ges multisensoriellt, både genom utrop och som text. Höga spårvagnar, tåg och hållplatser måste sänkas och ersättas med tillgängliga fordon fram till I stadsplaneringen ska man också beakta hur tillgänglig närservicen är för invånarna, från butiker till bibliotek. 12 Hälsoundersökning av universitetsstuderande 2012, Studenternas hälsovårdsstiftelse, s Hälsoundersökning av universitetsstuderande 2012, Studenternas hälsovårdsstiftelse, s Hälsoundersökning av universitetsstuderande 2012, Studenternas hälsovårdsstiftelse, s. 86 Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 6

7 En internationell stad Alla immigrationstjänster vid samma disk Tervetuloa Helsinkiin! Välkommen till Helsingfors! Welcome to Helsinki! Låt oss göra Helsingfors till en stad, där alla är välkomna att leva, driva företag och studera tillsammans med varandra. Varje år kommer ungefär utländska högskolestuderande till huvudstadsregionen, av dem är nästan examensstuderande och mindre än utbytesstuderande. Stadens service måste kunna nå ut till de utländska klienterna: allt material måste finnas tillgängligt på tre språk. Staden måste grunda ett International House Helsinki i Helsingfors: en informationstjänst för både studerande och arbetstagare som kommer till Finland, där allt från skattebyråns till magistratens tjänster finns samlade på ett ställe. Jämlikt jobbsökande: namnlösa ansökningar Då Helsingfors universitet undersökte orsakerna till att utländska studenter inte får jobb svarade 86 % att ett hinder är otillräckliga kunskaper i finska eller svenska. Andra hinder är att man inte har de rätta kontakterna eller hör till de rätta nätverken (51 %), etnisk diskriminering vid rekryteringen (32 %) samt otillräcklig karriärhandledning i högskolorna (26 %). Exempelvis i Kanada har man löst detta genom att slå ihop språkkurser, mentorer och praktikprogram, vilket har medfört att sysselsättningsgraden nu är 80 %. 15 Kvaliteten på stadens språkkurser bör höjas och utbudet utökas. Innehållet måste fördjupas för att underlätta för utlänningar att lära sig språket på riktigt och tillgodose sig sådan vokabulär som är relevant i arbetslivet. Då staden rekryterar folk bör man konsekvent använda sig av anonyma ansökningar, för att säkra att i synnerhet invandrare och kvinnor behandlas jämlikt. Exempelvis i en förstudie från Institute for Labour Market Policy Evaluation visade det sig att sannolikheten för att icke-västerländska sökande skulle kallas till intervju ökade med 50 % då ansökningarna gjordes anonymt VALOA-projektutredning Employability of International Graduates Educated in Finnish Higher Education Institutions (2012) Helsingfors universitet, karriärservicen 16 Åslund & Skans 2007: Do anonymous job application procedures level the playing field?, Institute for Labour Market Policy Evaluation, Working paper 2007:31, Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 7

8 En stad för gemenskap och aktivitet rösta nära, påverka stort Revolution i fråga om obehörig vistelse ett fritt och levande stadsrum Huvudstadsregionen måste ta på sig rollen som möjliggörare och grogrund för ökande aktivitet bland stadsborna. Stadsrummet ska kunna utnyttjas som ett rum att vistas i och exempelvis för att utveckla stadsdemokratin: fria anslagstavlor och offentliga mötesplatser möjliggör samverkan mellan grupper. Både byråkratin för att ordna kultur- och stadsevenemang och hyrorna för offentliga lokaler måste hållas på en skälig nivå. Staden bör uppmuntra till aktiviteter som livar upp stadsrummet. Staden måste skapa öppna gaturum i försökskulturens anda. Staden bör förbereda sig på och påverka att det försök med basinkomst som stipuleras i Finlands regeringsprogram kunde genomföras i Helsingfors. Centralt i stadens verksamhet borde vara att man effektivt informerar om goda beslut, så att man faktiskt får folk att delta i försöken, något som inte fullt ut har förverkligats med nattmetroförsöket eller försöken med bilfria gator. Det måste få finnas tecken på liv i staden. Exempelvis borde inställningen till tidsfrister för buller i samband med på musikevenemang bli mer tillåtande och flexibel. Städerna i huvudstadsregionen måste erkänna studenternas ställning som en specialgrupp bland aktiva kulturproducenter och -konsumenter: Helsingfors stad måste erbjuda minst 50 % studentrabatt på sina egna museer och i annan kulturverksamhet. En socialt och ekologiskt hållbar metropol, medborgare med inflytande Framtidens Helsingfors bör vara kolfritt och såväl energianvändningen som stadsplaneringen måste stöda denna målsättning. Genom att bygga tätt kan man bevara centrala, uppfriskande naturområden också i huvudstadsregionen. För studerande är till exempel stadsparker, småskogsområden i rekreationsbruk, utfärdsholmar, och gröna tak särskilt viktiga. 17 Staden bör främja minskandet av matsvinnet och hållbar återvinning såväl i sin egen som i stadsbornas och företagens verksamhet. Studentkåren har medlemmar över kommungränserna och livet begränsar sig inte till en kommun: HUS stöder en sammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen. Genom student- och studerandekårernas gemensamma nätverk World Student Capital är HUS med om att påverka utvecklingen i hela huvudstadsregionen. 18 Huvudstadsregionen behöver en jämlik kommuninvånardemokrati, där man kan påverka starkare genom involverande samråd och invånarinitiativ för att få till stånd förnuftiga beslut. Man måste främja öppenhet genom att exempelvis hålla öppna möten i nämnderna och frågestunder för invånarna i samband med fullmäktigemötena. Närdemokratin måste stärkas, till exempel genom deltagande budgetering. De demokratiska deltagarformerna måste fungera på tre språk Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 8

9 Studerande och ungdomar formar staden och i synnerhet dess framtid. Ungdomarna måste därför höras betydligt mera än nu i beslutsfattandet. Exempelvis önskar nätverket World Student Capital mera samarbete med städerna i syfte att skapa tydliga påverkningsmöjligheter och påverkningskanaler, allt från stadsforum för studerande till regelbundna fullmäktigeträffar. Helsingin yliopiston ylioppilaskunta info@hyy.fi Mannerheimintie 5 A, Helsinki, Finland 9