HÖRSAM HÖGSKOLA. Information om mottagande och tillgänglighet inom den svenska högskolan för studenter med begränsad hörselfunktion

Transkript

1 HÖRSAM HÖGSKOLA Information om mottagande och tillgänglighet inom den svenska högskolan för studenter med begränsad hörselfunktion Christina Dravins Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi

2 INLEDNING I detta arbete studeras högskolors information och stöd till studenter med hörselnedsättning. Arbetet fokuserar information tillgänglig via svenska högskolors hemsidor avseende pedagogisk stöd riktade till personer som använder talad kommunikation i lärsituationen. Syftet är att beskriva och jämföra utbudet liksom att föreslå möjliga förbättringar. Svenska universitet och högskolor samt några utvalda internationella läroanstalter granskas genom analys av information presenterad på utbildningsanordnarnas hemsidor. BAKGRUND Studenter med hörselnedsättning I Sverige finns det enligt Hörselskadades riksförbund (HRF, 2007) cirka personer med hörselnedsättning i åldern mellan 16 och 20 år. Statistiken är bristfällig, men med utgångspunkt i nämnda antal kan man på god grund anta att det borde finnas över tusen studenter; eller potentiella sådana, som har behov av specialanpassningar för att vara fullt delaktiga vid studier. Samma källa anger dock att endast cirka 10 till 15 procent av ungdomar med hörselskada går vidare till högre studier. Nätportalen Studeramedfunktionshinder.nu anger att det 2010 fanns 218 studenter med nedsatt hörselfunktion som inte använde sig av teckentolkning. Siffran omfattar endast personer som hade kontakt med samordnare för studenter med funktionshinder vid något/någon av landets universitet eller högskolor. Fem studenter inom gruppen behövde inte tolk, då läraktiviteterna försiggick på teckenspråk. Således fanns enbart 213 studenter, med nedsatt hörselfunktion som använde talad kommunikation och hade stöd via samordnare. Unga vuxna med nedsatt hörsel är således kraftigt underrekryterade till högre utbildning. Punch, Creed och Hyde (2006) fann att ungdomar inom (motsvarande) gymnasieskolan förutsåg svårigheter med fortsatt utbildning och begränsningar med avseende på möjliga studieval. Många var också omedvetna om de möjligheter som fanns att få pedagogiskt stöd. Att studera med andra förutsättningar - ingen student får diskrimineras på grund av funktionshinder År 2009 trädde den så kallade diskrimineringslagen i kraft. Den del som berör utbildning anger att högskolan ska arbeta för att alla studenter ska ha samma rättigheter och man åläggs att verka mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt lagen får således ingen student diskrimineras på grund av funktionshinder (Diskrimineringslag, 2008:567SFS nr: 2008:567). Lärosätena har därmed ansvar för att studeranden med funktionshinder erbjuds samma möjligheter som alla andra. I och med den nya lagen kom ansvaret för tillsyn att flyttas från Högskoleverket till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Detta innebär att sedvanliga granskningar av universitet och högskolor inte omfattar mottagandet av studenter med funktionshinder. Vid brister skall istället en anmälan till DO göras (personlig kommunikation, Caroline Cruz Högskoleverket). Anpassningar för mottagande av studenter med nedsatt hörselfunktion Nutida högskolepedagogik eftersträvar aktivt lärande. Studenten förväntas ta del i både föreläsningar, grupparbeten och seminarier genom frågor eller diskussionsinlägg. Genom detta så kallade kooperativa lärande, det vill säga samspel med kurskamrater, förväntas graden av engagemang liksom graden av förståelse öka (Cavanagh, 2011).

3 Redan en tämligen moderat hörselnedsättning påverkar förmågan att uppfatta tal i mindre gynnsamma situationer som till exempel på långt avstånd eller i miljöer med störande ljud. Kompenserande åtgärder måste således erbjudas annars riskerar studenter med nedsatt hörselfunktion att utsättas för begränsningar i tillgänglighet vid läraktiviteter. Många studenter med hörselnedsättning rapporterar brister i tillgänglighet vad gäller föreläsningar och gruppaktiviteter liksom delaktighet i sociala aktiviteter (Long et al. 2007, Hyde et al 2009). Andelen studenter med begränsad hörselfunktion är mindre än förväntad och avhopp från studierna vanligare än hos studenter med typisk hörselfunktion (Lang 2002). De insatser som tillförsäkrar god tillgänglighet för personer med hörselnedsättning är väl beskrivna och omfattar, förutom personliga hjälpmedel som hörapparater, följande punkter (Gustafsson 2002, 2009, Hyde et al 2009): väl anpassad akustisk och visuell miljö tillgång till hörteknisk utrustning såsom magnetslinga eller FM-system resurser som skrivtolk och/eller anteckningshjälp För att ytterligare understödja kan lärarens beteende och förhållningssätt öka tillgängligheten för studenten. Exempel på sådana stöttande strategier från lärarens sida är (Gustafsson 2009): systematisk användning av hörteknisk utrustning praktiken att alltid upprepa frågor och kommentarer från kursdeltagare liksom att identifiera vem talaren var, med syfte att tydliggöra diskussionen adekvat timing av verbala utsagor och didaktisk presentation med syfte att ge tid att såväl titta på och fokusera talaren som det omtalade objektet eller företeelsen systematisk användning av visuellt stöd och visualiseringsstrategier med syfte att skapa perceptuell samstämmighet systematisk tillgång till lektionsförberedande materiel med syfte att tydliggöra strukturen i arbetet - fysiskt förhållningssätt för att möjliggöra läppavläsning, till exempel att undvika att vandra runt under föreläsningen eller att prata samtidigt som man vänder sig från auditoriet för att skriva på tavlan. Ett sätt att öka tillgängligheten är användandet av skrivtolkning, vilket innebär att det sagda skrivs ned i realtid och presenteras via en bildskärm. På så sätt blir en textad version tillgänglig för personen med hörselbegränsning. Textande i realtid är krävande och man använder i allmänhet speciella tangentbord som tillåter skrivandet av flera tecken samtidigt (se vidare Under senare år har det genom digital teknik tillkommit ytterligare möjligheter att öka tillgängligheten för personer med nedsatt hörsel. Automatiserade tal-till-text system har kommit till användning, liksom bruket av nätbaserade kursmoment, vilket värderas högt av studenter med begränsningar i hörselfunktionen (Long et al 2007). Det har framhållits att distanskurser skulle vara särskilt lämpade för studenter med nedsatt hörsel eftersom risken för kommunikativ marginalisering minskar (Richardson, Long och Foster, 2004). FRÅGESTÄLLNINGAR Med förankring i vad som är känt om situationen för studenter, liksom de åtgärder som kan tillförsäkra målgruppen god tillgänglighet ställs följande frågor: - Vilken information ger högre svenska läroanstalter rörande stöd till studenter med nedsatt

4 hörselfunktion via sina hemsidor? - Hur är graden av likvärdighet vad gäller information på de olika läroanstalternas hemsidor? - Vilka typer av pedagogiskt stöd erbjuds? - Kan modeller för ytterligare stöd hämtas utifrån internationella förebilder? - Vilka typer av pedagogiskt utvecklingsarbete skulle kunna förbättra mottagandet av studenter med begränsad hörselfunktion? METOD En granskning av information på hemsidor rörande utbudet av stödåtgärder för studenter med funktionsnedsättningar genomfördes. Förfaringssättet registrerar och analyserar vad läroanstalterna själva väljer att presentera för potentiella studenter via sina hemsidor. Urval av läroanstalter Högskoleverket (augusti 2011) anger det finns 47 universitet och högskolor som får utfärda svenska examina därutöver finns det 5 enskilda utbildare som har examenstillstånd inom psykoterapi ( Samtliga 52 läroanstalter inkluderades i analysmaterialet. För jämförelse utvaldes de fyra högst rankade europeiska universiteten enligt Times ranking, ( nämligen de tre engelskspråkiga lärosätena Cambridge University, Oxford University, Imperial College (samtliga Storbritannien) och den tyskspråkiga högskolan Eidgenössische technische Hochschule Zürich (förkortat ETHZ, Schweiz). Urvalet baserar sig på att en hög ranking bland annat anses vara en indikator på god undervisningskvalitet och god resurstilldelning. Därutöver inkluderades Griffith University, Australien, med motiveringen att man har en speciell profilering mot studenter med begränsad hörselfunktion. Förfarande I första momentet av datainsamlingen, identifierades läroanstalter vilka saknade sökfunktion på sin hemsida. Tio saknade sådan funktion och undantogs från vidare analysarbete (se Bilaga 1). Ett antal sökord utvaldes med syfte att finna relevanta avsnitt på de aktuella hemsidorna. Sökorden redovisas i Tabell 1. Svenska Engelska Tyska funktionsnedsättning disability Behinderung hörselskadad hard of hearing Schwerhörend hörselnedsättning hearingloss Schwerhörigkeit Hörselteknik/hörteknik supportive aid Hörsystem FM-sytem FM-system FM-Anlage slinga induction loop Induktionsschleife teckenspråk Sign Language Gebärdesprache skrivtolk caption Beschriftung likabehandling equal opportunities Gleichstellung stödåtgärd support Nachteilsausgleich tillgänglighet accesability Barrierefreiheit Tabell 1. Sökord För varje läroanstalts hemsida identifierades de delar som behandlar stöd för studenter med funktionshinder, liksom träffar på sökorden som återfanns inom andra delar av hemsidorna.

5 Därefter sparades den identifierade informationen till ett dokument. Sökningen genomfördes den nionde och tionde oktober Materialet härstammar alltså från en bestämd tidpunkt gemensam för alla läroanstalter. Materialet analyserades med speciellt fokus på stödåtgärder riktad mot studenter med begränsad hörselfunktion. Samtliga angivna typer av stöd noterades, om hörteknisk utrustning tillhandahålls och i så fall vilken typ, liksom om det finns akustik anpassning i undervisningslokalerna. Därutöver identifierades annan direkt information till studenter i målgruppen, liksom förekomsten av direkt information till lärare. Vidare noterades om läroanstalten presenterade något strategiskt program avseende lärande med funktionshinder. Slutligen registrerades om någon likabehandlingsplan fanns publicerad. RESULTAT Svenska läroanstalter Tio läroanstalter uppvisade mycket allmänt hållen information, utan angivande av konkreta uppgifter om vilka typer av stöd som kan komma att erbjudas (se Bilaga 1). Alla läroanstalter anger dock att speciella handläggare/samordnare finns för stödfrågor. Närmare analys kunde dock inte genomföras på grund av brist på detaljinformation. De återstående 32 högskolorna finns presenterade i Tabell 2. Samtliga entydigt benämnda stödinsatser noterades och sammanställdes. I Tabell 3 anges typ och frekvens av listade stödåtgärder. Insatstyper som enbart benämnts en gång finns inte presenterade. Listan omfattar alla typer av åtgärder, alltså inte bara de som är riktade mot den aktuella målgruppen, det vill säga studenter med begränsad hörselfunktion. Anteckningshjälp 27 Anpassad litteratur (inläsning av 23 material, hörböcker, taktil skrift) Teckenspråkstolkning 22 Anpassad examination (muntlig, 17 förlängd tid, enskilt rum, dator med stavningsprogram) Resurslab/datorstöd/viss teknisk 17 utrustning (talsyntes, läspenna, språkrättning, scanner m.m) Mentorsstöd/fadderstöd 16 Specialpedagogiskt stöd 14 Extra handledning 13 Assistans (vid rörelsehinder eller 12 blindhet) Skrivtolkning 12 Slinga/portabelt system 5 Vilorum 3 Specialanpassning av lokaler 2 (speciella bord och/eller stolar) Tabell 3. Erbjudna stödåtgärder och antal gånger de finns angivna inom materialet; exempel på konkreta åtgärder anges inom parentes. Tre högskolor har tydliga anvisningar till lärare och tre har speciella publikationer riktade till studenter med funktionshinder. Fem högskolor har tydliga handlingsprogram avseende studier med funktionshinder och har tillika speciella nätportaler för studeranden med funktionsnedsättningar.

6 Av det totalt 42 lärosäten som hade sökfunktion på sin hemsida hade 24 likabehandlings-planer där funktionsnedsättning omnämns. Under sökordet tillgänglighet, visar det sig att träffar avser fysisk tillgänglighet och här återfinns information om dörröppnare, hissar, ingångar utan trappor liksom information om tillgängliga parkeringsplatser. Vad gäller den aktuella målgruppen redogör fyra läroanstalter överskådligt för samtliga lokaler med fast magnetslinga. En högskola listar en lokal som inte är lämplig för användare av FM-system. Samma högskola listar lokaler lämpade för grupparbeten. Bortsett från de nämnda exemplen, är det svårt att få en överblick avseende hörteknisk utrustning. På vissa hemsidor ges ingen information om hörteknik i anslutning till avsnitten om stöd till funktionshindrade, men återfinns likväl på andra platser. Vissa läroanstalter anger inga uppgifter medan andra kortfattat skriver att studenten själv ansvarar för lån av utrustning från landstinget. Några högskolor anger att studenten själv ska ordna teknisk utrustning från hemlandstinget men anger samtidigt att det finns fasta slingor och någon gång anges också att portabel slinga finns att låna. Utländska läroanstalter ETHZ har på sin hemsida en kortfattad information rörande studier med funktionshinder. Studenten erbjuds koordination av stöd i förhållande till behov. Vad gäller tillgänglighet finns för större lokaler en specifikation omfattande fysisk tillgänglighet, ljud- och ljusförhållanden samt teknisk utrustning. Vid föreläsningar i dessa används alltid mikrofon och högtalarssystem. Möjligheter att koppla upp åhörarmikrofoner finns. Förhållanden i mindre lokaler går inte att utläsa. Någon lika behandlingsplan finns inte utan man hänvisar till Behindertengleichstellungsgesetz ( Inom Imperial Colleges hemsida finns en innehållsrik portal för studenter med funktionshinder och likabehandlingsplanen omfattar såväl anställda som studenter. Information om eventuellt stöd är övergripande. Man erbjuder utbildning till personal Disability Equality Training For Staff. Information om fysisk tillgänglighet finns listad under varje enskild avdelning ( departement ). Universitetet tillhandahåller magnetslingor och ytterligare utrustning kan bekostas efter ansökan. University of Cambridge har på sin hemsida en omfattande portal med information rörande funktionsnedsättningar, vilken riktar sig till både studenter och anställda. Det anges att de flesta föreläsningssalar är utrustade med magnetslinga, men konkreta uppgifter saknas dock. Ytterligare åtgärder kan vidtas om studenten så behöver. En omfattande information finns för lärare och en likabehandlingsplan finns publicerad. På University of Oxfords hemsida återfinns en mycket omfattande portal med information för studenter med funktionsnedsättning. Samordnare för insatser finns och på hemsidan finns också filmer där studenter berättar om sin situation. Hörteknisk utrustning bekostas av universitetet och en likabehandlingsplan finns. På hemsidan från Griffith University finns en speciell portal för studenter med nedsatt hörselfunktion. Hörteknisk utrustning tillhandhålls av universitetet. Lärosätet har en hörsel/dövprofil med en mängd olika aktiviteter och tillika stödåtgärder. DISKUSSION Att studera med begränsad hörselfunktion är uppenbarligen utmanande. Det kan vara svårt

7 att uppfatta vad som sägs av läraren under föreläsningar men modern högskolepedagogik kräver dessutom att studenten ska lyssna och vara aktiv i gruppsituationer. Det är dessutom inte ovanligt att traditionella föreläsningar innehåller inslag av gruppdiskussioner (Cavanagh 2011). Det låga andelen studerande med begränsad hörselfunktion och andelen studenter som väljer att avbryta högre studier (Lang 2002) indikerar att det finns utrymme för fler stödjande åtgärder. Som tidigare redovisas finns ett flertal åtgärder och praktiker som kan implementeras för att öka tillgängligheten för studenter med nedsatt hörselfunktion. Man kan då undra vilken eller vilka som uppfattas som mest gynnande. I en studie rörande faktorer för god lärandemiljö rankade skolelever med nedsatt hörselfunktion, positivt inverkande faktorer i följande ordning; lärarens förhållningssätt, rumsakustiken och först på tredje plats i prioritetsordningen rankades fungerande hörteknik (Conniativits Gellerstedt 2007). Detta kan synas förvånande men inte den bästa hörapparat kan kompensera en föreläsare som inte kan hantera en mikrofon och som pratar i ett rum med dålig akustik eller mycket bakgrundsbuller. Lärarnas förhållningssätt och pedagogiska praktiker Med utgångspunkt i ovanstående kommer följande diskussion först att fokusera information rörande lärarstabens kompetensnivå avseende lärande med nedsatt hörselfunktion. Insikten om studentens behov, kan anses utgöra en förutsättning för att anta ett bestämt förhållningssätt. I en undersökning av 72 studenter med begränsad hörselfunktion noterar Hyde och medarbetare (2009) att många av de upplevda problemen i undervisningssituationen kunde knytas direkt till föreläsaren. Hinder utgjordes av att vissa lärare inte använde mikrofon, pratade otydligt eller med brytning, vände bort ansiktet när de talade och glömde att upprepa frågor från auditoriet. Man upplevde också att föreläsare ibland inte ville acceptera att studenten hade svårt att vara delaktig i lärprocessen. Författarna framhåller vikten av att lärarna inser att stöd som till exempel anteckningshjälp inte till fullo kompenserar för studentens svårigheter att vara delaktig. Då det gäller lärares förhållningssätt finns inom det svenska materialet ytterst lite att hämta. Kompetensen i hörselfrågor kommenteras inte, men det är tydligt att några få högskolor prioriterar åtgärder för att skapa goda lärandemiljöer för studeranden med nedsatt hörselfunktion. Tre läroanstalter har skriftliga instruktioner till lärare som möter studenter med nedsatt hörselfunktion och en högskola har sökt samarbete med en hörselpedagog från landstinget. I det utländska materialet skiljer ETHZ ut sig genom att över huvud taget inte kommentera pedagogiskt förhållningssätt. De tre brittiska universiteten lägger alla tonvikt på lärarens kompetens. Imperial College har en kurs rörande studerande med funktionshinder, inom sitt högskolepedagogiska utbud. Trots att Grifftith University har en tydlig hörselprofilering anges i en undersökning av Hyde och medarbetare (2009) att studenterna upplevt svårigheter kopplade till lärares förhållningssätt. Akustiska förhållanden och högtalarsystem Information rörande rumsakustik och belysning saknas helt i det svenska materialet. De akustiska förhållandena vid undervisning och grupparbeten är en viktig faktor för en god lärandemiljö. Betungande faktorer för studenter med begränsad hörselfunktion utgörs av dålig rumsakustik, dålig belysning och bakgrundsbuller (Gustafsson 2009, Hyde et al. 2009). I en nyligen publicerad studie rörande ljudmiljö för studenter i allmänhet inom den

8 svenska högskolan, uppger 40 % att de upplever problem med störande ljud (HRF 2011). Eftersom medhörning, det vill säga att höra vad kurskamrater frågar eller kommenterar, måste studentmikrofoner, fasta eller rörliga finnas, eller så måste läraren åta sig att alltid upprepa det sagda. Det finns dock bara uppgift från en läroanstalt om flera mikrofoner i en och samma lokal. Vad gäller tekniska lösningar framstår modellen från de stora föreläsningssalarna inom ETHZ som mycket intressanta. Här används alltid mikrofon och högtalarsystem därutöver finns det möjligheter att ansluta studentmikrofoner. Föreläsningssalarna är akustikanpassade och har god belysning. Den enskildes behov förefaller till stor del vara täckt av standardarrangemangen, vilket är eftersträvansvärt. Om man vid de brittiska universiteten generellt använder mikrofon och högtalarsystem framgår tyvärr inte. Griffith University har god tillgång på teknisk utrustning men som framhålls av Hyde och medarbetare (2009) så fungerar inte alltid hanterandet utan problem. Direkta stödåtgärder I materialet återfinns ett antal specifika åtgärder som avser att stötta studenterna i lärandesituationen. Den allra vanligaste typen av stödåtgärd i det svenska materialet utgörs av anteckningshjälp. Denna insats erbjuds inte enbart studenter med nedsatt hörselfunktion. Stödformen är dock inte oproblematisk, då anteckningarna inte alltid är tillförlitliga (Hyde m fl. 2009). Om man har haft svårt att uppfatta vad som sagts, har man inte heller så goda möjligheter att senare kontrollera om anteckningarna är korrekta. Det bör framhållas att, till exempel Griffith university, anlitar professionella, det vill säga utbildade anteckningstagare. I det svenska materialet finns exempel på information som inte avspeglar samma kritiska hållning till de kvalitativa aspekterna av antrckningstagande som framhålls av Hyde med medarbetare (2009): Försök att ordna anteckningshjälp eller annan hjälp bland dina medstudenter. Det har visat sig vara ett bra alternativ. En mindre ersättning utgår till den som är villig att ställa upp. (från: Funktionsnedsättning och studier, Karlstad universitet) Åtgärder som är enbart riktade till studenter med nedsatt hörselfunktion, det vill säga magnetslinga respektive FM-system och skrivtolkning är mera ovanliga och utgör bara nio procent av det totala antalet benämnda stödåtgärder. En ofta benämnt stöd är teckenspråkstolkning; men då detta arbete behandlar studenter som inte använder sig av teckenspråk i lärandesistuationen, kommenteras åtgärden inte ytterligare. Vad gäller tillgången till magnetslinga respektive FM-system har ett fåtal högskolor överskådlig, och vad som förefaller vara uttömmande, information. Generellt saknas dock sammanhållen överblick och listningar över hörteknik återfinns på diverse ställen som till exempel information rörande lokaler lämpliga för konferenser eller listningar över årliga översikter av teknisk utrustning. Det finns inte heller någon enhetlig nationell strategi för ansvarstagandet vad gäller hörteknik. Vissa högskolor anger sig ta ansvar för tekniken medan andra anger att detta åligger studenten. Ett flertal högskolor listar skrivtolkning som stödåtgärd. Ett alternativ till denna stödform är att föreläsningen videoinspelas för att sedan textas och läggas ut som en podcast. Alla fyra engelskspråkiga universitet erbjuder denna service. Något sådant har inte kunnat återfinnas i det svenska materialet. Tre stödformer som syftar till att utveckla studentens medvetande och metakognition om sin

9 lärandesituation utgörs av mentorsstöd/fadderstöd, specialpedagogiskt stöd och extra handledning. Ett flertal läroanstalter erbjuder denna typ av stöd. Det är dock svårt att veta vad erbjudandet konkret innebär, då det ofta saknas förtydligande på hemsidorna. Vad gäller anpassning av litteratur och resurslab/datorstöd adresserar de inte grundproblemet vad gäller tillgänglighet, nämligen att få tillgång till det som sägs. Däremot kan dessa åtgärder underlätta lärandet och därmed vara av stort värde. En anpassad examination kan krävas i vissa fall, till exempel om det ingår ljudmaterial i provet. Ansvarsfördelning Vad gäller ansvarsfördelningen då det gäller de undervisning åligger den enligt lagen läroanstalten. Det är dock så att studenten måste meddela läroanstalten att behov föreligger, annars är det omöjligt att möte dessa. Regelverket är dock tydligt. Läroanstalten måste axla det övergripande ansvaret och erbjuda studenten utbildning på lika villkor. I det svenska materialet understryks dock ofta studentens eget ansvar. En relevant fråga kan tyckas vara om studenter med funktionshinder ska åläggas ett utökat ansvar i jämförelse med andra. Vissa skrivningar fokuserar den enskilde studentens roll, exempelvis återfinns följande uppmaningar: Introducera dig för respektive lärare i början av varje moment och tala om vilka behov du har. Fråga gärna om det går bra att till exempel spela in föreläsningarna på band eller om du kanske kan få ta del av Powerpoint-presentationer eller OH-bilder redan före föreläsningen Din förmåga att ta eget ansvar och att formulera dina behov i studiesituationen är en viktig egenskap för att du ska lyckas i dina studier. (från: Funktionsnedsättning och studier, Karlstad universitet) De flesta lärare är positivt inställda till olika stödformer men vissa har väldigt liten erfarenhet eller ingen alls varför det är viktigt att du förklarar din situation....be läraren använda mikrofon. ( från: Det funkar att studera med funktionshinder, KI) Det är mycket möjligt att citaten avspeglar den verklighet som möter studenterna. Man kan dock fråga sig om förhållandena lever upp till lagens påbud om lika möjligheter och faktumet att ansvaret ankommer läroanstalten. Bästa tillgänglighet? Materialet som analyserats utgörs av läroanstalternas egna presentationer riktade till potentiella studenter. Ett rimligt antagande är att man valt att presentera sitt bästa, men ingen undersökning har genomförts om det skrivna motsvarar verkligheten. Vad som däremot kan fastställas är att informationen inte är jämförbar högskolorna emellan, vilket är problematiskt för potentiella studenter. I det förliggande materialet kan noteras avsevärda skillnader då det gäller information för studenter med funktionsnedsättning. Av de 52 läroanstalterna uteslöts 20 från analys, så man antingen sakande sökfunktion på sin hemsida eller gav så vag information att vidare analys var omöjlig. Innehållet presenterat på de återstående 32 hemsidorna varierar mycket i så väl omfång som kvalité. För en potentiell student som söker information om möjligheterna till stöd vid nedsatt hörselfunktion finns specifik information på ett tiotal läroanstalters hemsidor. Bland dessa kan speciellt Örebro universitet framhållas, men även Blekinge högskola, Linnéuniversitetet, Högskolan Gotland, Högskolan i Skövde och Högskolan Dalarna har tydlig och relativt omfångsrik information. Linköpings universitets och Karolinska institutets hemsidor innehåller mycket information men kan uppfattas som något

10 svårnavigerade. KTH ger en tämligen tydlig bild av det stöd som kan ges, men saknar översiktlig information rörande akustiska förhållanden och hörteknik. Det kan också noteras att nära hälften av läroanstalterna inte redovisade likabehandlingsplan omfattande funktionsnedsättning på sina hemsidor. Förslag till utveckling och förbättring - Motivera till kontakt med den pedagogiska stödenheten Fler studenter skulle kanske välja att initiera kontakt med den pedagogiska stödenheten om det fanns tydlig information om de möjligheter som kan öppnas genom detta. Hyde med medarbetare (2009) anger att av de 257 studenter vid Griffith University, som vid inskrivningen angivit att de hade en hörselnedsättning, hade bara 43 % hänvänt sig till den pedagogiska stödenheten. Av de som inte fått stöd, begärde betydligt fler personer studieuppehåll eller avbröt sina studier, jämfört med dem som fått stöd. Författarna diskuterar hur studenternas självbild och uppfattning om funktionshindret påverkar möjligheter att klara studierna. Det finns evidens att många studenter med nedsatt hörselfunktion väljer att inte berätta om sin funktionsnedsättning (Richardson, Woodley och Long, 2004) Även siffrorna från Sverige antyder att det finns ett betydande underutnyttjande av pedagogiskt stöd då det gäller studenter med hörselbegränsning (HRF 2007, med funktionshinder.nu) Att studenter med funktionshinder väljer bort kontakt med stödenheten får således uppenbara konsekvenser. Flertalet av de svenska läroanstalterna skriver att det är önskvärt att studenten i god, eller mycket god tid tar kontakt, dock framgår det ofta inte vad detta skulle kunna leda till. Utformning och innehåll skulle kunna inspireras av den som finns vid Oxford University. I materialet finns flera videofilmer, bland annat med en student med nedsatt hörselfunktion, som uppmanar andra att verkligen ta till sig att stöd kan vara av stort värde och underlätta studierna mycket. - Behov av att utveckla kompetenshöjande åtgärder för att befrämja lärarnas förhållningssätt Åtgärder som höjer lärarstabens medvetenhet och kunskapsnivå kan anses vara mycket viktiga då den enskilda lärarens förhållningsätt är avgörande för studentens delaktighet. En god framförhållning är nödvändig för att lärarna ska ha möjlighet att planera eventuell anpassning av läraktiviteter och hinna tillägna sig lämpliga undervisningspraktiker. Det måste dock finnas möjligheter att tillägna sig sådana färdigheter. Gruppen av studenter med begränsad hörselfunktion är mycket liten, varför ett material rörande bemötande och pedagogiska praktiker skulle kunna utvecklas gemensamt för den svenska högskolan. Möjliga partner för ett sådant arbete skulle kunna vara Örebro universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten ( en statlig myndighet med uppdrag att verka för likvärdig utbildning för personer med funktionsnedsättning. - Ökad tillgänglighet avseende ljud- och ljusförhållanden Bristen på tydliga anpassningar av den allmänna ljud- och ljusmiljön inom de svenska läroanstalterna framstår som problematisk. HRFs (2011) nyligen genomförda undersökning om ljudmiljön i högskolan, liksom kunskapen om vikten av god ljudmiljö visar på ett område där stora insatser behöver genomföras. Översyn av undervisningslokalers lämplighet och ansvar för allmän teknisk utrustning är något som ankommer på den enskilda utbildningsanstalten.

11 Det är värt att notera att två av de brittiska läroanstalterna inte skiljer på tillgänglighet för studenter respektive lärare. Frågan om ljudmiljö, akustik och hanterandet av ljudteknisk utrustning bör inte ses som något som enbart berör de studerande. Systematisk användning av mikrofon och högtalarsystem av både föreläsare och vid kommentarer från auditoriet gynnar alla. Det samma gäller kommunikativ medvetenhet och goda akustiska förhållanden. - Digitala läraktiviteter Det har framhållits att användningen av nätbaserade läraktiviteter lämpar sig speciellt väl för studenter med nedsatt hörselfunktion. Genom att använda IT-baserat lärande kan många fallgropar elimineras (Erath och Lakin 2004, Long et al. 2007). Dock kan det tyckas att eventuella rekommendationer till studenter med hörselnedsättning att framför allt välja internetbaserade utbildningar inte medför lika valmöjligheter som för andra personer. Snarare begränsar förslaget utbudet och kringgår tillgänglighetsproblematiken genom att eliminera direkt verbal kontakt. Genom att systematiskt använda internetbaserade resurser för delar av läraktiviteterna kan graden av likvärdighet höjas. Till exempel kan studenterna erbjudas att genomföra gruppaktiviteter antingen via fysiska träffar eller via forum- och chattfunktioner. Inom en given kurs kan det då finnas flera som väljer den internetbaserade varianten av olika skäl. Studenten med nedsatt hörselfunktion erbjuds härvid samma val som andra och kan anpassa sina studieaktiviteter enligt sina förutsättningar och önskemål. Det vore också önskvärt att man från den svenska högskolans sida följde utveckling och implemetering vad gäller tillgänglighetshöjande teknik. Som exempel kan nämnas textad podcast av föreläsningar, användning av tal-till-text system och utnyttjandet av funktioner hos så kallade smartphones och surfplattor (Lesner och Klinger, 2011). SLUTORD Lärandeaktiviteter vid högre studier kan ha en mångfald utformningar men i de flesta fall används talad kommunikation för att utbyta information och åsikter, för att diskutera och debattera. En nedsatt hörselfunktion slår direkt mot detta verbala samspel. Med utgångspunkt från litteraturen kan hävdas att lärarnas medvetenhet rörande hörselnedsättning är grunden för byggandet av ett pedagogiskt sammanhang. Mot bakgrund av det faktum att alltför få unga vuxna med nedsatt hörselfunktion väljer högre utbildning borde speciellt fokus riktas mot rekrytering och specifikt stöd. Det senare är också ytterst viktigt för att förebygga studieavbrott. LITTERATUR Cavanagh M (2011) Students experience of active engagement through cooperative learning activities in lectures. Active Learning in Higher Education. 12 (1) Erath AS, Larkin VM (2004) Making Distance Education Accessible for Students Who Are Deaf and Hard-of-Hearing. Assistive Technology Volume 16, Issue 2, Gustafsson A Klassrum för hörselskadade några exempel på alternativa lösningar för en friare undervisning. Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning. 1(3): 21-24

12 Hyde M, Punch R, Hartley J, Neale, Brennan L (2009) The experience of deaf and hard of hearing students at a Queensland University Higher Education and Research & development. Vol 28, No 1, March, Lang, HG (2002) Higher education for deaf students: Research priorities in the new millennium. Journal of Deaf studies and Deaf Education Long GL, Vignare K, Raychel P. Rappold RP, Mallory J (2007) Access to Communication for Deaf, Hard-of-Hearing and ESL Students in Blended Learning Courses The International rewiew of research in open and distance learning. Vol 8, No 3 ( Punch R, Creed PA, Hyde MV (2006) Career Barriers Perceived by Hard-of-Hearing Adolescents: Implications for Practice From a Mixed-Methods Study. Journal of Deaf Studies and Deaf Education. 11:2, Richardson JTE, Woodley A, Long GL (2004) Students with an Undisclosed Hearing Loss: A Challenge for Academic Access, Progress, and Success? J ournal of Deaf Studies and Deaf Education. vol. 9 no. 4, Richardson JTE, Long GL, Foster SB (2004) Academic Engagement in Students with a Hearing Loss in Distance Education. Journal of Deaf Studies and Deaf Education. vol. 9 no. 1, Övriga publikationer Coniavitis Gellerstedt L (2007) Om elever med hörselskada i skolan. Örebro: Specialpedagogiska institutet. Gustafsson A (2009) Att höra i skolan om hörteknik i undervisningen Förutsättningar och möjligheter. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Härnösand Hörselskadades Riksförbund (2007) Årsrapport, Äh, det var inget viktigt.om hörselskadades situation i Sverige, Lesner SA, Klingler M (2011) Apps With Amps: Mobile Devices, Hearing Assistive Technology, and Older Adults. American Speech and Hearing Association ( -Hearing-Assistive-Technology,-and-Older-Adults/) Ljudmiljön i högskolan (2011) Svensk författningssamling, Diskrimineringslag, 2008:567, nr: 2008:567 Internetkällor Behinderten Gleichstellungsgesetz, Bundesverband Schriftdolmetscher

13 Högskoleverket Studera med funktionshinder Times ranking