Seminarium om standarder för ett tillgängligt Europa, den 22 april 2016
|
|
- Bengt Max Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminarium om standarder för ett tillgängligt Europa, den 22 april 2016 Dokumentation av Monica K McGrath (dokumentationen är en sammanfattning av presentationerna och bygger på minnesanteckningar) I december 2015 la EU-kommissionen fram ett förslag om en europeisk tillgänglighetslag med gemensamma krav på att vissa produkter och tjänster i EU ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Direktivförslaget ska bidra till en mer välfungerande inre marknad och göra det lättare för företagen att sälja tillgängliga produkter och tjänster i andra EU-länder. De gemensamma tillgänglighetskraven, kopplade till standarder, ska också gälla för upphandlingar i EU och användningen av EUfinansiering. Initiativet ska främja innovation och bidra till ett ökat utbud av tillgängliga produkter och tjänster för de omkring 80 miljoner personer i EU som har en funktionsnedsättning. Den 22 april anordnade Handikappförbunden i samarbete med Swedish Standards Institute, SIS ett seminarium på temat Standarder för ett tillgängligt Europa. Seminariet handlade om vilken roll standarder har för att möta skärpta krav på tillgänglighet i upphandling och det nya direktivförslaget. Medverkade gjorde bland andra Ima Placencia Porrero från EUkommissionen, Cecilia Beskow, Standardiseringschef på SIS, Lars Lööw, generaldirektör på Europeiska Socialfonden, Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten, Mia Ahlgren, Handikappförbunden, Anita Hildén, Begripsam samt Peggy Haase på Post- och telestyrelsen. Från Handikappförbunden var det arvsfondsprojektet Alla vinner- Standardisering för det universellt utformade och tillgängliga samhället som stod som arrangör. Projektets mål är att fler från Handikappförbundens medlemsförbund ska delta i standardiseringsarbetet och att kunskaperna om tillgänglighetskvalitet och användning av krav som utvecklas inom standardiseringen ökar inom standardiseringsverksamheten och branscherna. Moderator under seminariet var Hans von Axelson, utredare på Myndigheten för delaktighet, MFD. Ines Uusmann, vice ordförande i Hnadikappförbunden och ordförande i styrgruppen för Alla vinner inledde dagen.
2 Bindande standarder är svårt men viktigt. Ett samhälle för alla är vår viktigaste intressepolitiska fråga. Idag har vi många perspektiv med oss, vilket förhoppningsvis gör oss till bättre ambassadörer i arbetet att komma vidare på vägen mot det universella samhället, sade Ines Uusman. Lagar och lagförslag för tillgänglighet i Europa och Sverige Ima Placencia Porrero från den Europeiska kommissionen i Bryssel berättade om bakgrunden till det europeiska tillgänglighetsdirektivet. Det finns flera skäl till varför det behövs en europeisk tillgänglighetslag. En europeisk tillgänglighetslagstiftning kan skapa förutsättningar för fri omsättning av nya tillgängliga varor och tjänster, vilket skulle gynna 80 miljoner människor i Europa som lever med funktionsnedsättning. Direktivet skulle också skapa stora fördelar för producenterna, vars marknad både blir större och lättare att nå., sade Ima Placencia Ima Placencia nämnde också de juridiska skälen till framtagandet av direktivet. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar som trädde i kraft inom EU 2011 innebär ett åtagande när det gäller universell utformning av varor och tjänster. Vi har kunnat se att medlemsländerna tar fram egna lagstiftningar, vilket skapar en fragmenterad marknad inom EU som inte gynnar näringslivet. Nu för vi istället samman EU-lagstiftningen till en harmoniserad lagstiftning. Det gemensamma tillgänglighetsdirektivet blir istället ett stöd i implementeringen av artikel 9 i konventionen, som handlar om tillgänglighet. Genom ökad tillgänglighet skapar man också förutsättningar för globalt affärsutbyte, eftersom många länder exempelvis USA ställer större krav på tillgängliga produkter och tjänster än vad man gör i Europa. Med lagen kan man också ställa krav på importen till EU, exempelvis från Kina.
3 I USA har man redan erfarenhet av att tillgänglighet lönar sig och dessa erfarenheter har vi nytta av i Europa när vi ska implementera lagen. Kommissionen har arbetat fram förslaget under många år. Djupgående analyser har genomförts i nio medlemsstater. Direktivet innefattar tillgänglighetskrav gällande ett antal noggrant utvalda produkter och tjänster. Man har valt produkter och tjänster som man menar är mest viktiga för personer med funktionsnedsättningar. Det handlar exempelvis om funktionella tillgänglighetskrav, fri rörlighet för varor och tjänster som möter tillgänglighetskraven, självdeklarering av överensstämmelse, marknadskontroll och en definition av tillgängligheten i redan befintliga lagar inom EU. Men direktivet beskriver inte på detaljnivå de tekniska detaljerna i framtagandet av en produkt eller en tjänst. Det saknas också specificerade krav för vissa typer av producenter eller tjänsteföretag och direktivet ställer inte betungande krav eller förändrar redan gällande EU- sektorslagstiftning för tillgänglighet. Implementeringstiden för direktivet är lång, ca 6 år inklusive nödvändiga juridiska processer. De produkter och tjänster som omfattas av direktivet är; Datorer och operativsystem Telefoner och så kallade smartphones TV-utrustning relaterade till digitala sändningar. Telefonservice och relaterad utrustning Audiovisuell media och relaterad utrustning Flyg, bus, spårväg och vattentransport Bankservice E-böcker E-handel
4 Tillgänglighetskriterier i strukturfonder Lars Lööv är generaldirektör på ESF-rådet och han började med att beskriva rådets uppdrag. Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Europeiska socialfonden, Europeiska integrationsfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead) i Sverige. Myndigheten har cirka 130 medarbetare på åtta regionkontor runtom i landet och huvudkontor i Stockholm och Falun. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap., berättade Lars Lööw. Socialfonden ska påverka arbetsmarknadspolitiken och stimulera till kompetensutveckling, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergången till arbetslivet för de som står längst ifrån och underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. ESF-rådet har uppdraget att genomförs socialfondsprogrammet, vars syfte är att förändra arbetsmarknaden så att även de som står längst från arbetsmarknaden inkluderas. På 7år ska ESF-rådet fördela 12 miljarder kronor på Vi arbetar med projekt och verksamhet som vänder sig till de som står längst från arbetsmarknaden; Ungdomar, personer med annan etnisk bakgrund, som saknar gymnasieutbildning och personer med funktionsnedsättning. Grunden för EFS rådets arbete och Socialfondens är EU 2020 strategin, EU-förordningen, Partnerskapsöverenskommelsen med Europeiska kommissionen, nationella och regionala handlingsplaner. EU 2020 strategin bygger på tre prioriteringar om tillväxt; Smartekonomin ska baseras på kunskap och innovation, hållbarresurseffektivare, grönare ekonomi och inkluderande tillväxt - hög sysselsättning och social och territoriell sammanhållning. Sverige har träffat en så kallad partnerskapsöverenskommelse med Europeiska kommissionen för denna programperiod. Den beskriver de övergripande prioriteringar för ESI-fonderna för att uppnå
5 Europa 2020-målen och för att stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Statens jordbruksverk har uppdraget att fördjupa sitt samarbete kring fondgemensamma frågor. Det finns också ett nationellt program för genomförandet och 8 regionala handlingsplaner. Socialfondsprogrammet har fyra mycket viktiga horisontella principer som ska prägla insatserna som får stöd: jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering samt ekologiskt hållbar utveckling. De tre första principerna är obligatoriska medan den sista ska beaktas vid vissa utlysningar., berättade Lars Lööw. Projekten som får stöd av Socialfonden rör kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Både offentliga och större privata och idéburna organisationer kan söka medel ur Socialfonden. Lars Lööw kommenterade avslutningsvis hur tillgänglighetsdirektivet kan påverka ESF-rådets arbete. För oss kan direktivet innebära att vi kan öka vår konkretion och det kan stärka vårt resultatbaserade arbetssätt, det vill säga börja med vad vi vill uppnå istället för att börja med aktiviteter. Standarder för tillgänglighet, SIS Cecilia Beskow, standardiseringschef på SIS berättade om SIS arbete och om standarder för tillgänglighet. SIS är en ideell förening som driver och samordnar standardiseringen i Sverige. SIS är medlem och representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO. Det betyder att när man är med i SIS är man även med och driver utvecklingen internationellt inom sitt område.
6 Men vad innebär egentligen ett så kallat direktiv, som exempelvis direktivet om en europeisk tillgänglighetslag? Ett direktiv är en rättsakt inom EU som riktar sig till medlemsstaterna. Dessa ska inom en angiven tid stifta lagar som uppfyller direktivets krav. Direktivet anger målen med lagstiftningen, men lämnar ofta ett spelrum för olika val av medel., förklarade Cecilia Beskow. Direktivet ger ramar med väsentliga hälso-, miljö och säkerhetskrav. Standarder i sin tur är harmoniserade med direktivet och ger en teknisk specifikation som överensstämmer med de väsentliga kraven. Produkter som sedan överensstämmer med standarden förutsätts uppfylla de väsentliga kraven i direktiven. Ett mandat, eller en så kallad standard request är en politisk begäran avseende ett visst område, där EU-kommissionen inbjuder de europeiska standardiserings-organisationerna att utarbeta standarder inom en given tidsram. Det finns ett färdigt tillgänglighetsmandat när det gäller E- tillgänglighet och man arbetar med ett mandat för gemensamma funktionskrav för tillgänglighet i byggd miljö och med ett annat där målet är att inkludera tillgänglighet i standarder med ett Design för alla förhållningssätt. Att ställa krav på tillgänglighet i upphandling Lisa Sennström på Svenska Upphandlingsmyndigheten berättade om myndighetens arbete. Upphandlingsmyndigheten som bildades 2015 ger stöd vid offentlig upphandling. Konkurrensverket har kvar ansvaret för tillsynsfrågorna vid upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten har bland annat i uppdrag att främja socialt ansvarsfull upphandling. Socialt ansvarfull upphandling handlar bland annat om arbetstagares rättigheter exempelvis villkor utifrån kollektiv avtal, sysselsättningsfrämjande åtgärder, anställning av unga, exempelvis med funktionsnedsättning och social integration., berättade Lisa Sennström.
7 Man stöttar också upphandling enligt det nya upphandlingsdirektivet, direktiv 2014/24/EU, där det bland annat anges att de tekniska specifikationerna ska fastställas med hänsyn till kriterier om tillgänglighet och universell utformning, exempelvis tillgänglighet till offentlig byggnation, kommunikation, transport och information. Lisa berättade att det i upphandlingsdirektivet saknas en tydlig definition om vad tillgänglighet är, men att det förhoppningsvis kommer att finnas med i det nya tillgänglighetsdirektivet. När man tillämpar kravet på tillgänglighet använder man en princip om rimlighet, kostnad visavi vinst. Men om man väljer att inte använda tillgänglighetskravet måste det dokumenteras. Det är också sagt att undantaget ska tillämpas restriktivt. Redan nu ska man börja tillämpa tillgänglighetsdirektiven, men det krävs förberedelser. Vi har bland annat en aktivitet inplanerad under året, där vi ska göra en analys av vad de kommande regelförändringarna kommer att innebära och vilket ytterligare stöd det kommer att finnas behov av. I det här arbetet behöver vi samverka med andra aktörer som är experter inom sitt område. CE märkning och marknadskontroll Peggy Haase, från Post- och telestyrelsen, PTS berättade om styrelsens arbete med CE märkning och marknadskontroll. Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, it och radio., sade Peggy Haase. CE-märkningen regleras i en EU-förordning (765/2008) om ackreditering och marknadskontroll, i de allmänna principerna om CE-märkning och i Sektorslagstiftning om produktkrav och regler om hur CE-märkningen ska användas. Om alla ekonomiska aktörer känner till och uppfyller sina skyldigheter skulle alla CE-märkta produkter uppfylla de lagstadgade kraven, förklarade Peggy Haase.
8 Det finns 6 steg i processen mot CE-märkning Omfattas produkten överhuvudtaget av CE märkning? Vilka krav gäller för produkten? Behöver du anlita ett anmält organ för bedömning av överenstämmelse? Bedöm produkten och kontrollera om den överensstämmer med kraven. Utarbeta den tekniska dokumentationen. CE-märk produkten tillverkaren ska anbringa CEmärkningen. PTS genomför marknadskontroll för att kontrollera att de produkter som är CE-märkta verkligen uppfyller kraven. Peggy Haase tog mobiltelefoner som ett exempel. Hon visade upp emballagets märkning och även märkningen på själva telefonen. Ett krav är att märkningen ska vara väl synlig både på emballage och produkt. Vi kontrollerar både de administrativa och de tekniska kraven. De administrativa kraven handlar om att märkning, bruksanvisning och information är korrekt. För att kontrollera de tekniska kraven skickar vi produkten till testlabb Om produkten inte uppfyller kraven kommuniceras detta till producenten och sedan finns det frivilliga och tvingande åtgärder. Det kan handla om försäljningsförbud, att produkten dras tillbakadra tillbaka eller återkallas från slutanvändaren. I vissa fall ska produkten förstöras om den bedöms vara farlig. Peggy Haase berättade också om de utmaningar marknadskontrollen ställs inför. Dels är det mjuka och subjektiva tolknings- och bedömningsutrymmen. Exempelvis när det gäller märkning på produkter. Dels är det svårt att vidta proportionella åtgärder. Standardisering för samhällsnytta Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på Handikappförbunden berättade om civilsamhällets roll i standardisering för samhällsnytta.
9 Mia Ahlgren menar att underrepresenterade användare som upplever hinder i samhället behöver påverka standarder. Standarder kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande inom offentliga verksamheter och till ett samhälle som är tillgängligt för alla. Standarder påverkar vår livskvalitet som konsumenter och medborgare., sade Mia Ahlgren. Standardiseringens Konsument-och Arbetstagarråd, det så kallade SKA-rådet har regeringens uppdrag att främja deltagande i standardiseringsarbetet både i Sverige och internationellt för användarrepresentanter från ideella organisationer och arbetstagarorganisationer. Ett starkt konsument-och arbetstagarinflytande i standardiseringen främjar en hållbar utveckling. Mia Ahlgren berättar att Handikappförbunden deltar bland annat i standardisering för Lättöppnade förpackningar Krav på tillgänglighet i upphandling av IT Socialt ansvarstagande och hållbar upphandling Grafiska symboler i publika miljöer Tillgängliga medier Hjälpmedel och kognitiv tillgänglighet Kvalitet i äldreboende, hemtjänst Kvalitet i HVB-hem Begripsams standardiseringsarbete Anita Hildén, projektledare på arvsfondprojektet Begripsam berättade om projektets spännande arbete, där standardisering utgör en viktig del. Begripsam är ett projekt som syftar till bättre tillgänglighet. I centrum står personer som har kognitiva nedsättningar. Utgångspunkten är att alla personer har olika förmågor och förutsättningar. Produkter och tjänster måste därför spegla personliga egenskaper, för att bli begripliga och användbara. Begripsams projektgrupp består av ett 20-tal personer, med olika kognitiva funktionsnedsättningar som får lära sig hur utvärdering och utvecklingen av tjänster och produkter går till. De samtalar om samhällets framtida utformning utifrån sina egna erfarenheter och de
10 medverkar vid utveckling av nya metoder för utvärdering och utveckling. Gruppens erfarenheter lyfts också in i svenska och internationella standarder. Bland annat tar man fram riktlinjer kring kognitiv tillgänglighet som är viktiga att ha med när man förhandlar standarder. Utvecklingen av kunskap sker i nära samarbete med forskare och personer med erfarenhet inom standardiseringsområdet., berättade Anita Hildén. Bland annat har man varit med och tagit fram standarder för tidshjälpmedel och man har tagit fram en prototyp för en tillgänglig biljettmaskin. För att vara tillgänglig för så många som möjligt är biljettmaskinen höj- och sänkbar, vinklad för ett bättre synperpektiv och har information och aktivitet i samma fokusområde, vilket underlättar kognition.
CE-märkning och marknadskontroll
CE-märkning och marknadskontroll 22 april 2016 Peggy Haase, Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Om alla ekonomiska aktörer känner till och uppfyller sina skyldigheter kommer alla CE-märkta
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs merSvenska ESF-rådet Presentation Ö-vik
Svenska ESF-rådet Presentation Ö-vik VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN Myndigheten Svenska ESF-rådet, har funnits som myndighet sedan år 2000. Vi arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet.
Läs merStandarder för tillgänglighet Cecilia Beskow
Standarder för tillgänglighet Cecilia Beskow SIS i siffror 2014 Vad är ett direktiv? Rättsakt inom EU som riktar sig till medlemsstaterna. Dessa ska inom en angiven tid stifta lagar som uppfyller direktivets
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merTa steget in i SIS värld
Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete
Läs merEUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet
Läs merEuropeiska socialfonden
1(5) Beslut 2010-01-14 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Utlysning av projektmedel i Västsverige Ansökningsomgång 2-2010 Programområde 2 Storstadsintegration
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merStandardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller
Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs
Läs merUppdrag att göra en omvärldsanalys och att lämna ett förslag till nationellt socialfondsprogram för perioden
Regeringsbeslut I 1 2019-04-04 A2019/00683/A Arbetsmarknadsdepartementet Svenska ESF-rådet Box 397 801 05 Gävle Uppdrag att göra en omvärldsanalys och att lämna ett förslag till nationellt socialfondsprogram
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Genomförande
Läs merCE-märkning räcker inte! SIS Seminarium 2010-11-10
CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium 2010-11-10 Vad innebär CE-märkningen? CE-märkningen betyder att tillverkaren eller representant inom EES garanterar att produkten uppfyller kraven i relevanta produktdirektiv.
Läs merRemiss: En svensk strategi fö r standardisering
Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merEuropeiska socialfonden
1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning
Läs merKonsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv
Datum: 2016-09-14 Funktionshinderorganisationer Pensionärsorganisationer Konsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv MFD har i uppdrag att göra en samlad bedömning av vilka åtaganden och ekonomiska
Läs merBakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin
Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat
Läs merKristofer Petraeus SIS, Susanne Barkvik, FKS/ tekniska komittén 493 Grafiska symboler
Riksdagsseminarium den 7 mars 2018 Samhällsinformationens betydelse för demokratin Allas rätt till tillgänglig information Standardiseringsarbete för enhetliga och funktionella grafiska symboler Kristofer
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merStrukturfondspartnerskap och regionalfonden
Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Växjö 27 april 2015 Satsningar på jobb och tillväxt i regionalfonden 16 miljarder 2020 Forskning och innovation IT Entreprenörskap Koldioxidsnål ekonomi Hållbara
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat
Läs merYttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)
Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens
Läs merHandlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun
HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i
Läs merBeslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen
BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2018-06-04 Dnr: 18-7241 Spektrumavdelningen Beslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen Saken Beslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen (2016:392) beträffande
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merBeslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen
BESLUT 1(5) Birger Hägg Spektrumavdelningen 08-678 56 41 birger.hagg@pts.se Datum Vår referens Aktbilaga 2018-01-09 Dnr: 18-77 4 Polla Hadi, Thomsons väg 54, lgh 1701 213 72 Malmö Beslut om förbud enligt
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-08-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat
Läs merByggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving
Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Synpunkter på MFD:s delrapport avseende EU:s tillgänglighetsdirektiv
Sundbyberg 2016-09-30 Dnr.nr: S2016/03979/FST (delvis) Vår referens: Mia Ahlgren Mottagarens adress: andreas.richter@mfd.se Kopia: s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Synpunkter
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:
Läs merStandardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015
Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015 150617 Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd Har regeringens uppdrag att främja deltagande i standardiseringsarbetet både i Sverige och
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande
Läs merStärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder
SWEDAC INFO 18:3 Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder Swedac har på regeringens uppdrag tagit fram rapporten Starkare Sverige med öppna system. Rapporten är ett bidrag till regeringens
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:
Läs merSociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi
Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga
Läs merRegelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merMed utgångspunkt i myndighetens verksamhetsområde har PTS följande synpunkter på förslaget.
REMISSVAR Datum Vår referens Sida 2016-04-11 Dnr: 16-2559 1(6) Er referens Avdelningen för samhällsfrågor Robert Hecht 08-678 57 15 robert.hecht@pts.se S2016/01695/FST Socialdepartementet Enheten för familj
Läs merEuropeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige
Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala
Läs merUtveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.
Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en
Läs merVG 2020 och EU:s strukturfondsprogram
VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)
Läs merStandardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2017
Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2017 150526 Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd Har regeringens uppdrag att främja deltagande i standardiseringsarbetet både i Sverige och
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Handikappförbunden vill se ett starkt svenskt stöd för en utökad tillgänglighetslag som sätter fokus på universell utformning.
FÖRBUNDEN Till Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Re S2016/01695/FST (delvis) 2016-04-11 Remissvar Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
Läs merLanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!
Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa
Läs merSocialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-08-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat
Läs merMarknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving
Marknadskontroll 2014-03-13 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska de byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merYttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merUniversell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merPålitliga drogtester. Hur utförs och säkerställs de?
Pålitliga drogtester. Hur utförs och säkerställs de? Lena Morgan, Leg Biomedicinsk analytiker 2018-10-17 Från programmet Det arbete som har startats på Swedish standards Institute är till att möta behov
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.
Läs merRoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.
RoHS Miljö En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning SEK Handbok 451 Utgåva 1 SEK Handbok 451 Utgåva 1 Januari 2016 RoHS Miljö En handledning
Läs merRättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24
Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 1 Introduktion PED Sen den 30 maj 2002 har direktivet för tryckbärande anordningar (PED) varit obligatorisk i hela EU PED finns där
Läs merVad är det som avgör?
Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep
Läs merEn ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad
En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-01-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,
Läs merIntroduktion till standardisering
Introduktion till standardisering Marie Brandvold verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute 2008-04-17 2 Disposition Vad är SIS? Vad är en standard? Hurkommerstandarderberöradig? Varför standard?
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till
Läs merCPR. 27 sep 2012 Annika Wessel
CPR 27 sep 2012 Annika Wessel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG
Läs merPartnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden
2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merFörordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn
Tullkodex m.m./övrigt 1 Förordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn Inledande bestämmelser 1 [6011] Denna förordning kompletterar följande EU-förordningar: 1. Europaparlamentets
Läs merYttrande över promemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60)
Datum 2018-02-27 Dokumenttyp Yttrande Diarienummer 2017/0239 Ert diarienummer Fi2016/04244/DF Handläggare Andreas Richter Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Genomförande av
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-01-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:
Läs merMalmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020
Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden
Läs merByggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving
Byggproduktförordningen CPR 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen - Vad är CPR? - Vilka byggprodukter omfattas? - Prestandadeklaration och CE-märkning - Boverkets roll 120504 Sida 2 Europaparlamentets
Läs merUpphandlingsunderlag facilitator till projektet Kompetenslyft för handeln
Upphandlingsunderlag facilitator till projektet Kompetenslyft för handeln Innehåll 1. Inledning... 2 2. Information om Handelsrådet... 2 3. Information om projektet Kompetenslyft för handeln... 2 4. Information
Läs merWorkshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet
Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och
Läs merEuropeiska socialfonden
1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling
Läs merUniversell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering
Läs mer23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1
Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Dnr.nr: S2016/03979/FST (delvis) Remissvar Konsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv (S2016/03979/FST (delvis»
Sundbyberg 2016-10-11 Dnr.nr: S2016/03979/FST (delvis) Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: andreas.richter@mfd.se Remissvar Konsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv (S2016/03979/FST (delvis»
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merHar du koll på produktlagstiftningen?
Har du koll på produktlagstiftningen? Anna Stattin Utredare/marknadskontrollsamordnare Avdelningen för juridik och inre marknad Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Centrala frågeställningar
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merUpphandlingsunderlag skribent till projektet Kompetenslyft för handeln
Upphandlingsunderlag skribent till projektet Kompetenslyft för handeln Innehåll 1. Inledning... 2 2. Information om Handelsrådet... 2 3. Information om projektet Kompetenslyft för handeln... 2 4. Information
Läs merEU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson
EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (7) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Utlysning 2/2009
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen
Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala
Läs merEtt steg på väg till ett tillgängligare samhälle Verksamhetsrapport Standardisering 2011
Ett steg på väg till ett tillgängligare samhälle Verksamhetsrapport Standardisering 2011 www.fotoakuten.se Varför standardisering? Handikappförbunden och våra medlemsförbund har arbetat med standarder
Läs mertveckla standarder kort om hur det går till
tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas
Läs merArbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020
Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden
Läs mer30/ var det 20 år sedan:
30/11 2005 var det 20 år sedan: -EU-gemensam teknisk harmonisering infördes genom nya metoden systemet -Systemet revolutionerade Europas teknisk produktkrav genom införandet av gemensamma krav för den
Läs merSammanfattande synpunkter
Sundbyberg 2009-02-27 Vår referens: Mia Ahlgren Diarienummer 09 Ange diarienummer vid all korrespondens Helena Strömbäck Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kopia maria.solberg@enterprise.ministry.se
Läs mer