Konsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv

Transkript

1 Datum: Funktionshinderorganisationer Pensionärsorganisationer Konsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv MFD har i uppdrag att göra en samlad bedömning av vilka åtaganden och ekonomiska konsekvenser det så kallade tillgänglighetsdirektivet kan innebära i Sverige. Länk till uppdraget: I detta arbete vill MFD fånga in vilka konsekvenser och effekter slutanvändarna bedömer att direktivet kan få. Frågor Vilka positiva och/eller negativa konsekvenser skulle direktivet kunna få för era medlemmar (individer) då de använder någon av tjänsterna? Vilka positiva och/eller negativa konsekvenser skulle direktivet få för era medlemmars (individer) delaktighet i samhället i stort? Vilka är era synpunkter kring de krav som föreslås i direktivet? Övriga synpunkter? Om tillgänglighetsdirektivet Länk till direktivet på svenska: Tjänsterna De produkter som omfattas av direktivet är: o Självbetjäningsautomater, o persondatorer och surfplattor. o smarta telefoner.

2 Kraven o teve och strömmande medietjänster. Exempelvis digital-teve och ip-teve inklusive digital-teve-boxarna, strömmande medietjänster som Netflix och ViaPlay. o Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss på järnväg och på vatten. Här ingår webbplatser, appar för mobiltelefoner, realtidsinformation motsvarande t.ex. elektroniska tidtabeller, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater. o Banktjänster och bankautomater. Här ingår internetbanker och appar, betalningstjänster för mobila enheter som t.ex. Swish, o E-böcker. Både själva e-boksfilen och den programvara som används för att läsa e-boken ska vara tillgängliga. o E-handel. All e-handel för försäljning av tjänster eller produkter. De krav som ställs på produkterna och tjänsterna är så kallade funktionella krav. Det innebär att kraven anger att produkter eller tjänsten ska kunna erbjuda en viss funktion, men kravet anger inte hur produkter och tjänster ska vara utformade i detalj. Kraven gäller information om hur produkterna och tjänsterna ska användas, och att dem som använder produkterna ska kunna göra det med hjälp av olika sinnen och kommunikationssätt. Längst bak i det här brevet har MFD gjort en sammanfattning av typiska krav för de produkter och tjänster som direktivet omfattar. Universell utformning Utifrån MFD:s tolkning är direktivet utformat för att gälla produkter och tjänster utifrån universell utformning d.v.s. kraven gäller för nya produkter och tjänster som sätts på marknaden. Befintliga produkter och tjänster som brister i tillgängligheten omfattas inte. Tidsperspektiv Medlemsstaterna ska enligt förslaget tillämpa alla direktivets krav senast sex år efter att direktivet trätt i kraft.

3 EU:s motivering till direktivet Syftet med direktivet är att uppnå tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar så att hinder för den fria rörligheten för vissa produkter och tjänster undanröjs. På detta sätt kan tillgången till tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden öka. Förslaget innebär att det inom EU skapas dels en gemensam definition av tillgänglighet (artikel 2), dels gemensamma tillgänglighetskrav som ställs på vissa produkter och tjänster (artikel 3). Vidare ska de nya tillgänglighetskraven tillämpas för att precisera redan gällande tillgänglighetskrav i EU-lagstiftningen som t.ex. inom offentlig upphandling, struktur- och investeringsfonderna. Varje medlemsstat avgör dock hur uppställda mål ska uppnås med hänsyn till nationella förhållanden. Kraven på tillgänglighet definieras således enbart på funktionell nivå. Förslaget innebär vidare att medlemsstaterna ska se till att lagar och andra författningar som behövs för att följa direktivet ska ha trätt i kraft senast två år efter ikraftträdandet av direktivet (artikel 27). Tillvalet om byggd miljö Tillgänglighetsdirektivet föreslår också krav kring byggd miljö som varje land kan välja att tillämpa eller inte. Kraven gäller tillgänglighet till bankkontor och bankomater, i kollektivtrafiken, till mobiltelefonoperatörers butiker och kundtjänstcenter eller motsvarande. Med vänlig hälsning Andreas Richter Projektledare

4 Bilaga - Krav på tillgänglighet I bilaga 1 till direktivförslaget finns tillgänglighetskrav på de områden som utpekas i direktivet. Kraven kan skilja sig åt något beroende på område men är överlag relativt lika. MFD sammanfattar tillgänglighetskraven här för att underlätta för er att få en bild av vad kraven innebär. För den som önskar gå in i mer detaljer kring kraven rekommenderar vi att man läser direktivets bilaga 1, kan laddas ner här: lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:202aa1e4-99a0-11e5-b3b7-01aa75ed71a /doc_2&format=pdf Tjänster Det ska finnas information om hur tjänsten fungerar och vad den har för egenskaper. Informationen ska kunna presenteras på olika sätt så att de kan uppfattas med mer än ett sinne. Webbplatser ska göras tillgängliga så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas. Webbplatser ska även kunna användas tillsammans med hjälpmedel om behov finns. Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska omfattas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning. Utformning och tillverkning av produkter För att underlätta användning av produkter ska information om hur produkten ska användas (märkning, bruksanvisning, varning) göras tillgänglig. Den ska: kunna uppfattas med mer än ett sinne, vara begriplig, vara tydlig, Användargränssnitt och funktionell utformning av produkter För att göra produkterna och deras användargränssnitt tillgängliga ska de vara utformade så att de: kan uppfattas med mer än ett sinne ger alternativ till tal, tillhandahåller flexibel förstoring och kontrast, tillhandahåller en alternativ färg vid förmedling av information,

5 sörjer för flexibla sätt att skilja på och kontrollera förgrunden och bakgrunden, däribland ser till att bakgrundsljud kan minskas och skärpan förbättras. ser till att användarna kan ställa in volymen, ser till att man kan styra utan mus och ger alternativ till finmotorisk styrning, tillhandahåller driftslägen med begränsad räckvidd och styrka, förhindrar anfall på grund av ljuskänslighet. Bebyggd miljö Kraven gäller för byggd miljö i anslutning till bankautomater och bankkontor, för resenärer i kollektivtrafiken och för mobiltelefonoperatörers butiker och kundtjänstcenter. I direktivet anges att det är upp till varje medlemsstat att välja om kraven ska tillämpas. Den bebyggda miljön där tjänsten tillhandahålls ska göras tillgänglig. Det gäller platser dit allmänheten har tillträde, så att tjänsten ska kunna användas självständigt på det sätt som kan förutses: Användning av tillhörande utomhusutrymmen och faciliteter. Tillfartsvägar till byggnader. Användning av ingångar. Framkomlighet vid förflyttning i horisontell riktning. Framkomlighet vid förflyttning i vertikal riktning. Allmänhetens användning av lokaler. Användning av utrustning och faciliteter. Användning av toaletter och sanitetsutrymmen. Användning av utgångar, evakueringsvägar och principer för beredskapsplanering. Kommunikation och orientering som kan uppfattas med mer än ett sinne. Användning av faciliteter och byggnader för deras avsedda ändamål. Skydd mot faror i både inomhus- och utomhusmiljön.