Möte med Regionalt Skärgårdsråd

Transkript

1 Diarienummer: RTN Möte med Regionalt Skärgårdsråd Tid: kl Plats: Stockholmssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Närvarande: Se bifogad deltagarlista 1. Mötets öppnande och fastställande av dagordningen Gustav Andersson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Tommy Lundin anmälde följande tillägg till dagordningen under Övriga frågor: Transportstyrelsens remiss om toalettavfall från fritidsbåtar. Med detta tillägg fastställdes dagordningen. 2. Föregående minnesanteckningar Tredje punktsatsen under Militärens områden på sidan 2 tas bort och en smärre redaktionell korrigering görs under Övriga frågor. Med dessa ändringar lades minnesanteckningarna till handlingarna. 3. Avrapportering från Exekutivkommittén Lars Nyberg rapporterade följande: Toalettavfall från fritidsbåtar har 12 miljoner till åtgärder i Stockholms län för bättre havsmiljö. Det går att söka pengar, s.k. LOVA-bidrag, till latrintömningsstationer och projekt inom VA-området. Bostäder Lars Nyberg meddelade att utifrån den inventering av bostadsbyggande som gjort, har en rapport utarbetats där man identifierat goda idéer och erfarenheter av svårigheter för byggande av bostäder till rimliga kostnader. Rapporten är nu färdigställd och ska spridas till alla intressenter (utsänd till dagens möte). En möjlig fortsättning är att genomföra några av bostadsprojekten som finns i rapporten. kommer att vara koordinator i dialog med berörda och hjälpa till med att identifiera de problem som finns. En början är att lista frågor som hindrar att bebyggelse kommer till stånd och att i dialog med kommunerna titta på var stötestenarna finns. De utpekade sex projekten kan drivas parallellt med ev. start på Ornö. De utpekade öarna är i överensstämmelse med kärnöarna i RUFS 2010.

2 2 (7) Tobias Olsson från presenterade rapporten Bostadsbyggande i skärgården. Tobias informerade om följande: Sammanställning av pågående bostadsprojekt i skärgården Exempel, tips och råd 20-tal personer intervjuades Svårigheter främst kring finansiering, ägande- och förvaltningsform samt kvarstå som åretruntboende Förutsättningar Den lokala efterfrågan måste noga undersökas Kommunen har en nyckelroll Det lokala initiativet och dragkraften är en viktig förutsättning Den offentliga servicen i stort är avgörande Finansieringen och låga byggkostnader Finansiering och byggkostnader Upplåtelseform och ägandeform Del i ett större projekt Ideella insatser Produktionskostnader ökar markant i länet Förvärva och flytta redan existerande hus Typhus, modulbygge och prefabricering Ombyggnation Markkostnaden generellt en fjärdedel av produktionskostnaden Tomträtt Två rapporter finns att ladda ner: 1) från s hemsida, Hyresbostäder i skärgården? ( i Stockholms län, december, 2001, nr 10). 2) från Regionplanekontorets hemsida, Bostäder i skärgården (RTK PM nr 29, december 1999). Synpunkter/frågor som framfördes: Vad innebär s koordinering? - Hjälpa till med att identifiera stötestenar (Lars Nyberg). Hur har det gått med det interkommunala bostadsbolaget? - Tankar kring detta kan Lars Bryntesson berätta mer om enligt Urban Ryadal. - Tankarna bakom interkommunalt bostadsbolag stupade på att kommunerna inte ville äga fastigheter i en annan kommun enligt Barbro Nordstedt. SIKO har inventerat behovet av befintliga/nya hyresbostäder i Stockholms skärgård (mars 2004). Arbetet tar lång tid p.g.a. VA-frågorna. - har gett bidrag till lokala avloppslösningar, bl.a. på Möja (Lars Nyberg).

3 3 (7) Finns det efterfrågan så byggs det! Läget beträffande Fortifikationsverket och PTS (Post- och telestyrelsen) efterfrågades. - Man har gått igenom områden som militären är på väg att lämna. I dagsläget finns inget område. Det gäller att vara tidigt ute när det blir aktuellt igen. Man har kommit överens om att träffas en gång/halvår. När det gäller PTS upphandling av betaltjänster på fyra öar har framfört önskemål om upphandling även på återstående kärnöar. PTS svar är att det inte finns pengar. Det ska utredas om det kan finnas billigare alternativ till värdetransporter än med helikopter, t.ex. transport med Waxholmsbolaget. Dagskassor ingår inte i de upphandlade betaltjänsterna, vilket är önskvärt. Det finns tekniska lösningar att samordna in- och utgående pengar, men det går inte att försäkra dem i dagsläget. (Lars Nyberg) Gustav Andersson meddelande att man tittar vidare på frågan om värdetransporter. Per Unckel påpekade att när det gäller Lådna Låren är hemläxan att titta på vilket användning man skulle kunna ha av ett område när det blir aktuellt för militären att lämna det. 4. Internationella kontorets (SLL) översikt av EU:s strukturfondsmedel och andra projektmedel Matts Lindman redovisade resultatet av uppdraget att inventera vilka medel som finns för dessa projekt hos olika aktörer. PM hade skickats ut inför dagens möte. Berörda kommuner har fått följande frågor: 1. Har er kommun avsatt medel för medfinansiering, och vilket belopp per år? 2. Är ni delaktiga som medfinansiär i EU-projekt under innevarande programperiod ? 3. Efterfrågas mer insatser än vad ni har avsatt? 4. Bistår er kommun med annat stöd, såsom ex. konsultstöd till projekt som ska söka EU-medel? 5. Övrig kommentar. Endast tre kommuner har svarat på de utskickade frågorna. I Central Baltic finns ca mkr, i Central Baltic Sea program, ca mkr och i Regionalt strukturfondsprogram ca 380 mkr för programperioden.

4 4 (7) Matts meddelade att i tredje ansökningsomgången till Central Baltic har fler projekt från Stockholmsregionen sökt pengar. Han meddelade också att EU kommer att ta initiativ till program för social turism. Presentationen bifogas. Synpunkter som framfördes: Finns för få projektidéer. Fundera över om man ska ha ett växthus, ett konsortium som består av stora och små aktörer som riggar projekt och sedan överlämnar det till en aktör som genomför det. - Åbo yrkesskola hade 11 tjänstemän som scannade projektidéer och sökte EU-finansiering (Matts Lindman). Små företag i skärgården är skeptiska till EU-projekt bl.a. eftersom man även måste ta ekonomiskt ansvar efter projektperioden. Åbo yrkesskola och Åbo akademi har kanaler till statliga pengar. Hur kan vi få liknande strukturer här? Det måste vara smidigare mellan initiativtagare och de som hjälper till med projektansökan. Växthus intressant. Ev. kan benchmarking behövas hur gör andra? Finns det behov av mötesplatser för idéer där människor kan träffas och försöka hitta projekt? Hur ser SIKO på det? Vilka aktörer skulle kunna vara med inom ramen för EU-projekt, där de kreativa idéerna kommer fram? Det råder ingen brist på goda idéer. Mikroprojekt är lätta att söka och har lett till många ansökningar. Det finns anledning att redan nu planera inför nästa programperiod. Gustav Andersson konstaterade att det är bra om vi kan hitta arbetssätt som stimulerar och gör att det blir enklare att få del av EUpengarna. Aktörerna bör försöka hitta varandra. 5. Landstingets Skärgårdspolitiska program hur går vi vidare Gustav Andersson meddelade inledningsvis att det är tänkt att företrädare från olika nämnder, t.ex. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, ska bjudas in till kommande möten för att berätta specifikt vad man gör i skärgårdsområdet. Gustav redovisade framför allt den förhöjda ambitionsnivån i förhållande till tidigare program. Landstingsfullmäktige beslutade i anslutning till att man antog det Skärgårdspolitiska programmet att uppdra till berörda nämnder, bolag och styrelser att ta ansvar för att programmet används och genomförs samt redovisa hur de bidragit till genomförandet av programmet. Landstingsstyrelsen fick i uppdrag att

5 5 (7) ta ansvar för den samlade uppföljningen av programmets genomförande, vilket ska ske efter tre år. Presentationen bifogas. Synpunkter som framfördes: Konsekvensbeskrivning vad innebär det mer konkret? - Helikopterfrågan är ett exempel. Vårdval Stockholm ett annat. Där har man i efterhand gjort ändringar i vårdavtalet. (Gustav Andersson) Saknar mer konkreta åtgärder beträffande företagare och fastboende. Villkoren för fastboende är överordnat. - Programmet gäller för landstingets verksamhet. Delregionala planen för Stockholms kust och skärgård anger vad alla berörda aktörer ska göra (Gustav Andersson). Det finns inga pengar kopplade till programmet. - Det får hanteras i annan ordning (Gustav Andersson). Angeläget att nämnder och styrelser redovisar resultaten i rådet. 6. Rapporter från medlemmar Kjell Bjurman rapporterade från Företagarna Skärgårdens årliga möte den 23/ Bl.a. diskuterades att replipunkterna borde innehålla samma funktioner. Det borde t.ex. finnas återvinningsstationer, tömning för båttoaletter, gästtoaletter samt infartsparkering för fastboende. Gustav Andersson meddelade att frågan om replipunkter kommer att tas upp på ett kommande möte under året. Kjell Jansson föreslog att om replipunkterna ska diskuteras bör underlag tas in från samtliga kommer om hur läget ser ut och vad som behöver förbättras. Urban Ryadal föreslog att Regionplanekontoret inbjuds till ett möte och redovisar hur man jobbat med replipunkter och vilka kontakter man haft med kommunerna. Christina Funhammar meddelade att det finns förslag om bilfärjetrafik från Tranvik på Ljusterö till Boda på Värmdö för att avlasta biltrafik genom Stockholm. 7. Övriga frågor Transportstyrelsens remiss om toalettavfall från fritidsbåtar Tommy Lundin meddelade att det finns en arbetsgrupp (Renare skärgård) där även representanter från båtorganisationer och företagare ingår som träffas regelbundet. Diskussionerna har haft fokus på transportstyrelsens förslag och hur det ska fungera om det blir av. Länssty-

6 6 (7) relsen tillsammans med andra intressenter föreslås undersöka behoven. Alternativa lösningar måste hittas. Frågan diskuterades på Exekutivkommitténs möte den 18/2. Tommy Lundin föreslog följande: 1) Bjuda in Lena Eklund till Regionala skärgårdsrådets nästa möte. 2) Eventuellt uppdra till Exekutivkommittén att försöka nå en gemensam syn i frågan regionalt. Kjell Jansson poängterade att det är viktigt att samordna logistiken och LOVA-pengarna. Gustav Andersson meddelade att det s.k. LOVA-bidraget uppgår till 12 mkr. Beräknat behov är ca 50 mkr i investeringar. Kjell Bjurman menade att samverkan mellan kommunerna behövs för att få enhetlighet. Bo Ohlson påpekade att kommunerna borde kunna samarbeta i denna fråga. Barbro Nordstedt menade att man bör bestämma vad en replipunkt är. En replipunkt är kanske inte en lämplig plats för tömning av båttoaletter, vilket gästhamnar kan vara. Gunnar Friberg meddelade att syftet med en replipunkt är att vara en bytespunkt för kollektivtrafiken. Gustav Andersson meddelade att rådet går vidare med detta och ser vad Exekutivkommittén kan göra och tillfrågar Lena Eklund om hon kan komma till nästa möte med Regionala skärgårdsrådet. 8. Kommande rådsmöten Kommande möten äger rum torsdagen den 6/5 och torsdagen den 23/9 kl Mötets avslutande Gustav Andersson förklarade mötet avslutat. Vid anteckningarna Barbro Städje Regionplanekontoret

7 7 (7) Deltagarlista, Regionala Skärgårdsrådet den 25 februari 2010 Ledamöter Mikael Freimuth Per Frideen Gunilla Söderqvist Gustav Andersson Kjell Jansson Christina Funhammar Per Mosseby Tommy Lundin Raymond Svensson Kjell Bjurman Bo Ohlson Lennart Rohdin Gunilla Lauthers Per Unckel Lars Nyberg Amanda Palmstierna Tobias Olsson Ersättare Barbro Nordstedt Olle Jansson Gunnar Karlsson Urban Ryadal Mats Skoglund WÅAB SIKO SIKO Landstingsstyrelsen Norrtälje kommun Österåkers kommun Vaxholms stad Haninge kommun Skärgårdsstiftelsen Företagarna Skärgården Södertälje kommun Folkpartiet Vänsterpartiet SIKO Norrtälje kommun Företagarna Skärgården Stockholms stad Vänsterpartiet Politiska sekreterare: Hannes Holmér Stockholms läns landsting Petri Salonen Stockholms läns landsting Regionplanekontoret: Peter Haglund Gunilla Nyberg Barbro Städje WÅAB: Gunnar Friberg Övriga: Matts Lindman, Internationella kontoret, Landstingsstyrelsens förvaltning