Fråga 1 a) Fråga 1 b)

Transkript

1 Fråga 1 a) Frågan rör verksamhet utanför bolagets verksamhetsföremål. Studenterna bör beskriva innebörden av bolagets verksamhetsföremål (ABL 3:1), och även redogöra för hur detta kan ändras (ABL 3:4) samt notera att detta ligger utanför styrelsens kompetens. (Ingenting i frågan pekar på att styrelsen skulle ha ändrat bolagsordningen det är snarare en fråga om den faktiska verksamheten). Studenterna bör vidare redogöra för aktiebolagslagens skadeståndsbestämmelser, samt beskriva de fyra rekvisiten enligt ABL 29:1. Studenterna bör även redogöra för kraven på att förutsättningarna för att väcka skadestånd enligt ABL 29:7 resp. 29:9. Studenterna bör även föra ett resonemang kring sannolikheten med att nå framgång med en skadeståndstalan givet att bolagets resultat ser ut att ha blivit bättre än förväntat. Fråga 1 b) Studenterna bör uppmärksamma att en gåva kan utgöra värdeöverföring, samt redogöra för vad som gäller för gåvor enligt ABL 17:5. Studenterna bör även redogöra för de allmänna förutsättningarna för att kunna ge en gåva enligt ABL 17:3. Studenterna bör även redogöra för de krav som uppställs kring beslut som ska fattas på bolagsstämma, då särskilt reglerna i ABL 7:24 om kallelse. Studenterna kan med fördel även notera möjligheten att göra avsteg enligt SAS-principen. Studenterna bör därefter redogöra för klander av stämmobeslut (ABL 7:50-51), och ta ställning till om felet ska anses utgöra ett nullitetsfall enligt ABL 7:51 2st. p3. Studenterna bör vidare resonera kring Bertils möjligheter till framgång mot bakgrund av vad studenterna kommit fram till kring de rättsliga förutsättningarna.

2 FRÅGA 2 (7p) Roy är delägare i Macken HB. Övriga bolagsmän är bolaget Bilstil AB, Roger Persson och Rolf Beesh. På sistone har Roy inte riktigt kommit överens med övriga delägare och vill därför sälja sin andel. Han har dessutom hittat en köpare. I bolagsavtalet anges att detta är tidsbegränsat till och med 31/12, Roy har ett par frågor som han gärna vill ha hjälp med, motivera dina svar och ange lagrum, om det är tillämpligt: a) Är det alltid så att övriga delägare i bolaget ska godkänna köparen? Vad kan Roy göra om de andra delägarna inte godkänner köparen, vad har han för alternativ? (1,5p) Samtycke Om inte frågan har reglerats i bolagsavtalet krävs enligt 2:2 BL samtliga delägares samtycke för att en ny bolagsman ska ha rätt att inträda fullt ut i bolaget. Det är i och för sig möjligt att i bolagsavtalet inta bestämmelser som innebär att nya delägare kan intas fritt eller genom majoritetsbeslut, men så har inte skett här. Vad har Roy för alternativ? Vilka åtgärder kan Roy vidta om kompanjonerna vägrar att godkänna alla potentiella köpare? BL innehåller regler om avveckling, se 2:24-25 BL. Dessa regler, vilka ger bolagsmännen rätt att i vissa fall säga upp bolagsförhållandet, leder till bolagets likvidation. b) Vad händer om han säljer andelen utan samtycke? (2p) Samtycke från övriga delägare krävs för inträde i bolaget, se fråga a samt 2:2 BL. En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag är emellertid privaträttsligt bindande, oavsett om tillstånd från övriga bolagsmän finns eller ej, se 2:21 första stycket BL. Förvärvaren blir dock inte bolagsman fullt ut, utan övertar endast den säljande bolagsmannens andel i bolagets behållna förmögenhet samt en rätt att säga upp bolagsförhållandet. Dock gäller att förvärvaren saknar rätt att delta i förvaltningen av bolaget och att företräda det utåt. En bolagsman som utan att ha samtycke säljer sin andel i bolaget till en utomstående och som därmed lämnar samverkan gör sig normalt skyldig till avtalsbrott. Han eller hon riskerar då att bli skadeståndsskyldig gentemot övriga delägare för den ekonomiska förlust de lider på grund av utträdet. c) Finns det något annat sätt, än att sälja sin andel, för att komma ur bolaget? (2p) Av frågan framgår att bolagsavtalet är tidsbestämt. 1 Löper bolagsavtalet på bestämd tid, kan avtalet inte sägas upp genom ordinär uppsägning enligt 2:24 BL. I stället träder bolaget i likvidation då den avtalade tidsfristen löper ut. I 2:25 BL finns regler om extraordinär uppsägning. Denna regel har samma verkningar oavsett om bolagsavtalet löper på obestämd eller bestämd tid. Regeln innebär att varje bolagsman har rätt att säga upp bolagsavtalet med omedelbar verkan om en bolagsman har väsentligt åsidosatt sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller om det annars finns en viktig grund för att bolaget ska upplösas. Rätten till uppsägning enligt 2:25 BL avser ytterlighetsfall, exempelvis då en bolagsman visar grov vårdslöshet i bolagets angelägenheter eller att en 1 En delägares rätt att säga upp avtalet är beroende om bolagsavtalet löper på obestämd tid eller inte. Om bolagsavtalet löper på obestämd tid, har varje delägare rätt att säga upp bolagsavtalet med sex månaders uppsägningstid om inte någon annan uppsägningstid har avtalats, 2 kap. 24 andra stycket BL. Uppsägningsrätten är fri, det vill säga någon grund för uppsägningen behöver inte anges. Den fria uppsägningsrätten kan inte begränsas genom avtal.

3 bolagsman inte kan fullgöra sina åligganden på grund av allvarlig sjukdom. Inget tyder på att reglerna om extraordinär uppsägning blir tillämpliga i detta fall. d) Behöver Macken HB skicka in någon årsredovisning till Bolagsverket? Bolagsmännen funderar nämligen på om man kan slippa göra det eftersom bokföringen är en enda röra. Exempelvis menar Roger Persson att utgifter ibland är krediteringar och ibland debiteringar, och dessutom att inkomster ibland är krediteringar. Bemöt Rogers påstående. (1,5p) De flesta handelsbolag behöver inte skicka in någon årsredovisning till Bolagsverket. Men om handelsbolaget har juridiska personer som delägare eller räknas som ett större företag måste det skicka in årsredovisningen (se 6:1 p.3 och p.6 BFL). Angående Roger Perssons påståenden är en grundprincip i bokföring dubbel bokföring (dvs. alla transaktioner bokas både i debet och kredit) vilket innebär att en utgift bokas i debet på resultatsidan och i kredit på balanssidan (bankkontot krediteras när en utbetalning sker). Intäkter/inkomster krediteras i resultaträkningen men debiteras i balansräkningen (bankkontot debiteras när det kommer in pengar). Så om vi ser till balansräkningen så är utgifter alltid krediteringar och vice versa men ur ett bokföringsperspektiv ser man hela transaktionen och en utgift är alltså både en debitering och en kreditering i enlighet med den dubbla bokföringen.

4 Fråga 3 Svarskommentar (6 poäng) Frågan aktualiserar huvudsakligen förhållandet mellan de olika bolagsorganen: stämman, styrelsen och den verkställande direktören (VD). I uppgiften har Arvid Falk (AF), i egenskap av verkställande direktör i Homeros AB (HAB), verkställt ett synnerligen aggressivt åtgärdsprogram. Den första frågan är således huruvida AF i egenskap av VD haft denna behörighet. Inget i uppgiften tyder på att AF haft något annat uppdrag vid sidan av att vara VD för HAB varför resonemang kring huruvida AF agerat i egenskap av särskild firmatecknare inte har varit poänggivande. Snarare framgår det explicit av uppgiften att AF agerar i egenskap av VD. Inte heller har det varit aktuellt att initiera ett förfarande enligt ABL 25 kap. Av uppgiften framgår det tydligt att bolaget befinner sig på rätt sida av den ekonomiska krislinjen låt vara att marginalen är liten varför bestämmelserna i ABL 25 kap. inte har varit aktuella i detta fall. Frågan blir då huruvida de åtgärder som AF vidtagit genom att verkställa åtgärdsprogrammet faller inom den verkställande direktörens behörighet. Här är det lämpligt att dela in åtgärdsprogrammets olika rättshandlingar så att varje enskild rättshandling behandlas var för sig. Här gäller det alltså att problematisera problemen som uttryckligen presenteras i uppgiften (p 1 och 2 i åtgärdsprogrammet). Svepande och allmänna svar har inte varit tillräckliga för att ge full poäng. En diskussion om den verkställande direktörens behörighet bör ta avstamp i ABL 8 kap. 29 och 36. Det är inte tillräckligt att enbart hänvisa till de aktuella lagrummen och nämna de aktuella rekvisiten. Vad som fordras är 1) att belysa rekvisiten, 2) att analysera rekvisiten och 3) att tillämpa rekvisiten i det enskilda fallet. Således måste man förklara med stöd av juridisk metod varför, eller varför inte, rekvisiten är tillämpliga (dvs. huruvida rättshandlingarna faller inom den verkställande direktörens behörighet). Frågan om AF handlat inom ramen för behörigheten måste således besvaras utifrån olika faktorer och med stöd av en god juridisk argumentation. En del studenter har argumenterat för att AF har handlat under pressade förhållanden varför åtgärderna ändå, givet att man ansett att de typiskt sett inte gör det, ska anses fall inom den verkställande direktörens behörighet. Av uppgiften framgår det visserligen att AF blivit uppmanad att agera skyndsamt men samtidigt finns det inget som egentligen har talat för att styrelsen i vart fall två av tre ledamöter varit omöjlig att få tag på. Styrelseledamöternas uppenbara lathet ska därför inte per automatik förstås som att ledamöterna inte funnits tillgängliga för eventuella beslut som måste fattas med anledning av den mycket prekära situation som HAB hamnat i. En del studenter har även påpekat att det förhållandet att två av tre styrelseledamöter bl.a. givit tummen upp ska förstås som en delegation från styrelsen till den verkställande direktören. Ett sådant angreppssätt har givit poäng under förutsättning att diskussionen även berör frågor om styrelsens beslutsförhet och vad som i övrigt gäller vid beslutsfattandet i styrelsen. Härvidlag är det viktigt att förankra diskussionen i relevanta lagrum i ABL. Därtill måste en diskussion kring styrelsens möjligheter att delegera arbetsuppgifter till övriga bolagsorgan äga rum samt kring frågan om delegationens eventuella gränser. Här efterfrågas inte ett bestämt svar utan snarare en god juridisk diskussion. En diskussion kring den verkställande direktörens behörighet bör även rendera i en diskussion om vilket organ som annars givet att AF saknade behörighet i egenskap av VD hade behörighet att fatta beslut i avseende de olika rättshandlingarna inom åtgärdsprogrammet. Här bör således en diskussion kring styrelsens och stämmans behörighet behandlas, låt vara inte lika djupgående som behandlingen av den verkställande direktörens behörighet. Således bör exempelvis frågan om nedläggningen av tryckeriverksamheten leda till en diskussion om stämmans kompetens visavi styrelsens och den verkställande direktörens kompetens.

5 Om man anser att AF handlat inom behörigheten kan det finnas anledning att behandla befogenheten. I sådana fall är ABL 8 kap. 42 av intresse. Här gäller det att vara noggrann med rekvisiten och vara noggrann med vilken rättshandling man vill bedöma utifrån ett befogenhetsperspektiv. Vad som gör tillämpningen av bestämmelsen något vansklig i detta fall är det förhållandet att AF ändrat och sagt upp avtal snarare än att AF har ingått avtal med tredje man. Vad som emellertid har gett poäng är hanteringen av bestämmelsen som visat prov på studentens förståelse för bestämmelsens. Frågan om huruvida det är möjligt att angripa besluten i efterhand tar främst sikte på vad som sagts strax ovan angående ABL 8 kap. 42. Här är det viktigt att påpeka att beslutet är fattat av AF i egenskap av VD eller styrelsen om man anser att delegation har förekommit. Oaktat vilket av dessa två organ som anses ha varit beslutsfattande är det inte möjligt att angripa beslutet med stöd av en klandertalan jämlikt ABL 7 kap. 50. En sådan klandertalan förutsätter, enligt bestämmelsen, att det har varit fråga om ett beslut av bolagsstämman. Härutöver bör man även ha behandlat möjligheten att enligt ABL 29 kap. väcka skadeståndstalan. Det är emellertid inte tillräckligt ett enbart nämna ABL 29 kap. Istället efterfrågas en diskussion kring förutsättningarna för skadestånd enligt ABL. Vad gäller frågan om nyckeltalen har det inte varit tillräckligt (för full poäng) att endast ange vad de respektive nyckeltalen står för och hur de räknas fram. Vad som också har efterfrågats är nämligen en företagsekonomisk analys av de vidtagna åtgärderna som visar på att studenten trots det tunna underlaget haft kunskap om hur nyckeltalen ska tillämpas i det enskilda fallet. Frågan är således huruvida de av AF vidtagna åtgärderna varit adekvata givet nyckeltalen och bolagets ställning i övrigt.

6 Svarskommentar fråga 4 Av frågan framgår att det är Husbyggen AB som tar upp ett lån för att bygga ett hus på sin fastighet. Vidare framgår att det är Berit som lånar ut pengar till Snabba Cash AB och därför får hon ett skuldebrev som ett bevis på sin fordran. I båda dessa fall är det alltså bolaget som har upptagit lån från annan. Något lån från bolaget till någon i den förbjudna kretsen förekommer inte varför låneförbudsreglerna i 21 kap. ABL inte aktualiseras. Att besvara frågan med utgångspunkt i reglerna i 21 kap. ABL har därför inte resulterat i några poäng. De transaktioner som studenterna förväntas identifiera som relevanta för frågan är (i) att makarna får bo i Husbyggens AB:s hus gratis utan att betala hyra, (ii) överföringen av fastigheten och lånet från Husbyggen AB till Berit, och (iii) räntebetalningarna från Snabba Cash AB till Berit. Att Husbyggen AB tar upp ett lån för att bygga ett hus på sin egen fastighet aktualiserar inte värdeöverföringsreglerna. Studenterna förväntas diskutera de tre nämnda rättshandlingar i förhållande till 17 kap ABL. Har en värdeöverföring skett? Studenten måste problematisera rättshandlingarna i förhållande till rekvisiten för en förtäckt värdeöverföring i 17 kap. 1 fjärde punkten: (i) annan affärshändelse(iii) som medför att bolagets förmögenhet minskar, och (iii) som inte har rent affärsmässig karaktär. Är det en värdeöverföring att få hyra bolagets hus utan motprestation? Innebar överlåtelsen av fastigheten en värdeminskning trots att även lånet överläts? Understiger värdet av motprestationen värdet av bolagets prestation? Har det bokförda värdet betydelse eller är det marknadsvärdet som är avgörande? Hur stor måste värdediskrepans rimligtvis vara för att transaktionen ska anses medföra en värdeminskning? Har beslutet fattats på ett korrekt sätt? Eftersom det rör sig om förtäckta värdeöverföringar krävs samtliga aktieägares samtycke. Är värdeöverföringarna lovliga? Är de förenliga med beloppsspärren enligt 17 kap. 3 första stycket ABL? Är värdeöverföringarna försvarliga enligt 17 kap. 3 andra stycket? De relevanta rekvisiten i 17 kap. 3 ABL bör lyftas fram. Att endast räkna upp relevanta rekvisit och sedan gå direkt på en slutsats utan att diskutera vad som är av betydelse för att nå slutsatsen ger få poäng. Vi vet inte något om huruvida bolagets bundna kapital är intakt under tiden då makarna bor i huset utan motprestation men vi vet att bolaget började gå dåligt år 2011 och värdeöverföringarna därför i vart fall kan misstänkas ha varit oförsvarliga under det senaste året. V.g. överlåtelsen av fastigheten och lånet till Berit är det av intresse att diskutera betydelsen av fastighetens bokförda värde i förhållande till beloppsspärren (se NJA 1995 s. 742). Med hänsyn till att värdeöverföringen skedde i samband med att bolagets

7 ekonomi krackelerade bör överföringen emellertid inte vara förenlig med försiktighetsregeln. V.g. värdeöverföringen från Snabba Cash AB har studenterna fått siffror som ska beaktas vid bedömningen. Bolaget går med förlust från det år då skuldebrevet utfärdas. Om bolaget inte har reserver som täcker upp förlusten är värdeöverföringen inte lovlig enligt beloppsspärren. Studenten ska även problematisera omständigheten att bolagets främsta tillgång består av en tvistig fordran. Hur förhåller sig detta och bolagets förluster till försiktighetsregeln? Det torde krävas mycket omfattande reserver för att värdeöverföringen ska vara lovlig enligt försiktighetsregeln, möjligtvis är ränteutbetalningarna under första året lovliga men sedan blir den ackumulerade förlusten mer och mer omfattande. Redan den förslut som uppkommer 2013 torde medföra att konsolideringsbehovet och ställningen i övrigt gör värdeöverföringen olovlig. Studenterna ska därefter redogöra för de relevanta påföljderna vid olovliga värdeöverföringar enligt 17 kap. 6 och 7 ABL. Berit som är mottagare av samtliga dessa värdeöverföringar kan bli återbäringsskyldig under förutsättning att hon insåg eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget. Arne är även mottagare v.g. att han också har fått bo i bolagets hus utan motprestation. Bolaget har bevisbördan för att mottagaren var i ond tro. Uppkommer brist vid återbäringen från Berit kan Arne bli bristtäckningsansvarig så som medverkande eftersom han har deltagit i beslutet om värdeöverföringen. I detta skede kan även diskuteras om banken kan bli bristtäckningsansvarig så som medverkande eller verkställare av beslutet. Arne kan även bli bristtäckningsansvarig så som aktieägare i Husbyggen och som styrelseledamot i Snabba Cash AB, men då krävs uppsåt vilket i och för sig inte bör vara så svårt att konstatera i detta fall. För det fall fastigheten har överförts till Arne bör han även i sista hand kunna bli bristtäckningsansvarig så som mottagare av egendom med vetskap om att den härrör från en olaglig värdeöverföring. Här kan även diskuteras om banken kan anses som mottagare i andra led, förutsatt att den hade vetskap om att medlen den mottog härrörde från en olovlig värdeöverföring. Endast bolaget är taleberättigat varför Beatrix måste köpa bolaget och bli aktieägare för att kunna driva talan om återbäring m.m. Är det rimligt att en ny aktieägare kan driva en sådan talan mot de gamla aktieägarna när samtliga gamla aktieägare varit överens? Eftersom det i detta fall skett värdeöverföringar i strid mot borgenärsskyddsregler bör dessa kunna återbäras. En sådan brist kan inte läkas genom samtliga aktieägares samtycke. Det är dock tveksamt om sådan talan kan föras v.g. värdeöverföringar som är förenliga med borgenärsskyddsreglerna och som beslutats med samtliga aktieägares samtycke.