Samhällsbyggnadskontoret Tätortsnära landsbygd

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret Tätortsnära landsbygd sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012

2 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat ett antal seminarium där viktiga frågor för Södertälje diskuteras. Det här dokumentet sammanfattar workshopen där tätortsnära landsbygd och närodlat diskuterades i Stadshuset 03 november, Föreläsare Petter Hauffman och Magnus Nilsson (nod) C-O-M-B-I-N-E Marina Queiroz grundare av Matparken, Uppsala Weronika Swiergiel forskningsassistent, Sveriges lantbrukar universitet Petter Hauffman och Magnus Nilsson (nod) C-O-M-B-I-N-E Vad är natur? Naturen är alltid en slags bakgrund till det vi gör. Naturen är inte ett statiskt fenomen, historiskt har människan sett på naturen på olika sätt: som farlig, hälsosam, som en resurs för mat och andra råvaror, rekreation. Urbannatur en metod för stadsutveckling. Natur och stad har traditionellt getts olika egenskaper. Till staden hör attribut som exploatering, aktiv, nyskapande medan naturen har attribut så som bevarande, passiv, ursprunglig. Men stad och natur bör inte ses som separerade delar, de påverkar varandra. Natur ska inte vara isolerade ytor i staden det ska finnas kontaktytor som skapar möten mellan stad och natur. Olika strukturer på grönområdena ger olika långa möten. Södra Hyllie, Malmö (nod) C-O-M-B-I-N-E har arbetat med ett stadsbyggnadsprojekt i Södra Hyllie i Malmö. Malmö växer söderut ut på en mycket produktiv jordbruksmark och med det i åtanke baserades förslaget på en tanke om en tät länk mellan stad och land. Tanken är att projektet ska leda till en

3 kontinuerlig och sammanhållen stad men med stora kontaktytor mot landskapet. Odling är en central del av förslaget odling i olika skalor och på olika platser. Strukturen i den nya stadsdelen är att landskapet ska sträcka sig in i staden som fingrar. Närmast staden (vid den tätare bebyggelsen) blir det park av kolonilottsträdgårdar och längre ut blir det stadsgårdar med administrativt och pedagogiskt centrum och matproducerande. Stadsodling, vad är det bra för? Stadsodling handlar om platsens förutsättningar. Stadsodling ökar medvetenheten genom att det blir lättare att veta vad man äter och var maten kommer ifrån. Det skapar också ytterligare en aktivitet i staden. Stadsodling bidrar också till att skapa hållbarhet. Exempel på stadsodling är odling på tak på Södermalm i Stockholm (Östgötagatan, kvarter Täppan). Marina Queiroz, landskapsarkitekt Mat har inte varit en stadsbyggnadsfråga men lokalisering av matproduktion måste ses över med tanke på klimatförändringar, peak oil m.m. Idag finns ett större intresse för stadsodling bland stadsplanerare och arkitekter även om det ofta handlar om kosmetiska åtgärder. Det är viktigt att vi lokaliserar och regionaliserar matproduktion. Matproduktion och matkonsumtion måste komma närmare varandra. Stadsodling skiljer sig från jordbruket då det är i mindre skala, det är manuellt i högre utsträckning och det är flexiblare, man kan utnyttja micro-klimat och olika odlingssystem. Positiva effekter av stadsodling är att man kapar långa transporter, det ger ett bättre klimat i städerna, det ökar hälsan hos dem som odlar och det skapar sociala kontakter. Dessutom mår vi bra av att äta bra producerad mat.

4 Argument för stadsodling idag: Hälsa och sociala aspekter Identitet och integration Insyn i ett oöverskådligt system Färskare mat Bromsning av klimatförändringarna Argument för stadsodling i framtiden: Livsmedelssäkerhet Klimatförändringar Brist på fossila bränslen Ekonomiska kriser I omvärlden har stadsodling ofta uppstått som ett svar på en ekonomisk kris. Ett exempel på det är Detroit där många började odla sin egen mat när bilindustrin lades ner och många blev arbetslösa. Andra exempel på hur stadsodling har tagit fart under en ekonomisk kris är Cuba, Argentina och även i Sovjet. Exempel på stadsodling i Västeuropa är så kallade Growing Communities i Hackney i London. Där odlas mat på tak och på innegårdar och sedan säljs maten på en lokal marknad. I England har man också tagit fram ett diagram över hur mycket av den mat som behövs kan odlas var. Diagrammet visar att 2,5% av maten kan odlas hemma, alltså trädgårdar, balkonger etc, 5% genom stadsodling, 17.5% inom den peri-urbana zonen och 35% i det stadsnära odlingslandskapet. Totalt skulle England kunna vara 80% självförsörjande och importera 20% av sina matvaror. Kommunen en viktig aktör För att få igång en fungerande stadsodling är kommunen en viktig aktör. Kommunen kan: Knyta samman verksamheter Kartlägga mark och aktörer Integrera avfallshanteringen Anta planeringsstrategier som skyddar mark Anta riktlinjer för hantering av kommunal mark Ha ett stöttande regelverk Peka ut kommunala marknadsplatser i alla delar av kommunen Matparken i Uppsala Marina har tillsammans med sin kollega xxx startat Matparken i Gottsunda i Uppsala som inkluderar 4 500m 2 mark för odling. De arrenderar marken av kommunen. Parken är uppdelad i fyra delar: Kollektiv lott, skolträdgård, lott för studiecirkel samt visningsträdgård. De har fått

5 stipendium för skolverksamheten och arbetar med pedagogik kring odling. Varje skola och dagisgrupp har en egen lott på m 2. Barnen som har deltagit i odlingsprojektet är mellan 1 ½ och 11 år gamla. Odlingen i Matparken är för självhushållning och inte för kommersiellt bruk. Weronika Swiergiel, hortonom, forskningsassisten SLU Det tätortsnära landskapet är lite som ett ingenmansland. Vad ska det användas till? Är det natur? Eller kultur? Ofta har man byggt städer runt bra jordbruksmark och vi måste ta tillvara den marken för odling. Det är viktigt att förstå att har man väl byggt ut på odlingsmark så är den förbrukad. Det skapas inte mer mark. Naturen är viktig för människor, den är bra för vårt välbefinnande och vår hälsa men i städerna lever vi ofta relativt avskiljda från naturen vilket leder till att vi inte vet vad vi går miste om. Vi måste ha närhet till något vi håller kärt för att vårda det. En del förlitar sig på tekniska innovationer för att lösa problem med oljeberoende och klimatförändringar m.m. Men det är troligtvis inte en bra strategi eftersom det i dagsläget verkar som att det inte får en tillräcklig effekt för att lösa problemen i tid. Vi måste istället begränsa vår användning av naturresurser och inte låta oss styras av kortsiktiga vinster. Man måste ha långsiktiga strategier. Ledord: Ekosystemtjänst och kretsloppsbaserat Energihushållning, mikroklimatreglering, biologisk mångfald, avfallshantering. Multifunktionellt Hälsa, utbildning/medvetandegörande, gemenskap, lokalekonomiskt uppsving. Samverkan aktörer, samverkansformer.

6 Tätortnära landsbygd kan vara betydande som turistmål och för rekreation. En idé för att främja odling är att kommunen startar ett samarbete med arbetsförmedlingen för att underlätta att starta eget med odling och försäljning. Till exempel kan kommunen hyra ut mark billigt det första året för att underlätta för dem som vill starta odling. Exempel på försäljning är: Bondens marknad Gårdsbutiker (turism) CSA Community Supported Agriculture Prenumeration på boxar Distribution Att odla lokalt är bra men man måste också tänka igenom var varorna lagras och hur de distribueras. Det är viktigt med centrala lagermöjligheter i städerna för frukt och grönt. Här är några exempel på olika lösningar för miljövänlig och effektiv distribution: Föreningen Bondens i Närke Ca 25 leverantörer samarbetar och har affären i lastbilen så att de får distribution, lager och försäljning i ett.

7 Borlänge kommun samtransporterar Genom att upphandla distributionen av varor separat kan kommunen ställa krav på samtransportering. Idag samordnar de transport av varor till dagis, skolor och äldreboenden i Borlänge, Gagnef, Säter och Smedjebacken. Lokala producenter och grossister levererar sina varor till Maserfrakts inne i Borlänge. Därifrån går samordnade transporter ut till de kommunala enheterna. Pilotprojekt: Samverkan ICA och LRF ICA och LRF använder sig av ett webverktyg som kallas Torget där butiker och producenter möts och gör affärer. Faktureringen sköts på Torget som sedan skickar information till ICAs centrallager. Individuella odlare levererar till en samlastningscentral hos en odlare som sedan kör allt till ICAs centrallager i Helsingborg. Därifrån tar ICA vid och levererar ut till butiker. RHEUM RHEUM är en producentförening med 10 medlemmar. Deras kunder är storkök, restauranger och butiker. De har en egen kylbil som körs av medlemmarna. Nordansmak i Norrbotten Samordnat distribution mellan lokala producenter i Norrbotten. Biofood, Biodynamiska produkter levererar till privatkunder i Luleå, Piteå, Råneå, Kalix och Överkalix med hjälp av bussgods, elbil och cykel. Gruppdiskussioner Efter föreläsningarna delades deltagarna in i två grupper. Den ena gruppen diskuterade vidare med Petter och Magnus från och den andra gruppen diskuterade vidare med Marina och Weronika. Sammanfattning av diskussionerna Lärdomar av urban odling kan fås om man studerar exempel i Kina där fenomenet är vanligt förekommande. Där arbetar man med en så kallad Green Area Ratio (vilket även var vanligt under modernismen i Sverige, dock inte ur odlingssynpunkt).

8 En stadsbyggnadsmodell som utgår från en stråkstruktur har många fördelar jämfört med utbyggnad genom så kallade årsringar. Genom att koncentrera ny bebyggelse till stråk kan man styra rörelsemönster vilket underlättar att bygga upp ett underlag för service samt ett befolkat och tryggt offentligt rum. Ett stråk är även enklare att försörja med kollektivtrafik som dessutom har en högre framkomlighet. Genom att spara ytor från exploatering mellan stråken uppstår en ökad tillgång till fler till gröna och öppna ytor. När serviceverksamheter koncentreras till stråken ökar även tillgången av närservice för de boende. I exemplet Hyllie hade man en tätare struktur i mitten av stråken medan den bebyggelse som vätte mot det öppna odlingslandskapet var lägre exploaterat. På så sätt kunde huvudstråken nå upp till den kritiska massa som krävs för ett underlag för service. Folk värdesätter att ha 300 meter till en park, men de värdesätter också att ha 100 meter till ett fik, vilket ofta glöms bort i stadsbyggnadssammanhang. I en stråkstad skapas möjligheten att alla får det närmre till det mesta, inklusive nära och tät kollektivtrafik som snabbt tar en till stadens centrum. Fler odlingslotter kanske kommer att bli en nödvändighet i framtiden pga. stora samhällsomvandlingar, 2030 kommer Toyota bara tillverka elbilar. Även om teknisk utveckling kommer att ge resultat i form av minskade utsläpp och effektivare användning av resurser är tekniken ensam inte lösningen, det måste bli mer fokus på livsstilsförändringar. Bilen är ett problem i sig även om den är miljövänlig. Den tar för mycket mark i anspråk, det blir ökad trängsel och stadsbyggnaden kommer att fortsätta planeras utifrån bilens krav i första hand och från fotgängares och cyklisters behov i andra hand. Allt blir mer individualistiskt, ett exempel på det är att det inte byggs gemensamma tvättstugor i nya hyreshus längre. Det pågår en polarisering i samhället. Alla kommer inte alltid att ha råd med en bil. Södertälje är en segregerad stad. En viktig fråga är hur ska vi knyta ihop den? Infrastrukturen skapar barriärer mellan områden. Ett förslag är att odla i mellanrummen. Kommunen borde göra en analys av vilka ytor som behövs för odling. Stadens impedimentsytor borde odlas upp. Användningen av dessa ytor för odling behöver inte vara en permanent användning utan det skulle kunna handla om provisorisk odling under 3, 5 eller 10 år. Miljonprogrammets strukturer är segregerande i sig. Det sker en hög omflyttning vilket försvårar uppbyggnaden av en stabil social struktur. Vi borde inte se områdena som färdigbyggda. Radhus kan fungera som komplement till exempel. Odlingsmöjligheter kan öka attraktionskraften samt förtydliga den rumsliga indelningen av offentliga-privata rum. Stadsodling som mötesplats ett sätt att utnyttja stadens mark mer optimalt. Ronna kan ha en egen skördefest istället för städdag. Dra in de gröna fingrarna i miljonprogrammen. Det vore intressant att studera vidare hur odling kan bidra till sysselsättning och rehabilitering. Det vore också intressant att veta mer om hur odling kan användas som sanering av förorenad mark.

9 Tips till kommunen Fundera över vilka verktyg som finns för att bevara värdefull jordbruksmark. Definiera mark i översiktsplanen för lantbruksmark och ekosystemtjänstproduktion. Se över samrådsprocessen. Hur kan kommunen utvidga samrådskretsen till att nå fler intressegrupper? Utveckla samverkan/debattforum inom LEADER-projektet. Matparker kan vara ett sätt att utveckla randzonen mellan stad och land.