Samhällsbyggnadskontoret Tätortsnära landsbygd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsbyggnadskontoret Tätortsnära landsbygd"

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret Tätortsnära landsbygd sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012

2 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat ett antal seminarium där viktiga frågor för Södertälje diskuteras. Det här dokumentet sammanfattar workshopen där tätortsnära landsbygd och närodlat diskuterades i Stadshuset 03 november, Föreläsare Petter Hauffman och Magnus Nilsson (nod) C-O-M-B-I-N-E Marina Queiroz grundare av Matparken, Uppsala Weronika Swiergiel forskningsassistent, Sveriges lantbrukar universitet Petter Hauffman och Magnus Nilsson (nod) C-O-M-B-I-N-E Vad är natur? Naturen är alltid en slags bakgrund till det vi gör. Naturen är inte ett statiskt fenomen, historiskt har människan sett på naturen på olika sätt: som farlig, hälsosam, som en resurs för mat och andra råvaror, rekreation. Urbannatur en metod för stadsutveckling. Natur och stad har traditionellt getts olika egenskaper. Till staden hör attribut som exploatering, aktiv, nyskapande medan naturen har attribut så som bevarande, passiv, ursprunglig. Men stad och natur bör inte ses som separerade delar, de påverkar varandra. Natur ska inte vara isolerade ytor i staden det ska finnas kontaktytor som skapar möten mellan stad och natur. Olika strukturer på grönområdena ger olika långa möten. Södra Hyllie, Malmö (nod) C-O-M-B-I-N-E har arbetat med ett stadsbyggnadsprojekt i Södra Hyllie i Malmö. Malmö växer söderut ut på en mycket produktiv jordbruksmark och med det i åtanke baserades förslaget på en tanke om en tät länk mellan stad och land. Tanken är att projektet ska leda till en

3 kontinuerlig och sammanhållen stad men med stora kontaktytor mot landskapet. Odling är en central del av förslaget odling i olika skalor och på olika platser. Strukturen i den nya stadsdelen är att landskapet ska sträcka sig in i staden som fingrar. Närmast staden (vid den tätare bebyggelsen) blir det park av kolonilottsträdgårdar och längre ut blir det stadsgårdar med administrativt och pedagogiskt centrum och matproducerande. Stadsodling, vad är det bra för? Stadsodling handlar om platsens förutsättningar. Stadsodling ökar medvetenheten genom att det blir lättare att veta vad man äter och var maten kommer ifrån. Det skapar också ytterligare en aktivitet i staden. Stadsodling bidrar också till att skapa hållbarhet. Exempel på stadsodling är odling på tak på Södermalm i Stockholm (Östgötagatan, kvarter Täppan). Marina Queiroz, landskapsarkitekt Mat har inte varit en stadsbyggnadsfråga men lokalisering av matproduktion måste ses över med tanke på klimatförändringar, peak oil m.m. Idag finns ett större intresse för stadsodling bland stadsplanerare och arkitekter även om det ofta handlar om kosmetiska åtgärder. Det är viktigt att vi lokaliserar och regionaliserar matproduktion. Matproduktion och matkonsumtion måste komma närmare varandra. Stadsodling skiljer sig från jordbruket då det är i mindre skala, det är manuellt i högre utsträckning och det är flexiblare, man kan utnyttja micro-klimat och olika odlingssystem. Positiva effekter av stadsodling är att man kapar långa transporter, det ger ett bättre klimat i städerna, det ökar hälsan hos dem som odlar och det skapar sociala kontakter. Dessutom mår vi bra av att äta bra producerad mat.

4 Argument för stadsodling idag: Hälsa och sociala aspekter Identitet och integration Insyn i ett oöverskådligt system Färskare mat Bromsning av klimatförändringarna Argument för stadsodling i framtiden: Livsmedelssäkerhet Klimatförändringar Brist på fossila bränslen Ekonomiska kriser I omvärlden har stadsodling ofta uppstått som ett svar på en ekonomisk kris. Ett exempel på det är Detroit där många började odla sin egen mat när bilindustrin lades ner och många blev arbetslösa. Andra exempel på hur stadsodling har tagit fart under en ekonomisk kris är Cuba, Argentina och även i Sovjet. Exempel på stadsodling i Västeuropa är så kallade Growing Communities i Hackney i London. Där odlas mat på tak och på innegårdar och sedan säljs maten på en lokal marknad. I England har man också tagit fram ett diagram över hur mycket av den mat som behövs kan odlas var. Diagrammet visar att 2,5% av maten kan odlas hemma, alltså trädgårdar, balkonger etc, 5% genom stadsodling, 17.5% inom den peri-urbana zonen och 35% i det stadsnära odlingslandskapet. Totalt skulle England kunna vara 80% självförsörjande och importera 20% av sina matvaror. Kommunen en viktig aktör För att få igång en fungerande stadsodling är kommunen en viktig aktör. Kommunen kan: Knyta samman verksamheter Kartlägga mark och aktörer Integrera avfallshanteringen Anta planeringsstrategier som skyddar mark Anta riktlinjer för hantering av kommunal mark Ha ett stöttande regelverk Peka ut kommunala marknadsplatser i alla delar av kommunen Matparken i Uppsala Marina har tillsammans med sin kollega xxx startat Matparken i Gottsunda i Uppsala som inkluderar 4 500m 2 mark för odling. De arrenderar marken av kommunen. Parken är uppdelad i fyra delar: Kollektiv lott, skolträdgård, lott för studiecirkel samt visningsträdgård. De har fått

5 stipendium för skolverksamheten och arbetar med pedagogik kring odling. Varje skola och dagisgrupp har en egen lott på m 2. Barnen som har deltagit i odlingsprojektet är mellan 1 ½ och 11 år gamla. Odlingen i Matparken är för självhushållning och inte för kommersiellt bruk. Weronika Swiergiel, hortonom, forskningsassisten SLU Det tätortsnära landskapet är lite som ett ingenmansland. Vad ska det användas till? Är det natur? Eller kultur? Ofta har man byggt städer runt bra jordbruksmark och vi måste ta tillvara den marken för odling. Det är viktigt att förstå att har man väl byggt ut på odlingsmark så är den förbrukad. Det skapas inte mer mark. Naturen är viktig för människor, den är bra för vårt välbefinnande och vår hälsa men i städerna lever vi ofta relativt avskiljda från naturen vilket leder till att vi inte vet vad vi går miste om. Vi måste ha närhet till något vi håller kärt för att vårda det. En del förlitar sig på tekniska innovationer för att lösa problem med oljeberoende och klimatförändringar m.m. Men det är troligtvis inte en bra strategi eftersom det i dagsläget verkar som att det inte får en tillräcklig effekt för att lösa problemen i tid. Vi måste istället begränsa vår användning av naturresurser och inte låta oss styras av kortsiktiga vinster. Man måste ha långsiktiga strategier. Ledord: Ekosystemtjänst och kretsloppsbaserat Energihushållning, mikroklimatreglering, biologisk mångfald, avfallshantering. Multifunktionellt Hälsa, utbildning/medvetandegörande, gemenskap, lokalekonomiskt uppsving. Samverkan aktörer, samverkansformer.

6 Tätortnära landsbygd kan vara betydande som turistmål och för rekreation. En idé för att främja odling är att kommunen startar ett samarbete med arbetsförmedlingen för att underlätta att starta eget med odling och försäljning. Till exempel kan kommunen hyra ut mark billigt det första året för att underlätta för dem som vill starta odling. Exempel på försäljning är: Bondens marknad Gårdsbutiker (turism) CSA Community Supported Agriculture Prenumeration på boxar Distribution Att odla lokalt är bra men man måste också tänka igenom var varorna lagras och hur de distribueras. Det är viktigt med centrala lagermöjligheter i städerna för frukt och grönt. Här är några exempel på olika lösningar för miljövänlig och effektiv distribution: Föreningen Bondens i Närke Ca 25 leverantörer samarbetar och har affären i lastbilen så att de får distribution, lager och försäljning i ett.

7 Borlänge kommun samtransporterar Genom att upphandla distributionen av varor separat kan kommunen ställa krav på samtransportering. Idag samordnar de transport av varor till dagis, skolor och äldreboenden i Borlänge, Gagnef, Säter och Smedjebacken. Lokala producenter och grossister levererar sina varor till Maserfrakts inne i Borlänge. Därifrån går samordnade transporter ut till de kommunala enheterna. Pilotprojekt: Samverkan ICA och LRF ICA och LRF använder sig av ett webverktyg som kallas Torget där butiker och producenter möts och gör affärer. Faktureringen sköts på Torget som sedan skickar information till ICAs centrallager. Individuella odlare levererar till en samlastningscentral hos en odlare som sedan kör allt till ICAs centrallager i Helsingborg. Därifrån tar ICA vid och levererar ut till butiker. RHEUM RHEUM är en producentförening med 10 medlemmar. Deras kunder är storkök, restauranger och butiker. De har en egen kylbil som körs av medlemmarna. Nordansmak i Norrbotten Samordnat distribution mellan lokala producenter i Norrbotten. Biofood, Biodynamiska produkter levererar till privatkunder i Luleå, Piteå, Råneå, Kalix och Överkalix med hjälp av bussgods, elbil och cykel. Gruppdiskussioner Efter föreläsningarna delades deltagarna in i två grupper. Den ena gruppen diskuterade vidare med Petter och Magnus från och den andra gruppen diskuterade vidare med Marina och Weronika. Sammanfattning av diskussionerna Lärdomar av urban odling kan fås om man studerar exempel i Kina där fenomenet är vanligt förekommande. Där arbetar man med en så kallad Green Area Ratio (vilket även var vanligt under modernismen i Sverige, dock inte ur odlingssynpunkt).

8 En stadsbyggnadsmodell som utgår från en stråkstruktur har många fördelar jämfört med utbyggnad genom så kallade årsringar. Genom att koncentrera ny bebyggelse till stråk kan man styra rörelsemönster vilket underlättar att bygga upp ett underlag för service samt ett befolkat och tryggt offentligt rum. Ett stråk är även enklare att försörja med kollektivtrafik som dessutom har en högre framkomlighet. Genom att spara ytor från exploatering mellan stråken uppstår en ökad tillgång till fler till gröna och öppna ytor. När serviceverksamheter koncentreras till stråken ökar även tillgången av närservice för de boende. I exemplet Hyllie hade man en tätare struktur i mitten av stråken medan den bebyggelse som vätte mot det öppna odlingslandskapet var lägre exploaterat. På så sätt kunde huvudstråken nå upp till den kritiska massa som krävs för ett underlag för service. Folk värdesätter att ha 300 meter till en park, men de värdesätter också att ha 100 meter till ett fik, vilket ofta glöms bort i stadsbyggnadssammanhang. I en stråkstad skapas möjligheten att alla får det närmre till det mesta, inklusive nära och tät kollektivtrafik som snabbt tar en till stadens centrum. Fler odlingslotter kanske kommer att bli en nödvändighet i framtiden pga. stora samhällsomvandlingar, 2030 kommer Toyota bara tillverka elbilar. Även om teknisk utveckling kommer att ge resultat i form av minskade utsläpp och effektivare användning av resurser är tekniken ensam inte lösningen, det måste bli mer fokus på livsstilsförändringar. Bilen är ett problem i sig även om den är miljövänlig. Den tar för mycket mark i anspråk, det blir ökad trängsel och stadsbyggnaden kommer att fortsätta planeras utifrån bilens krav i första hand och från fotgängares och cyklisters behov i andra hand. Allt blir mer individualistiskt, ett exempel på det är att det inte byggs gemensamma tvättstugor i nya hyreshus längre. Det pågår en polarisering i samhället. Alla kommer inte alltid att ha råd med en bil. Södertälje är en segregerad stad. En viktig fråga är hur ska vi knyta ihop den? Infrastrukturen skapar barriärer mellan områden. Ett förslag är att odla i mellanrummen. Kommunen borde göra en analys av vilka ytor som behövs för odling. Stadens impedimentsytor borde odlas upp. Användningen av dessa ytor för odling behöver inte vara en permanent användning utan det skulle kunna handla om provisorisk odling under 3, 5 eller 10 år. Miljonprogrammets strukturer är segregerande i sig. Det sker en hög omflyttning vilket försvårar uppbyggnaden av en stabil social struktur. Vi borde inte se områdena som färdigbyggda. Radhus kan fungera som komplement till exempel. Odlingsmöjligheter kan öka attraktionskraften samt förtydliga den rumsliga indelningen av offentliga-privata rum. Stadsodling som mötesplats ett sätt att utnyttja stadens mark mer optimalt. Ronna kan ha en egen skördefest istället för städdag. Dra in de gröna fingrarna i miljonprogrammen. Det vore intressant att studera vidare hur odling kan bidra till sysselsättning och rehabilitering. Det vore också intressant att veta mer om hur odling kan användas som sanering av förorenad mark.

9 Tips till kommunen Fundera över vilka verktyg som finns för att bevara värdefull jordbruksmark. Definiera mark i översiktsplanen för lantbruksmark och ekosystemtjänstproduktion. Se över samrådsprocessen. Hur kan kommunen utvidga samrådskretsen till att nå fler intressegrupper? Utveckla samverkan/debattforum inom LEADER-projektet. Matparker kan vara ett sätt att utveckla randzonen mellan stad och land.

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

~ Omställning Tranås ~

~ Omställning Tranås ~ ~ Omställning Tranås ~ Arbete med hållbar utveckling i Tranås och Sommenbygd Förstudie hösten 2011 Hypotes Vi tror att det finns många som arbetar med omställningsarbete men inte ser det i ett större sammanhang

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Göteborg behöver ett landmärke

Göteborg behöver ett landmärke Det nya Göteborg Göteborg behöver ett landmärke Längst ut på Bananpiren i Frihamnen ligger både det gamla och det nya Göteborgs mittpunkt. Här vill arkitekt Håkan Cullberg placera stadens nya landmärke:

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Verksamhetsplan för Gröna Liberaler i Västmanland

Verksamhetsplan för Gröna Liberaler i Västmanland 1 Verksamhetsplan för Gröna Liberaler i Västmanland I arbete för framtagande av planen har följande medverkat Alexandra Spillman, Örjan Rosell, Arne Kjellberg och Harriet Andersson. Karl-Erik Andersson

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

SMARTARE LOGISTIK Lokal mat på väg

SMARTARE LOGISTIK Lokal mat på väg SMARTARE LOGISTIK Lokal mat på väg 2 LOKAL MAT PÅ VÄG NORDANSMAK Det finns stora möjligheter att skapa smartare logistik för lokal mat Innehåll 4 Inledning 6 Bondens egen butik Hur behåller man sina kunder

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Projektet växer! ARKITEKTUR. Viktoria Ernstsson Caroline Pirotais. «En plats för att köpa, sälja, odla och smaka på närproducerad

Projektet växer! ARKITEKTUR. Viktoria Ernstsson Caroline Pirotais. «En plats för att köpa, sälja, odla och smaka på närproducerad Projektet växer! Viktoria Ernstsson Caroline Pirotais «En plats för att köpa, sälja, odla och smaka på närproducerad mat» ARKITEKTUR Masterprogram Design for Sustainable Development 2013/2014 TIDAHOLM

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Det började 2010-2011 i Hässelby

Det började 2010-2011 i Hässelby Det började 2010-2011 i Hässelby Initiativtagare: Projektpartners: Familjen Lindells koldioxidavtryck Topp-3: hälsosam och klimatsmart mat 1. Minska det onödiga matavfallet 2. Välj kött med omsorg och

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella emporia miljön i fokus det här kommer att bli en takpark i världsklass. louise lundberg, byggledare för emporias taklandskap Emporia gör plats för internationella butiker Vad händer just nu på Emporia?

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Maj 2015. Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu är det bevisat! Tjörn är bättre än Bahamas

Maj 2015. Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu är det bevisat! Tjörn är bättre än Bahamas Maj 2015 Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu lanserar vi ett nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! För tre år sedan startade de första, månatliga, digitala utskicken av Näringslivet på Tjörn.

Läs mer

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 LINKÖPING BO & SAMHÄLLSEXPO Hur får vi Linköping Linköpings att hänga samman? identitet Medborgardialog Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 Om medborgardialogen Medborgardialogmötet dokumenterades av

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Praktiska frågor och en introduktion till huvuduppgifterna på nästa uppslag. Fullständigt schema och presentation av föreläsningarna på sid 4-5.

Praktiska frågor och en introduktion till huvuduppgifterna på nästa uppslag. Fullständigt schema och presentation av föreläsningarna på sid 4-5. SNART BYGGER VI! På måndag den 19 juli drar sommarbrigaden igång på Västanforsgatan 21 i Malmö. Uppstartsintroduktionen börjar klockan 13.15 på byggplatsen, där vi också kommer att äta våra måltider och

Läs mer

Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar

Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Utveckling Nordost 2011-2013 Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Sveriges största EU-projekt inom stadsutveckling Bidra till hållbar

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality 1 Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 VARÖR HAR VI TRANSPORTER? örsta

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Matparkens Skolträdgård 2010

Matparkens Skolträdgård 2010 Matparkens Skolträdgård 2010 Slutrapport Svenska Lantbruksveckans fond Anslagsnummer: LVF-09/1 Bakgrund Matparken startade med syftet att bli en ny typ av grönt rum med möjlighet till flera olika verksamheter.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

»Storstad Linköping. Djurgårdens centrum Kommentarer på gestaltningsförslag. Robin Andersson Storstad Linköping

»Storstad Linköping. Djurgårdens centrum Kommentarer på gestaltningsförslag. Robin Andersson Storstad Linköping »Storstad Linköping Djurgårdens centrum Kommentarer på gestaltningsförslag Robin Andersson Storstad Linköping Innehåll Bakgrund... 2 Konceptet Djurgården... 3 Djurgårdens centrum... 4 Förslag... 5 Thorbjörnsson

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer