Naturinventering av detaljplaneområdet för Nedervetil centrum
|
|
- Amanda Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturinventering av detaljplaneområdet för Nedervetil centrum Mattias Kanckos September 2015
2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Material och metoder 2 3. Allmän beskrivning av området 3 4. Växtlighet 4 5. Fågelfaunan Flygekorre Fladdermöss Åkergroda Utter Övrig Fauna Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen Litteratur 20 Huvudsjövägen 411 GSM: Lappfors info@essnature.com Finland 1
3 1. Inledning Kronoby kommun har inlett processen med att revidera detaljplanen för Nedervetil centrum. Detaljplaneområdet utgörs av ett drygt 200 hektar stort område i Nedervetil i Kronoby kommun. Området är till stora delar redan kraftigt utbyggt. En detaljplan bör grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Till dessa undersökningar hör alltid en naturinventering av flora och fauna inom detaljplaneområdet. Målsättningen med naturinventeringen är att ge tillräckligt god kännedom om områdets naturvärden för att kunna bedöma detaljplanens inverkan på den biologiska mångfalden. 2. Material och metoder En naturinventering kan omfatta många olika artgrupper som kräver olika typer av inventeringsmetodik. Denna naturinventering i Nedervetil centrum omfattar en inventering av växter, häckande fåglar, flygekorre och fladdermöss. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper som en naturlig del vid en undersökning som denna och ger dessutom en mycket bra, allmän bild av naturen inom området. Växt- och naturtypsinventeringen utfördes den Målsättningen med inventeringen var att allmänt beskriva naturen i området, att eventuellt hitta utrotningshotade eller skyddsvärda växter och naturtyper enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen. Förutom de enligt lag skyddade naturtyperna noterades även lokalt sällsynta naturtyper som kan vara viktiga för den biologiska mångfalden eller som kan tänkas utgöra livsmiljö för hotade och skyddade arter. Inventering av häckande fåglar gjordes tre gånger under den optimala inventeringstidpunkten för fåglar (21.5, 28.5 och 13.6). Fågelinventeringen gjordes under den tidiga morgonen (kl ) då fåglarna sjunger som aktivast. Fåglarnas revir ritades in på kartor och jämfördes mellan de olika tillfällena. På så sätt fick man en uppfattning om det verkliga antalet häckande par. Denna naturinventering omfattar också en inventering av flygekorre. I lämpliga miljöer inventerades flygekorre genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd. I praktiken är det främst under stora granar och aspar som man hittar spillningen och dessa träd kontrollerades speciellt noggrannt. Inventeringen av flygekorre gjordes den Inventeringen av fladdermössen följer de rekommendationer som uppgjorts av chiropterologiska föreningen i Finland. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D240X). Fladdermusens läten bandades vid behov med en digital bandspelare. Arterna artbestämdes antingen i fält eller efteråt genom att analysera ljudupptagningar med ljudanalysprogrammen BatSound. I mån av möjlighet gjordes även synobservationer av fladdermössen eftersom flygmönster och jaktbeteende är i vissa fall viktiga för artbestämningen. Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under två nätter i juli och augusti. Inventeringen av fladdermössen gjordes den och Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under natten. Inventeringen gjordes endast under de kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 10 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. Inventeringen av fladdermössen gjordes till fots eller med cykel längs vägarna och hela området inventerades. Spår och direkta observationer av övriga däggdjur noterades givetvis också och finns omnämnda i texten. Naturinventeringen har i sin helhet gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature. 2
4 3. Allmän beskrivning av området Planeområdet ligger i centrum av Nedervetil i Kronoby kommun ca 20 km från Karleby stad. Området ligger till största delen mellan Perho å och Riksväg 13. Till området hör även ett större område, Salobacken, som ligger väster om riksväg 13 och norr om Backändavägen. Området är till allra största delen redan kraftigt utbyggt och stora enhetliga skogsområden finns inte i området. Förutom bebyggelse, service och vägnät finns det inom planeområdet flera mindre åkerlappar som ännu är i aktivt bruk. Mest enhetlig skog finns i den norra delen av Salobacken och strax norr om Forskansvägen. Områdets små skogsfragment är väldigt omväxlande och varierar från kalytor och unga plantskogar till små områden med äldre barrskogar. Den värdefullaste naturen i området utgörs av Perho å och dess forsar, men eftersom detaljplanen inte kommer att inverka på själva ån finns det ingen närmare beskrivning av Perho å och dess naturvärden i denna rapport. Bild 1. Översiktskarta över inventeringsområdet. 3
5 4. Växtlighet Växtligheten och naturtyperna inom det inventerade området redovisas i olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. För tydlighetens skull uppdelas området vid presentationen i två olika delområden. Figurernas nummer avser numreringen på kartorna över delområdena. Delområde A. Nedervetil södra Figur A årig grandominerad barrblandskog med rätt stort inslag av tall (Pinus sylvestris). I trädskiktet påträffas även mycket asp (Populus tremula). Flera av asparna är grova och fulla med bohål. I buskskiktet förekommer lite gran (Picea abies) och rönn (Sorbus aucuparia). I fältskiktet växer ekorrbär (Maianthemum bifolium), blåbär (Vaccinium myrtillus), vårfryle (Luzula pilosa), lingon (Vaccinium vitis-idaea), skogsstjärna (Trientalis europaea), linnea (Linnea borealis), ekbräken (Gymnocarpium dryopteris) och skogsbräken (Dryopteris carthusiana). Skogstypen är frisk moskog (MT). I figuren förekommer flygekorre. Figur A.2. Ca 60-årig björkdominerad blandskog med vårtbjörk (Betula pendula), asp (Populus tremula) och enstaka tallar (Pinus sylvestris). I buskskiktet förekommer rönn (Sorbus aucuparia), gran (Picea abies) och hägg (Prunus padus). I fältskiktet dominerar skogsstjärna (Trientalis europaea), älggräs (Filipendula ulmaria), ormbär (Paris quadrifolia), brännässla (Urtica dioica) och flädervänderot (Valeriana sambucifolia). Figuren är utdikad. 4
6 Figur A.3. Över 80-årig, lundartad och grandominerad blandskog med mycket rikligt med asp (Populus tremula) samt grova tallar (Pinus sylvestris) i trädskiktet. I trädskiktet förekommer en del vårtbjörkar (Betula pendula). Som ett underskikt och i buskskiktet förekommer rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I figuren förekommer en hel del dött virke. I fältskiktet dominerar ekbräken (Gymnocarpium dryopteris), harsyra (Oxalis acetosella) och ekorrbär (Maianthemum bifolium). I figuren förekommer flygekorre. Bild 2. Gammal lundartad granskog i figur A.3 med förekomst av flygekorre. Figur A.4. Gammal åkermark som är helt igenvuxen med videbuskar (Salix sp.) och enstaka ca 20-åriga björkar (Betula sp.). Fältskiktet är mycket frodigt med skogsbräken (Dryopteris carthusiana), flädervänderot (Valeriana sambucifolia), skogsstjärna (Trientalis europaea), åkerbär (Rubus arcticus), kärrviol (Viola palustris), hallon (Rubus idaeus), skogsfräken (Equisetum sylvaticum), älggräs (Filipendula ulmaria), borsttistel (Cirsium helenioides), duntrave (Epilobium angustifolium), brunrör (Calamagrostis purpurea) och kråkklöver (Potentilla palustris). Figuren är försumpad och utdikad. Figur A.5. Ny kalyta som ännu inte planterats. En hel del lövsly på kommande. I fältskiktet dominerar kruståtel (Deschampsia flexuosa), duntrave (Epilobium angustifolium), hallon (Rubus idaeus), ekbräken (Gymnocarpium dryopteris), blåbär (Vaccinium myrtillus), ängskovall (Melampyrym pratense), vårfryle (Luzula pilosa) och toppdån (Galeopsis bifida). 5
7 Figur A.6. Ca 10-årig, mycket tät tallplantskog som är helt överväxt med björk (Betula sp.), gran (Picea abies) och rönn (Sorbus aucuparia). I fältskiktet påträffas bl.a. skogsstjärna (Trientalis europaea), lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), kruståtel (Deschampsia flexuosa), ängskovall (Melampyrum pratense), ekorrbär (Maianthemum bifolium), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), skogskovall (Melampyrum sylvaticum) och duntrave (Epilobium angustifolium). Skogstypen är frisk moskog (MT). Bild 3. Ca 10-årig tät plantering i figur A.6. Figur A.7. Över 80-årig tallskog med stort inslag av gran (Picea abies) och lite björk (Betula sp.) i trädskiktet. I buskskiktet växer lite björk (Betula sp.), asp (Populus tremula) och gran (Picea abies). I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), ängskovall (Melampyrum pratense), vårfryle (Luzula pilosa) och blåbär (Vaccinium myrtillus). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur A.8. En smal skogsbård mellan åkern och skidspåret, som består av en ogallrad och tät 80-årig grandominerad blandskog. I öster finns ett stort inslag av björk (Betula sp.) i trädskiktet. I fältskiktet dominerar blåbär (Vaccinium myrtillus), skogskovall (Melampyrum sylvaticum), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), ekorrbär (Maianthemum bifolium) och lingon (Vaccinium vitis-idaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur A.9. En mycket varierande figur utan enhetlig skog. I trädskiktet finns flera mycket grova och gamla, över 100-åriga granar (Picea abies) och tallar (Pinus sylvestris). I största delen av figuren finns dock en ca 40-årig, ogallrad och tät lövblandskog med bl.a. björkar (Betula sp.), gråalar (Alnus incana) och rönnar (Sorbus aucuparia). Figuren är eventuellt delvis gammal ängsmark och fältskiktet är starkt kulturpåverkat och frodigt. Arter som dominerar är bl.a. hallon (Rubus idaeus), brännässla (Urtica dioica), älggräs (Filipendula ulmaria), duntrave (Epilobium angustifolium), hundfloka (Anthriscus sylvestris), 6
8 flädervänderot (Valeriana sambucifolia), smörblomma (Ranunculus acris), borsttistel (Cirsium helenioides) och gräsväxtlighet. I figuren finns även öppna områden utan trädskikt och i figuren torde ha funnits ett sågverk och flera små äldre byggnader finns. I figuren finns två mycket stora granar som kunde bevaras, under en av granarna fanns även lite spillning av flygekorre. Granarnas koordinater är (KKJ27: och ) Figur A.10. Ca 60-årig tät lövblandskog. I trädskiktet växer asp (Populus tremula) och glasbjörk (Betula sp.). I trädskiktet förekommer även enstaka granar (Picea abies). Buskskiktet är tätt och här växer bl.a. hägg (Prunus padus), rönn (Sorbus aucuparia) och t.o.m. lönn (Acer platanoides). I fältskiktet växer borsttistel (Cirsium helenioides), gullris (Solidago virgaurea), lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), duntrave (Epilobium angustifolium), älggräs (Filipendula ulmaria), harsyra (Oxalis acetosella) och brännässla (Urtica dioica). Figur A.11. Ett litet område med en mycket stor aspklon med många riktigt grova aspar (Populus tremula). I aspdungen finns mycket hålträd, högstubbar och dött virke. Området har stor betydelse för den biologiska mångfalden och bör sparas. Fältskiktet är här lundartat med bl.a. harsyra (Oxalis acetosella), brännässla (Urtica dioica), ormbär (Paris quadrifolia), gullris (Solidago virgaurea), ekbräken (Gymnocarpium dryopteris), hultbräken (Phegopteris connectilis) och älggräs (Filipendula ulmaria). Bild 4. Ett litet värdefullt område med stora och grova aspar i figur A.11. 7
9 Figur A.12. Nyligen kraftigt gallrad och plockhuggen, lundartad och grandominerad ca 80- årig barrblandskog. I trädskiktet finns ett inslag av tall (Pinus sylvestris) samt lite björk (Betula sp.). Speciellt vid åkanten växer flera mycket gamla och grova, över 100-åriga tallar (Pinus sylvestris) med sköldbark. Vissa av granarna (Picea abies) är också mycket grova. I buskskiktet förekommer sparsamt med gran (Picea abies). I fältskiktet växer lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), harsyra (Oxalis acetosella), skogsstjärna (Trientalis europaea), skogsbräken (Dryopteris carthusiana) och ekorrbär (Maianthemum bifolium). Skogstypen är frisk moskog (MT). Bild 5. Kraftigt gallrad och plockhuggen gammal barrblandskog i A.12. Figur A.13. Gallrad 80-årig tallskog. I trädskiktet finns även ett rätt stort inslag av gran (Picea abies) och vårtbjörk (Betula pendula), ställvis är skogen mera som en talldominerad blandskog. Som ett underskikt och i buskskiktet förekommer mycket rikligt med björk (Betula sp.), gran (Picea abies) och rönn (Sorbus aucuparia). I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), vårfryle (Luzula pilosa) och blåbär (Vaccinium myrtillus). På de fuktigare partierna påträffas även getpors (Ledum palustre), hjortron (Rubus chamaemorus), trådtåg (Juncus filiformis) och tuvull (Eriophorum vaginatum). I dikena förekommer även rikligt med missne (Calla palustris). Skogstypen är frisk moskog (MT). Stora delar av figuren är försumpad och utdikad. Figur A.14. Ca 3-årig höglagd granplantering med mycket lövsly. I fältskiktet dominerar hallon (Rubus idaeus), duntrave (Epilobium angustifolium), åkerfräken (Equisetum arvense), grässtjärnblomma (Stellaria gramineum), blåbär (Vaccinium myrtillus), gråstarr (Carex canescens) och trådtåg (Juncus filiformis). 8
10 Delområde B. Nedervetil norra Figur B.1. Ca 50-årig talldominerad blandskog. I trädskiktet förekommer ett stort inslag av gran (Picea abies) och björk (Betula sp.) samt lite asp (Populus tremula). I buskskiktet förekommer lite gran (Picea abies) och rönn (Sorbus aucuparia). I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), ekorrbär (Maianthemum bifolium), harsyra (Oxalis acetosella), vårfryle (Luzula pilosa), ekbräken (Gymnocarpium dryopteris), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), hallon (Rubus idaeus) och skogsstjärna (Trientalis europaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figuren har tidigare fungerat som skogsbete eftersom det fanns gammal taggtråd i figuren. Figur B.2. Närmare 70-årig lundartad granskog. I trädskiktet förekommer en del överståndare av grövre granar (Picea abies). I trädskiktet förekommer även ett inslag av tall (Pinus sylvestris) samt sparsamt med björk (Betula sp.). I buskskiktet växer lite gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas harsyra (Oxalis acetosella), blåbär (Vaccinium myrtillus), skogsstjärna (Trientalis europaea) och ekbräken (Gymnocarpium dryopteris). Figuren utgörs delvis i öster intill vägen av en gammal övervuxen avstjälpningsplats. På denna plats finns mera lövträd, bl.a. en del trädformiga sälgar (Salix caprea) samt gråalar (Alnus incana), häggar (Prunus padus), björkar (Betula sp.) och tallar (Pinus sylvestris). Här växer i fältskiktet bl.a. hallon 9
11 (Rubus idaeus), hundfloka (Anthriscus sylvestris), röda vinbär (Ribes spicatum), ekorrbär (Maianthemum bifolium) och brännässla (Urtica dioica). Figur B.3. Ca 40-årig renodlad tallskog. I trädskiktet förekommer enbart tall (Pinus sylvestris). Som ett underskikt förekommer lite björk (Betula sp.) och gran (Picea abies). I buskskiktet växer lite gran (Picea abies) och enris (Juniperus communis). I fältskiktet dominerar blåbär (Vaccinium myrtillus), linnea (Linnea borealis) och lingon (Vaccinium vitisidaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur B.4. Ny kalyta planterad med tall. Plantorna endast ca 1-2 åriga. På planteringen växer mycket lövsly. I fältskiktet växer hallon (Rubus idaeus), duntrave (Epilobium angustifolium), kruståtel (Deschampsia flexuosa), blåbär (Vaccinium myrtillus), trådtåg (Juncus filiformis) och ängskovall (Melampyrum pratense). Figur B årig talldominerad barrblandskog med stort inslag av gran (Picea abies) i trädskiktet. I buskskiktet växer lite rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas blåbär (Vaccinium myrtillus), skogsstjärna (Trientalis europaea), ekorrbär (Maianthemum bifolium), vårfryle (Luzula pilosa) och lingon (Vaccinium vitis-idaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur B årig grandominerad blandskog med björk (Betula sp.) och tall (Pinus sylvestris) i trädskiktet. I buskskiktet växer en del gran (Picea abies) och enris (Juniperus communis). I fältskiktet påträffas blåbär (Vaccinium myrtillus), harsyra (Oxalis acetosella) och ekbräken (Gymnocarpium dryopteris). Mycket bred och stor stengärdsgård i Salobacken. Skogstypen är frisk moskog (MT). Bild 6. Ung tallplantering som är helt överväxt med lövbuskage i figur B.8. 10
12 Figur B.7. Gammal åkermark som beskogats för länge sedan. Här växer nu en 40-årig björkskog. Som ett underskikt förekommer rätt rikligt med gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas hallon (Rubus idaeus), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), åkerbär (Rubus arcticus), kärrviol (Viola palustris) och hallon (Rubus idaeus). Figuren är rätt kraftigt försumpad och utdikad. Ställvis finns även små skogsfragment som inte tidigare varit åker. Figur B.8. Ca 8-årig tallplantering som är helt överväxt med ett 3 meter högt skikt av glasbjörk (Betula pubescens) och gråal (Alnus incana). I fältskiktet dominerar blomsterlupin (Lupinus polyphyllos), skogspipa (Angelica sylvestris), kråkvicker (Vicia cracca), ängskavle (Alopecurus pratensis), ängsgröe (Poa pratensis), smörblomma (Ranunculus acris), älggräs (Filipendula ulmaria), rölleka (Achillea millefolium), kärrviol (Viola palustris), borsttistel (Cirsium helenioides), ängsklocka (Campanula rotundifolia) och duntrave (Epilobium angustifolium). Figur B.9. Ca 40-årig lövblandskog med asp (Populus tremula), björk (Betula sp.) och gråal (Alnus incana). Närmare åkanten växer enstaka riktigt grova aspar (Populus tremula). Som ett underskikt växer rikligt med hägg (Prunus padus) och rönn (Sorbus aucuparia) samt enstaka granar (Picea abies). I fältskiktet dominerar kärrviol (Viola palustris), majbräken (Aythyrium filix-femina), strandlysing (Lysimachia vulgaris), åkerfräken (Equisetum arvense), flädervänderot (Valeriana sambucifolia), hallon (Rubus idaeus), skogspipa (Angelica sylvestris) och liljekonvalj (Convallaria majalis). Figuren är delvis gammal åkermark. Bild 7. Ca 40-årig tät lövblandskog i figur B.9. 11
13 5. Fågelfaunan Inventeringsområdet utgörs av ett flera hundra hektar stort, till största delen utbyggt område och det är praktiskt svårt att inventera häckande fåglar heltäckande på gårdsplanerna och kring husen. Inventeringen gjordes dock inom hela planeområdet under tre långa morgnar i maj-juni och ger en mycket bra och tillförlitlig bild av fågelfaunan i området. Förutom av de vanliga arterna, lövsångare och bofink domineras fågelfaunan av arter som gärna häckar kring bebyggelse såsom pilfink, gråsparv, grönfink, sädesärla, grå flugsnappare samt holk- och hålhäckande arter såsom svartvit flugsnappare, blåmes och talgmes. Inom planeområdet finns också rätt mycket frodig, ung lövskog och dessa miljöer lämpar sig för bl.a. trädgårdssångaren som förekom mycket allmänt i området (7 par). Anmärkningsvärt är också det relativt stora antalet rosenfinkar (5 par) som förekom i området. Rosenfink räknas numera som en nära hotad art (NT) enligt klassificeringen av utrotningshotade arter, eftersom stammen har minskat i Finland. Den är dock inte speciellt krävande vad det gäller häckningsbiotop. Av de utrotningshotade arterna förekom förutom rosenfinken endast göktyta (VU) och drillsnäppa (NT). Göktytan häckade på norra sidan av Perho å vid Tast i närheten av Vehkakoski. Göktytan häckar i holk eller bohål och den exakta häckningsplatsen är mycket svår att fastställa i en dylik undersökning och det är även möjligt att häckningsplatsen låg utanför planeområdet. Drillsnäppan häckade också inom planeområdet med två par. Båda paren fanns i anslutning till Perho å, men den exakta häckningsplatsen är svår att fastställa och hittades inte. Häckningsplatsen ligger dock ofta alldeles intill stranden. Sammanlagt påträffades 46 olika häckande arter, men endast tre arter (rosenfink, göktyta och drillsnäppa) som räknas som utrotningshotade. I tabell 1 på sid 13 finns en förteckning över de påträffade arterna och deras förekomst. Det inventerade områdets betydelse för fågelfaunan är ganska litet och en stor av de arter som förekommer i området är sådana som anpassar sig väl till bebyggelse. 12
14 Tabell 1. Fågelarter som påträffades häckande på inventeringsområdet Art Anmärkning Hotgrad Björktrast Turdus pilaris Allmän Blåmes Parus caeruleus Allmän Bofink Fringilla coelebs Allmän Buskskvätta Saxicola rubetra 1 par vid Pelostranden Domherre Pyrrhyla pyrrhyla Åtminstone 4 par Drillsnäppa Actitis hypoleucus Åtminstone 2 häckande par längs Perho å NT Fasan Phasianus colchicus Ett par torde ha häckat vid Tast Fiskmås Larus canus Flera häckande par på stenar i Perho, samt på en sten vid en åker i Tast Gransångare Phylloscopus collybita 2 par i granskogarna vid Klockarbacken och Salobacken Grå flugsnappare Muscicapa striata Allmän Gråsparv Passer domesticus Allmän (stor koloni vid skolan) Grönfink Carduelis chloris Allmän Grönsiska Carduelis spinus Allmän Gulsparv Emberiza citrinella Allmän Göktyta Jynx torquilla 1 häckande par på norra sidan av Perho å VU Hussvala Delichon urbica Flera par häckande vid bl.a. sportplan, brandstationen och vid Cafe 13. Järnsparv Prunella modularis Allmän Kaja Corvus monedula Allmän Koltrast Turdus merula Allmän Kråka Corvus corone cornix Allmän Kungsfågel Regulus regulus Åtminstone 2 par i barrskogen vid Salobacken och Klockarsbacken Ladusvala Hirundo rustica Åtminstone 2 häckande par (Slottesforsen samt vid såg på Pelostranden Lövsångare Phylloscopus trochilus Allmän Näktergal Luscinia luscinia 1 sjungande ex 28.5 vid Kyrkgölen (figur B.9). Torde inte häcka. Nötkråka Nucifraga caryocatactes 2 exemplar noterades vid Gillesstugan i augusti. Oklart om de häckar. Nötskrika Garrulus glandarius 1 par vid Salobacken Pilfink Passer montanus Allmän Ringduva Columba palumbus Allmän Rosenfink Carpodacus erythrinus 5 par (2-3 par vid Salobacken, 1 par vid NT Ollisbacka, 1 par vid Tast) Rödhake Erithacus rubecula Allmän Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Åtminstone 5 par Rödvingetrast Turdus iliacus Allmän Skata Pica pica Allmän Stare Sturnus vulgaris Åtminstone 2 häckande par vid Tast Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Allmän Sädesärla Motacilla alba Allmän Sävsparv Emberiza schoeniclus Åtminstone 2 par längs Perho å (Pelo bron och sportplan) Talgmes Parus major Allmän Taltrast Turdus philomelos Allmän Tamduva Columba livia domestica Allmän Tornseglare Apus apus Allmän Trädgårdssångare Sylvia borin Allmän Trädkrypare Certhia familiaris 1 par norr om Perho å (figur A.13) Trädpiplärka Anthus trivialis Allmän Törnsångare Sylvia communis 2 par (Salobacken och skolan) Ärtsångare Sylvia curruca Minst 4 par 13
15 6. Flygekorre Flygekorren räknas som en sårbar art (VU) enligt den nyaste klassificeringen av våra utrotningshotade arter och den finns även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga artens föröknings- och rastplatser. Inom det inventerade området påträffades spår av flygekorre på två olika ställen; vid Salobacken och vid Klockarbacken. På båda ställena kunde man också lokalisera ett eller flera boträd. Observationerna av flygekorre framgår av bild 8 och 9. Vid Klockarbacken påträffades spår av flygekorre i figurerna A.1 och A.3. Dessutom hittades lite spår under en enda gran intill Perho å vid Gillestugan i figur A.9, men denna observation torde utgöra samma revir som vid Klockarbacken. Vid Klockarbacken finns en förstklassig biotop för flygekorre i och med att där finns en gammal granskog med stort inslag av aspar. Flera av asparna har håligheter och hela fyra säkra boträd kunde lokaliseras på ett ganska begränsat område. Två aspar med hål finns väster om Klockarbackavägen. Koordinater för dessa boträd är; KKJ och Även i den östra sluttningen av Klockarbacken fanns två aspar med hål och där fanns det rikligt med spillning under hålet. Båda asparna utgör således rast- och förökningsplatser för flygekorre. Dessa aspars koordinater är (KKJ27); och Bild 8. Flygekorrens revir vid Klockarbacken i Nedervetil. 14
16 I Salobacken hittades enstaka spillningskorn under några granar i den äldre granskogen i figur B.2. Trots att området söktes igenom mycket noggrant hittades inget boträd i denna figur och inte heller inom hela planeområdet. Inventeringen av flygekorre utvidgades då till ett större område och ett bebott risbo för flygekorren hittades strax söder om Salobacken. Risboets koordinater är (KKJ27: ). Hela detta område söder om planeområdet utgörs också av en mycket lämplig biotop för flygekorre, d.v.s. ett område med gammal barrblandskog med inslag av lövträd. Det lämpliga området fortsätter sedan ännu längre mot sydväst. Bild 9. Flygekorrens revir vid Salobacken i Nedervetil. 15
17 7. Fladdermöss Inom planeområdet förekommer fladdermöss, men förhållandes fåtaligt jämfört med andra liknande områden och endast en art påträffades, nämligen nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Förutom observationer av jagande fladdermöss hittades också en rast- och förökningsplats för nordisk fladdermus. I ett obebott äldre hus vid Murik på Måsabackavägen kunde man observera att fladdermössen for in under taket på husets södra gavel. Detta hus utgör därmed en rast- och förökningsplats för fladdermöss och är skyddad enligt lag. Observationer av fladdermöss framgår av bild 10. Under det första inventeringstillfället den observerades fem fladdermöss, två observationer vid Klockarbacken, en vid Tast bro, en vid en bondgård på Ollisbacka och så observerades fladdermössen vid huset på Måsabackavägen. Vid det andra tillfället den 30.8 observerades fyra nordiska fladdermöss. En fladdermus jagade mycket aktivt vid simstranden nära sportplanen, två flög i närheten vid bron i Tast och en fladdermus jagade aktivt på norra sidan av Perho å. Något anmärkningsvärt påträffades inga fladdermöss i planeområdets norra del varken vid Salobacken eller Pelostranden. Bild. 10. Observationer av fladdermöss på planeområdet. 16
18 8. Åkergroda Åkergrodan (Rana arvalis) finns liksom flygekorren även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Åkergrodan är tämligen vanlig i de flesta sjöar i Österbotten. Alla grodarter i Finland är också fridlysta. Inom planeområdet förekommer inga sådana livsmiljöer som skulle kunna utgöra rast- och förökningsplats för åkergroda. Perho å är som ett snabbt strömmande vatten inte lämpligt som lekplats för åkergrodan. Ingen skild inventering av åkergroda gjordes och behöver heller inte göras. 9. Utter Utter (Lutra lutra) finns liksom flygekorren och åkergrodan även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Uttern har blivit tämligen vanlig i de flesta sjöar, åar och vattendrag i Österbotten. Den förekommer numera också vid havet. Uttern är i Finland också fridlyst. Denna naturinventering omfattar ingen skild inventering av utter. Utter förekommer dock med största sannolikhet inom planeområdet i anslutning till Perho å. Inom planeområdet förekommer dock inga kända rast- eller förökningsplatser för uttern. Detaljplanen kommer inte att inverka på Perho å och därför kommer det heller inte att uppstå några negativa effekter på uttern. 10. Övrig fauna Under inventeringen observerades i planeområdet ekorre (Sciurus vulgaris), men i övrigt gjordes inga observationer av däggdjur, varken spår eller spillning. I området torde dock åtminstone tidvis förekomma antagligen samtliga i Finland vanliga däggdjursarter. 17
19 11. Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen Inom det inventerade området finns inga naturtyper som är skyddade enligt naturskyddslagen, vattenlagen eller skogslagen. Inom planeområdet påträffades dock flygekorre på tre platser och dessa platser bör beaktas vid planläggningen av området. Därtill hittades en rast- och förökningsplats för fladdermöss. Intill Perho å finns också en liten aspdunge som man rekommenderar att skyddas. Dessutom fanns två mycket grova granar strax norr om Gillesstugan samt en stor ek intill Nedervetil skola som bör bevaras. Slutligen finns vid Salobacken en åker som omgärdas på västra sidan av en mycket stor stengärdsgård som också kunde bevaras. Rekommendationerna för detaljplanen framgår av bilderna 11 och 12 på sida 19. Tabell 1. Rekommendationer för områdets detaljplanering. Figur Orsak Anmärkning 1 Förekomst av flygekorre. Två boträd med koordinaterna: KKJ och Förekomst av flygekorre. Två boträd med koordinaterna: KKJ och Två mycket grova och stora granar mellan Gillestugan och Perho å. Koordinater: KKJ27: och Bevaras obebyggt. Skogen får ej avverkas. Bevaras obebyggt. Skogen får ej avverkas. Träden sparas. 4 Liten aspdunge med flera grova och ståtliga aspar Bevaras obebyggt. Skogen får ej avverkas. 5 Stor och vacker ek vid Nedervetil skola Trädet sparas. 6 Rast- och förökningsplats för nordisk fladdermus. Byggnaden får inte rivas 7 Mycket bred och stor stengärdsgård vid Salobacken Stengärdsgården kunde bevaras som kulturobjekt 8 Förekomst av flygekorre. Inga boträd Kalavverkning av hela figuren bör undvikas. Plockhuggning tillåten samt planering av enstaka tomter kan tillåtas. 18
20 Bild 11. Skyddade objekt i den södra delen av området. Bild 12. Skyddade objekt i den norra delen av området. 19
21 12. Litteratur Kuusipalo, J Suomen metsätyypit. Kirjayhtymä OY. 145 s. Laine, J. & Vasander, H Suotyypit ja niiden tunnistaminen. Metsäkustannus OY. 110 s. Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s. SLTY. Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:n suositus lepakkokartoituksista luontokartoittajille, tilaajille ja viranomaisille ( (2011). at < Söderman, T Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi. Ympäristöopas S. 20
Naturinventering av detaljplaneområdet för Vikarholmen i Larsmo kommun
Naturinventering av detaljplaneområdet för Vikarholmen i Larsmo kommun Mattias Kanckos September 2015 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning 1.
Läs merNaturinventering av detaljplaneområdet för Vikarholmen i Larsmo kommun
Naturinventering av detaljplaneområdet för Vikarholmen i Larsmo kommun Mattias Kanckos Augusti 2016 Naturstigen 12 GSM: 050-5939536 68810 Ytteresse info@essnature.com Finland Innehållsförteckning 1. Inledning
Läs merNaturinventering av ett skogsområde i närheten av Kållby industriområde i Pedersöre kommun
Naturinventering av ett skogsområde i närheten av Kållby industriområde i Pedersöre kommun Mattias Kanckos Augusti 2016 Naturstigen 12 GSM: 050-5939536 68810 Ytteresse info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Läs merNaturinventering av detaljplaneområdet för Lilla Tjuvören i Larsmo kommun
Naturinventering av detaljplaneområdet för Lilla Tjuvören i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2014 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Läs merNaturinventering av Risöhäll detaljplaneområde i Larsmo
Bilaga 3 Naturinventering av Risöhäll detaljplaneområde i Larsmo Mattias Kanckos Juni 2012 Innehållsförteckning Skolbackavägen 70 GSM: 050-5939536 68830 Bäckby info@essnature.com Finland 1. Inledning 2
Läs merNaturinventering av Murmästar detaljplaneområde i Bosund, Larsmo
Naturinventering av Murmästar detaljplaneområde i Bosund, Larsmo Mattias Kanckos Juni 2012 Innehållsförteckning Skolbackavägen 70 GSM: 050-5939536 68830 Bäckby info@essnature.com Finland 1. Inledning 2
Läs merNaturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2013 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Läs merNaturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun Mattias Kanckos December 2014 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Läs merNaturinventering av delgeneralplaneområdet för Fagernäs i Larsmo kommun
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Fagernäs i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Material och metoder 2 3. Allmän beskrivning av området 3 4.
Läs merNaturinventering av delgeneralplaneområdet för Västerby i Larsmo kommun
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Västerby i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2013 Innehållsförteckning Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland 1.
Läs merHolm detaljplan. Komplettering av naturinventeringen vid Västerviken i Larsmo kommun. Mattias Kanckos Augusti 2017
Holm detaljplan Komplettering av naturinventeringen vid Västerviken i Larsmo kommun Mattias Kanckos Augusti 2017 Naturstigen 12 GSM: 050-5939536 68810 Ytteresse info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Läs merNaturinventering av Bosund delgeneralplaneområde i Larsmo kommun
Naturinventering av Bosund delgeneralplaneområde i Larsmo kommun Mattias Kanckos Augusti 2017 Naturstigen 12 GSM: 050-5939536 68810 Ytteresse info@essnature.com Finland Innehållsförteckning 1. Inledning
Läs merBävern utrotades från Sverige i slutet av
En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.
Läs merNaturinventering av detaljplaneområdet för Storklubb i Ytteresse
Naturinventering av detaljplaneområdet för Storklubb i Ytteresse Mattias Kanckos September 2015 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning 1. Inledning
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs merBESKRIVNING AV DETALJPLAN ARBETSPLATSOMRÅDET VID TOPPARBACKEN FÖRLÄNGNING AV TOPPARBACKSVÄGEN
BESKRIVNING AV DETALJPLAN ARBETSPLATSOMRÅDET VID TOPPARBACKEN FÖRLÄNGNING AV TOPPARBACKSVÄGEN 2 BESKRIVNING AV DETALJPLAN GATUOMRÅDE I STADSDEL 295 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter
Läs merInfo om Herbariet 2015
Info om Herbariet 2015 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med
Läs merEn översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014
En översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014 Gamla åfåran Utförd av Biolog Jens Hansen, Järvsö för Ovanåkers kommun genom Fiskevårdstjänst-Peter
Läs merDjurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala
Djurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala Inventeringen är utförd av Ann-Kristin Johansson Fil.mag. i biologi och kemi Genom firman Ankis tur och natur (FO-nummer: 2135103-7) Foton:
Läs merRapport Gruvstadsparken, Kiruna stad
Gruvstadsparken Kiruna 1 (11) Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Sundsvall 2008-10-28 Reviderad 2008-11-03 Projektnamn: Gruvstadsparken Uppdragsnummer: 218629 Tyréns AB Infra Nord Granskad av Andreas
Läs merArtlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012
Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Omslagsfoto, sid 1 Knölsvan. Foto Thomas Larsson
Läs merRapport fågelinventering Dalen
2013 Rapport fågelinventering Dalen På uppdrag av Kungälv energi AB Malin Undin Grouseexpiditions 2013-08-28 Granskad av Martin Rydberg Hedén Innehåll Syfte och sammandrag... 3 Metod och genomförande...
Läs merRingmärkningen vid Tåkern 2005
Vingspegeln 25 (2006) Ringmärkningen vid Tåkern 2005 Lars Gezelius Årets märksiffror blev något över genomsnittet för stationens 41:åriga ringmärkningshistoria. Det blev två ny märkarter, liksom flera
Läs merRAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN
TORSBY KOMMUN Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER 13006646 INTERNGRANSKAT SWECO ENVIRONMENT AB KIRSI JOKINEN, INVENTERING, BEDÖMNINGAR OCH ANNELI NILSSON,
Läs merDjurinventering för uppdatering av en delgeneralplan för Kalmarnäs, Jomala
Djurinventering för uppdatering av en delgeneralplan för Kalmarnäs, Jomala Storskrake (Mergus merganser) vid södra udden. Inventeringen är utförd av Ann-Kristin Johansson Fil. mag. I biologi och kemi Genom
Läs merFenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer
Fenologimanual instruktioner för växtfenologiska observationer Introduktion Svenska fenologinätverket samlar in observationer av naturens kalender via hemsidan www.naturenskalender.se, appen Naturens kalender
Läs merFågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun
Fågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-04 Version:
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merMärkenkall vindkraftspark
OX2 AB Märkenkall vindkraftspark Komplettering av utredning av vegetation och naturtyper 2016 FCG DESIGN OCH PLANERING AB P29646P004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Utgångsdata och metoder... 2
Läs merStudiematerial och kunskapsmål för skogsbrukets naturvårdskort
1(5) Studiematerial och kunskapsmål för skogsbrukets naturvårdskort I kunskapsprovet för naturvårdskortet mäts kunskaperna i naturhänsyn vid drivnings- och skogsvårdsarbeten. Naturhänsyn i ekonomiskog
Läs merBildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans
Läs merUTREDNING AV HÄCKANDE FÅG- LAR I VINDKRAFTSPROJEKTET I TETOM
Mottagare Ilmatar Loviisa Oy Dokumenttyp Utredning av fågelbestånd Datum 28.1.2019 Referens 1510045839 UTREDNING AV HÄCKANDE FÅG- LAR I VINDKRAFTSPROJEKTET I TETOM Datum 28.1.2019 Skriven av Heli Lehvola
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs merInfo om Herbariet 2017
Info om Herbariet 2017 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med
Läs merI årskurs 8 arrangeras ett växtförhör där de 30 växterna ingår. Elever gör förhöret oberoende av hur många växter de samlat.
Ådalens skola Varför gör vi ett eget herbarium? Eleverna i åk 7 samlar växterna och gör ett eget herbarium för att öka artkännedomen om de vanligaste växterna i vår omgivning. Samtidigt underlättas inlärningen
Läs merInfo om Herbariet 2018
Info om Herbariet 2018 I det här häftet hittar du information om Herbariet. Mera info på skolans hemsida http://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora
Läs merFågelinventering vid Storfinnforsen
Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2017
CES-ringmärkningen vid Älviken 2017 Roger Mellroth & Thord Fransson Vårvärme i mars följdes av snö och blåst i april. Maj blev extremernas väder med riktigt kyliga nätter inledningsvis för att sedan växla
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Läs merNaturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Läs merFågelinventering för Västlänken i Göteborg. underlag till naturmiljöutredning
Fågelinventering för Västlänken i Göteborg Beställare: Stadsbyggnadkontoret, Göteborgs Stad, Emir Aganovic Konsult: Calluna AB Föfattare: åkan Andersson Rapporten bör citeras som: Andersson,. 2013. Inventering
Läs merInfo om Herbariet 2019
Info om Herbariet 2019 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merFågelfaunan i olika skogsmiljöer -
RAPPORT 2 23 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå Mats Forslund Skogsstyrelsen mars 23 Författare Mats Forslund, S Fullsta 7, 775 99 By Kyrkby Layout Barbro Fransson Papper brilliant
Läs merREVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun
REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun 2016-06-20 REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun KUND Karlstads kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sverige Box 117 651 04 Karlstad
Läs merRapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:
Läs mer(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07
värre en accelerering av denna utveckling och arten är nu nästan borta som häckfågel på Kullaberg. Totalt sett har det svenska beståndet hållit sig tämligen stabilt under de senaste åren (Lindström & Svensson
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merNATURVÄRDESINVENTERING OCH BEDÖMNING
NATURVÄRDESINVENTERING OCH BEDÖMNING VID FROSTVÄGEN, ALINGSÅS KOMMUN Dikeslånke (Callitriche stagnalis) Sida 2 Sammanfattning Alingsås kommun avser ta fram en detaljplan inför en eventuell exploatering
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs merNaturvärdesinventering inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult
Naturvärdesinventering inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult Innehåll Uppdraget 3 Metod 3 Beskrivning av inventeringsområdet 3 Naturvärdesinventering 4 Eftersök av grönvit nattviol 6 Fågelinventering 7
Läs merInventering av fåglar inom detaljplan för bostäder vid Torpagatan i Göteborgs kommun
Inventering av fåglar inom detaljplan för bostäder vid Torpagatan i Göteborgs kommun Datum: 2011-05-19 Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Emir Aganovic Projektledare: Marie Jakobi (Calluna AB) Inventeringar:
Läs merInventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb
1 Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli 2015 Oskarshamnsbygdens Fågelklubb Större Hackspett Dendropcopos major Foto; Jan Brenander 2
Läs merInventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Läs merInventering av fågelfaunan
Inventering av fågelfaunan vid Malmfjärden, och Olsan i Kalmar våren 2011 Olof Persson Kalmar kommun Inledning Under våren 2011 genomfördes en inventering av fåglar vid Malmfjärden, och den närliggande
Läs merFÅGLAR PÅ FREDRIKSDAL. MUSEER och TRÄDGÅRDAR. april - juni 2018
FÅGLAR PÅ FREDRIKSDAL MUSEER och TRÄDGÅRDAR april - juni 2018 Gustaf Persson 2 EN SAMMANSTÄLLNING ÖVER HÄCKANDE OCH ÖVRIGA FÅGELARTER OBSERVERADE PÅ FREDRIKSDAL MUSEER OCH TRÄDGÅRDAR APRIL JUNI 2018 Innehåll
Läs merInventering av fåglar i naturreservaten Ridösundbyholmsarkipelagen. åren 2009 och Inventering av fåglar inom projektet MIA 2009 och 2013
Dnr: 512-2376-13 Strandäng på Ridön Inventering av fåglar i naturreservaten Ridösundbyholmsarkipelagen samt Strömsholm, åren 2009 och 2013 Text: Erik Andersson Inventerare: Mikael Rhönnstad Bakgrund Varje
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2011
Södra nätgatan. Foto: Roger Mellroth. CES-ringmärkningen vid Älviken 211 Roger Mellroth & Thord Fransson Redan i slutet av november 211 var hela landet snöklätt. Vintern 21/211 blev liksom vintern 29/21
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Läs merLerums kommun Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt
Lerums kommun 2014-12-10 Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4 3.1 Naturvårdsintressanta arter...
Läs merVegetationsuppföljning ett år efter branden vid Altberget i Färnebofjärdens nationalpark
Peter Ståhl 2009-09-03 Vegetationsuppföljning ett år efter branden vid Altberget i Färnebofjärdens nationalpark I södra delen av Färnebofjärdens nationalpark genomfördes en naturvårdsbränning sensommaren
Läs merDET SOM VÄXER - EN LÄTTÖVERSKÅDLIG SAMMANFATTNING. DEL
A al, gråal liejbbe jb Alnus incana asp suhpe b Populus tremula B björk (glasbjörk och soahke g Betula pubescens och vårtbjörk) Betula pendula ~ Betula verrucosa björkticka sváhppa hp Piptoporus betulinus
Läs merTorupa flo, 6 maj. Omslag: Kornsparv, Peppinge, 4 maj
3 6 maj 2012 2 V i fick uppleva en ganska sen vår, utan vare sig tornseglare eller gök och med endast några få näktergalar. Vi brukar alltid se några specialarter på Fåglar på Österlens långhelger, men
Läs merRingmärkningen vid Tåkern 2010
Ringmärkningen vid Tåkern 21 Lars Gezelius ets summa på 3849 märkta fåglar är den sjunde högsta sedan starten 1964 och den högsta sedan 26. Det blev årsrekord för gråtrut och grönsiska. Bland ovanligheter
Läs merTätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,
Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)
PM 1 (6) 2018-06-18 Samhällsutvecklingskontoret Lars Rasmus Kaspersson, 0340-882 64 Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson, 0340-882 47 Kommunekolog Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv
Läs merGroddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.
Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24
Läs merRaseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009
Raseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009 Silvestris luontoselvitys oy 7.9.2009 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 2 (9) Sisältö 1. Allmänt...3 2. Beskrivningar av området
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merNaturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun
2013-07-11 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun Uppdrag och syfte På uppdrag av Turistgården i Töcksfors har Ecocom genomfört en sinventering i detaljplaneområdet
Läs merArtlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2018
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018 Roger Mellroth & Thord Fransson 2018 bjöd på en kall, snörik inledning och i april uppmättes köldrekord för senaste 30 åren på flera platser i Svealand. I inledningen
Läs merÖsterbottens landskapsplan Fågelinventering av Storträsket i Larsmo och Unjärv i Malax samt utlåtande över deras beteckning i landskapsplanen
Österbottens landskapsplan 2040 Fågelinventering av Storträsket i Larsmo och Unjärv i Malax samt utlåtande över deras beteckning i landskapsplanen Mattias Kanckos Juni 2017 Naturstigen 12 TEL: 050-5939536
Läs merPrinciper för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.
Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat
Läs merGodkänt dokument - Johanna Rosvall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
1 av 8 Trädinventering och okulär besiktning En inventering av träden enligt bifogad karta, har utförts under augusti månad 2016 av Cathrine Bernard och Anders Ohlsson Sjöberg. Området är beläget söder
Läs merKompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Kompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Kompletterande inventering inför detaljplan
Läs merEpifytiska växter i Sverige. Epiphytic vascular plants in Sweden
Epifytiska växter i Sverige Epiphytic vascular plants in Sweden Iwarsson, M. 2015. Epifytiska växter i Sverige. Fauna och Flora. 110: 26 40 Mattias Iwarsson (text & photo) Centrum för biologisk mångfald
Läs merNATURVÄRDESINVENTERING 2015
NATURVÄRDESINVENTERING 2015 Naturriddarna HB Uppdrag På uppdrag av Sweco AB, Bangårdsgatan 2, Box 553, 831 27 Östersund, utförde Naturriddarna HB en naturvärdesinventering av Vakthögen belägen nordväst
Läs merPM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta. NCC Roads AB Reviderad
PM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta NCC Roads AB 2014-10-08 Reviderad 2015-06-07 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box 703 75 107 24 Stockholm Org.nr: 556541-2532 Upplaga:
Läs merTorupa flo, 15 maj. Omslag: Steglits, Thyssells väg, 14 maj
12 15 maj 2011 2 Fyra dagars skådning på Österlen i mitten av maj det kan inte bli fel. Inte minst som dessa dagar bjöd på utmärkt väder (trots ett och annat mörkt moln på håll). Ja, i vissa stycken var
Läs merFågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre
Fågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre 2013-01-15. Arbetet är utfört av Bosse Säll på Rutilus ecokonsult AB under perioden
Läs merÖversiktlig naturinventering Vansta 3:1
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1 Inför detaljplaneläggning av området utfördes den 21 december 2017 ett platsbesök i området för att titta på de naturvärden som kan finnas. Vid besöket deltog Hanna
Läs merVerksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2014
Sammanfattning Verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2014 År 2014, det 27:e verksamhetsåret för Landsorts fågelstation, har gett fantastiska resultat. Detta blev det numerärt bästa
Läs merInventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014
Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom
Läs merNaturvärdesinventering område A söder om Kartåsen
Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merRingmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2017
Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2017 Ringing at Falsterbo Bird Observatory 2017 Meddelande nr. 316 från Falsterbo Fågelstation Lennart Karlsson & Sophie Ehnbom Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merDetaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merLinjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över
Läs merSkötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
Läs merInventeringsområdet omfattar i stort sett. Inventering av Kullabergs häckfåglar 2004. resultat samt populationsförändringar sedan 1974
/7 Inventering av Kullabergs häckfåglar 24 resultat samt populationsförändringar sedan 974 The breeding birds at Kullaberg in 24 results and population changes since 974 I Kullabygdens Ornitologiska Förenings
Läs merFÖRÄNDRINGAR I FLORAN EFTER KAL- HUGGNING OCH SKÄRMHUGGNING AV GRANSKOG PÅ BÖRDIGA TORVMARKER I SVERIGE PRELIMINÄRA RESULTAT
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut FÖRÄNDRINGAR I FLORAN EFTER KAL- HUGGNING OCH SKÄRMHUGGNING AV GRANSKOG PÅ BÖRDIGA TORVMARKER I SVERIGE PRELIMINÄRA RESULTAT Mats Hannerz OCH Björn Hånell Arbetsrapport
Läs merOm göken (Cuculus c. canorus L.)
Om göken. 5 Om göken (Cuculus c. canorus L.) Av ERNST WASENIUS. Först må nämnas något om gökens utbredning och liv. Av närmare tvåhundra kända gökarter förekommer i Finland endast en art - Cuculus c. canorus
Läs mer