Raseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009

Transkript

1 Raseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009 Silvestris luontoselvitys oy

2 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 2 (9) Sisältö 1. Allmänt Beskrivningar av området och rekommendationer för dem Resultat Arter/Artbestånd Hotade arter Särskilt skyddade och strikt skyddade arter Naturtyper Hotade naturarter Ekologiska korridorer Konsekvenser för Svartåns Natura 2000-område Källor...9 Bilaga 1: Artförteckningar Pärmbild: Utsikt från Forsbyvägen mot skolan (Billnäs skola) (EV) Inventerare: Esko Vuorinen Heikkigatan Karis gsm (0386) esko.vuorinen@silvestris.fi

3 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 3 (9) 1. Allmänt Denna naturinventering har gjorts i de södra områdena av Billnäs bruk som ligger i Raseborgs stad. Inventeringen är en komplettering till den naturinventering som gjordes år 2008 (Vuorinen 2008). Terrängarbetet för inventeringen utfördes samt rapporten skrevs av naturinventerare (sye) Esko Vuorinen från Silvestris naturinventering ab. Terrängkartläggningen för naturinventeringen gjordes Hela planområdet granskades då till fots. Metoderna för terrängarbetet var de samma som tillämpades i inventeringen Föremålet för inventeringen är ett cirka 11,6 hektar stort område som gränsar till området som inventerades år Området utgörs i huvudsak av åker. Avgränsningen av området framgår av karta Beskrivningar av området och rekommendationer för dem Inventeringsområdet har här beskrivits i 14 delområden (karta 1). För varje figur finns en kort beskrivning och en värdering som baseras på naturvärdena. Numreringen av områdena börjar här med nummer 59, då den i inventeringen år 2008 slutade med nr 58. I värdeklassificeringen har använts skalan 0-5 eller samma som i inventeringen 2008 (i rapporten från år 2008 ingår också en beskrivning av närmare kriterier för värdeklasserna). 5 Nationellt värdefullt. 4 Värdefullt på landskapsnivå. 3 Lokalt synnerligen värdefullt. 2 Lokalt värdefullt. 1 Ringa naturvärden. 0 Inga naturvärden. Om värdeklassificeringen är 2 eller mera beskrivs inom parentes efter siffran kort de viktigaste naturvärden som klassificeringen baserar sig på. En rekommendation för markanvändning har getts för områden vars värde klassificerats med minst 2. I rekommendationen ges både sådana rekommendationer som gäller planläggningen och förslag till skötsel av området trots att denna rapport inte är en egentlig skötselplan.

4 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 4 (9) Karta 1. Avgränsningen av inventeringsområdet har betecknats med en röd linje, delområdena med blått och det område som inventerades 2008 med röda prickar. Grundkarta: Lantmäteriverket tillstånd nr. 801/MML/09 Delområde 59 Forsbyvägen Vegetationen på vägkanten består av arter som är vanliga för vägkanter (kvickrot, blomsterlupin, fyrkantig johannisört, åkertistel, groblad, mjölktistel m.fl.) En trädrad har planterats mellan vägen och cykelvägen.

5 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 5 (9) Delområde 60 Åker Åker där det odlas spannmål. Delområde 61 Åkerholme En stenig åkerholme där det växer unga rönnar och gråalar. Fältskiktet består av vanliga arter. Delområde 62 Gammal banvall I södra delen av banvallen finns tätt med sly och buskar (asp, hägg, videarter). Buskarna finns på ett ca 150 meters avsnitt av Bönehusvägen i Billnäs, efter vilket det på ca 85 meter av vallen växer bara några unga björkar och tallar och en hägghagtorn (detta avsnitt är avbildat på pärmen). I norra ändan finns igen ett tätare buskage. De mest förekommande arterna i fältskiktet är bergrör, mjölkört och älggräs. Längs vallens ås går en stig som är i användning. Delområde 63 Åker Ett rätt djupt dike går igenom åkern. På norra sidan är åkern i vall, på södra sidan odlas spannmål. Utöver de vanliga arterna längs ett dike finns den rätt ovanliga arten hästskräppa. Delområde 64 Åkerhäll En liten öppen bergshäll på åkern. Vegetationen domineras av rödven, dessutom finns femfingerört och gul fetknopp. Delområde 65 Parklik skogsdunge En halvöppen kulle med stora lönnar och björkar och under dem omväxlande gräs och sly (alm, sälg, asp). På området finns husgrunder och en källare av betong. I fält- och buskskiktet finns rikligt med gamla förvildade prydnadsväxter som t,.ex. midsommarros, syren, såpört och aftonviol.

6 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 6 (9) Värde: 2 (de gamla träden har betydelse för hackspettfåglarna och nedbrytare/nedbrytande organismer) Rekommendation: Området kunde lämnas att utvecklas i naturtillstånd. Gamla träd borde om möjligt bevaras. Källaren kan vara en övervintringsplats för fladdermöss och sålunda skyddad med stöd av naturvårdslagen. Delområde 66 Bruksvägen Vägrenen domineras av bergrör. De övriga arterna består av vanliga arter för vägrenar, de mest krävande är bockrot, rödklint och femfingerört. Lupinen breder ut sig och på ett par ställen har vresrosen trängt sig på. Trädplantor, särskilt lönnplantor finns rikligt. Delområde 67 Åker Gräsbevuxen åker. Längs renarna på diket som delar åkern itu växer unga häggar, klibbalar och vide. Delområde 68 Gårdsplan Parklikt skött område med stora träd, klippt gräsmatta, buskar mot åkern och arter som är vanliga för åkerrenar (flockfibbla, bergrör m.fl) Delområde 69 Strandskog Smal trädbevuxen remsa längs åbrinken. Utöver al och björk växer här lönn, ask och alm. Trädbeståndet är mycket tätt och undervegetationen därför knapp: bl. a. finns liljekonvalj och lundgröe. Mossfloran är rik och omfattar krävande lundarter (Vuorinen 2000). Värde: 2 (ädellövträd) Rekommendation: Bevaras obyggt. Skogsremsan kan skötas med försiktig gallring och så att ädelträden gynnas. Om möjligt bör döda träd få stå kvar. Delområde 70 Svartån eller Karis å Svartån hör till nätverket Natura Grunden för skyddet har varit de två hotade musselarter som finns i ån. Flodpärlemusselbeståndet är fattigt i ån, men förekomsten av tjockskalig målarmussla är riklig. Svartån anses vara en av de viktigaste förekomstplatserna för tjockskalig målarmussla i världen. En närmare beskrivning av ån och rekommendationer för den finns i rapporten från år 2008.

7 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 7 (9) Värde: 5 (värdefullt artbestånd, hotade arter) Rekommendation: Svartån är skyddad med stöd av vattenlagen. På området eller i dess närhet får inte vidtas åtgärder som betydligt försvagar områdets Naturavärden (se rapporten från 2008). Delområde 71 Strandskog Skogsremsan längs strandbrinken är i sitt naturenligaste tillstånd i södra ändan. Där växer ett dussintal högresta lönnar och almar. Undervegetationen är knapp i skuggan av träden bland arterna finns bl.a. majbräken, svartvinbär, lundgröe, skogsstjärna. I norra delen av figuren, nära gångbron finns en betongsockel och skogen är öppnare. Undervegetationen är frodig och tät, arterna är bl.a. nässla, hallon och ullig kardborre. Värde: 2 (ädellövträd, ganska stor mängd dött trä). Rekommendation: Lämnas i naturtillstånd. Närmast bron kan göras en försiktig gallring som gynnar ädellövträden. Delområde 72 Före detta odlingsområde Ett högt sly- och lövträdsbestånd har vuxit upp på en gammal åker. I fältskiktet finns vanliga impedimentarter (gråbo, mjölkört, hallon, nässla) Vid Hammarsmedsvägen står planterade almar. 3. Resultat 3.1. Arter 3.2. Hotade arter På inventeringsområdet påträffades 107 arter, vilket är en rätt stor mängd när man beaktar att ogräsbeståndet på åkrarna inte inventerades täckande. Av arterna fanns det sju som inte observerades i inventeringen år Dessa höjer det redan tidigare exceptionellt höga antalet arter i Billnäs. Artförteckningen finns i bilaga 1. Bland växtarterna fanns inga särskilt sällsynta arter. Över de övriga arterna har inte gjorts någon täckande inventering. Utgående från dragen i naturens struktur är strandskogarna vid Svartån (69 ja 71) de delar som är värdefullast för fågelbeståndet och andra organismer. Av övriga arter är trollsländefaunan och blötdjursarterna vid och i Svartån, som beskrevs i rapporten 2008, de mest betydande. På inventeringsområdet förekommer sannolikt till stor del samma hotade arter som har listas i rapporten över Billnäs bruk som gjordes år Dessa är: Uttern, flodpärlmusslan och tjockskaliga målarmusslan i Svartån samt mindre hackspetten, gråspetten och stenknäcken i lövskogarna längs åstränderna. Också almen hör till de hotade arterna.

8 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 8 (9) 3.3. Särskilt skyddade och strikt skyddade arter 3.4. Naturtyper På inventeringsområdet har inte observerats sådana arter som i enlighet med 47 i naturvårdslagen åtnjuter särskilt skydd. Av arter som är strikt skyddade enligt EU:s habitatdirektiv (49 i naturvårdslagen) har utter, tjockskalig målarmussla, nordisk fladdermus, stor mustaschfladdermus/mustaschfladdermus och vattenfladdermus observerats. Däremot har flygekorrar som har samma skyddsstatus inte observerats på området. Det är förbjudet att förstöra och försämra platser där dessa djurarter förökar sig och rastar. Skyddet av uttern och tjockskaliga målarmusslan förverkligas i och med att Svartåns Natura 2000-område beaktas i planen. (Inventeringen 2008, kapitel 5). För fladdermössens del ska både förökningsplatserna som används på sommaren och övervintringsplatserna bevaras. Källaren som finns på ett av delområdena kan användas som övervintringsplats av fladdermössen men sannolikt finns inga förökningsplatser för sommartiden på området. Strandskogarna längs ån är födoområden för fladdermössen. De områden som är värdefullast till sin naturtyp är strandlundarna vid Svartån. I övrigt representerar området vanlig sydfinländsk natur Hotade naturarter På området förekommer en utrotningshotad naturart (Raunio m.fl. 2008). Lönnlundar 3.6. Ekologiska korridorer - södra delen av område 71 kan klassificeras som lönnlund p.g.a. sin dominerande trädart - naturtypen är akut hotad i Södra Finland (EN). Trädzonerna längs åstranden är viktiga rutter för fladdermöss och fåglar. De bör inte avverkas, utan stränderna bör bevaras trädbevuxna. Trädbeståndet kan emellertid gallras ställvis för att öppna vyn mot ån (se rekommendationerna för dessa delområden). 4. Konsekvenser för Svartåns Natura 2000-område Rapporten från år 2008 gäller för behovsprövningen för en Naturabedömning. Enligt den ska målet för planläggningen uppsättas så att byggandet i området inte försämrar åns skyddsvärde. Detta förverkligas genom att: - ingenting byggs i själva ån, - ingenting byggs på åstranden eller åbrinken, - stränderna inte grävs, terrasseras eller pålas,

9 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 9 (9) - vattenkvaliteten i ån inte märkbart försämras t.ex. på grund av dagvatten. Om de ovannämnda villkoren uppfylls har planen sannolikt inga betydande konsekvenser på de naturvärden i området på grund av vilkas skydd området har upptagits i nätverket Natura En sådan egentlig Naturabedömning som avses i naturvårdslagen behövs sålunda inte. 5. Källor Hämet-Ahti, L., Suominen J., Ulvinen T. & Uotila P. (toim.) 1998: Retkeilykasvio, 4 p. - Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo, Helsinki. 656 s. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (toim.) 2001: Suomen lajien uhanalaisuus Ympäristöministeriö & Suomen Ympäristökeskus, Helsinki. Raunio, A., Schulman, A. & Kontula, T. (toim.) 2008: Suomen luontotyyppien uhanalaisuus Osa 2: Luontotyyppien kuvaukset. Suomen 8/2008. Suomen ympäristökeskus. 572 s. Vuorinen, E. 2000: Pentbyn ja Koskenkylän luonto. Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy. 10 s.+3 liitettä. Vuorinen, E. 2008: Pinjaisten luontoselvitys. Pohjan Ruukkiteollisuus Oy. 28 s.+3 liitettä.