Verksamhetsplan 2016 Version 2.0. april 2016

Transkript

1 Verksamhetsplan 2016 Version 2.0 april 2016

2 VERKSAMHETSPLAN 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan Inledning SGU gemensamt Utmaningar för Gemensamma mål Budget Mineralresurser Utmaningar Bidrag till gemensamma mål Avdelningsspecifika mål Regeringsuppdrag Avdelningens budget Bergsstaten Utmaningar Bidrag till gemensamma mål Avdelningsspecifika mål Regeringsuppdrag Avdelningens budget Samhällsplanering Utmaningar Bidrag till gemensamma mål Avdelningsspecifika mål Regeringsuppdrag Avdelningens budget Mark och grundvatten

3 6.1 Utmaningar Bidrag till gemensamma mål Avdelningsspecifika mål Regeringsuppdrag Avdelningens budget Verksamhetsstöd Utmaningar Bidrag till gemensamma mål Avdelningsspecifika mål Regeringsuppdrag Avdelningens budget

4 1. Inledning SGUs verksamhetsplan är ett styrande dokument som anger vilken verksamhet som ska genomföras under SGUs uppdrag är definierat dels i instruktionen för myndigheten (förordning (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning), dels genom årliga regleringsbrev från regeringen. Under 2014 har vi konkretiserat vårt uppdrag i form av en vision, strategiska mål och strategier för att uppnå målen. Vår verksamhetsstrategi belyser de utmaningar som Sverige står inför och definierar på vilket sätt SGU ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Vision Sverige har en hållbar samhällsutveckling. Mark- och vattenområden används och utvecklas för de ändamål de är bäst lämpade. Mineralnäringen och andra naturresursbranscher är livskraftiga och ansvarstagande. Strategiskt mål 1 SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten i en föränderlig värld. Strategiskt mål 2 SGU är ledande för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser samt främjar hållbar tillväxt och företagande inom sektorn. Strategiskt mål 3 SGU uppfattas som en attraktiv, utåtriktad, effektiv och betydelsefull myndighet. SGUs ledning har med beaktande av verksamhetsstrategin och de strategiska målen fastställt ett antal gemensamma mål för 2016 (se kap 2). För verksamhet som inte ryms inom de gemensamma målen har avdelningsspecifika mål fastställts (se kap 3-11). 3

5 Avdelningar ansvarar för sin del av bidrag till gemensamma mål samt avdelningsspecifika mål och har handlingsplaner där det framgår vilka aktiviteter som ska utföras, vilken avdelning/enhet som ansvarar för genomförandet och när arbetet ska vara slutfört. Samtliga mål följs upp i samband med resultatdialoger vid T1, T2 och T3. 4

6 2. SGU gemensamt 2.1 Utmaningar för 2016 Under 2015 har SGUs verksamhetsstrategi börjat implementeras. Resurser har avsatts och satsats på utvecklingsaktiviteter för att stärka oss i vårt framtida arbete och för att bättre möta minskade anslag. Ekonomiska ramar för avdelningar och staber för de kommande tre åren har tagits fram. En delvis ny organisation införs i januari Förtroende för att vi gör skillnad Det är tydligt att SGU behöver identifiera och kommunicera vad vi gör och varför. Vilka effekter ger vår verksamhet? Kan vi visa på en samhällsekonomisk vinst när vi tar fram geologisk information? Kan vi utveckla vårt näringspolitiska uppdrag och kan vi tydligare arbeta även mot andra politikområden? Ett antal gemensamma mål för dessa utmaningar har utvecklats för 2016 och de ska ses som ett stöd och en förutsättning för vår geologiska verksamhet. Andra gemensamma mål är att systematisera ett omvärldsarbete så att vi verkligen producerar rätt information, den som våra användare behöver. I vår vision beskriver vi en hållbar samhällsutveckling som är en mycket stor utmaning som vi inte själva kan lösa. Däremot är det allt viktigare att även vi i vår verksamhet kan beskriva den samhällsekonomiska nyttan av det vi gör och producerar. Vårt uppdrag att i vid mening bistå samhället med geologisk kunskap, samtidigt som samhället förändras i allt snabbare takt, kräver mer systematiska och täta intressentdialoger och analyser. Vi behöver utveckla vår skicklighet i att se runt hörnet, för att kunna vara innovativa och kunna leverera den kunskap som behövs, i den form som är mest gynnsam för användarna även i framtiden. Ett hållbarhetsarbete i framkant En viktig del i vårt arbete är att bidra till att mark och vatten används på ett för samhället ändamålsenligt sätt. Kunskaper om såväl själva geologin som miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter behöver vägas in. Ett hållbarhetsarbete behöver därför implementeras brett i vår verksamhet baserat på vår utarbetade hållbarhetsstrategi, vilken som grund har såväl vårt näringspolitiska som vårt miljömålsuppdrag. 5

7 För att säkerställa att Sverige ligger i framkant och samtidigt hushålla med statens resurser bör internationaliseringen av vårt innovationsarbete öka. Samverkan med de allra bästa, i frågor av stor vikt för Sverige och med möjlighet till kompletterande finansiering är nödvändig. Modern insamling och hantering av information Vi ser vidare att formen för och inriktningen av insamling av information, för att hela tiden ha tillgång till efterfrågad kunskap, nu utvecklas i allt snabbare takt. Många av våra grannländer arbetar mer interaktivt med samhället, dels för att styra informationsinhämtningen och produktutvecklingen bättre och dels genom att låta intressenter och andra aktörer bidra med egen information till en gemensam större kunskapsbas. En långsiktig strategi och plan för vår informationsinsamling behöver utvecklas, inkluderande prioriteringsmodeller och framtida produkter. Vi har under en längre tid satsat på att utöka våra informationsmängder för att stå bättre rustade för de nya behov som vi ser i samhället. Det är nu dags att gå in i nästa fas där den egna karteringen avtar och resurser satsas på att konsolidera vår informationshantering så att den blir aktiv och säker, samt uppfyller externa krav. Med detta som grund kan vi också under året höja takten i att utveckla våra databaser och vidhängande produkter, samt paketera dessa och föra ut till intressenter. Effektiviseringar ger möjligheter SGU har under en fyraårsperiod, med extra anslagsmedel, bedrivit ett projekt för modern och intensifierad kunskapsutveckling avseende mineralresurser i främst norra Sverige. Detta projekt avslutas 2015 och innebär därmed sannolikt att SGUs totala anslagsfinansiering minskar. Hastigheten i det förändringsarbete som nu pågår inom myndigheten begränsas därför å ena sidan av ekonomin, men den begränsade ekonomin ger å andra sidan en injektion för vårt förändringsarbete att ta fart. För att nyttja våra resurser mer effektivt har vi identifierat möjligheten med en mer ändamålsenlig processorganisation. Vi kan få mer spänst i processarbetet, genom ständiga förbättringar och tydligare styrning. Något som sen skapar utrymme för investeringar i innovation och utveckling. SGU arbetar sedan flera år tillbaka systematiskt med ett ledningssystem för kvalitet, yttre miljö och arbetsmiljö. Att fortsätta detta arbete bidrar aktivt till vårt strategiska mål att uppfattas som en attraktiv, utåtriktad, effektiv och betydelsefull myndighet. 6

8 2.2 Gemensamma mål G1 Hållbarhetsstrategi Hållbarhetsaspekter ska vara en integrerad del av SGUs verksamhet. För 2016 innebär detta att vi ska ha tagit fram en handlingsplan för hållbarhetsarbetet, att vi genomfört utbildningar om hållbarhet och miljömål för all personal, samt att vi identifierat och påbörjat prioriterade insatser inom avdelningar och staber. 1. Framtagen handlingsplan för SGU avseende hållbarhet inklusive miljömålsanalys (se mål G12). 2. Genomförd analys av hållbar mineralnäring, i samarbete med mål G2 (se G2, resultatindikator 3). 3. Framtagen plan för extern hållbarhetskommunikation. Ansvarig samordnare: Göran Risberg Operativt ansvarig: Helena Dahlgren G2 Näringspolitiskt uppdrag Implementering av en näringspolitisk strategi är påbörjad. 1. Utarbetad och fastställd näringspolitisk strategi. 2. Formulerat och kommunicerat med relevanta intressenter det vi gör idag utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. 3. Konkretiserat och påbörjat ett utvecklat näringspolitiskt arbete kopplat till mineralnäringen. 4. Konkretiserat ett utvecklat näringspolitiskt arbete kopplat till samhällsplanering. Ansvarig samordnare: Lena Söderberg G3 Planeringsmodell för produktion av geologisk information Plan för SGUs produktion av geologisk information är fastställd. 1. Plan för produktion av geologisk information är framtagen och ligger till grund för prioriteringar i VP

9 2. Planerad produktion, karterings-, insamlings- eller uppdateringsprojekt, har dokumenterats och prioriterats enligt planeringsmodell. 3. Planen för produktion (i form av produktplan) har kommunicerats externt. Ansvarig samordnare: Anna Åberg G4 Förstärkta resurser För att öka våra möjligheter att nå de strategiska målen ska medel från andra finansieringsformer än 24 1:8, 1:9, 1:10 samt 20 1:4 under 2016 täcka kostnaden för 7,5 % av den tillgängliga verksamhetstiden på SGU, vilket motsvarar ca 15 årsarbetskrafter. Dessa medel ska öka enligt plan (som fastställs 2016, preliminärt mål % av tillgänglig verksamhetstid). Under 2016 bygger vi en funktion för att bättre samlat följa och styra projekten. Under 2016 ska de 15 årsarbetskrafterna fördelas enligt - Uppdragsprojekt 8 årsarbeten - EU-projekt 4 årsarbeten - Samfinansierade projekt 3 årsarbeten 1. Antal årsarbeten fördelat på uppdragsprojekt, EU-projekt, samfinansierade projekt. 2. Rutin för styrning och uppföljning är fastställd. 3. Plan för utveckling under åren är framtagen. Ansvarig samordnare: Kaj Lax Operativt ansvarig: Elin Jansson G5 Informationshantering Vi har sett över informationsflödet för våra mest prioriterade informationsmängder för att säkerställa en aktiv och säker förvaltning. Vi uppfyller gällande lagstiftning om statlig arkivvård och informationssäkerhet. Förvaltning av informationsmängder 1. Tjänster har levererats enligt specifikation i förordningen till lagen om geografisk miljöinformation. 2. Informationsinnehållet är klassificerat och dokumenterat för prioriterade databaser. 8

10 3. Alla våra datamängder är klassificerade och dokumenterade. 4. Våra tjänster är dokumenterade och publicerade i katalogtjänster t.ex. oppnadata.se och geodata.se. 5. Arbetet med termer och definitioner för grundvatten, jordarter och geofysik är påbörjat. Statlig arkivvård 1. Informationsägare har upprättat och uppdaterat informationshanteringsplaner för all verksamhet. 2. Informationsägare har med stöd av Geodata kompletterat och uppdaterat arkivförteckning för material enligt processbaserad arkivering och som är tillgänglig för allmänheten. 3. Informationsstruktur (t.ex. filer och databaser) som kopplar mot processerna är framtagen. Informationssäkerhet 1. Inga allvarliga anmärkningar med avseende på genomförd internrevision av myndighetens regeluppfyllelse kopplat till informationssäkerhet baserad på MSBFS 2009: Dokumenterad uppföljning och kontroll av processer, rutiner och beslutade åtgärder har genomförts minst en gång under året. 3. Förteckningen över myndighetens behandling av personuppgifter är fullständig och uppdaterad. Ansvarig samordnare: Lars Kristian Stölen G6 Värdegrund Alla medarbetare känner till och förstår SGUs gemensamma värderingar. 1. Minst 95% av SGUs medarbetare ska ha genomfört del 2 i SGUs värdegrundsarbete. 2. Minst 95% av SGUs medarbetare har kännedom om värdegrunden enligt medarbetarundersökning. Ansvarig samordnare: Ann-Sofie Lagerqvist Operativt ansvariga: Alla chefer ska genomföra dialogverktyg 2 under avsedd period. 9

11 G8 Intressenter och kommunikation SGU har implementerat systematiska intressentanalyser, identifierat för intressenterna viktiga nyckelfrågor där vi når dem genom olika kommunikativa insatser för att långsiktigt kunna säkerställa att våra viktigaste intressenter har förtroende för det vi gör. 1. Etablerad modell för intressentanalys och -dialog finns. 2. Alla avdelningar ska ha tydliggjort sin del i SGUs gemensamma intressentkarta och använder resultatet som verktyg för prioriteringar. 3. Minst 3 intressentdialoger genomförda per respektive strategiskt mål. 4. Förtroende hos viktiga intressenter mäts genom enkät (nollår 2015), mäts vart 3:e år. Ansvarig samordnare: Åse Wästberg Operativt ansvariga: Alla chefer genomför intressentanalys av nya projekt och uppdrag samt inför VP G9 Samhällsekonomisk analys och effekter Hur vi vill jobba med samhällsekonomisk analys och effektutvärderingar är klargjort. 1. Effektutvärderingar av Skånestrand och Barents har genomförts. 2. Tre samhällsekonomiska analyser har genomförts. 3. Vår projektmodell är utvecklad och en intern granskningskommitté är etablerad för att säkerställa att samhällsekonomisk analys genomförs före projektstart och att effektutvärdering görs innan projekt avslutas. 4. Modeller för samhällsekonomisk analys och effektutvärdering är framtagna. 5. En etablerad organisation för samhällsekonomisk analys och effektutvärdering finns och utbildning av utförande personal har genomförts. Ansvarig samordnare: Lena Söderberg G10 Kvalitet (inkl G7 Processer) Vår verksamhet är rättssäker och vår kunskap och information om landets geologiska förhållanden och mineralhantering tillgodoser samhällets behov, är sakligt grundad, lättillgänglig och välkänd. 10

12 Det innebär för 2016 att: 1. En ändamålsenlig processorganisation är etablerad. 2. Processägare och övriga roller är tillsatta och innehar nödvändig kompetens. 3. Samtliga huvudprocesser/delprocesser och stödfunktioner har genomfört grundläggande analys för kvalitet under Processägare och övriga roller är tillsatta och har erhållit nödvändig utbildning. 2. Beslutsdokument tillsatta processägare och kompetensbevis i personalakter. 3. Andelen genomförda grundläggande analyser fastställda i verksamhetssystemet av totala antalet grundläggande analyser som ska vara genomförda. Ansvarig samordnare: Caroline Strömbäck G11 Arbetsmiljö Alla SGUs medarbetare ska uppleva den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön som god. Det innebär för 2016 att: % av incidenterna som kan få allvarliga följder rapporteras Den upplevda arbetsrelaterade stressen ska uppgå till högst 50 % i slutet av Samtliga huvudprocesser/delprocesser och stödfunktioner har genomfört grundläggande analys för arbetsmiljö under Skyddsronder genomförs enligt plan. 1. Andelen incidenter i FIA av totala antalet incidenter (tas fram genom bedömning/enkät). 2. Medarbetarenkät genomförd med ett resultat som genomsnittliga resultatet för statliga myndigheter. 3. Andelen genomförda grundläggande analyser som är fastställda i verksamhetssystemet av totala antalet grundläggande analyser som ska vara genomförda. Ansvarig samordnare: Ann-Sofie Lagerqvist Operativt ansvariga: Cheferna är operativt ansvariga för att genomföra grundläggande analyser/skyddsronder och vidta ev. åtgärder samt att ta fram åtgärder utifrån resultat på medarbetarenkät. 11

13 G12 Miljömål inkl. yttre miljö Målformulering: Vi verkar för att miljömålen uppnås genom att generationsmålet och de 16 nationella miljökvalitetsmålen är en viktig utgångspunkt i verksamhetsplaneringen. Detta innebär för 2016 att: 1. Ha inventerat och definierat vilka miljömål som är särskilt relevanta för verksamheten och vad som behöver göras inom respektive avdelning för att uppfylla miljökvalitetsmål, etappmål och generationsmålet. Integrerat denna miljömålsanalys i vår ordinarie verksamhetsplaneringsprocess och i den mer långsiktiga handlingsplanen för hållbarhetsarbetet (se mål G1). 2. Uppdaterad och fastställd miljöutredning med definierade miljöaspekter (aktiviteter och produkter/tjänster som påverkar eller kan påverka miljön) och vilka av dessa som är betydande, samt koppling till de 16 miljökvalitetsmålen och generationsmålet. 3. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor ska minska med 10 % under perioden i relation till verksamhetens omfattning (kvarstår från 2015) % minskad elförbrukning från 2000 till 2025 (kvarstår från 2015) % minskad elförbrukning 2016 relativt Samtliga huvudprocesser/delprocesser och stödfunktioner har genomfört grundläggande analys för yttre miljö under a. En miljömålsanalys har rapporterats i enlighet med regeringsuppdrag (mars 2016). 1b. Miljömålsanalysen har integrerats med handlingsplanen för hållbarhetsarbetet (se mål G1). 1c. Prioriterade åtgärder har påbörjats (prioritering T1, genomförande T2-T3). 2. Fastställd miljöutredning i verksamhetssystemet med definierade miljöaspekter (aktiviteter och produkter/tjänster som påverkar eller kan påverka miljön) och vilka av dessa som är betydande, samt koppling till de 16 miljökvalitetsmålen och generationsmålet. 3. Uppgifter från resebyrå om flygresor över och under 50 mil, drivmedelsförbrukning från Ocean Surveyor, flyg, och bilåkning. 4. Elförbrukning enligt uppgifter från Akademiska hus. 5. Elförbrukning enligt uppgifter från Akademiska hus. 6. Andelen genomförda grundläggande analyser som är fastställda i verksamhetssystemet av totala antalet grundläggande analyser som ska vara genomförda. Ansvarig samordnare: Göran Risberg 12

14 2.3 Budget

15 3 Mineralresurser 3.1 Utmaningar En cyklisk mineralnäring ställer speciella krav på SGU. En nedgång i prospektering medger att det finns ökade resurser till att förbereda nästa ökning i efterfrågan, t ex pga. ett minskat tryck på mineralinformation och kundservice. Samtidigt kan vi komma att behöva förklara för vår omvärld att det är viktigt att SGU ska bibehålla en kontinuitet i informationsproduktionen. Även i en framtid där vi alltmer närmar oss en cirkulär ekonomi kommer vi att ha behov av en produktion av primära resurser. Vi ser under 2016 över vår grundinformation, både hur den är strukturerad, lagrad, men också hur den tas fram. Prioriterade grupper är fortsatt prospekteringsbolag, gruvbolag, länsstyrelser och berörda myndigheter. Våra processer och produkter ses över, utvecklas och anpassas till hållbarhetsmålen, och vi tillämpar alltid (och dokumenterar) intressentanalyser, samt utför i ökande omfattning samhällsekonomiska analyser och effektanalyser. I Bergslagen har aktiviteterna inom prospektering varit vikande under ett antal år. Detta innebär att förutsättningarna för en bibehållen eller ökad malmbas och produktion är sämre. En del av detta beror på avsaknad av modern geologisk information. En utmaning är därför att öka fokus på Bergslagsområdet. Därför detaljplanerar vi för ett Bergslagsprojekt, där också undersökningen av återvinningspotentialen samt geoturism ingår. Planeringsarbetet, som bygger på erfarenheterna från Barentsprojektet, kommer delvis även att utmynna i en viss produktion av ny information. Medierapporteringen visar att det fortsatt finns ett behov av att öka förståelse för prospektering och gruvnäring. Vi ökar insatserna för att informera om prospektering och gruvnäring i Sverige. Huvudsaklig mottagare för detta är länsstyrelser, kommuner, samt relevanta myndigheter. Detta sker i nära samarbete med framförallt avdelningarna Bergsstaten och Mark och grundvatten. Ytterligare en utmaning är att förse Regeringen med nödvändiga beslutsunderlag, bl a för utveckling av lagstiftning som berör mineralsektorn. Riksintresseinstrumentet är ett viktigt verktyg i samhällsplaneringen. Processen med riksintressearbetet ska vara rättssäker, transparent och effektiv. Utmaningen för Mineralresurser är att öka takten i arbetet, samt effektivisera processerna. 14

16 Mineralnäringen är en global angelägenhet, och SGU bidrar till att höja kunskapen om och för näringen även internationellt. Vi kommer under 2016 antagligen att sjösätta ett större sk. ITP-program, finansierat av SIDA. En utmaning är att bemanna detta på ett optimalt sätt. Vi ökar deltagandet i planering av kommande EU-innovationsprojekt, bl a inom ramen för Horizon 2020, där vi också koordinerar och stöttar andra avdelningars arbete. Den huvudsakliga utmaningen för SGUs forsknings- och utvecklingsarbete är att få en tydligare långsiktighet, samt tydligare struktur på det internationella arbetet. Ett mer utvecklat hållbarhetsperspektiv förutsätter att vi ändrar attityd till det som idag mest ses som avfall, och därmed ett problem. En utmaning för Mineralresursavdelningen är därför att bidra med kunskap inom området, bland annat i samband med gruvrelaterade efterbehandlingsprojekt som bedrivs inom avdelningen Mark och grundvatten. 3.2 Bidrag till gemensamma mål G1 Hållbarhetsstrategi 1. Mineralresurser (i samarbete med avdelningarna Mark och grundvatten och Samhällsplanering) kartlägger var vi bidrar till cirkulär ekonomi. 2. Arbeta (tillsammans med avdelningen Mark och grundvatten) med gruvprojekt kopplat till efterbehandling och miljödata kopplat till gruvnäring. Resultatindikator: 1. Kartläggningen är genomförd och dokumenterad. G2 Näringspolitiskt uppdrag 1. Formulerat och kommunicerat med relevanta intressenter det vi gör idag utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. 2. Konkretiserat och påbörjat ett utvecklat näringspolitiskt arbete kopplat till mineralnäringen. 3. Tillsammans med Bergsstaten öka förståelsen för betydelsen av gruvnäringen för den hållbara tillväxten. 4. Verka för ett framtida Bergslagsprojekt. 5. Delta i arbetet med regeringens nyindustrialiseringsstrategi (NIST) och mineralstrategi. 3. Allmänheten och berörda myndigheter har ökad förståelse för hur vägen från prospektering till återställning går till och hur (väl) det fungerar i praktiken 15

17 4. Prospekteringen i Bergslagen ökar de kommande tio åren tack vare vår nya geologiska information 5. Påbörjat arbetet inom NIST och avslutat arbetet inom Mineralstrategin samt bidragit till dess utvärdering. G3 Geologisk informationsinsamling 1. Deltagande i workshops m.m. med avdelningens resultat från intressentanalyser, intressentdialoger och annan omvärldsinformation. 2. Ta fram en modell för malmgeologisk undersökning. G4 Förstärkta resurser 1. I samverkan med enheten Ekonomi och kontor ska Mineralresurser leda arbetet för att skapa och fastställa en rutin för styrning och uppföljning av projekt som helt eller delvis är externfinansierade. 2. Fortsätta driva befintliga uppdrag, t ex Nukleär beredskap och våra EU-projekt, samt att arbeta för att säkra ITP, Stones4Development och PanAfGeo samt att bedriva ackvisition med tyngdpunkt på EU-projekt och andra internationella projekt, i samverkan med internationella aktörer. 3. Leda arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för Resultatindikatorer 1. Rutin för styrning och uppföljning är fastställd (2016), och följs (2017). 2. Antal årsarbeten fördelat på uppdragsprojekt, EU-projekt, samfinansierade projekt med tyngdpunkt på EU- och uppdragsprojekt. 3. Plan för utveckling under åren är framtagen. G5 Informationshantering 1. Vi säkerställer att vi uppfyller lagkrav och föreskrifter inom informationshanteringsområdet. 2. Säkerhetsanalys samt klassificering och dokumentation av våra informationsmängder är utförd. 3. Vi har en harmoniserad databas med markgeokemiska analyser (rikstäckande) Informationsinnehållet är klassificerat och dokumenterat för (inom Mineralresurser) prioriterade databaser. 3. Dokumenterad säkerhetsanalys. 4. Harmoniserad databas över markkemiska analyser, inklusive uppdaterad leveransdokumentation. 16

18 G6 Värdegrund 1. Genomföra del 2 i värdegrundsarbetet. Minst 95 % av avdelningens medarbetare har deltagit i arbetet. G8 Intressenter och kommunikation 1. Medverka i upprättande av en SGU-gemensam kommunikationsstrategi. 2. Delta i arbetet med att upprätta en prioriterad och samordnad kommunikationsplan utifrån SGUs intressentanalys för att synliggöra, sprida kunskap och samverka med intressenter avseende grundvatten och förorenade områden. 3. Följa Ms plan för och genomföra riktade informationsinsatser. G9 Samhällsekonomisk analys och effekter 1. Genomföra en effektutvärdering av Barentsprojektet. 2. Stötta övriga verksamheter vid deras samhällsekonomiska analys och effektutvärdering. Resultatindikatorer 1. Effektutvärdering av Barentsprojektet är genomförd. 2. Vi har stöttat övriga verksamheter i deras analys och utvärdering. G10 Kvalitet (inkl G7 Processer) 1. Förlängningsansökningar för forskningsansökningar ska avgöras inom en månad. 2. Ansökningar om utlämnande av sakkunnigutlåtande avseende forskningsansökningar ska avgöras inom en månad. 3. Leda arbetet med att ta fram plan för gallring av forskningsansökningar. 4. Utföra en översyn av rutiner och instruktioner för riksintressen. 5. Handläggningstiden skall vara högst nio månader för ett riksintresseärende Handläggningstider vid handläggning av förlängning av forskningsansökningar och utlämnande av skakkunnigutlåtande avseende forskningsansökningar. 3. Plan för gallring av forskningsansökningar har tagits fram och är registrerad i diariet. 4. Fastställt rutiner och instruktioner för handläggning av riksintressen, samt kommunicerat dessa internt. 5. Handläggningstid för ärenden om riksintresse enligt registrering i diariet. 17

19 G11 Arbetsmiljö 1. Vi bidrar genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, dvs. genomföra skyddsronder, grundläggande analys (arbetsmiljö). 1. Omhändertagna risker identifierade i medarbetarenkät och grundläggande analys. G12 Miljömål inkl. yttre miljö 1. Avdelningens verksamhet ska inventeras för att identifiera vilka miljömål som är särskilt relevanta för verksamheten, med en motivering till detta, samt vilka åtgärder som kan vidtas inom avdelningen för att uppnå målen. De åtgärder som identifieras ska rangordnas och den/de mest prioriterade åtgärden/erna ska påbörjas. Resultatet av inventeringen ska integreras i avdelningens verksamhetsplanering och föras in i en fyraårig handlingsplan för miljömålsarbetet. Resultatet ska även integreras i den långsiktiga handlingsplanen för hållbarhetsarbetet. 2. Se G1 samt M bidrar genom att 90% av den fältarbetande personalen ska ha genomgått kurs i ecodriving. Resultatindikator: 1. Underlag för miljömålsinventering har överlämnats till utpekad samordningsansvarig % av den fältarbetande personalen har gått kursen och kursintyg har tillförts personalakten. 3.3 Avdelningsspecifika mål M1 Tar fram ett fungerande upplägg för ett SIDA-finansierat ITP-projekt M1.1 Att ha slutfört och avrapporterat pilotstudien. M1.2 Att bedriva ett löpande, reguljärt ITP-projekt. M1.1 Klar slutrapport av pilotstudien. M1.2 Plan för reguljärt ITP-projekt klar, inklusive bemanning. M2 Harmoniserade datamängder inkl dokumentation M2.1 Vi har en uppdaterad plan för harmoniserad berggrundsdatabas över Bergslagen. 18

20 Resultatindikator: M2.1 Tydliggjort och kommit överens om vad vi menar med harmoniserad berggrundsdata under T1, och sett över projektspecifikationen. M3 SGUs underlag och kunskap om geologi, geofysik och geokemi har självklar användning för våra viktigaste intressenter M3.1 Geologisk information ska kompletteras inom av prioriterade intressenter utpekade områden. M3.2 Vi bedriver kunskapsuppbyggnad vad gäller 3D-metodik och malmgeologiska processer. M3.3 Vi har en utvecklad och utvärderad syntesmall inför ett Bergslagsprojekt, framtagen i samarbete med externa intressenter. M3.4 Vi har ökat kompetensen internt och externt genom internutbildning samt marknadsföring/extern information av vissa datamängder. M3.1 Utvecklad karttjänst för inrapporterad prospekteringsinformation, rapporter, databaser. M3.2 Utbildningsinsatser utförda inom 3D och malmgeologi. M3.3 Två synteser baserade på information från norra Sverige. M3.4 En plan för kommunikationsinsatser om borrkärneskanningen, vars genomförande påbörjats under året. M4 SGUs underlag och kunskap om prospektering och gruvnäring används av omvärlden M4.1 Vi har utfört proaktiva och reaktiva insatser enligt kommunikationspolicy (i första hand tillsammans med Bergsstaten och Info). Resultatindikator: M4.1 Uppdaterad kommunikationspolicy, samt att handlingsplan i denna följts. M5 Kunskap som produceras inom PROSUM (ett EU-projekt gällande inventering av sekundära resurser för återvinning, för SGUs del gruvavfall) ska användas inom planering för ett Bergslagsprojekt M5.1 Ta fram klassificeringssystem för gruvfall. Resultatindikator: M5.1 Klassificeringssystem klart, finns som underlag för rapport. 19

21 M6 SGUs har en sammanhållen strategi för marknadsföring av Sverige som prospekteringsland M6.1 Vi tar i samarbete med berörda intressenter (t ex Business Sweden) fram en strategi för internationell marknadsföring. M6.1 Strategidokument med tillhörande handlingsplan. M 7 Vi har en effektiv och ändamålsenlig administration av det externa forskningsstödet Undersöka om administrationen kan bli effektivare samtidigt som vi säkerställer att den genomförda forskningen fyller våra och sektorernas behov. Resultatindikator: 1. Internrevision av processen Bidra med externt forskningsstöd. M8 Vi ska ha klargjort hur SGUs forskningsagenda styr det externa forskningsstödet Det externa forskningsstödet ska styras av de områden som prioriterats i SGUs forskningsagenda. Resultatindikator: 1. Utlysningstext där prioriteringarna framgår tydligt. 3.4 Regeringsuppdrag 1. SGU ska, i samråd med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västerbottens län, vidareutveckla och uppdatera den vägledning för prövning av gruvverksamhet som publicerades den 31 maj Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet den 31 mars 2016, (N2014/3758/FIN). 2. SGU ska, inom ramen för sitt ansvar att främja hållbar tillväxt och företagande inom gruv- och mineralsektorn, genomföra insatser för att öka kunskapen om geologins roll i samhället och dess betydelse för tillväxt i alla delar av landet. Slutredovisning ska ske den 1 mars 2017, (N2013/4687/FIN). 20

22 3.5 Avdelningens budget 21

23 4 Bergsstaten 4.1 Utmaningar Bergsstaten ska bedriva rättssäker och effektiv myndighetsutövning. Kommunikationen om verksamhetsområdet ska vara opartisk, tydlig och lättillgänglig. Karaktären på Bergsstatens arbetsuppgifter har förskjutits från många okomplicerade ärenden, t ex undersökningstillstånd, till fler komplexa som bearbetningskoncessioner och markanvisningar. Den pågående omorganisationen med koncentration av all verksamhet till Luleå innebär personalförändringar och behov av kompetensöverföring. Samtidigt berörs Bergsstaten av förändrade arbetssätt inom hela SGU. Det gör att avdelningen får en betydligt större del av ansvaret för verksamhetsöverskridande arbetsuppgifter, vilket framgår av de nedan beskrivna bidragen till gemensamma mål. Sammantaget medför dessa förändringar att arbetsbelastningen ökar och att utmaningen inför 2016 består i att kunna upprätthålla kvalitén på tillstånds- och tillsynsverksamheten, vilken bl.a. avspeglas i kvalitetsmålet för handläggningstider. 4.2 Bidrag till gemensamma mål G1 Hållbarhetsstrategi 1. Anordna och delta i intern och extern kommunikation avseende lagtillämpning som är relevant för mineralnäringen som t ex minerallagen och miljöbalken. Detta ska öka SGUs och andras möjligheter att utifrån kunskap verka för utveckling av en mineralnäring som är väl förenlig med hållbarhetsstrategin. G2 Näringspolitiskt uppdrag 1. Tillsammans med avdelningen Mineralresurser tydliggöra för allmänheten och berörda myndigheter hur vägen från prospektering till efterbehandling går till och hur det fungerar i praktiken. 2. Formulerat och kommunicerat med relevanta intressenter det vi gör idag utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. 3. Konkretiserat och påbörjat ett utvecklat näringspolitiskt arbete kopplat till mineralnäringen. 4. Bistå näringsdepartementet med underlag vid pågående arbete med minerallagen. 22

24 G5 Informationshantering 1. Med stöd av enheten Geodata upprätta arkivförteckningar för material enligt processbaserad arkivering. 2. Med stöd av enheten Geodata upprätta informationshanteringsplan för processen tillståndsprövning. 1. Arkivförteckning klar. 2. Informationshanteringsplan klar. G6 Värdegrund 1. Genomföra del 2 i värdegrundsarbetet. Minst 95 % av avdelningens medarbetare har deltagit i arbetet. G9 Samhällsekonomisk analys och effekter 1. Genomföra en samhällsekonomisk analys av SGUs insamling av resultat från undersökningsarbeten. Arbetet sker i samarbete med avdelning Mineralresurser. Resultatindikator: 1. Samhällsekonomisk analys färdigställd 15 dec G10 Kvalitet (inkl. G7 Processer) 1. Handläggningstiderna är som längst 3 månader för undersökningstillstånd, 2 månader för förlängningar och 2 månader för bearbetningskoncessioner. 2. Bevakning av betalning av mineralersättning ska ske enligt fastställd rutin. 3. Utreda var i organisationen samtliga tillstånds- och tillsynsfrågor ska utföras. 1. Handläggningstid enligt registrering i diariet. 2. En rutin för bevakning av betalning av mineralersättning är fastställd. 3. Utredning färdigställd 15 okt G11 Arbetsmiljö 1. Bergsstatens nya organisation, med enbart ett kontor, ska vara etablerad och väl fungerande % av gruvinspektionerna ska genomföras under barmarksperioden. 23

25 1a. Upprättad kontinuitetsplan. 1b. Upprättad och implementerad arbetsfördelning. 1c. Måluppfyllelse för handläggningstider (G10). 1d. Resultat i medarbetarundersökning. 2. Andel gruvinspektioner under barmarkstid. G12 Miljömål inkl. yttre miljö 1. Avdelningens verksamhet ska inventeras för att identifiera vilka miljömål som är särskilt relevanta för verksamheten, med en motivering till detta, samt vilka åtgärder som kan vidtas inom avdelningen för att uppnå målen. De åtgärder som identifieras ska rangordnas och den/de mest prioriterade åtgärden/erna ska påbörjas. Resultatet av inventeringen ska integreras i avdelningens verksamhetsplanering och föras in i en fyraårig handlingsplan för miljömålsarbetet. Resultatet ska även integreras i den långsiktiga handlingsplanen för hållbarhetsarbetet % av resorna Malmfälten-Luleå och Falun-Uppsala ska ske med tåg. Gruvinspektioner undantas % av den fältarbetande personalen ska ha genomgått kurs i ecodriving. 1. Underlag för miljömålsinventering har överlämnats till utpekad samordningsansvarig. 2. Andel resor på nämnda sträckor som sker med tåg % av den fältarbetande personalen har gått kursen och kursintyg har tillförts personalakten. 4.3 Avdelningsspecifika mål B1 Etablerad kommunikation med länsstyrelser 1. Vi har kanaler för utbyte med gruvlänen Örebro, Dalarna, Gävleborg och Uppsala. Resultatindikator: 1. Antal personer som deltagit vid infomöte anordnat av SGU. 24

26 B2 Användaranpassad extern kommunikation 1. Informationen på hemsidan är användaranpassad. Resultatindikator: 1. Minst ett nytt användaranpassat informationspaket finns tillgängligt på hemsidan. B3 Handläggning av ärenden 1. Bergsstaten ska handlägga och besluta i inkomna ärenden enligt minerallagen. 1a. Antal beslutade ärenden om undersökningstillstånd. 1b. Antal beslutade ärenden om förlängningar av undersökningstillstånd. 1c. Antal beslutade ärenden avseende bearbetningskoncessioner. 1d. Antal beslutade ärenden om markanvisning. 1e. Antal beslutade ärenden avseende gruvinspektion. 1f. Antal beslutade ärenden om mineralersättning. 1g. Antal avslutade tillsynsärenden. B4 Kunskap om minerallagen % av medarbetarna på SGU ska ha erbjudits intern kurs om minerallagen. Resultatindikator: 1. Andel avdelningar/staber som deltagit på kurs anordnad av Bergsstaten. B5 Upphandling av nytt mineralrättsregister 1. Vara enheten IT behjälpliga i förarbete inför upphandling av ett nytt mineralrättsregister. Resultatindikator: 1. Upphandlingsunderlag klart. 4.4 Regeringsuppdrag Uppdraget Uppdatering av vägledning för prövning av gruvverksamhet pågår och sker i samarbete med avdelning Mineralresurser. 25

27 4.5 Avdelningens budget 26

28 5. Samhällsplanering 5.1 Utmaningar Enligt vår instruktion ska vi ta fram underlag enligt Miljöbalken och Plan och bygglagen. Detta är ett kritiskt tillhandahållande där vår information får direkt påverkan på planeringsprocesser. Samtidigt finns en osäkerhet om vilka dessa underlag är. Bra beslut vad gäller markanvändning, hantering av naturolyckor och sårbarheter samt naturresursutvinning måste bygga på rätt underlag. SGUs bidrag är underlag som bygger på geologisk information. Vår utmaning är att dessa underlag ska vara kända, anpassade och användas! Nu har den Maritima strategin beslutats, Östersjöns miljö är i fokus på flera fronter. Även inom dessa områden behövs rätt underlag. SGU är en relativt liten aktör och har nu ett intensivt samarbete med bl.a. HaV för att säkerställa att maringeologisk information används på rätt sätt i havsplanering och havsförvaltning. Tillsammans med myndigheter, länsstyrelser och kommuner bidrar vi till förutsättningar för ett hållbart nyttjande av Östersjön. Sveriges naturtillgångar nyttjas idag inte på ett hållbart och resurseffektivt sätt, t.ex. genom att det fortfarande finns naturgrustäkter och genom att vissa naturresurser såsom geoenergi och natursten är underutnyttjande. (Med resurseffektivt menar vi bl.a. att använda och se naturtillgångar som resurser genom återvinning och lägre förbrukning, att planera markanvändning och att ta hänsyn till olika behov). Vi behöver fotsätta arbetet med fokus på materialförsörjningsplanering genom att säkerställa att det finns relevanta underlag. Materialförsörjning är viktigt för infrastruktur och bostadsbyggande. Naturolyckor är viktiga att förebygga och risken för naturolyckor är också kopplat till förändrat klimat. SGU har mycket information och kunskap att bidra med för att i slutändan säkerställa att Sverige är klimatanpassat och att samhällsviktig verksamhet ej skadas av naturolyckor och andra oplanerade händelser. Utmaningen för SGU är att få genomslag i dessa verksamheter, att säkerställa vår roll i arbete med risker kopplat till klimat. En viktig aspekt är rätt underlag till kommunerna för deras arbete med klimatanpassningsåtgärder. En övergripande utmaning är också att förtydliga vilka insatser SGU gör för att bidra till att uppfylla generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Inom verksamheterna på Samhällsplanering bidrar vi på många sätt till nästan alla miljökvalitetsmål. 27

29 För att möta dessa utmaningar har avdelningen för Samhällsplanering identifierat fyra målområden för Inom dess målområden har mål och delmål formulerats. S1 Underlag för MB och PBL S2 Hållbar havsplanering S3 Hållbart nyttjande av naturresurser S4 Klimatanpassning, risk och sårbarhet 5.2 Bidrag till gemensamma mål G1 Hållbarhetsstrategi 1. Hållbarhetsaspekter är integrerade i samtliga avdelningsspecifika mål. 1. Hållbarhet (enligt SGUs hållbarhetstrategi) är beaktat i våra remissyttranden. G2 Näringspolitiskt uppdrag 1. SGUs näringspolitiska uppdrag är definierat för de viktigaste branscher som SGU arbetar med inom Samhällsplanering. 2. Arbetet är avstämt med Samhällsbyggnadsrådet och Bergmaterialrådet. 3. Vi arbetar aktivt med våra utpekade branscher. 1. De nya enheterna har tagit fram strategier för hur vi ska arbeta med de berörda branscherna. 2. Det vi gör idag utifrån ett näringspolitiskt perspektiv är formulerat och kommunicerat med relevanta intressenter. 3a. Analyser av regionala tillväxtstrategier i Västsverige och Skåne. 3b. Deltagande i Tillväxtverkets regeringsuppdrag Tillväxtstrategi Östersjön (Östersjöstrategin) 3c. SGUs bidrag till Maritima strategin genom regeringsuppdrag (som har aviserats). G3 Planeringsmodell för produktion av geologisk information 1. Deltagande i workshops m.m. med avdelningens resultat från intressentanalyser, intressentdialoger och annan omvärldsinformation. 2. Leda och samordna arbetet med prioritering och planering av SGUs produktion av geologisk information. 28

30 G4 Förstärkta resurser 1. Utreda möjligheterna för extern finansiering av projekt inom maringeologisk verksamhet samt produktion av underlag för skredrisker. 2. Vi har fyra personer i extern finansiering. 1. Intressentavtal. G5 Informationshantering 1. Vi klassificerar och dokumenterar våra informationsmängder. 2. Vi genomför säkerhetsanalys inom marin. 3. Vi arbetar med termer och definitioner. 4. Arkivförteckningar tas fram för jord och marin. 1. Klassificering av våra informationsmängder (de Samhällsplanering ansvarar för) är utförd. Databaser och tjänster är kvalitetssäkrade (uppdaterade och kompletterade) inom prioriterade områden. 2. Informationssäkerhet inom marin: Säkerhetsanalys utförd och rapportering beslutad. (Arbetet påbörjas under november 2015). Eventuella avvikelser hanterade. 3. De termer som används i processen jordartsundersökningar är inlagda i Consensus. 4. Arkivförteckningar för jord och marin är framtagna. G6 Värdegrund 1. Genomföra del 2 i värdegrundsarbetet. Minst 95 % av avdelningens medarbetare har deltagit i arbetet. G8 Intressenter och kommunikation 1. Utföra intressentanalyser inom våra målområden. 2. Delta i upprättandet av en kommunikationsstrategi. 3. Utföra intressentdialoger med identifierade intressenter. 1. De nya enheterna har genomfört en intressentanalys utifrån sina respektive uppdrag. 29

31 G9 Samhällsekonomisk analys och effekter 1. En effektuppföljning och en samhällsekonomisk analys är genomförd för projekt inom Samhällsplanering. 2. Möjliga framtida effekter i samhället och våra intressenter är identifierade. 1a. SGUs modell/arbetssätt för samhällsekonomisk analys och effekter är implementerat. 1b. Genomförd effektuppföljning av Skånestrand. 1c. Samhällsekonomisk analys av Hallandsstrand (eller annat möjligt projekt) enligt SGU-modell. 1d. Utvärderande redovisning av HaV-projektet Hållbar havsplanering enligt HaVs modell för rapportering av effektmått. G10 Kvalitet (inkl. G7 Processer) 1. Vi har stämt av prioriterade produkter med användare enligt intressentanalys och genomfört de kvalitetsförbättringar som är möjliga att genomföra under året. 2. Vi deltar i processteam för att utveckla SGUs processmodell. Resultatindikator: 1. Geologisk information är kvalitetssäkrad (uppdaterad och kompletterad) inom prioriterade områden. 2. Processtruktur/struktur för rutiner för de delar av processen geologisk informationsförsörjning som avdelningen Samhällsplanering ansvarar för är reviderade/uppdaterade. G11 Arbetsmiljö 1. Inga olyckor och incidenter sker vid arbete med SGUs samlingar. 2. Genomföra skyddsronder, värdegrundsarbete, grundläggande analys (särskilt diskutera och identifiera risker med avseende på oro och stress hos medarbetarna). Resultatindikator: 1. Inga olyckor eller incidenter har rapporterats. 2. Risker identifierade i medarbetarenkät, skyddsronder och grundläggande analys är omhändertagna. 30

32 G12 Miljömål inkl. yttre miljö 1. Avdelningens verksamhet ska inventeras för att identifiera vilka miljömål som är särskilt relevanta för verksamheten, med en motivering till detta, samt vilka åtgärder som kan vidtas inom avdelningen för att uppnå målen. De åtgärder som identifieras ska rangordnas och den/de mest prioriterade åtgärden/erna ska påbörjas. Resultatet av inventeringen ska integreras i avdelningens verksamhetsplanering och föras in i en fyraårig handlingsplan för miljömålsarbetet. Resultatet ska även integreras i den långsiktiga handlingsplanen för hållbarhetsarbetet % av den fältarbetande personalen ska ha genomgått kurs i ecodriving. 1. Underlag för miljömålsinventering har överlämnats till utpekad samordningsansvarig % av den fältarbetande personalen har gått kursen och kursintyg har tillförts personalakten. 5.3 Avdelningsspecifika mål S1 Rätt underlag används i planeringsprocesser enligt MB och PBL S1.1 De underlag som behövs enligt MB och PBL (SGUs instruktion) är identifierade. S1.2 Befintliga underlag är tillgängliga via relevanta kanaler (geodatasamverkan, planeringskatalogen, m.m.). S1.1 En rapport över vilka underlag som behövs enligt MB och PBL är framtagen. GAP-analys. S1.2 Metadatalistor för planeringskatalogen och de datamängder som behövs för geodatasamverkan är framtagna och levererade. Effektmått: Säkrare och effektivare planerings- och tillståndsprocesser, mäts t.ex. genom att följa upp att underlagen används i kommunernas översiktsplaner. SGUs remissyttranden gällande översiktsplaner görs i aktualiseringsfasen och SGUs synpunkter är beaktade i beslutad översiktsplan. Förtroendet för SGU mäts i samband med enkät som görs inom ramen för gemensamt mål 8 Intressenter och kommunikation. 31

33 S2 SGU bidrar till en effektiv havsplanering som skapar hållbar utveckling och blå tillväxt S2.1 Kartunderlag och information är anpassade efter dagens/identifierade behov inom svensk havsplanering och förvaltning. S2.2 Underlag och information är framtagna för att Sverige snabbare ska nå miljömålet Giftfri miljö och Hav i balans. S2.1 Produkter definierade och utvecklade i samråd med HAV som bidrar till införandet av marint skyddade områden samt effektiva avvägningar mellan olika verksamheter och intressen. S2.2 Rapport, kartunderlag och förslag på åtgärder av identifierade fiberbankar och förorenade sediment längs norra Östersjöns kust. Effektmått: De svenska målen kring införandet av marint skyddade områden uppnås, d v s att 10 % av Sveriges kust- och havsområden ska vara skyddade till år Halterna i miljön har minskat för många välkända miljögifter, exempelvis DDT, PCB, kadmium och kvicksilver i och med att områden med förorenade sediment är identifierade och åtgärdade. SGUs remissyttranden gällande marina frågor effektiviserar beslut och/eller på annat sätt bistår offentlig förvaltning. S3 SGUs expertis och underlag ger förutsättningar för ett effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser S3.1 Kunskap och planeringsunderlag är tillgängliggjorda för en hållbar utvinning av material för byggande. S3.2 Samverkan kring underutnyttjade naturresurser, geovärden och geoenergi, är initierad under S3.3 SGU har mottagit och hanterat data från externa aktörer, tex Trafikverket. S3.1 Antal bergkvalitetkartor i områden där det ger stor effekt för minskning av naturgrusanvändning. Inga täkttillstånd för naturgrus beviljas i strid mot SGUs avstyrkan. S3.2 Framtagen handlingsplan för SGUs arbete med utpekade naturresurser; tex geovärden och geoenergi. S3.3 Antal avtal om externa data. 32

34 Effektmått: Minst 1 länsstyrelse har beslutat om att en upprätta regionala materialförsörjningsplaner. Fortsatt minskad produktion av naturgrus. SGUs remissyttranden gällande täktärenden, har önskad effekt i ärendenas beslut. S4 SGUs underlag och kunskap bidrar till ett klimatanpassat och säkert samhälle S4.1 Kartunderlag och information är anpassade och kompletterade inom av prioriterade intressenter utpekade områden. S4.2 Kunskapsuppbyggnad är påbörjad/genomförd vad gäller seismiska risker och neotektonik. S4.1 Underlag för Ångermanälven klart enligt regeringsuppdrag till SGI för ras, skred och erosion. Grundvattenförekomster med identifierad sårbarhetsrisk har geologiska underlag (sårbarhetskartor) enligt prioritering gjord av vattenmyndigheterna. De produkter vi har tagit fram har presenterats för viktiga intressenter. (länsstyrelsernas klimatanpassare, kommuner, andra myndigheter). S4.2 Grundläggande undersökning/kompetensuppbyggnad sammanställt i rapport rörande seismiska risker och neotektonik. Effektmått Riskbedömning finns rörande risker för ras och skred längs Ångermanälven. Säkrare och effektivare bedömningar av risker med förändrat klimat samt åtgärder för klimatanpassning, underlagen används i kommunernas planer. Bättre stöd för SKB, SSM i riskbedömningar, bla medverkan i utredning om markanvändning. 5.4 Regeringsuppdrag 1. SGU ska i samråd med Havs- och vattenmyndigheten se över om och i så fall under vilka förutsättningar och till vilka kostnader utvinning av grus och sand till havs som ersättningsmaterial till naturgrus och natursand från land skulle kunna genomföras. Syftet är att säkerställa att ett eventuellt uttag sker på ett långsiktigt hållbart sätt och ska kunna utgöra en del i den lokala och regionala 33

35 materialförsörjningsplaneringen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 januari SGU och Sjöfartsverket ska tillsammans lämna förslag på hur ansvarsfördelningen vid insamling, förvaltning och tillhandahållande av havsrelaterad data, främst djupdata och så kallad backscattetdata, kan förtydligas myndigheterna emellan. Syftet är att säkerställa ett långsiktigt kunskapsunderlag för att på ett bra sätt möta såväl dagens som morgondagens behov inom havsplanering och havsmiljöförvaltning. Mot bakgrund av gällande sekretessregler och anslutande information samt de kostnader som är förknippade med datainsamlingen ska även förslag lämnas på hur samverkan kring datainsamling och hantering av data ska kunna förbättras med berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 december Uppdrag från tidigare år: Slutföra påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering. Slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 mars (N2013/4066/FIN) Mål för 2016: Tagit fram bearbetat informationsunderlag rörande områden lämpliga för bergtäkt i en prioriterad region/län och levererat det till länsstyrelsen. Del i stöd till länsstyrelserna för framtagande av materialförsörjningsplanering. 5.5 Avdelningens budget 34

36 6 Mark och grundvatten 6.1 Utmaningar Avdelningens utmaningar tar sin grund i miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö. Vår stora utmaning är att skapa förståelse för grundvattnets betydelse i samhället, både som naturresurs och som transportör av föroreningar till yt- och dricksvattnet. Vi vill få bättre gehör för dessa frågor hos våra samarbetsmyndigheter så att vår gemensamma kunskap leder till att mark- och vattenområden används på ett hållbart sätt. Att SGU uppfattas som en effektiv och förtroendeingivande myndighet är en förutsättning för att detta ska kunna ske. För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet måste Sveriges grundvattenövervakning förbättras. En viktig satsning är att vårt uppdrag och finansiering för detta tydliggörs och att det är ordning och reda i våra databaser och att vi tillgängliggör all vår grundvatteninformation så att den används av våra intressenter. Vi vill utveckla vårt arbete med vatten- och efterbehandlingsrelaterade gruvfrågor, både för att öka kunskapen i samhället om gruvors miljöpåverkan och för att minska denna påverkan. Vårt arbete med förorenade områden syftar till att bidra till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö nås och är en viktig del i att SGU ska vara ledande för en ändamålsenlig användning av mark och vatten. Det handlar om att minska risken för att människor och miljö skadas på grund av föroreningar. Under 2016 väntar vi oss en markant ökning av tilldelade medel för statligt förorenade områden. Det blir en utmaning för oss att skala upp verksamheten de kommande 3-5 åren för att därefter återgå på en lägre normalnivå. I Sverige finns idag ca områden där man konstaterat eller misstänker föroreningar. Av dessa vet vi att ca stycken behöver åtgärdas eftersom de innebär en mycket hög risk för skador hos människor och miljö. För att hantera denna utmaning behöver vi under kommande år förbättra och effektivisera vårt arbete. Det handlar om att bidra till utvecklingen av ny teknik och innovation samt att öka vår interna effektivitet genom högre kvalitet på våra upphandlingar och en effektivare internadministration. Behovet av att satsa resurser på att utreda och åtgärda förorenade områden i Sverige är stort och helt avgörande om vi ska nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vi har därför en viktig uppgift att öka den externa kommunikationen inom detta område. Det handlar om aktiv kommunikation med våra intressenter med fokus på de samhällsnyttor som arbetet bidrar till. 35