SEKOs övriga verksamheter...24 Fritid och semester...24 SEKO Kurs och Konferens...24 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...24 Ekonomi...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEKOs övriga verksamheter...24 Fritid och semester...24 SEKO Kurs och Konferens...24 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...24 Ekonomi..."

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2005

2 Innehåll Verksamhetsåret 2005 Ordföranden har ordet...4 Avregleringar på olika områden...5 Reglera avregleringen...6 Utredningar inom SEKOs intresseområden...6 Statligt ägande, fler avregleringar och upphandlingar...6 Min arbetsplats Arbetsmiljö...8 Rättvis lön...9 Avtalsrörelsen...9 Hängavtal...9 Direktavtal...9 Utbildning för lokala löneförhandlare...9 Män och kvinnor...10 Lika rätt Ett Sverige för alla...11 En stark och effektiv organisation...12 Rättshjälp...12 Arbetsrätt...12 Försäkrings- och pensionsverksamheten...12 Internationellt arbete och biståndsverksamheten...12 Geografisk avdelningsbildning...15 Medlemsrekrytering...15 Studerandemedlemskap...16 Ungdomsverksamheten...17 Facklig-politisk verksamhet...17 Kultur...18 Fackliga studier...18 Information och media...20 Sekomagasinet...22 Förteckning över under året avlämnade remissyttranden...22 SEKOs styrelse och organisation...23 Förbundskontoret...23 SEKO regionalt och lokalt...23 Personal...23 SEKOM ett samlingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål Data SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Maria Rosenlöf (omslag), Anna Ledin (sidan 4) Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Grafiska AB, Stockholm

3 SEKOs övriga verksamheter...24 Fritid och semester...24 SEKO Kurs och Konferens...24 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...24 Ekonomi...25 Inledning...25 Intäkter...25 Kostnader...25 Årets resultat i den fackliga verksamheten...25 Fastighetsförvaltningen...25 Den finansiella verksamheten...26 Årets resultat...26 Förbundets samlade tillgångar...26 Placeringsreglementet...26 Medlemsregistret...26 Anställda och löner...26 Årsredovisning för SEKO Förvaltningsberättelse...28 Information om verksamheten...28 Resultat och ställning...28 Väsentliga händelser under räkenskapsåret...28 Framtida utveckling...29 Resultaträkning...30 Balansräkning...31 Eget kapital och skulder...32 Kassaflödesanalys...33 Noter...34 Revisionsberättelse...42 Bilagor...43 Bilaga 1. Branschavtal...43 Bilaga 2. Hängavtal...44 Bilaga 3. Direktavtal...44 Bilaga 4. Förbundsmötesbesluten...45 Reglera avregleringen...45 Min arbetsplats...47 Rättvis lön...50 Män och kvinnor...51 Lika rätt Ett Sverige för alla...54 Verksamhetsplan...55 Organisation och ekonomi...55 Kommunikation...56 Uppdragsreglementet...56 Placeringsreglementet...56 Nya stadgar...57 Övrigt...57 Förkortningar...59

4 Verksamhetsåret 2005 Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelsen beskriver hur uppdragen har förvaltats och hur medlemmarnas avgifter har använts. Utifrån verksamhetsberättelsen ska medlemmarna bland annat kunna se hur vi använt resurserna. Dessutom ska förbundets kongress kunna bedöma huruvida förbundsstyrelsen fullgjort sitt uppdrag eller inte. På förbundsmötet 2003 antogs en treårig verksamhetsplan, som i sin tur bygger på de fem program som förbundsmötet antog: n Reglera avregleringen Program om avregleringens konsekvenser n Min arbetsplats Arbetsmiljöprogram n Rättvis lön Lönepolitiskt program n Män och kvinnor Jämställdhetsprogram n Lika rätt Ett Sverige för alla Integrationsprogram Det är utifrån de fem programmen och verksamhetsplanen som verksamhetsberättelsen är uppbyggd. Samtliga beslut som förbundsmötet 2003 fattade finns samlat i ett särskilt dokument, som återfinns som en bilaga i denna verksamhetsberättelse. Av dokumentet framgår kortfattat vad som gjorts med anledning av besluten och vad som återstår under resten av treårsperioden. Under 2005 har vi skärpt förbundets EU-bevakning. Tack vare det var vi en av de första organisationerna som såg att kommissionens förslag till tjänstedirektiv var ett hot mot facket. I denna fråga samlade sig hela den svenska fackföreningsrörelsen till kamp. Tillsammans med våra kamrater i de fackliga internationalerna och våra politiska kamrater inleddes ett intensivt opinionsarbete. I förra årets verksamhetsberättelse trodde jag att frågan skulle vara avgjord under Så blev det inte. I våras demonstrerade vi tillsammans med europeisk fackföreningsrörelse. Vi var totalt fackligt aktiva som på Bryssels gator visade vår misstro mot tjänstedirektivet. Det resulterade i att beslutsfattarna tillsatte en rad arbetsgrupper för att ytterligare belysa frågans komplexitet. Det ledde i sin tur att SEKO fick möjlighet att delta i processen genom att arbeta fram ändringsförslag till lagtexten. Vi har ännu inte sett slutresultatet av lagtexten och även om vi inte skulle få gehör för alla våra krav så har vi visat var vi står i frågan. Frågan är inte slutligt avgjord utan kommer under det kommande året att fortsätta beredas för att så småningom återintroduceras för parlamentet, den så kallade andra läsningen. Det stora hotet vi ser med tjänstedirektivet är risken för social dumping. Frågan är inte bara stor här hemma utan har även fått hela fackföreningsrörelsen i Europa att diskutera hur man ska råda bot mot detta hot mot arbetsmarknaderna. Ett tydligt exempel på hur komplexa och svårtolkade lagarna är runt den gränsöverskridande arbetskraften är Vaxholmsfallet. I den frågan väntar vi fortfarande på utlåtandet från EG-domstolen. Vaxholm handlade om Lettiska byggnadsarbetare som kom hit för att bygga en skola i Vaxholm. Arbetsgivaren ansåg att lettiska kollektivavtal skulle vara fullt dugliga på den svenska arbetsmarknaden. Det ansåg emellertid 4 Verksamhetsberättelse 2005

5 inte svensk fackförening som med Byggnads och Elektrikerförbundet i spetsen satte skolan i blockad. Kärnan i motsättningarna rör huruvida ett hemlands avtal kan tillämpas över gränsen och om fackens stridsåtgärder kan anses diskriminerande. Det lettiska företaget åberopar att den fria rörligheten av arbetskraft sätts ur spel vid ett sådant agerande och att man behandlat den gränsöverskridande arbetskraften diskriminerande. Vaxholm kan sägas symbolisera fackföreningens farhågor med tjänstedirektivet, om reglerna om ursprungsland skulle bli verklighet. Löntagare spelas ut mot varandra. De blir ett underordnat värde som arbetsgivarna använder för att maximera sina vinster i allt högre och snabbare takt. Arbetsvillkor och löner pressas neråt vilket gör att löntagare tvingas acceptera dåliga arbetsvillkor med sämre betalt och drivs till jobb som inte går att försörja sig på. Avregleringar på olika områden På hemmaplan har vi fortsatt vårt arbete med avregleringsfrågorna inleddes med en kraftfull påminnelse om vårt samhälles sårbarhet. Jag tänker på stormen Gudrun. Långt efter att stormen hade bedarrat var tusentals människor utan både ström och telefon. Nu märktes tydligt de konsekvenser av avregleringarna i form av brister i underhåll och reinvesteringar som SEKO länge har varnat för. En annan effekt av avregleringarna kunde vi höra från Connex VD Pelle Svensson i Dagens Eko i höstas. Ämnet var naturligtvis Connex avsked av SEKOs klubbordförande och Svensson sa bland annat: Man kan konstatera att det drivs en politisk kampanj som inte hör hemma i en avreglerad och konkurrensutsatt verksamhet, alltså helt enkelt bedriver propaganda som är emot företaget. Syftet med avregleringarna skulle alltså vara att tysta facket. Det som av arbetsgivaren beskrivs som osmaklig propaganda har handlat om att klubben på Connex, av omtanke såväl om sina medlemmar som SL:s resenärer, har påpekat brister i säkerhet och underhåll. I slutet av oktober inleddes vår kampanj Vi vägrar hålla tyst!. Även om avskedet var en utlösande faktor till kampanjen handlar den om mer än en isolerad händelse. Den är också ett sätt att visa att vi inom fackföreningsrörelsen inte accepterar att företag kan kringgå de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. SEKOs två program om jämställdhet och integration handlar bägge i hög grad om att förändra vårt eget sätt att arbeta och inte minst om att förändra våra attityder. Jämställdhetsarbetet under 2005 har inriktats på att analysera det vi själva gör. Ett av målen är att öka antalet kvinnliga förhandlare. Under 2005 startade ett nytt mentorskapsprogram, Diana, som riktar sig till förhandlare. Både när det gäller jämställdhet och integration är vi helt beroende av att det finns ett lokalt engagemang. I integrationsarbetet har vi många eldsjälar som alltid är beredda att stå upp emot främlingsfientlighet och rasism. I Skåne driver SEKO, tillsammans med Byggnads och socialdemokraterna i Skåne projektet Jobbare mot rasism. I Stockholm har avdelningen varit med och anordnat flera demonstrationer på samma tema. Två goda exempel, som jag hoppas får många efterföljare. Detta var några exempel på att 2005 var ett händelserikt år. Fler exempel hittar ni under rubrikerna i verksamhetsberättelsen. Jag vill passa på att tacka alla medlemmar, förtroendevalda och anställda för ett gott arbete! Du är välkommen att lämna dina synpunkter på verksamhetsberättelsen. Kontakta mig gärna via brev eller e-post; Janne Rudén SEKOs förbundsordförande Verksamhetsberättelse

6 Reglera avregleringen I lönsamhetstänkandet ingår sällan sånt som säkerhet och medinflytande. Ekonomismen tränger ut samhällsansvaret. Avreglering leder till ansvarslöshet. Helle Klein, Aftonbladet 8 oktober 2005 En stor del av arbetet med avregleringsfrågorna har handlat om att skapa opinion och debatt. Förbundet har också under året på olika sätt profilerat sig i frågan, inte minst genom media och medverkan i en rad aktiviteter. De SEKO-medlemmar som var ombud på den socialdemokratiska partikongressen såg till att SEKO-frågorna lyftes upp och bidrog i hög grad till att flytta fram positionerna. Utredningar inom SEKOs intresseområden Under året pågick ett antal utredningar som berörde våra avreglerade branscher. Vi har här valt att belysa några av dem. Regeringen tillsatte i slutet av 2003, efter krav från bland annat SEKO, den så kallade Regelutredningen som fick i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de omfattande avregleringarna på områdena trafik, post, el, tele, flyg och taxi. Utredningen, som leddes av LOs chefsekonom Dan Andersson, lade fram sitt slutbetänkande i januari. Utredningen var bland annat kritisk till den bristande regleringen på de avreglerade områdena och bristen på statlig styrning av de statliga bolagen. Utredaren konstaterade också att konsumentpriserna stigit efter avregleringen och att de anställda har fått det tuffare. Sysselsättningen har minskat, färre människor ska göra mer jobb och sjukfrånvaron ökar på vissa områden. Samtidigt drog utredaren slutsatsen att avregleringarna sammantaget har varit samhällsekonomiskt effektiva. SEKOs remissvar till utredningen var i stora delar kritiskt även om det också fanns positiva delar, som till exempel avsnittet om statligt ägande. En slutsats vi kan dra av Regelutredningen är att det idag är omöjligt att göra den heltäckande utvärdering som SEKO helst hade sett. Detta eftersom avregleringarna i många fall genomfördes ogenomtänkt och helt utan att skapa förutsättningar för att kunna utvärdera i ett senare skede. Post- och Kassaserviceutredningen presenterade sitt slutbetänkande Postmarknad i förändring i januari. Utredaren Susanne Lindh konstaterade att liberaliseringen har haft positiva effekter på postmarknaden. En uppfattning som SEKO inte delar. Enligt SEKOs uppfattning drog utredningen väl långt gående slutsatser om avregleringens betydelse för dagens postmarknad. Enligt SEKO är det i högre grad den tekniska utvecklingen, en högt driven mekanisering och kraftiga rationaliseringar inom alla delar av postverksamheten som möjliggjort utvecklingen inom postbranschen. Utredningens förslag utgick ensidigt från att konkurrensen mellan de fysiska postoperatörerna bör öka och att antalet postoperatörer är för få. SEKO var starkt kritiskt till utredningens förslag i vårt remissvar och menade att inga åtgärder bör vidtas innan EUs utvärdering av avregleringar inom postbranschen genomförts. Redan 2004 lade Post- och Kassaserviceutredningen ett delbetänkande om kassaservicen. I korthet innebär delbetänkandet ett förslag om att staten ska upphandla en begränsad kassaservice. SEKO har hela tiden hävdat att förslaget var ogenomtänkt och att en upphandling troligtvis skulle bli en dyrare lösning för staten. Under hela 2005 har ett antal kontakter tagits med Näringsdepartementet och ett stort antal riksdagsledamöter i kassafrågan, utan att få någon lösning till stånd. Statligt ägande, fler avregleringar och upphandlingar När det gäller frågan om det statliga ägandet tog regeringen ett positivt steg under våren, genom att skärpa kraven i Vattenfalls bolagsordning. Där slås nu fast att Vattenfall ska ta ledningen i branschen med att säkra elleveranserna. Företaget ska också vara ledande i omställningen till en ekologisk och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning. Även energimarknaden i stort hamnade i fokus, inte minst efter stormen Gudrun. Regeringen har vid ett flertal tillfällen utlovat skärpta krav på operatörerna, både vad gäller leveranssäkerhet och konsumenternas ställning. Bland annat föreslogs avbrottsersättning för kund redan efter tolv timmars strömavbrott, vilket SEKO har protesterat mot av arbetsmiljöskäl. I övrigt har förbundet haft en positiv inställning till de olika åtgärderna som diskuterats. I början av december enades EU-ländernas transportministrar om att öppna marknaden för internationell persontrafik på järnväg från och med 2010, ett 6 Verksamhetsberättelse 2005

7 nytt avregleringsexperiment som kallas för det tredje järnvägspaketet. Detta innebär bland annat att tågtrafiken öppnas för inrikes cabotagetrafik, vilket betyder att vem som helst kan bestämma sig för att köra trafik mellan till exempel Tyskland och Sverige och får då rätt att både plocka upp och släppa av passagerare på hela sträckan fram till slutdestinationen. SEKO drev tillsammans med övriga fackliga organisationer inom ETF (Europiska Transportarbetarefederationen) att det andra järnvägspaketet (avreglering av godstrafiken) skulle genomföras fullt ut och utvärderas innan ytterligare avreglering kan bli aktuell. En annan för SEKO viktig fråga i sammanhanget är upphandlingar. Som tidigare utlovats från regeringens sida gavs ett tilläggsuppdrag till utredningen om anpassning av den svenska lagstiftningen av EUs direktiv på upphandlingsområdet. Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska undersöka om det är möjligt enligt gällande EU-regler, att ratificera ILO-konvention 94 om sociala villkor vid upphandlingar. Verksamhetsberättelse 2005

8 Min arbetsplats Arbetsmiljö Att arbetsgivaren ska avgöra svenska medborgares yttrandefrihet är orättfärdigt. Alla anställda ska ha samma yttranderätt. För medborgarna är det speciellt viktigt när en verksamhet bekostas med allmänna medel via skatten. Här gäller det dessutom arbetsmiljön för de anställda och säkerheten för passagerarna. Då om någonsin ska anställda kunna höja rösten och påtala felaktigheter. Agneta Lindblom Hulthén, förbundsordförande Svenska Journalistförbundet, Aftonbladet den 6 november 2005 Verksamheten inom arbetsmiljöområdet har präglats av utvecklingen av arbetsmiljöportalen skyddsnet.se. Vi har lagt ner ett omfattande arbete med att få den mer lättnavigerad och tydlig. Målgruppen är i första hand förtroendevalda. Under våren genomfördes en rundresa på alla avdelningar för att dels marknadsföra webbplatsen och dels undersöka vad man tycker är bra respektive saknas. Vi har under året deltagit aktivt i LOs olika arbetsgrupper samt deltagit i remissärenden från Arbetsmiljöverket gällande både föreskriftsarbete och överklagningsärenden. Nätverket mellan förbundet och arbetsmiljöansvariga har setts över och nu är även de regionala skyddsombuden med på spelplanen. Två träffar med avdelningarnas arbetsmiljöansvariga har genomförts och under senhösten höll vi en högre kurs i rehabilitering. Samtliga var på två dagar på Lastberget. Under året har ett antal sjöförklaringar hållits. En av dessa rörde en olycka med tragisk utgång för en SEKO-medlem. Vi har uppmärksammat hörselskador på däckspersonal på RoRo-fartyg. Fyra nummer av tidningen SAN-nytt har getts ut. Vi har deltagit i diskussioner om livbåtar och manöverbordbåtar samt frifallsbåtar. Farligt gods har också diskuterats. Ett arbete pågår också om hur man ska kunna göra förändringar i de ILO-konventioner som gäller inom sjöfarten. Väg & ban-branschen har under året prioriterat arbetstiderna med temat Tid för återhämtning. Syftet har varit att få medlemmarna, i första hand, att förstå betydelsen av återhämtning och risker med för mycket nattarbete och för långa skift. Arbetet har fått genomslag både bland de statliga och privata medlemmarna. Det andra har varit fokus på maskinförarnas arbetsmiljö i stort och men framförallt hyttmiljön. En partsgemensam utbildning har påbörjats med syfte att få fram fler skyddsombud i företagen. Förbundet har deltagit i ett antal mässor, en hel del seminarier samt våra egna arbetsmiljöutbildningar på Runö. Vi har utbildat fyra centrala handledare i arbetsmiljöutbildningsmaterialet Bättre Arbetsmiljö (BAM). Meningen är att de ska utbilda lokala handledare där behov finns men även kunna genomföra lokala utbildningar om det inte går att lösa på annat sätt. Verksamhetsberättelse 2005

9 Rättvis lön Men hur skapar vi rättvisa löner egentligen? Vill vi ha rättvisa löner? Ja, jag tycker det. En mer rättvis lönefördelning skapar per definition ett mer jämlikt samhälle. Vi måste tillåta låglöneyrkena en större löneförhöjning än andra yrken. Samordning i kommande avtalsrörelse är ett måste. Jonas Franzen, den 15 november 2005, ur LOs blogg om SCBs rapport om att arbetare får lägre löneökning än tjänstemän. Avtalsrörelsen Under 2005 löpte två av förbudets centrala löneavtal ut. Det var Väg & banavtalet och Maskinföraravtalet. Båda avtalen löpte ut den 31 oktober Förbundet tecknade nytt avtal med Sveriges Byggindustrier för anställda inom väg & ban och med Maskinentreprenörerna för anställda på Maskinföraravtalet. Avtalsperioden för båda avtalen är från och med den 1 november 2005 till och med den 31 mars Nivåmässigt ligger båda avtalen väl i nivå med övriga avtal på arbetsmarknaden. En prioriterad fråga inför förhandlingarna var boendefrågan vid förrättning i samband med övernattning. Avtalen innebär att arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för boendet vid arbete i samband med övernattning. De nya reglerna innebär att arbetsgivaren ska samråda med arbetstagaren innan arbetet påbörjas, för att finna lösningar på ett ändamålsenligt och godtagbart boende. I det fall ett godtagbart boende inte kan erbjudas utges ett särskilt förrättningstillägg. Sju arbetsgrupper har inrättats för att under avtalsperioden utreda ett antal angelägna frågor. Bland annat fortsätter arbetet med godtagbart boende och personalutrymmen. I avtalen regleras också nationaldagsfrågan, vilket innebär att om nationaldagen infaller på en tisdag eller torsdag är måndagen respektive fredagen (klämdagar) arbetsfri. Det för LO-förbundens gemensamma Bemanningsavtal, tecknat med Bemanningsföretagen, löpte ut den 31 december Avtalet har prolongerats till och med den 30 april De ändringar som gjordes var lönejusteringar och höjning av ob-ersättning som är i nivå med övriga avtal som träffats på svensk arbetsmarknad. Den tidigare påbörjade översynen av avtalet kommer att fortsätta under avtalsperioden. Hängavtal Den 31 december 2005 var det totala antalet hängavtal stycken. Det största antalet hängavtal finns inom bransch väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 135 nya hängavtal. Se bilaga, sidan 44. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget minskat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 19 nya direktavtal. Direktavtalen i december 2005 var sammanlagt 159 stycken. Se bilaga, sidan 44. Utbildning för lokala löneförhandlare Under verksamhetsåret har förhandlingsavdelningen genomfört fem tredagarskurser för lokala löneförhandlare. Det har deltagit 92 lokala fackliga företrädare, 69 män och 23 kvinnor. Kursinnehållet har bland annat varit avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, lokal lönebildning, regelverk, tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna har rekryterats från postområdet, försvarsområdet samt energiområdet. Verksamhetsberättelse 2005

10 Män och kvinnor Kvinnor tar sig egen makt nu. När kvinnor närmar sig den verkliga makten, har den dock en besynnerlig tendens att flytta sig någon annanstans. Vi ska ta reda på vart! Okänd Jämställdhetsarbetet under året har koncentrerats till arbetet med att genomföra programmet Män och Kvinnor. Förbundsstyrelsen beslutade 2004 att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram analysmetod/metoder som på ett tydligt och enkelt sätt ska visa om och hur vi har ökat jämställdheten i SEKO. Arbetsgruppens arbete resulterade i ett antal beslutade kartläggningar och analysprojekt. Det gäller avgiftsutredningen, utredningsarbetet, våra kurser samt avtalsrörelsen. Analysen av avtalsrörelsen inom Posten AB pågår. Vi ska också utvärdera hur det fungerade för de kvinnor som adjungerades till förhandlingsdelegationen på spårtrafik. Förbundets samtliga kurser och utbildningar ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Prioriterat är GFU (Grundläggande Förtroendevalda Utbildning), arbetsrättsutbildning och förhandlarutbildningarna. Vi har startat Diana, vårt nya mentorskapsprogram. Målsättningen är att få fler kvinnor med mer kvalificerade förhandlingsuppdrag och att kvinnorepresentation på alla nivåer ska motsvarar andelen kvinnor i medlemskåren. Diana startade under 2005 med cirka 50 par adepter och mentorer varav 60 procent av deltagarna är kvinnor. Under handledarveckan i februari fick samtliga förbundets centrala handledare en utbildning i jämställdhet. Våra jämställdhetshandledare har genomgått en projektledarutbildning på Brunnsvik för att kunna leda alla våra jämställdhetsprojekt. Ett flertal avdelningar har under året utnyttjat möjligheten att ha halvdagsseminarier om jämställdhet. De har bland annat använts på representantskap, klubbkonferenser och styrelsekonferenser. Jämställdhetsansvariga och studieansvariga i avdelningarna har kallats till jämställdhetskonferens där Eva Amundsdotter medverkade för att prata om den jämställda arbetsplatsen. Detta resulterade i att vi beslutade att söka bidrag från ESF till ett projekt kallat jämställdhetspiloter. Under hösten diskuterade vi hur vi ska fortsätta genomförandet av Män och Kvinnor både på förbunds-, avdelnings- och klubbnivå. Statistik över kvinnors och mäns representation i SEKO under 2005 har tagits fram. Dessa fakta ska påminna oss om vårt gemensamma ansvar för att genomföra jämställdhetsprogrammet. 10 Verksamhetsberättelse 2005

11 Lika rätt Ett Sverige för alla Vackra ord räcker inte, integrationen måste få kosta på kort sikt. Det tjänar vi alla på i längden. Mats Engström, Aftonbladet den 24 januari 2006 Arbetet med SEKOs integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla fortsatte under Förbundets integrationsnätverk inkluderar idag närmare 50 personer. För att i framtiden på ett bättre sätt kunna driva frågan om integrations/mångfaldsplaner på varje företag måste vi få en fastare struktur i organisationen. Förbundsstyrelsen har under året fastställt de integrationsansvarigas ansvar och arbetsuppgifter samt beslutat att genomföra en funktionsutbildning. Målet är att det inom varje SEKO-avdelning ska utses en integrationsansvarig. SEKOs centrala arbetsgrupp för integration har genomfört utbildnings- och informationsinsatser på avdelnings/klubbnivå inom förbundet. De har också deltagit i externa konferenser och utbildningar bland annat Dialog för lika värde på Brunnsvik. På ett antal arbetsplatser inom SEKOs organisationsområde har det tagits fram mångfaldsplaner. Verksamhetsberättelse

12 En stark och effektiv organisation Rättshjälp Under 2005 har SEKO fått in ett stort antal ansökningar om rättshjälp. Medlemmarna har erhållit omkring 21 miljoner kronor. Till skillnad från föregående år kan vi dock inte på ett rättvisande sätt redovisa de faktiska kostnaderna för förbundet då LO-TCO Rättsskydd har ändrat sitt faktureringssystem även på arbetsrättsärendena. Däremot kan vi konstatera att det i likhet med tidigare år tillförts åtskilliga miljoner via förhandlingar av olika slag. Det sammanlagda förhandlingsresultatet är tyvärr inte möjligt att precisera då det inte förs någon statistik över dessa uppgifter. Det har inkommit 210 ansökningar om rättshjälp. Den övervägande delen av dessa har tillhört det försäkringsrättsliga området. Arbetsrätt De arbetsrättsliga ansökningarna är till antalet färre än försäkringsärendena eftersom de till största del löses inom förhandlingssystemet. Den övervägande delen av våra arbetsrättsliga ärenden vid Tingsrätten och Arbetsdomstolen (AD) har genom LO-TCO Rättsskydd AB förlikats under resans gång. SEKO har därutöver även biträtt ett antal medlemmar vid brottmål och ärenden gällande beslut av Arbetslöshetskassan. Det har avkunnats dom i två mål i Arbetsdomstolen där SEKO varit part. Den ena domen behandlar frågan om det förelegat grund för avsked eller saklig grund för uppsägning av en kriminalvårdare som dömts för narkotikabrott och dopningsbrott. Den andra domen behandlar frågan huruvida arbetsgivarorganisation BI (Sveriges Byggindustrier) haft skyldighet att på begäran av SEKO träda in i central tvisteförhandling rörande en uppsägningsfråga som berörde en arbetsgivare som nyligen trätt in i KFS (Kommunala Företagens Samorganisation). Tyvärr kan vi konstatera att SEKO förlorat båda dessa domar. Försäkrings- och pensionsverksamheten En handbok om försäkringar och pension 2005 färdigställdes. En handbok som utöver det allmänna försäkringssystemet även ger en beskrivning över de avtalsreglerade ersättningar och de medlemsförsäkringar som finns inom SEKO. Förutom den kontinuerliga information om förändringar inom området som ges till avdelningarnas försäkrings- och pensionsansvariga genomfördes under hösten två vidareutbildningar om lagregleringen under och efter sjukskrivningsprocessen. Under året har dessutom en utbildningsdag för 39 deltagare hållits den 9 februari. Försäkringsrådgivareverksamheten är en del av arbetsområdet och genomförs uteslutande lokalt ute på arbetsplatserna i form av bland annat medlemskvart. Dessutom genomförs grund- och vidareutbildning för förtroendevalda på lokal nivå. Medlemsförsäkringar är ett område där det årligen sker förändringar i form av villkors- och premieförändringar. För 2005 är dessa förändringar relativt små. Under några år har det pågått ett arbete om ett gemensamt försäkringspaket inom LO. Försäkringspaketet innehåller fyra försäkringar, Trygghetsförsäkring fritid (TFF), Hemförsäkring, Barngrupplivförsäkring samt TGL kompletteringsförsäkring. Förbundsstyrelsen behandlade frågan om ett gemensamt försäkringspaket under hösten och ställde sig positiv till det vilket blev startskottet till en informationsinsats som löper fram till kongressen På skyddsnet.se har många frågeställningar om försäkrings- och pensionsfrågor besvarats. Det märks att webbplatsen är populär hos både medlemmar och förtroendevalda. Internationellt arbete och biståndsverksamheten SEKO har under 2005 varit medlem i fyra internationaler, UNI (Union Network International), ITF (Internationella Transportarbetarefederationen), ISKA (Internationalen för Stats- och Kommunalanställda) och IBTU (Internationella Byggnads- och Träindustriarbetar- Unionen) och deras respektive europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten 2005 bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till stor del bedrivits i de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat och inom vidhängande sociala dialog på EU-nivå. Främst är dessa områden post, tele, järnväg, energi, vägtransporter och sjöfart, där SEKO också är representerat i framskjutna positioner. Högt på agendan ligger arbetsmarknadsfrågor och attackerna på den svenska kollektivavtalsmodellen, exempelvis EU-kommissionens tjänstedirektiv förslag, Vaxholmskonflikten och Tor Caledonia-frågan. ETF (Europeiska Transportarbetarefederationen) genomförde sin andra ordinarie kongress den maj på Åland. Några av huvudfrågorna var hamndi- 12 Verksamhetsberättelse 2005

13 rektivet, gränsöverskridande villkor för järnvägsanställda, cabotageregler för vägtrafiken samt villkoren för de anställda vid Ryanair. Den augusti genomförde UNI sin andra världskongress i Chicago. En stor del av kongressen ägnades åt att stödja den amerikanska fackföreningsrörelsen i den svåra antifackliga situation som de har att hantera i dagens USA. Tal till stöd gavs från Jesse Jackson, Senator Hillary Clinton och demokraternas vice president kandidaten John Edwards. Som en röd tråd lyftes företaget Wal Mart fram som ett av de mest antifackliga företaget. Ett resultat av detta upplägg, var att ledningen från Wal Mart under kongressen hörde av sig till UNIs generalsekretare Phillip J Jennings för att inleda diskussioner. Kongressen antog tre aktionsplaner: n För anständigt arbete n För medlemstillväxt och global facklig utveckling n För globala fackliga rättigheter IBTU höll sin 22:a kongress i Argentina den 7 9 december och temat var Vi bygger en enad facklig rörelse för byggnads-, trä- och skogsarbetare. Från SEKO framfördes vår syn på konsekvenserna av avregleringar och dithörande privatiseringar och bolagiseringar. Frågor som för övrigt tillsammans med kollektivavtalsfrågor har varit den röda tråden i allt vårt agerande under 2005 års olika internationella sammankomster. EU Genom förbundets breda spektrum av branscher, påverkas våra sektorer i större eller mindre utsträckning av omvärldens utveckling. Förbundets huvudsakliga fokus är de fackliga intressena men dessa går ofta hand i hand med allmänpolitiska frågor och ställningstaganden. Därför har SEKO lagt lite extra fokus på hur EUs lagstiftning påverkar våra branscher. I lite över ett år har vi gjort en särskild satsning på EU-frågorna, genom att inrätta en ny tjänst med huvudsyfte att bevaka EUs lagstiftning. Under det gångna året har förbundet prioriterat frågor som tjänstedirektivet, arbetstidsdirektivet, rätten till information och insyn vid bolagsfusioner och den nya konstitutionstexten. Rätten till information och insyn är grundbultar i den fackliga verksamheten, därför är det av yttersta vikt att dessa rättigheter inte försvinner när den europeiska marknaden förändras. Oavsett var företagen är etablerade ska dessa fundamentala rättigheter finnas med. Det har vi också drivit tillsammans med andra fackliga organisationer i den sociala dialogen. Det är viktigt att vi har regelverk som sätter upp spelreglerna men de ska utgå från demokrati, hållbarhet, fackliga rättigheter och människors välfärd. Vi behöver regelverk som stärker fackliga rättigheter i Europa och som sätter det sociala värdet i fokus. Medlemsutveckling Tabell 1 Totalt antal Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt pensionärer 31/ Förbundet / Förbundet Förbundet Medlemmar per bransch Tabell 2 Totalt antal Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Alla < 30 år Kvinnor < 30 år Män < 30 år Branschlösa Trafik Väg & ban Försvar Civil Vård Post Tele Energi Sjö Verksamhetsberättelse

14 Medlemmar per avdelning elning Totalt antal Totalt kvinnor Totalt män Totalt aktiva SEKO Stockholm SEKO Mälardalen SEKO Östra SEKO Halland-Jönköpings län SEKO Sydöstra SEKO Gotland SEKO Skåne SEKO Västra SEKO Göteborg SEKO Värmland SEKO Örebro SEKO Dalarna SEKO Gävleborg SEKO Västernorrland SEKO Jämtland SEKO Västerbotten SEKO Norrbotten SEKO Övriga SEKO Ombudsmän SEKO Energi Norrland SEKO Väg & ban Östersund SEKO Vård Västernorrland SEKO Vård Gävle SEKO Energi Mellansverige SEKO Väg & ban Gävle/Dala SEKO Tele Stockholm SEKO Väg & ban Väst SEKO Energi Syd SEKO Sjöfolk SEKO Väg & ban Skåne SEKO Vård Syd Bilaterala biståndsprojekt Under 2005 har SEKO drivit sju bilaterala projekt, fyra på Filippinerna, två i Korea och ett i Ryssland. Projekten i Filippinerna är: MARINO, ett stödprojekt för svartlistade sjömän, PEUP: utbildningsprojekt för Post & Tele, APL organisering av Jeepnyförare, och Maritima Sektorn, organisering i sektorerna runt sjöfarten. I Korea är den demokratiska medvetenheten mycket låg. Vi driver där två utbildningsprojekt i demokratifrågor. Ett är riktat mot fackföreningsledare och det andra har en bredare inriktning mot journalister, partifolk och andra inflytelserika som är intresserade av den svenska modellen av demokrati. Dessa projekt drivs med medel från Palmecentret. Det ryska projektet är ett fackligt utvecklingsprojekt med det ryska post- och teleförbundet. Detta projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. SEKO bedriver i samarbete med ITF ett projekt i Turkiet, för att organisera ett sjöfackligt förbund som inte är knutet till staten. Detta projekt finansieras av ITF och SEKO gemensamt, merparten av kostnaderna tar dock ITF. Multilaterala biståndsprojekt SEKO deltar i delar av multilaterala biståndsprojekt som främst drivs av yrkesinternationalerna UNI, ITF och ISKA. Samtliga multilaterala projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. FoC-kampanjen FoC-kampanjen (FoC= Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj initierad av Internationella Transportarbetare Federationen (ITF). Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo De Nordiska länderna 14 Verksamhetsberättelse 2005

15 Tabell 3 Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt pensionärer Pensionärer kvinnor Pensionärer män Totalt pensionärer % av medlemsantalet , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,39 har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början på 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport två. Det finns totalt 29 flaggor idag som räknas som bekvämlighetsflaggor. I enlighet med Oslo till Delhi - policyn kommer dock flaggorna att minska i betydelse, i stället kommer större vikt att läggas på villkoren ombord. FoC eller nationell/andraregister flagg är i dag inte signifikativt för villkoren ombord. SEKO har under 2005 skrivit 30 standardavtal, medan Transport skrivit 19 stycken. 245 fartygsbesök har gjorts av inspektörerna under Under 2005 har avtal enligt Atenpolicyn (Common Policy on European Ferry Services) skrivits för flera fartyg. Dessutom har vi aktivt arbetat med att höja nivåerna i färjeavtalen i Litauen, Lettland, Polen och Estland, tillsammans med facken i respektive land. Samordningskommittén för den svenska FoC-kampanjen, bestående av SEKO, Transport, Ledarna, SFBF och Sjöbefälen, har under 2005 haft fyra möten. FoC kampanjen bekostas helt av medel från ITF, budgeten omsluter drygt 2,5 miljoner kronor. Geografisk avdelningsbildning Arbetet med den nya organisationen fortgår. Ny geografisk avdelning i Växjö bildades 1 juli Arbetsgrupper/interimsstyrelser finns i Skåne, Göteborg och Gävle. Delar av Energi Syd (klubb 8001 och klubb 8027) har gått in i SEKO Västra. Medlemsrekrytering De senaste åren har vi sett en kontinuerlig minskning av antalet medlemmar i SEKO. Minskningen beror Verksamhetsberättelse

16 Uppdragstagare Tabell 4 < 30 år uppdragstagare Tabell 5 Bransch Aktiva Antal % Trafik Kvinnor ,93 Män ,07 Totalt Väg & ban Kvinnor 74 4,41 Män ,59 Totalt Försvar Kvinnor ,25 Män ,75 Totalt 916 Civil Kvinnor ,73 Män ,27 Totalt 686 Vård Kvinnor ,86 Män ,14 Totalt 634 Post Kvinnor ,85 Män ,15 Totalt Tele Kvinnor ,09 Män ,91 Totalt 688 Energi Kvinnor 41 4,08 Män ,92 Totalt Sjö Kvinnor 20 20,41 Män 78 79,59 Totalt 98 Bransch Aktiva Antal % Trafik Kvinnor 48 41,38 Män 68 58,62 Totalt 116 Väg & ban Kvinnor 7 9,59 Män 66 90,41 Totalt 73 Försvar Kvinnor 10 28,57 Män 25 71,43 Totalt 35 Civil Kvinnor 24 66,67 Män 12 33,33 Totalt 36 Vård Kvinnor 11 30,56 Män 25 69,44 Totalt 36 Post Kvinnor 82 34,60 Män ,40 Totalt 237 Tele Kvinnor 15 53,57 Män 13 46,43 Totalt 28 Energi Kvinnor 6 10,00 Män 54 90,00 Totalt 60 Sjö Kvinnor 1 20,00 Män 4 80,00 Totalt 5 på flera olika saker, där omstruktureringar till följd av nya behov, teknikutveckling och rationaliseringar inom våra branscher är den främsta orsaken. Men det negativa resultatet beror också på att vi har förlorat fler medlemmar samt att antalet oorganiserade och enskilt anslutna till a-kassan stadigt ökat de senaste åren. Den här utvecklingen förekommer på samtliga av SEKOs organisationsområden. Tydligast är den dock på områden där konkurrenssituationen av andra fackliga organisationer är stark och på arbetsplatser och företag där arbetsorganisationen till stor del bygger på olika typer av tim- och tidsbegränsade anställningar. Förbundsstyrelsen tog den 1 december 2005 ett beslut, där man rekommenderade avdelningar och klubbar att avstå från uttag av medlemsavgift för nya medlemmar i nio månader. Beslutet innebar att de klubbar och avdelningar som följde förbundsstyrelsens beslut kunde erbjuda ett medlemskap till en kostnad av 110 kronor i månaden för samma period. Beslutet skulle gälla under 2006 och för anställda inom Postkoncernen. Motivet till beslutet var att möta den fackliga konkurrenssituation som uppstått inom Posten, där ST (Statstjänstemannaförbundet) sedan länge konkurrerat med reducerade avgifter. Men också att vända den negativa trend som allt fler oorganiserade och enskilt anslutna inneburit, framförallt bland anställda med otrygga anställningsformer och låga anställningsåtaganden. Samtidigt togs också en inriktnings- och tidplan för medlemsrekryteringen i förbundet för 2006 och ett beslut som innebar att alla som rekryterat en ny medlem till SEKO, under samma period, skulle premieras med en biobiljett. Försöket med reducerad avgift för nya medlemmar inom Posten, ska följas upp och redovisas under Detta projekt har utvidgats till att gälla hela förbundet. Studerandemedlemskap Under året har ett speciellt ungdomsmedlemskap införts. Många, framförallt ungdomar, arbetar extra medan man studerar. Denna grupp har varit svår att rekrytera till SEKO då medlemsavgiften varit alltför hög i förhållande till inkomsten. Genom att införa ett studerandemedlemskap kan vi tidigarelägga inträdet i den fackliga organisationen. För SEKOs del innebär införandet av ett studerandemedlemskap inte några ekonomiska risker då vår bedömning är att denna grupp inte skulle bli medlemmar överhuvudtaget under sin studietid. 16 Verksamhetsberättelse 2005

17 Aktiva medlemmar, samtliga Tabell 6 Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa ,52 53,48 Trafik ,38 73,62 Väg & ban ,66 96,34 Försvar ,76 71,24 Civil ,42 39,58 Vård ,06 61,94 Post ,87 58,13 Tele ,49 67,51 Energi ,81 93,19 Sjö ,92 63, Aktiva medlemmar under 30 år Tabell 7 Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa ,31 58,69 Trafik ,35 58,65 Väg & ban ,48 95,52 Försvar ,14 77,86 Civil ,69 34,31 Vård ,74 66,26 Post ,11 59,89 Tele ,68 65,32 Energi ,64 90,36 Sjö ,68 61, Villkor för studerandemedlemskap: n Arbete inom SEKOs organisationsområden n Första fackliga medlemskapet n Huvudsakliga sysselsättningen ska vara studier på grundskola, gymnasium, högskola eller universitet. n Arbete högst 16 timmar/vecka Ungdomsverksamheten Förtroendevalda under 30 Vid årets utgång hade förbundet 632 förtroendevalda under 30 år. Det motsvarar cirka 6,5 procent av hela förtroendemannakåren. Utbildning för unga medlemmar under 30 Under året har 194 medlemmar under 30 år deltagit i förbundets medlemsutbildning. 97 medlemmar deltog på LOs Fackets Grunder och 48 medlemmar sökte sig vidare till LOs Facket och Politiken. Ungdomsrådet Under våren genomförde ungdomsrådet två planeringsträffar. De deltog även på handledarträffen för de centrala handledarna i januari. I maj avsade sig fyra av ungdomsrådets fem ledamöter sitt uppdrag i ungdomsrådet, vilket resulterade i att verksamheten avstannade. I december tog förbundsstyrelsen beslut om att lägga ner det centrala ungdomsrådet. Utvärdering av ungdomsverksamheten Hösten 2005 togs beslut om att genomföra en övergripande utvärdering av förbundets ungdomsverksamhet såväl centralt som lokalt. Utvärderingen beräknas vara klar våren Facklig-politisk verksamhet Den facklig-politiska verksamheten Från den 1 april finns det en heltidsanställd ombudsman med ansvar för den facklig-politiska verksamheten på förbundskontoret. Ett förslag till organisation och ansvarsfördelning har tagits fram och fastställts av förbundsstyrelsen. Tre samordnare är tillsatta att ansvara för att samarbetet ökas inom respektive region. Under året har det genomförts en grundlig kartläggning av den facklig-politiska verksamheten i de geografiska avdelningarna. Under hösten har en gemensam konferens med alla facklig-politiskt ansvariga i de geografiska avdel- Verksamhetsberättelse

18 Kursstatistik 2005 Tabell 8 Antal deltagare Kvinnor Män Kvinnor % GFU Insikter Skyddsombud HSO Arbetsrätt grund Medlemsutbildning Fackets Grunder Centrala handledare Tabell 9 Antal deltagare Kvinnor Män Kvinnor % GFU Arbetsrätt Grund Jämställdhet ningarna genomförts. Arbetet med Valet är ditt har genomförts under avdelningsveckorna. En uppdatering av Sun och en genomgång av SEKOs hemsida och intranät har skett. Den facklig-politiska studieverksamheten Under hösten har ett centralt ramprogram tagits fram för de facklig-politiska utbildningarna. Kvalificerad facklig-politisk utbildning Fyra deltagare från SEKO har deltagit i den riktade utbildningen Socialdemokrati kvalificerad fackligpolitisk utbildning. Målsättningen med utbildningen var att stärka deltagarnas fackliga och politiska engagemang genom att öka kunskapen om socialdemokratisk ideologi, samhällsekonomins funktionssätt och påverkande omvärldsförändring. Politiska kontakter En annan del av den facklig-politiska verksamheten är att upprätthålla kontakter med politiker och tjänstemän, för att kunna påverka och bistå med information i olika frågor. Under året har ett antal träffar genomförts med statsråd, statssekreterare och handläggare på olika departement. Dessutom har träffar genomförts med enskilda riksdagsledamöter, utskottsgrupper och politiska tjänstemän. Socialdemokratiska partikongressen Tillsammans med några andra LO-förbund deltog SEKO i en gemensam monter på den socialdemokratiska partikongressen. Placeringen intill kongressalen gjorde att många deltagare och åhörare sökte sig till montern för samtal. Ett urval av SEKOs informationsmaterial fanns tillgängligt. SEKO hade tillsammans med de fackliga samhällsbyggarna ett seminarium med titeln Ordning och reda på arbetsmarknaden. Ett fyrtiotal åhörare deltog vid den en timmes långa paneldiskussionen där Janne Rudén gav SEKOs syn på kollektivavtalets värde. Kultur Sång för alla Sång för alla projektet har nu drygt 100 deltagare i Göteborg, Karlstad, Stockholm och Gävle. Under året har man arbetat med sång/teaterföreställningen Det kom ett brev som SEKO skänker som 100-årsgåva vid Brunnsviks folkhögskola. 60 av våra sångare deltar, men samtliga arbetar med föreställningen då det är tänkt att vi ska kunna utnyttja nummer och scener på olika sätt under flera år framöver. Föreställningen har hedersplats och fungerar som öppningsspel vid den officiella Jubileumsmottagningen på Brunnsvik den 22 juni Ett samarbete har startat med AOF Köpenhamn där tanken är att arbeta över sundet. Sång för alla är ett av de största kulturprojekt som någonsin genomförts inom svensk fackföreningsrörelse. SEKO har ekonomiskt bidragit till Boken Järnvägsliv som skrivits av Åke Johansson. I Läs för mig pappa -projektet har 68 pappor med barn deltagit. Sju nya arbetsplatsbibliotek har tillkommit under året. Den positiva trenden håller i sig när det gäller körer, Läs för mig pappa och arbetsplatsbibliotek. Fackliga studier Centrala SEKO utbildningar Under året har vi genomfört utbildningar inom områdena GFU (Grundläggande förtroendevalda utbild- 18 Verksamhetsberättelse 2005

19 Avtal Tabell 10 Avtalsområde Totalt antal Antal kvinnor Antal män Avtalsområde RALS RALB Städentreprenadföretag Bemanningsföretag Nordiska institutioner Multiservice Spårtrafik KFS-Flygplatser Väg & banavtalet Maskinföraravtalet AB Götakanalbolag Dalslands kanal Avtal för utländska företag Bygg och Anläggning KFS Blåa avtalet Karlskronavarvet Gröna avtalet LERNIA-Utbildningsföretag Fastigheter Värdepapper Kommunikation Postföretag Telecom Data- Teleteknik IT-Data ITA Energiavtal E Energiavtalet KFS Storsjöavtalet Färjeavtalet Bogseravtalet Skärgårdsavtal ning), ARG (arbetsrätt grund), förhandlingsteknik, lokala löneförhandlare, rehabiliteringsutbildning, försäkringsutbildning och ett antal branschkurser. utbildningskommitté) samt representerat SEKO i ITskolans ägargrupp och Brunnsvik Folkhögskolas styrelse. Regionala utbildningar Utbildningar har genomförts i bland annat informationsteknik, mötesteknik, samverkan/budget och för valberedning, jämställdhetsansvarig, kassör och revisor. LO-utbildningar LOs utbildningssystem har erbjudit utbildningar inom områdena arbetsmiljö, arbetsliv, arbetsrätt, ekonomi, opinion, organisation och pedagogik. Under året har SEKO haft 97 deltagare på utbildningen Fackets Grunder och 48 deltagare på utbildningen Facket och Politiken. LO övrigt SEKO har under året deltagit i LCU (LOs centrala Studieorganisationen Studiekonferenser har genomförts i varje studieregion (norr, mellan och södra). Under året påbörjades en central utbildningssatsning för studieansvariga på avdelningsnivå. Innehållet under de tre internaten har varit bland annat varit Min roll som studieansvarig, Att vara idébärare, Fackliga arbetssätt, Behovsanalys, Handlingsplaner, Pedagogik, Metoder och Resurser. Den centrala utbildningen avslutas våren 2006, då utbildningssatsningen fortsätter på lokal nivå i respektive avdelning. Den centrala samordningsgruppen för studier (Cesam) har sammanträtt sex gånger under året. Studieenheten har producerat Studieguiden som distribuerats ut i organisationen. Verksamhetsberättelse

20 Skyddsombud Tabell 11 Skyddsombud Huvudskyddsombud Antal % Antal % Trafik Kvinnor 39 11, ,22 Män , ,78 Totalt Väg & ban Kvinnor 15 1,97 1 1,79 Män , ,21 Totalt Försvar Kvinnor 51 16,83 1 3,23 Män , ,77 Totalt Civil Kvinnor 68 38, ,41 Män , ,59 Totalt Vård Kvinnor 53 31, ,79 Män , ,21 Totalt Post Kvinnor , ,05 Män , ,95 Totalt Tele Kvinnor 53 19,63 0,00 Män , ,00 Totalt Energi Kvinnor 8 2,35 0,00 Män , ,00 Totalt Sjö Kvinnor 0 0,00 0 0,00 Män 0 0,00 0 0,00 Totalt 0 0 Totalt Kvinnor , ,48 Män , ,52 Totalt IT-skolan Innehållet i IT-skolan har utvecklats under året. Nya webbutbildningar har byggts som vänder sig till både medlemmar och förtroendevalda. Under hösten 2005 påbörjades också en processutbildning i arbetsmiljö med viss distansstudie i IT-skolan. Medlemsutbildning Satsning på medlemsutbildning har skett även detta år. Under året har medlemmar gått någon form av medlemsutbildning. För att öka antal deltagare till fackliga studier har förbundet även i år ställt 10 dagar/ per geografisk avdelning för förlorad arbetsförtjänst till förfogande för uppsökande verksamhet. Översyn av GFU Under året genomfördes en översyn och förändring av förbundets GFU (Grundläggande förtroendevalda utbildning). Folkbildning för bättre arbetsmiljö Under perioden har LCU (LOs centrala utbildningskommitté) beslutat om en ny studiesatsning tillsammans med ABF. Målet är att skyddsombud, personer i arbetsledande ställning samt fackliga förtroendevalda i övrigt ska få grundutbildning inom arbetsmiljö handledare kommer att utbildas under en treårsperiod. Varje förbund har uppmanats att utse fyra till fem handledare som ska utgöra ett centralt handledarlag. Dessa ska i sin tur ska utbilda regionala/lokala cirkel- och handledare till grundläggande arbetsmiljöutbildningar. SEKO har under året låtit utbilda fyra centrala handledare. Information och media Förbundet fortsatte under året opinionsbildningen av de program som fastställdes på förbundsmötet Informations- och pressenheten är förutom en stabsresurs för förbundsledningen en serviceorganisation för förbundets olika avdelningar och enheter. 20 Verksamhetsberättelse 2005

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Ekonomi...23 Inledning...23 Intäkter...23 Kostnader...23 Årets resultat i den fackliga verksamheten...23 Fastighetsförvaltningen...

Ekonomi...23 Inledning...23 Intäkter...23 Kostnader...23 Årets resultat i den fackliga verksamheten...23 Fastighetsförvaltningen... Verksamhetsberättelse 2006 Innehåll Verksamhetsåret 2006 Ordföranden har ordet...4 Reglera avregleringen...6 Statligt ägande, fler avregleringar och upphandlingar...6 Min arbetsplats Arbetsmiljö...7 Rättvis

Läs mer

SEKO org 2013-02-01. Facket för Service och Kommunikation

SEKO org 2013-02-01. Facket för Service och Kommunikation SEKO org 2013-02-01 Facket för Service och Kommunikation Organisationsschema Kongress/representantskap Förbundsstyrelse VU Branschorganisation Avdelningssektioner Avdelning Klubb Sektion SEKO-ombud 121

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

En stark och effektiv organisation...11 Rättshjälp...11 Arbetsrätt...11 Försäkringar...11 Medlemsutveckling...11 Internationellt arbete och bistånds

En stark och effektiv organisation...11 Rättshjälp...11 Arbetsrätt...11 Försäkringar...11 Medlemsutveckling...11 Internationellt arbete och bistånds Verksamhetsberättelse 2004 Innehåll Verksamhetsåret 2004 Ordföranden har ordet...4 Total uppslutning hos medlemmar och förtroendevalda...4 Samlad kamp mot tjänstedirektivet...4 Turbulent inom kriminalvården

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller ihop värnar vi

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016 2016 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

handlingsplan för förändring OCH påverka? du är

handlingsplan för förändring OCH påverka? du är handlingsplan för förändring vill DU VARA MED OCH påverka? du är Vad är facket för dig? Tänk att vi skalar bort allt. Alla paragrafer och försäkringar. Alla krångliga blanketter, alla avtal. Allt för att

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Till dig som jobbar inom spårtrafikbranschen

Till dig som jobbar inom spårtrafikbranschen Till dig som jobbar inom spårtrafikbranschen Vi står aldrig still Med dig blir vi ännu starkare Vi är många medlemmmar och vi är en kraftfull motpart gentemot arbetsgivarna inom spårtrafikbranschen. Men

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007 Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007 2 Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

din guide till vår nya organisation nya livs 1

din guide till vår nya organisation nya livs 1 din guide till vår nya organisation nya livs 1 2 nya livs Nu blir det mer Livs! l i vs s k a p a r e n helt ny organisation! Det beslutade förbundets kongress som genomfördes i Umeå i början av juni. Den

Läs mer

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag SEKO Branschorganisation Spårtrafik förslag Verksamhetsplan 2017 1 Branschorganisationens uppgifter Övergripande mål för Branschorganisationen; En effektiv demokratisk organisation som samordnar aktiviteter

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Alingsåsavdelningen

Verksamhetsberättelse 2015 Alingsåsavdelningen Verksamhetsberättelse 2015 Alingsåsavdelningen Vision 2015 Avdelning 094 Avdelningens förtroendevalda arbetade under året med att förnya och förbättra det lokala fackliga arbetet. Styrelsen har tagit fram

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Våren 2017

Kalendarium Fackliga studier. Våren 2017 Kalendarium Fackliga studier Våren 2017 Lite om våra kurser under våren 2011 2016-11-17 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN 2014 VERKSAMHETSPLAN 2014 2 Verksamhetsplan för år 2014. Inledning Seko-SiS är en nationell klubb. Klubben är administrativt och organisatoriskt placerad inom den geografiska avdelningen Seko Stockholm avdelning

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. SEKO org 2007-10-10

Facket för Service och Kommunikation. SEKO org 2007-10-10 Facket för Service och Kommunikation SEKO org 2007-10-10 Organisationsschema Förbundskontor Förbundsgemensamma avdelningar 17 st Avdelningssektioner Klubb Sektion Koncern-, Företags- Myndighetsorganisation

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN. Studieprogram Våren 2015

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN. Studieprogram Våren 2015 BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN Studieprogram Våren 2015 SEKO väg och ban arrangerar olika kurser som berör din arbetsplats. Detta gör vi eftersom vi anser att utbildning är rätt väg till förbättrade arbetsförhållanden.

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN. Studieprogram Våren 2016

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN. Studieprogram Våren 2016 BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN Studieprogram Våren 2016 SEKO väg och ban arrangerar olika kurser som berör din arbetsplats. Detta gör vi eftersom vi anser att utbildning är rätt väg till förbättrade arbets-förhållanden.

Läs mer

2013-01-07 TVÄRFACKLIGA STUDIER JÖNKÖPINGS LÄN. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761 807911 mariette.ljunggren@abf.se

2013-01-07 TVÄRFACKLIGA STUDIER JÖNKÖPINGS LÄN. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761 807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013-01-07 TVÄRFACKLIGA STUDIER JÖNKÖPINGS LÄN Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761 807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013 1 Innehållsförteckning 3 Information 4 Anmälningsblankett 5 Introduktionsutbildning

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN. Studieprogram Våren 2017

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN. Studieprogram Våren 2017 BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN Studieprogram Våren 2017 SEKO väg och ban arrangerar olika kurser som berör din arbetsplats. Detta gör vi eftersom vi anser att utbildning är rätt väg till förbättrade arbets-förhållanden.

Läs mer

Ung i Seko Väst aktiviteter

Ung i Seko Väst aktiviteter Ung i Seko Väst aktiviteter Ung i Seko Väst aktiviteter Ungdomskurser Det finns en hel del att lära sig om man är ny inom den fackliga verksamheten eller behöver fler argument för att gå med, Hur tar jag

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST Kurskatalog 2008 Höst TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under hösten 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Utbildningar för medlemmar och förtroendevalda

Utbildningar för medlemmar och förtroendevalda Utbildningar för medlemmar och förtroendevalda Sektionens och avdelningens utbildningar är gratis en medlemsförmån! Vilka cirklar som anordnas på din hemort framgår av sektionens utbildningsprogram. Sektionen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning sid 1 Ersättningsregler sid 2 Kurser sid 3-8 Arbetsmiljöutbildningar sid 9 ABF sid 10 LO - Ung sid 11 Albins Folkhögskola sid 12 Medlemsutbildningar sid 13 LO kurser sid

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

2013-12-16. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se

2013-12-16. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013-12-16 Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se Tvärfackliga studier Jönköpings län 2014 1 Innehållsförteckning 3 Information 4 Anmälningsblankett 5 Fackets roll i samhället

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Innehåll. 2010 SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Urban Orzolek Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO 2010 10.

Innehåll. 2010 SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Urban Orzolek Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO 2010 10. Verksamhetsberättelse 2009 Innehåll Verksamhetsåret 2009 Ordförande har ordet...4 Starka kollektivavtal...6 Centrala avtal...6 Hängavtal...6 Direktavtal...6 Arbetsmiljö...6 Människans behov inte marknadens...8

Läs mer

Kurser 2011 för dig med fackligt uppdrag

Kurser 2011 för dig med fackligt uppdrag Kurser 2011 för dig med fackligt uppdrag Bättre arbetsmiljö (BAM), grundkurs i arbetsmiljö 3 dagar (2 + 1), internatutbildning (F) Bättre arbetsmiljö (BAM) vänder sig i första hand till dig som är ny som

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

( Studieprogram 2017

( Studieprogram 2017 (Studieprogram 2017 För att förstå facket Nästan alltid vet vi vad vi betalar för. Det sitter i ryggraden att ha koll på vart pengarna går och vad man får för dem. Men erfarenheten visar att många medlemmar

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Ekonomi...23 Inledning...23 Intäkter...23 Kostnader...23 Årets resultat i den fackliga verksamheten...23 Fastighetsförvaltningen...

Ekonomi...23 Inledning...23 Intäkter...23 Kostnader...23 Årets resultat i den fackliga verksamheten...23 Fastighetsförvaltningen... Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Verksamhetsåret 2008 Ordföranden har ordet...4 Starka kollektivavtal...6 Centrala avtal...6 Hängavtal...6 Direktavtal...6 Pensionsavtal...6 Arbetsmiljö...6 Människans

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Innehållet i detta nummer:

Innehållet i detta nummer: s FACKlan Kommunal Stockholms Län Sektion Skärholmen MEDLEMSTIDNING Nr 2 juni 2015 Postadress: Telefon- och besökstid: KOMMUNAL Sektion Skärholmen Måndag 08.30 16.00 Box 503 Tisdag 08.30 16.00 127 26 Skärholmen

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Bilaga 2 till protokollet SEKO: s förbundsstyrelse har efter samråd med berörda lokala organisationer beslutat att inrätta Förhandlingsorganisation

Läs mer

Kort om IF Metall Medlemsstatistik, avgifter m.m. Januari 2012

Kort om IF Metall Medlemsstatistik, avgifter m.m. Januari 2012 Kort om IF Metall Medlemsstatistik, avgifter m.m. Januari 2012 Inledning Denna broschyr kan vara bra att ha när du behöver uppgifter om vår organisation, till exempel medlemsstatistik, avgifter etc. Uppgifterna

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014 KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt

Läs mer