niversitetsläraren Oklart hur systemet ska genomföras Högskolan Väst firar 20-årsjubileum Avund kan vara bra och dåligt 19/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "niversitetsläraren Oklart hur systemet ska genomföras Högskolan Väst firar 20-årsjubileum Avund kan vara bra och dåligt 19/2010"

Transkript

1 niversitetsläraren 19/2010 Riksdagen: 70 procent av ledamöterna har studerat vid ett lärosäte Sid 4 Studieavgifter Oklart hur systemet ska genomföras sid Högskolan Väst firar 20-årsjubileum sid 10 Arbetsmiljö Avund kan vara bra och dåligt sid 14

2 niversitetsläraren UTGES AV: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). ADRESS: Box 1227, Stockholm. BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. TELEFON: växel. TELEFAX: E-POSTADRESS: HEMSIDA: REDAKTION: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , LAYOUT: Global Reporting ANNONSER OCH SEKRETARIAT: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: PRODUKTANNONSER: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. TRYCK: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex LEDARE Forskningsanknytning via osmos? Osmos innebär enligt Nationalencyklopedin transport av lösningsmedel genom poröst membran som åtskiljer två lösningar med olika koncentration. Frågan är om inte begreppet också går att använda i överförd mening när det gäller den kunskapssyn som kommer till uttryck när man menar att forskningsanknytning kan uppstå genom att undervisning sker i en miljö där det också bedrivs forskning. Vad är forskningsanknytning? Frågan är komplicerad, men i stort sett alla forskare på området är ense om att det inte räcker med att läraren är disputerad. Enigheten är däremot mindre när det gäller relationen mellan lärarens forskningsområde och det område inom vilket undervisningen bedrivs, om läraren är aktiv som forskare och vilket pedagogiskt förhållningssätt som finns när det gäller att studenterna ska erövra det kritiska tänkandet som karaktäriserar god forskning. Olika forskare drar härvid olika slutsatser. Frågan besvaras också i viss mån olika inom skilda discipliner. Inom historieämnet, till exempel, menar man att den enskilde läraren inte alls måste vara expert på en viss historisk period låt oss säga flodkulturerna för att kunna undervisa på god vetenskaplig grund. Om läraren själv är disputerad och aktiv forskare förväntas läraren också vara tillräckligt kompetent för att kunna använda sin vetenskaplighet även på andra områden där detaljkunskaper saknas. Inom till exempel fysik eller kemi är samma tankegång däremot långt ifrån självklar det är en hel värld mellan olika subdiscipliner. Det kan många gånger vara närmare mellan kunskaperna hos en kemist och en fysiker än mellan två kemister. Men kan forskningsanknytning uppstå genom miljön? Teoretiskt sett skulle det gå att föreställa sig att icke vetenskapligt kompetenta/icke vetenskapligt aktiva lärare, om de vistas i en aktiv forskningsmiljö, kan inhämta och vidmakthålla såväl ett vetenskapligt förhållningssätt som kunskap om forskningens utveckling. Tveksamt är dock om verksamheten på något av landets lärosäten är organiserad på så sätt att man som icke forskande lärare tillräckligt frekvent får chansen exempelvis att delta i vetenskapliga seminarier om man inte gör det utan för sin egen arbetstid. Frågan är också om det någonstans finns ambitioner att använda forskningsmiljön för att forskningsanknyta undervisningen på detta konkreta sätt. Regeringen har, i samband med förändringarna i Högskolelag och Högskoleförordning, tagit bort bestämmelsen att alla universitetslärare normalt ska bedriva både forskning och undervisning (däremot har man inte tagit bort skrivningarna om undervisningens vetenskaplighet och anknytning till forskningen). Inte ens för professorer gäller detta längre, trots att professorstiteln erövras genom att man visar vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. I den situationen kan man förstå att enskilda lärosäten väljer att tycka att man uppfyller kraven genom att undervisningen bedrivs i forskande miljöer. Men forskningsanknytning kan inte uppstå genom osmos: kunskap passerar inte från de forskande till de icke forskande lärarna genom att tränga igenom semipermeabla [!?] membran. Om inte regeringen snart inför ett system med en forskningsanknytningsresurs för grundutbildningen tvingas vi en dag inse att svensk akademisk utbildning inte är värd namnet. GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF 2 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

3 INNEHÅLL 19: Ledare: Forskningsanknytning via osmos? 4 Aktuell avhandling om politiker: De flesta i riksdagen har studerat vid ett lärosäte 6 Systemet med studieavgifter ska lanseras men är inte klart 8 Forskningsavtal ska fungera som dörröppnare 10 Högskolan Väst firar 20 års-jubileum hela året 12 Universitetslärare i Frankrike måste jobba till 70-årsåldern? 14 Avund kan vara positivt men också förödande 16 Utbildade och ickeutbildade bildar ett nytt klassamhälle? 17 Svagt intresse i riksdagsvalet för forskning och vetenskap DEBATT 18 Rambidrag för kulturforskning en förfuskad idé 20 Öppet brev till VINNOVA med flera: Kan forskning om hållbarhet strunta i samhällsvetenskap? 24 Korsord Omslaget: En stor del av riksdagsledamöterna har gått på universitet eller högskola. Sid 12 Sid 10 Sid 16 PÅ GÅNG: 25 SULF kalendariet 25 SULF informerar Foto: Melker Dahlstrand Universitetsläraren nr 1/2011 har manus- och annonsstopp 7 januari UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010 3

4 Aktuell avhandling om politiker De flesta i riksdagen har studerat vid ett lärosäte En stor majoritet av riksdagsledamöterna har gått på universitet eller högskola, men det är bara någon handfull som har disputerat eller undervisat på ett lärosäte. Både akademi och politik fordrar att man måste ligga i för att komma upp på toppen så de är svåra att kombinera, säger Patrik Öhberg, statsvetare vid Göteborgs universitet. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: EVALIS BJÖRK/GP EN TIDIGARE UNDERSÖKNING visar att minst 70 procent av riksdagsledamöterna har studerat vid ett lärosäte. Idag är det säkert ännu fler, men en stor del av dem har inte tagit ut någon examen, säger Patrik Öhberg. Han fort sätter med att citera förre statsministern Göran Persson ur boken Aldrig ensam alltid Patrik Öhberg, statsvetare vid Göteborgs universitet. ensam, där Persson säger att politiskt intresserade inte får tillräcklig intellektuell stimulans på universi teten, utan lämnar dem för att ägna sig åt politiken. Det är helt enkelt roligare att ägna sig åt politik än att plugga på universitetet och de intresserade lägger hellre kraft på att jobba politiskt än att sitta på universitetet, säger Patrik Öhberg, som inom kort disputerar med avhandlingen Politiker med karriäram bitioner. Den snabbast växande yrkesgruppen i riksdagen är proffspolitiker. Det hänger ihop med politikens professionalisering, säger han. Svenska riksdagsmän har i genomsnitt högre utbildning än befolkningen i allmänhet, men i en internationell jämförelse har svenska riksdagsledamöter ganska låg utbildning. Lägst utbildning har socialdemokraterna. De har ofta gått vägen via Unga Örnar, SSU, arbetarkommunen eller facket, säger han. Den svenska riksdagen är alltså inte ett elitparlament som exempelvis det franska, där ledamöterna har gått på elitskolor och elituniversitet och skrivit lärda verk. Om detta är på gott eller ont kan inte Patrik Öhberg säga. Den svenska politiken fungerar väl och det är inget som säger att högre utbildade politiker ger bättre politik. Men finansminister Anders Borg och hans medhjälpare har nog inte tagit skada av att de studerat på universitet. Högre utbildning är inget hinder för att bli en god politiker, men det finns inget enkelt samband. KANSKE ÄR DET OCKSÅ så att politik och forskning är så skilda verksamheter att de är svåra att förena. När Lena Sommestad, professor i ekonomisk historia, blev miljöminister förutspådde journalisten KG Bergström att hon skulle få det svårt. I politiken gäller det att sälja in ett budskap det är ja och nej som gäller. Inom forskningen är det istället å ena sidan och å andra sidan. Att det inte finns så många exempel på politiker som går från akademi till toppolitik och därefter tillbaka till akademin beror enligt Patrik Öhberg till en del på att en toppolitiker tjänar så mycket bättre än en forskare och att det är så ont om tjänster i akademin. Jag har till exempel svårt att tänka mig att Cecilia Malmström skulle återvända till universitetet. (Cecilia Malmström är lektor i statsvetenskap och EU-kommissionär.) Men det finns trots allt personer som växlat mellan uppdrag i akademi och riksdag. Till exempel Daniel Tarschys, som är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, har bland annat varit riksdagsledamot för Folkpartiet och Men i takt med att politiken professionaliseras och akademin internationaliseras med ökande krav på publicering och citatfrekvens kan sådana gränsöverskridanden bli svårare. Både akademi och politik fordrar att man måste ligga i för att komma upp på toppen så de är svåra att kombinera, säger statsvetaren Patrik Öhberg. EN POLITIKER SOM GÅTT från akademin till riksdagen är folkpartisten Ismail Kamil. Han kom till Sverige som 20-åring 1976 från den syriska delen av Ismail Kamil, riksdagsledamot FP. FOTO: RIKSDAGEN 4 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

5 Kurdistan och gick en farmaceutisk utbildning vid Uppsala universitet. Jag hann aldrig jobba som apotekare, utan när jag 1984 skrivit mitt examensarbete inom social farmaci fick jag erbjudande om lärartjänst blev jag anställd som universitetsadjunkt och undervisade i social farmaci fram till 1989, både på apotekarutbildningen och farmaceututbildningen, berättar han. Därefter började han undervisa på Stockholm universitet och hade ansvar för sjukvårdsrealia vid tolkutbildningen för blivande tolkar som ska tolka vid sjukdom. Vid sidan av detta hade han en konsultfirma i sjukvårdsfrågor. Ismail Kamils politiska bana började redan vid Uppsala universitet där han fick kontakt med landstingspolitiker när han deltog i ett projekt om invandrade patienters syn på sjukvårdssystemet. Jag gick med i det Liberala invandrarförbundet. Folkpartiet är det enda parti som har ett särskilt invandrarförbund, påpekar han. Han blev så småningom ordförande på riksnivå i förbundet som då bytt namn till Liberal mångfald. Ismail Kamil blev 1998 invald i landstingsfullmäktige i Uppsala län och blev 2006 heltidspolitiker som landstingsråd. Och 2010 blev han riksdagsman för Folkpartiet. Jag tycker faktiskt att det är stora likheter mellan att vara universitetslärare och att vara politiker. Man ska styra verksamheten, ta fram underlag och vara påläst. Han räknar upp en rad punkter där han anser att det har hjälpt honom mycket att ha varit universitetslärare: ankra frågor. roll. underlaget. att hitta lösningar. Det är något jag saknar mycket i politiken, att inte bara hitta fel utan att också presentera en lösning. punkter. Om en åtgärd inte gett resultat, måste man våga erkänna det och försöka finna en ny lösning. Det är inte lätt, men så fungerar jag. utan ta reda på hur det ligger till och komma tillbaka. FOTO: RIKSDAGEN Allt detta som jag lärt mig som universitetslärare har jag haft nytta av i det politiska arbetet, säger Ismail Kamil. Han skulle vilja se att fler från universitetsvärlden söker sig till politiken. Jag hoppas att fler och fler akademiker tar sig till riksdagen. Det finns många viktiga frågor som behöver belysas från olika aspekter, och akademiker kan göra mycket nytta. Akademiker behövs i politiken, säger Ismail Kamil. Åsa Romson, riksdagsledamot MP. EN ANNAN AKADEMIKER som är ny i riksdagen är miljöpartisten Åsa Romson. Hon har varit lokalpolitiskt aktiv i Stockholm i åtta år och bland annat suttit i stadsfullmäktige som fritidspolitiker. Hon har också varit heltidspolitiker under nästan två år när hon drev förhandlingarna inför trängselavgifterna. Åsa Romson blev tillfrågad att stå på valsedeln till riksdagen i valet 2006 och trodde hon stod på icke valbar plats. Jag hade då blivit antagen till forskarutbildningen på juridicum vid Stockholms universitet. Jag ville förverkliga en gammal dröm att få forska. Men Miljöpartiet gick framåt i Stockholm och hon blev invald i riksdagen. Efter viss vånda tackade hon nej till riksdagsplatsen för att istället börja forskarutbildningen. Avhandlingen handlar om miljörättsliga aspekter på internationella mellanstatliga investeringsavtal. Inför årets val blev hon återigen invald i riksdagen och den här gången behöll hon sin riksdagsplats. Avhandlingen är inte helt färdig, men hon ska försöka hitta tidsluckor för att göra klart den. Hon ser politiken och akademin som två världar. Arbetsmässigt är de helt olika. Politiker kan inte söka kunskap på djupet, snarare ska de vara duktiga på att ställa frågor för att få en allmän uppfattning i en fråga. Man måste vara generalist och snabbt välja ut vad som är viktigt och sortera bort annat. För en heltidspolitiker rasar det in frågor och det gäller att snabbt kunna se vad man kan göra något av och välja bort resten. Forskningen är så otroligt mycket långsammare, där kan man använda en hel förmiddag för att läsa en enda artikel. Man måste begränsa sig stenhårt för att kunna gå på djupet. Inom Miljöpartiet har man uppfattningen att ingen ska vara politiker för alltid. Jag ser inte politiker som ett yrke utan ett uppdrag, säger Åsa Romson. Hon förespråkar att fler forskare skulle gå från universitetet till politiken och tillbaka till universitetet. Man borde ha bättre utbyte mellan olika sektorer i samhället, det är viktigt för politiken och det är viktigt för akademin. Hon menar att ett problem är att akademin är så sluten. När det är så ont om tjänster och nödvändigt att meritera sig så vågar man inte lämna akademin för då får man svårt att komma tillbaka. Och har man fått en tjänst släpper man den inte, så fint är det inte att sitta i riksdagen. Själv vet inte Åsa Romson om hon vill gå tillbaka till universitetet efter riksdagen. Hon vill gärna fortsätta att forska, men hellre inom en organisation fristående från akademin. l Minst ett dussin politiker i den nuvarande riksdagen har ett förflutet som universitetslärare eller har forskarutbildning. Björn von Sydow (S), docent och universitetslektor i statsvetenskap Thomas Östros (S), fil lic nationalekonom Andreas Norlén (M), juris doktor Finn Bengtsson (M), professor/överläkare Patrick Reslow (M), doktorand vid juridiska fakulteten i Lund Per Bill (M), doktor i medicinsk vetenskap Åsa Romson (MP), doktorand på Stockholms universitet Barbro Westerholm (FP), professor emerita Carl B Hamilton (FP) professor i internationell ekonomi Ismail Kamil (FP) har arbetat som universitetslärare. Tuve Skånberg (KD) teologie doktor professor Yvonne Andersson (KD) fil dr i pedagogik och tjl universitetslektor. Källa: Riksdagens webb och respektive politikers hemsida (med reservation för förbiseende och ofullständiga uppgifter). UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010 5

6 Systemet med studieavgifter ska lanseras men är inte klart FOTO: HÖGSKOLAN DALARNA Lärosätena arbetar nu med hur de ska införa avgifter för utländska studenter. Men de har svårt att lägga upp någon klar strategi eftersom de inte fått besked från regeringen i en rad frågor. Bland annat har regeringen inte beslutat hur stipendiesystemet ska se ut. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: ISTOCKPHOTO DET BÖRJAR BRINNA i knutarna nu när lärosätena ska genomföra riksdagens beslut att studenter från länder utanför EES ska betala avgift för universitetsstudier i Sverige från höstterminen Redan 1 december börjar antagningsperioden för mastersprogram för höstterminen 2011 och en rad pusselbitar återstår att få på plats. SUHF:s expertgrupp för avgiftsfrågor arbetar med att samordna lärosätenas insatser och framförallt att få till ett samarbete med alla de myndigheter och instanser som måste agera gemensamt för att det ska gå någorlunda smidigt att införa avgifterna. Att bestämma avgiftens storlek är varje enskilt lärosätes ansvar, men det som är gemensamma Agneta Stark, ordförande SUHF:s angelägenheter, som expertgrupp. kontakter med andra myndigheter, försöker vi påverka så att det ska fungera, säger Agneta Stark som är ordförande i SUHF:s expertgrupp. Hon slutade som rektor för Högskolan Dalarna i somras och leder nu sammanslagningen av Teaterhögskolan och Dramatiska institutet. SUHF:s expertgrupp betonar regeringens utgångspunkt att betalande studenter ska betraktas som alla andra studenter, de ska vare sig ha privilegier och/eller lägre status. Det ska inte heller vara fråga om att köpa och sälja utbildning, utan man ser betalningen som en offentligrättslig avgift och därmed blir studenterna inte kunder. Den stora stötestenen för närvarande är att Utbildningsdepartementet inte är klart med utformningen av stipendiesystemet. Att det finns tillgängliga stipendier har stor betydelse för om utländska studenter överhuvudtaget kommer att söka till svenska lärosäten. De stipendier som regeringen ska besluta om är av två slag. Svenska institutet beslutar om stipendier till studenter från vissa biståndsländer. Det är stipendier som är heltäckande, både studieavgifter och uppehälle. Det blir bara en mindre mängd eftersom de är ganska dyra, säger Agneta Stark. DEN ANDRA TYPEN av stipendier ska fördelas till lärosätena. Men där vet vi inte hur det blir. Vi blev lovade besked till i oktober, så blev det inte. Det här är olyckligt, det är svårt för lärosätena att göra strategier om man inte har grundförutsättningarna klara, säger hon. Särskilt utsatta är de dyra utbildningarna. Till exempel kostar konstnärliga utbildningar en halv miljon kronor per år, det är knappast tänkbart att exempel vis en student på en utbildning som cirkus eller teater kan betala den summan. Vi måste veta om det finns några stipendier att dela ut. Agneta Stark pekar på fler olösta frågor. Vi vill exempelvis att så lite som möjligt ska finnas i allmänna register om de här studenternas bakgrund. De kan komma från länder som gör att deras säkerhet kan bli hotad. Därför tycker vi att det är problematiskt att lärosätena med nuvarande reglering, av redovisningstekniska skäl, ska redovisa deras nationalitet. Vi vill att de ska ha samma trygghet som andra studenter. Också en rad interna administrativa frågor är olösta, som exempelvis hur lärosätena ska redovisa ett eventuellt underskott från mottagningen av de betalande studenterna. Det här är ett stort experiment och vi har ingen aning om hur resultatet blir, säger Agneta Stark. LÄROSÄTENA HAR NU offentliggjort vilka avgifter som studenter från tredje land ska få betala. Avgifterna vid exempelvis Lunds universitet verkar vid en första anblick ha ett mycket stort spann, från kronor per läsår för samhällsvetenskap på grundnivå till 1,1 miljon för trafikflygarutbildningen. Prisspannet beror på att Lunds universitet ger alla typer av utbildningar och att vi beslutat att ha ett pris på alla utbildningar även de som bara ges på svenska. Det kan ju komma en amerikan som kan svenska och söka pilotutbildningen, säger Richard Stenelo som är samordnare för införandet av studieavgifter vid Lunds universitet. I vanliga fall är han avdelningschef för uppdragsutbildning. Richard Stenelo, samordnare Lunds universitet. I praktiken kommer universitetet bara att marknadsföra de utbildningar som ges på engelska, främst på magisteroch mastersnivå. Och för de utbildningarna ligger avgifterna i spannet till kronor per läsår. Avgifterna ska täcka alla kostnader för utbildningarna och Lunds universitet utgår från de interna prislapparna för respektive utbildning, plus extrakostnader för de utländska studenterna som rekrytering, eventuella agenter, mottagningskostnader, bostadshantering och dessutom kostnader för stipendier. Den summa som regeringen har avsatt för stipendier är alldeles för låg. Utslaget på alla lärosäten ger den FOTO: ANNA GIANUZZI/LUNDS UNIVERSITET 6 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

7 Att det finns tillgängliga stipendier har stor betydelse för om utländska studenter överhuvudtaget kommer att söka till svenska lärosäten. Särskilt utsatta är dyra studier som till exempelvis pilot- och cirkusutbildningar där det knappast är tänkbart att en student själv kan betala den summan. FOTO: KENNET ROUNA uppskattningsvis möjlighet för Lunds universitet att ge 18 heltidsstipendier, säger han. För att få fler stipendier har Lunds universitet beslutat att avsätta kronor av avgiften för varje student till stipendier. Med det egna stipendiesystemet räknar universitetet att på sikt kunna ge extra stipendier, beroende på hur många betalande studenter som söker sig till lärosätet. Lunds universitet räknar med en halve ring av antalet studenter från tredje land, från cirka 800 höstterminen 2010 till ungefär 400 höst - Eva Åkesson, vicerektor Lunds terminen universitet. Man ska vara medveten om att antalet utländska studenter kommer att minska och att det inte kommer att vara möjligt att ersätta dem med svenska studenter eftersom takbeloppen sänks, säger vicerektor Eva Åkesson. Hon poängterar att det snabba genomförandet av avgifterna sätter landets lärosäten i en knepig sits. Det är en svår process eftersom det är så korta ställtider och vi ännu inte har villkoren klara för oss, exempelvis vad som gäller för Erasmus Mundus-studenter och om vi ska tvingas säga upp avtal vi har med andra lärosäten. Men internationalisering är väldigt viktigt för oss och vi ger frågan hög prioritet. Eva Åkesson betonar behovet av att marknadsföra Sverige som studiedestination. Det är viktigt att alla instanser hjälper till, som ambassader och andra myndigheter som har närvaro i de länder som är aktuella. Hon trycker också på att alla berörda myndigheter måste samarbeta så att ansökningsförfarandet blir smidigt, behovsanpassat och flexibelt. När vi nyligen var på mässa i Kina kom studenter och ville få hjälp med att ansöka till program hos oss. De blev konfunderade över att det inte gick att ansöka före 1 december. Naturligtvis gick de till ett annat lärosäte istället och vi förlorade de studenterna. Det här är något man måste dra lärdom av, menar Eva Åkesson. En kedja är inte starkare än den svagaste länken och det är många länkar i den här kedjan. Fungerar inte ansökan, uppehållstillstånd eller visum spelar marknadsföringen ingen roll, säger hon. BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA har valt en enkel modell för avgifterna, man har tagit en genomsnittligt beräknad kostnad för alla kurser och satt samma pris på alla utbildningar, kronor per år. Det förenklar så att det inte blir en jättestor administration i sig att prissätta utbildningarna, säger rektor Ursula Hass. Någon beräkning av hur antalet studenter från tredje land kommer att sjunka har inte BTH gjort, men att antalet kommer att sjunka initialt är troligt. Men frågan om tillgängliga stipendier är en nyckelfaktor. Hur attraktivt Sverige blir som utbildningsnation och hur vi kan marknadsföra oss styrs till stor del av tillgången på stipendier, säger Ursula Hass. BTH jobbar på att inte tappa alltför många utländska studenter, eftersom lärosätet vill ha en bra mix mellan svenska och internationella studenter. Några insatser är samarbete med andra lärosäten där man redan har kontakter och lösningar som liknar uppdragsutbildningar och där inte studenten betalar personligen direkt till BTH. Ursula Hass anser också att lärosätena skulle behövt längre startsträcka. Som det är nu är det svårt att ge eventuella blivande studenter all den information de Ursula Hass, rektor Blekinge Tekniska Högskola. behöver för att ta beslutet att börja studera i Sverige. Att ta avgifter för vissa studenter innebär en kulturförändring. Jag går in i det här med blandade känslor. Jag tror definitivt att vi har tillräckligt bra kvalitet för att vara attraktiva i ett internationellt sammanhang. Men att volymen på utbudet av masterskurser riskerar att minska i Sverige är inte bra för landet. De kurser som studentantalet främst kommer att minska på är sådana som svenska studenter söker i mindre utsträckning, inom natur, teknik och ITK, och där vi behöver kompetens i Sverige, säger Ursula Hass. l FOTO: OLA ÅKERBOM UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010 7

8 Forskningsavtal ska fungera som dörröppnare FOTO: MARTIN BECH Internationellt forskningsutbyte blir allt viktigare. Bara i år har Sverige tecknat avtal på ministerienivå med tre andra länder, det senaste med Singapore. Avtalen är avsedda som dörröppnare och marknadsföring av Sverige som forsknings- och innovationsnation. TEXT: PER-OLOF ELIASSON DE ALLRA FLESTA forskningsavtal som Sverige har med andra nationer är paraply avtal för övergripande överenskommelser om forskning, utbildning och innovation. Forskningsutförare som universitet och högskolor kan med stöd av dessa ibland lättare sluta egna avtal med partners i det andra landet, säger Katarina Bjelke, chef för forskningspolitiska enheten på Utbildningsdepartementet. En del av avtalen Katarina Bjelke, forskningspolitiska enheten är mera konkret utformade och omfattar Utbildningsdepartementet. till exempel definierade forskningsområden för samarbete eller mobilitet för forskare eller forskarstuderande. Exempelvis innebär det avtal som Sverige tecknade med Frankrike i september i år bland annat att svenska forskargrupper kommer att delta i klimat forskningen vid Laboratoriet för forskning om klimat och miljö i Frankrike. Svenska forskare och doktorander ska också gemensamt med franska forskare utveckla forskningsprojekt vid franska forskningsreaktorer. Dessutom ska svenska och franska forskare samarbeta vid forskningsanläggningen Max IV som byggs i Lund och franska forskningsgrupper ska även bygga en accelerator som ska placeras i ESS i Lund. Men i allmänhet är avtalen övergripande, som ett ramavtal. De ska fungera som dörröppnare för att sedan forskningsutförare eller finansiärer enklare ska kunna skapa samarbeten, säger Katarina Bjelke. Ett prioriterat land är Kina. Ett exempel är att vi arbetar med att vidareutveckla samarbetet med Kina där vi har ett paraplyavtal. Det finns cirka 160 olika avtal mellan svenska universitet och enskilda forskningsutförare i Kina. Kontakterna för de nationella avtalen tas på ministerienivå och forskningsattachéerna i de olika länderna brukar också vara involverade. Med de flesta länder har man avstämningsmöten varje eller vartannat år med representanter för ministerierna, universiteten och finansiärerna. SOM NÄMNTS ANSES KINA som speciellt viktigt land att ha forskningsutbyte med. Andra viktiga länder som Katarina Bjelke nämner är Indien, Japan och förstås USA som är mycket viktig som den största forskningsnationen. För att utveckla forskningssamarbetet bjuder Utbildningsdepartementet in olika universitet och högskolor, forskningsinstitut samt forskningsfinansiärer att medverka. Vi gör det utifrån vad vi känner till om deras starka områden och vad vi vet redan är på gång från de olika aktörerna. Det följer vanligen inga pengar med samarbetsavtalen utan det är upp till forskningsfinansiärer och forskningsutförare att avsätta medel för varje projekt. De internationella forskningsavtalen är till för att odla kontakter och skapa större möjligheter för forskare i Sverige att samverka med andra länder. En viktig aspekt är att ge en positiv bild av Sverige som forskningsnation, en nation som det är givande att samarbeta med. Avtalen är ett sätt att marknadsföra Sverige som kunskapsnation, att visa att här finns forskning och utbildning med hög kvalitet. Ytterst är syftet att stärka Sverige som forsknings- och innovationsnation och i förlängningen göra det möjligt för Sverige att hävda sig i den internationella konkurrensen, säger Katarina Bjelke. l Länder som Sverige har forskningsavtal med: BRASILIEN. Avtal sedan Brasilien är en växande forskningsnation. Det förekommer ett omfattande utbyte bland annat om bioenergi och biobränslen. FRANKRIKE. Avtal sedan september Klimatforskning, neutronforskning och acceleratorteknik. INDIEN. Avtal sedan Biovetenskap, it-forskning, miljöforskning och fordonsforskning. ISRAEL. Avtal sedan Framför allt inom it-området. JAPAN. Avtal sedan Bioteknik, informations- och kommunikationsteknik, it och hälsa. KANADA. Avtal sedan maj KINA. Avtal sedan Materialforskning, mobil kommunikation och nätverk, biomedicin, forsknings- och innovationspolicy, miljö, energi och klimatförändringar, samt folkhälsa och hälsovårdssystem. SINGAPORE. Avtal sedan oktober SYDAFRIKA. Avtal sedan Mestadels inom programmet Swedish Research Links. SYDKOREA. Avtal sedan USA. Avtal sedan Det förekommer därutöver ett omfattande utbyte mellan amerikanska och svenska universitet, högskolor och andra vetenskapliga institutioner. 8 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

9 När får man provanställa? NÄR MAN DISKUTERAT olika anställningsformer inom högskoleområdet är det oftast relaterat till de bestämmelser som finns i högskoleförordningen. Vad som sker efter årsskiftet då högskoleförordningen i dessa delar får en helt ny reglering återstår att se. Det finns dock ett antal anställningar inom högskoleområdet som inte regleras av högskoleförordningen. Dessa anställningar regleras i så fall av anställningsskyddslagen LAS, där huvudregeln är tillsvidareanställning. Problemen gäller dock oftast allmän visstidsanställning ALVA, men ibland också frågan om provanställning. När det gäller provanställning finns sedan tidigare regeln att det inte får förekomma att en arbetstagare först anställs som provanställd för att direkt efter det erhålla en tidsbegränsad anställning, tex ALVA eller vikariat (prop. 2006/07:111 sid 30f). Provanställning skall alltså övergå till en tillsvidareanställning eller upphöra helt. Av intresse är också en relativt ny dom från Arbetsdomstolen (AD nr 61/10). Bakgrunden är att ett bussbolag förlorade upphandlingen av linjetrafik till ett annat bolag. Detta bolag överförde sedermera verksamheten till ett tredje bolag. I samband med bytet provanställdes bland annat två busschaufförer från det första bolaget i det sista bolaget. Busschaufförerna hade arbetat som busschaufförer inom området i 36 respektive 28 år. AD konstaterar att det var rätt av bolaget att provanställa chaufförerna. Det intressanta i sammanhanget är AD:s motivering. Det finns ett berättigat behov från arbetsgivaren att pröva för dem okända personer utifrån såväl kompetens som personliga egenskaper. Även utifrån arbetstagarens perspektiv kan det vara angeläget att få pröva om man trivs på sin nya arbetsplats. Efter detta resonemang konstaterar AD att bolaget försökte inhämta upplysningar om de två berörda chaufförerna från det första bolaget. De tre chefer i detta bolag som man tillfrågade vägrade att uttala sig över de berörda chaufförerna. Eftersom bolaget saknade upplysningar, och gjort vad som rimligen kunnat krävas för att erhålla information om de berörda arbetstagarna men misslyckats, var det korrekt att provanställa dem. Hade bolaget erhållit begärd information torde det inte ha varit rätt att provanställa dem. Provanställning är till för att pröva okända arbetstagare utifrån deras kompetens och personliga lämplighet. Inom högskoleområdet är det inga problem med frågan om kompetens, men däremot kan det vara en fråga om personliga egenskaper. Har en arbetsgivare genom t.ex. referenser och på annat sätt erhållit information om en arbetstagare så kan man inte tolka AD:s dom annat än att det i sådant fall är i strid mot LAS att provanställa. Huvudregeln är att anställningar skall ske som tillsvidareanställningar och provanställning skall enbart användas om man rimligen inte har kunnat inhämta information om arbetstagaren på något sätt, t.ex. genom referenser eller personliga kontakter. CARL FALCK FÖRBUNDSJURIST Nyhet inom projektledning! För att leda projekt till framgång krävs kunskap om såväl beteendekompetens som metodkompetens. För utveckling av beteendekompetensen finns nu efterfrågade nyheten Beteendekompetens i projektledning i lager. Denna heltäckande bok innehåller alla områden inom beteendekompetens som en projektledare behöver behärska för att professionellt genomföra projekt rikligt illustrerade men ett stort antal case ur verkligheten för att underlätta inlärning och förståelse. Boken vänder sig till såväl utbildare som blivande och nuvarande projektledare och är tänkt som ett stöd inför IPMA-certifiering. Läs mer på Telefon NYFIKEN PÅ VÅRA ANDRA LÄROMEDEL? Säljledning Styrelsearbete i ägarledda företag OBM Ledarskapets psykologi IFRS-i teori och praktik Praktisk bolagsstyrning Projektledning UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010 9

10 Högskolan Väst firar 20 års-jubileum hela året Högskolan Väst firar 20-årsjubileum med en rad aktiviteter utspridda under året. Från 400 helårsstudenter vid starten har nu högskolan ökat till 5 200, motsvarande runt personer. För tio år sedan rekryterade högskolan sin första professor, idag har den 35 professorer. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: ANDREAS JOHANSSON, HÖGSKOLAN VÄST ATT DET ÖVERHUVUDTAGET blev en högskola i Fyrstadsregionen (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Lysekil) är ett resultat av långvarigt och intensivt lobbyarbete; högskolans 20-åriga historia har en 20-årig förhistoria. Framförallt är det politikerna med stöd av näringslivet som drivit frågan om en högskola, säger rektor Lars Ekedahl. I den tjocka jubileumsboken berättar högskolans förste rektor Olof Blomqvist om förarbetet. Redan i början av 1970-talet hade man i Fyrstadsregionen utrett frågan om ett samarbete kring högre utbildning. När regeringen 1975 föreslog 14 nya högskoleorter fanns inte Fyrstad med på listan. En långvarig bearbetning av regering och riksdag startade. Under tiden etablerades flera högskoleutbildningar i liten skala i området, som tekniska utbildningar i Chalmers regi och lärarutbildning från Högskolan i Karlstad. Man hade smygstartat med högskoleutbildningar i mycket blygsam skala under 1980-talet med hundratalet studenter. Det var som ett embryo till högskola, som ett avstamp, säger Lars Ekedahl. När inte heller regeringens proposition 1987 med förslag om att etablera nya högskolor i Blekinge och på Gotland innehöll Fyrstad lyckades man från lokalt håll övertyga riksdagens utbildningsutskott att utreda frågan om högskola i Fyrstad kom det beslut man väntat på och 1990 var Hög skolan i Trollhättan/Uddevalla ett faktum. Trots namnet var högskolan från början utspridd på tre orter, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. När högskolan startade hade man 400 helårsstudenter men år 2000 hade antalet studenter ökat till Delvis berodde tillväxten på att Hälsohögskolan Väst i Vänersborg införlivades med HTU när sjuksköterskeutbildningarna förstatligades samma år. Högskolan växte kontinuerligt under 1990-talet fram till 2003 när vi hade helårsstudenter. Då kom en nationell nedgång för söktrycket och 2005 var vi nere på cirka helårsstudenter men nu är vi uppe på Under 1990-talet expanderade högskolan med fler utbildningar, ekonomi, handel, ingenjörsutbildningar, informatik, datavetenskap. Vi breddade oss hela första decenniet för att motsvara behoven av arbetskraft i omgivningen. Högskolan har spelat stor roll för regionen. Lars Ekedahl pekar speciellt på tre sektorer där högskolan är särskilt viktig. 1. Den tillverkande industrin som Volvo Aero och Saab Automobile behöver kvalificerad arbetskraft, främst ingenjörer. 2. Inom vården behövs framförallt sjuksköterskor. 3. Lärarutbildningarna är också betydelsefulla. EFTER ÅR 2000 har fokus för högskolans utveckling förskjutits. Om det de första tio åren var fråga om breddning så har det de senaste tio åren handlat om fördjupning och akademisering av verksamheten. Det första decenniet handlade om att etablera högskolan och bredda utbildningen. Det andra decenniet handlade om att fördjupa den akademiska kvaliteten med god vetenskaplig grund i det vi gör. Vi har skapat utbildningar på avancerad nivå och forskarutbildningen har tagit fart. Ett exempel: Högskolans första professor anställdes år I den senaste akademiska högtiden i höst installerades 14 professorer. Totalt har högskolan nu 35 professorer. Det speglar den fördjupning som skett under 00-talet, säger Lars Ekedahl. I slutet av oktober ansökte högskolan om examinationsrättigheter inom forskarutbildningen för två områden, maskinteknik och AIL, arbetsintegrerat lärande. Eftersom vi har så många studenter från icke akademiska hem tycker jag att det är jätteviktigt att öppna möjligheterna för studier på avancerad nivå med vidare möjlighet till forskarstudier. Idag har vi studenter som studerar på avancerad nivå. HÖGSKOLAN VÄSTS 20-åriga historia har inte varit konfliktfri. Frågan om att gå samman i ett campus initierades av styrelsen Så när Lars Ekedahl tillträdde som rektor 2002 var frågan redan på dagordningen. Styrelsen tillsatte en stor utredning som blev klar runt årsskiftet 2002/2003 och 28 mars 2003 tog styrelsen beslutet att man skulle gå samman till ett campus, men inte var det skulle ligga. Lars Ekedahl ledde under arbetet om placeringen av högskolan. De tre tänkbara städerna satsade hårt på att vinna striden. 26 mars 2004 beslöt styrelsen att campus skulle ligga i Trollhättan. Känslorna hos de städer som inte fick campus var mycket upprörda. Man ska komma ihåg att detta Universitetsläraren nummer 7/2004. avspeglar det oerhört 10 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

11 Interiör biblioteket, Högskolan Väst. Med pompa och ståt firades högskolans 20 år. Här tal av skolans rektor Lars Ekedahl. I oktober anordnade Högskolan Väst för femte gången akademisk högtid. Elva av de 14 professorer som installerades kunde närvara. Bakre raden från vänster: Nils Stenbacka, Lars-Erik Svensson, Per Nylén, Sture Åström, Sanjay Sampath (skymd). Främre raden: Robert Vaßen, Kerstin Vännman, Angela Goddard, Thomas Johansson, Ping Xiao, Mikael Sjödahl. Längst till höger: Rektor Lars Ekedahl. (Philip Hwang, Gunnar Bolmsjö och Bernt Gustavsson hade förhinder.) stora engagemang som finns inom politiken för högskolan och som gjorde att det överhuvudtaget blev en högskola i Fyrstad. Men de upprörda känslorna lade sig efter en tid. Det landade bra och idag finns ingen diskussion om frågan. Jag måste ge politikerna credit för att de har accepterat beslutet och inte försökt sabotera det. Jag tycker det har blivit väldigt bra med vårt nya campus, studenterna är nöjda, organisationen är nöjd. Vi är glada och stolta över vårt campus. Det är en bra arbetsplats, mitt i samhället, mitt i staden Trollhättan. NÄR NU HÖGSKOLAN bara hade ett campus kunde den 1 januari 2006 anta det bättre klingande namnet Högskolan Väst. Lars Ekedahl påpekar att Högskolan Väst har stor betydelse lokalt. I Fyrstad och den omgivande landsbygden är utbildningsnivån av tradition generellt låg. Här betyder högskolan mycket, nu börjar den unga generationen i området på högskolan i samma utsträckning som på andra ställen och jag är övertygad om att det är Högskolan Västs förtjänst. Jag tror också att AIL betyder mycket i det sammanhanget. 73 procent av nybörjarstudenterna på högskolan kommer från Västra Jubileumsbok för Högskolan Väst. Professorsinstallation, överlämnande av högskolans hederspris och Studentkårens pedagogiska pris stod på programmet vid högtiden i oktober. Direkt efteråt vidtog högskolans 20-årsfirande med middag för 400 gäster. Göta land och cirka procent från Fyrstadsområdet. Men vi har också en nationell rekrytering, exempelvis inom film- och mediautbildningarna samt co-opverksamheten* inom utbildningar till ingenjör och ekonom. När det gäller högskolans profilfrågor anser Lars Ekedahl att man kan se detta på två sätt. Vår övergripande profil är AIL, det försöker vi ha med i allt vi gör. Det handlar om att kunskapen växer när vi arbetar gemensamt, att vi integrerar högskolan i den allmänna kunskapsutvecklingen utanför högskolan och samverkar med omgivningen. Lars Ekedahl menar att man också kan se på högskolans två tydliga forskningsprofiler vilka utvecklats till det högskolan kallar vitala forskningsmiljöer. 1. Inriktningen på produktionsteknik inom industriproduktion i samarbete med Volvo Aero och Saab Automobile. 2. Lina, lärande i och för det nya arbetslivet, alltså forskning inom AIL, hur man tillsammans skapar gemensam kunskap mellan arbetsliv och akademi. Det här är de stora forskningsområdena vid högskolan, procent av högskolans forskning bedrivs inom de områdena. Resten av forskningen finns inom till exempel barn- och ungdomsvetenskap, vård och hälsa. Lars Ekedahl är avgående rektor, högskolans styrelse ska presentera en ny rektorskandidat 7 december som ska tillträda nästa sommar. Jag vill inte lägga mig i efter trädarens planer men jag tror att 10-talet blir en konsolideringsfas med fortsatt profilering, fördjupning och ytterligare höjning av kvaliteten. Jag tror inte det blir så mycket expansion av verksamheten, säger Lars Ekedahl. l *Co-op, Cooperative Education, innebär att programstudenter varvar studier med betalda arbetsperioder. Co-op är en form av Arbetsintegrerat lärande, AIL. UNIVERSITETSLÄRAREN 19/

12 Universitetslärare i Frankrike måste jobba till 70-årsålder? Fransmännen är inte lata, utan jobbar ofta hårdare än andra européer. Protesterna mot en höjning av pensionsåldern måste ses i sitt sammanhang. Det säger universitetslärare, som själva kan tvingas arbeta till minst 70 års ålder för att inte bli fattiga pensionärer. TEXT OCH FOTO: ANNA TRENNING-HIMMELSBACH FOTO: HÖGSKOLAN SCIENCES PO BENSINBRIST I STORA DELAR av landet, centrala Lyon vandaliseras, sopbergen växer i Marseille och i Paris. Åtskilliga universitetslärare trampar gator i något av de många demonstrationstågen. Och flera högskolor är stängda på grund av blockader. Frankrike har upplevt en tumultartad höst, och facken har lyckats samla stora massor till protester. När novembermörkret lägger sig över landet pyr oroshärdar här och var, men slaget kan förklaras över. Och förlorat. Åtminstone för löntagarorganisationerna och för den majoritet av invånarna, som enligt opinionsundersökningarna har sympatiserat med oppositionen. Parlamentet har nu röstat igenom reformen, som enligt regeringen räddar det solidariska pensionssystemet. Det sistnämnda betyder att pensionskassorna fortsätter att fyllas på genom avgifter från den aktiva delen av befolkningen. Beslutet innebär i korthet att den generella pensionsåldern höjs från 60 till 62 år. Står man i Sverige och blickar ner mot Frankrike kan det vara svårt att förstå ilskan, eftersom många svenskar sedan lång tid tillbaka jobbar till 65. Förklara för de svenska läsarna att det ska jämföras med Bruno Palier, forskare högskolan att man kan gå i pension vid 61 års ålder i Sciences Po i Paris. Sverige! Det säger statsvetaren Bruno Palier. Han forskar vid det statliga institutet CNRS vid högskolan Sciences Po i Paris, där han också undervisar. Han är specialiserad på socialförsäkringssystem i Frankrike och i Europa. Vad som ofta missförstås, är att man nu har höjt minimiåldern för när franska folket har rätt att gå i pension. Tidigare kunde man sluta vid 60 års ålder. Nu måste man arbeta till minst 62. Men för att få full pension är många tvungna att arbeta längre än så. I själva verket måste fransmännen snart jobba i 41,5 år för att få ut full ersättning, vilket är betydligt längre än i en rad andra europeiska länder. ENLIGT BRUNO PALIER är det normalt att folk sätter sig på tvären, när man försämrar de sociala villkoren, men han säger också att protesterna förstärks av en rad andra missförhållanden. Ungdomsarbetslösheten är till exempel hög och sysselsättningsgraden bland äldre låg. Han har med egna ögon kunnat jämföra systemen i Sverige och i Frankrike. Förra året var han gästföreläsare vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Och blir märkbart irriterad, när svenskar ruskar på huvudet åt fransmännen. Invånarna i det här landet är inte lata. Bland de som har jobb är arbetstakten intensiv. Frankrike har tillsammans med Luxemburg den högsta produktiviteten i Europa. Bruno Palier pekar också på att franska arbetsgivare är dåliga på fortbildning, särskilt när det gäller personer över 55 år. Studier har visat att det är svårt att få ett nytt jobb redan efter att man har fyllt femtio. Det gör det förstås ännu svårare att acceptera en höjning av pensionsåldern. I Sverige är det lättare att arbeta senare i livet, eftersom man månar mer om att löntagarna ska ha det bra. Det finns till exempel samlingssalar där personalen kan umgås. Saker och ting är smidigare. Det märkte jag själv när jag var i Stockholm. Behövde jag till exempel en lokal för en föreläsning fixade man det omedelbart, säger Bruno Palier. Med en viss ironi i rösten berättar han att han är en av de som regeringen har kallat manipulatörer, eftersom han har uppmanat sina studenter att delta i protestaktionerna mot pensionsreformen. Det står jag för. Den här regeringen förstör oerhört mycket för ungdomar och barn, säger han. Däremot känner sig inte Bruno Palier personligen berörd av den höjda pensionsåldern, vilket inte bara beror på att det återstår ett par decennier innan han har nått dit. Jag började arbeta ganska tidigt, och skulle säkert kunna sluta tidigt. Men som de flesta intellektuella tycker jag om att arbeta och vill säkert fortsätta långt efter sextioårsgränsen, säger han. ETT NUTIDA EXEMPEL på detta är Michel Piecuch. Han är professor i fysik vid universitet i Nancy, men hade kunnat gå för flera år sedan, eftersom han är 66 år och började jobba när han var 23. På den tiden var det Michel Piecuch, professor i fysik vid Universitetet i Nancy. förstås lättare att få en tjänst på universitetet än vad det är idag. Nu får många vänta tills de är runt 30 år. Michel Piecuch är aktiv inom SGEN- FOTO: UNIVERSITETET I NANCY 12 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

13 Protester mot den franska regereringens pensionssystem. CFDT, ett av flera fack som organiserar universitetslärare i Frankrike. Han säger att den nuvarande regeringen är impopulär inom universitetsvärlden överlag. Det beror på att den är helt underställd finansiella intressen. Nicolas Sarkozy har en stil och ett uppträdande som uppfattas som antikulturellt och antiintellektuellt. Vad gäller pensionsreformen anser facken att regeringen är arrogant. Det hela har gått på rekordtid och utan förhandlingar. I debatten har man ofta pekat upp mot Sverige och sagt att där fick diskussionen ta tio år, innan man ändrade systemet. Det är många detaljer som skulle behöva redas ut. Doktorander borde till exempel få pensionspoäng när de arbetar med sina avhandlingar. Likaså förlorar många på att man inte räknar in postdoktorala år, som görs utomlands. FOTO: DIDIER CHAMMA MEN MICHEL PIECUCH säger att den främsta orsaken till att han själv har deltagit i strejkerna, är solidariteten med sämre lottade grupper. Min egen far var gruvarbetare, och började arbeta när han var femton år. Han skulle ha behövt jobba i 47 år enligt de nya reglerna. Det är djupt orättvist, säger den franske professorn. Ett utbrett krav i Frankrike är att folk i arbetarklassen ska kunna gå tidigare än andra, med motivet att medellivslängden bland lågutbildade är betydligt lägre än för högutbildade. Hos Snesup, som är det fack som organiserar flest universitetslärare i Frankrike, talar man också om Stéphane Tassel, generalsekreterare Snesup. solidaritet. Men förutspår samtidigt en tuff framtid även för landets högskolelärare. Alla berörs av den här reformen. Det gäller också oss, säger Snesups generalsekreterare Stéphane Tassel. Han berättar att den genomsnittliga universitetsläraren i Frankrike idag går i pension vid 62,5 år. Om framtidens universitetslärare ska sluta vid samma ålder får de räkna med en pension på kronor i månaden, eftersom de har börjat arbeta senare. För att inte bli fattiga pensionärer kommer många att tvingas jobba till de är minst 70 år, säger han och håller inte med om att hans kollegor tycker så mycket om sitt arbete att de inte bryr sig om pensionsåldern. Det kan vara ganska tufft att jobba på universitetet. Det finns ju en anledning till att de flesta väljer att sluta vid 62 år idag, säger han. Precis som många andra kritiker beskyller han den franska högerregeringen för att på sikt vilja gynna utvecklingen mot ett privat och kapitalstyrt pensionssparande. Facken hävdar att reformen bara är skrap på ytan och inte på något sätt garanterar en framtida finansiering av systemet. Oavsett vilket hjälpte uppenbarligen inte höstens protestvåg. I vissa städer har studenterna trots detta fortsatt att blockera universitetet i veckor efter omröstningen i parlamentet. Det är normalt att de engagerar sig. De är oroliga för vad som ska hända när de ska ut på arbetsmarknaden, säger sociologen Patrick Vassort, som har stött studenternas aktioner i Caen. Men han hävdar att pensionsreformen bara är en del av bakgrunden till den senaste tidens protester. Klyftorna i det franska samhället ökar och demokratin är i fara, på grund av den nuvarande regeringens metoder. Dessutom håller man på att bryta ner ett väl fungerande skolsystem. l UNIVERSITETSLÄRAREN 19/

14 Avund kan vara positivt men också förödande Universitets- och högskolevärlden är ett typexempel på en konkurrensinriktad miljö där avunden frodas. Avund kan vara en positiv drivkraft, men är i dess destruktiva form förödande inte bara för individerna utan för hela gruppen, menar psykologen och psykoterapeuten Marta Cullberg Weston i en ny bok. TEXT: ANNIKA ENGSTRÖM FOTO: NATUR & KULTUR Marta Cullberg Weston, författare till Avund och konkurren känslor i vardagen. Tro inte att skvaller dör ut. Det har i stället en tendens att bara bli värre om det inte hejdas i tid. När det utvecklats till ett grupptryck är det väldigt svårt att hejda. För att inte gå under kan det vara nödvändigt för den utsatta att helt enkelt lämna arbetsplatsen. Marta Cullberg Weston, författare och psykolog, psykoanalytiker och psykoterapeut EGENTLIGEN HADE HON bara tänkt fokusera på avunden. På kort tid hade två unga kvinnor hon kände tvingats iväg från sina arbeten efter att ha utsatts för avundsjukt skvaller och förtal. Men snart insåg Marta Cullberg Weston hur vardaglig denna tabu belagda känsla är och hur nära för knippad den är med det faktum att vi ständigt jämför oss med andra och konkurrerar allt mer. Därför kom hennes nya bok att heta Avund och konkurrens känslor i vardagen (Natur och Kultur). Samhället har i alla tider försökt reglera och begränsa avunden mellan olika grupper för att förhindra problem, påpekar hon. Kristendomen erbjuder himmelriket som tröst åt den som inte lever avundsvärt i jordelivet, marxismen förordar lika fördelning åt alla och Jante lagens budskap är att stävja avunden genom att inte utmärka sig framför andra. Nu har vi släppt mycket av det där. Vi har slängt ut Jantelagen och anser det förlegat att tala om de sju dödssynderna. Men i det konkurrenssamhälle vi skapat är det som om vi glömt att avunden alltid finns med som en faktor i människors sociala liv, säger Marta Cullberg Weston. MEN PRECIS SOM konkurrensen kan ha en mörk baksida är avunden inte enbart av ondo. Hon skiljer på några huvudtyper: Den stimulerande, den konkurrerande och den missunnsamma avunden. Den stimulerande avunden är positiv och öppen. Den är mer som en kompli mang. Jag är så avundsjuk på dina språkkunskaper. Den kan sti mulera till egen utveckling. Den konkurrerande avunden är bara halvt öppen och mer prestationsinriktad. Den kan sporra oss att försöka bli lika bra eller nå lika långt som dem vi jämför oss med. Den missunnsamma avundsjukan däremot gror i det fördolda. Man kanske försöker hitta olika fel på den man avundas, distansera sig och prata 14 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

15 skit bakom ryggen. Det här destruktiva beteendet uppstår lättare i miljöer med knivskarp konkurrens om åtråvärda positioner, som i politiken, inom företag och inte minst i den akademiska världen där kampen är hård om både tjänster och forskningspengar, säger Marta Cullberg Weston. SJÄLV LÄMNADE HON en akademisk karriär redan på 70-talet efter sin licavhandling. Hennes man är dock fortfarande aktiv professor, men i USA. På övervåningen i radhuset i Nacka utanför Stockholm sitter hon med utsikt över Saltsjön och skriver sina böcker, detta är den nionde i raden. I entréplanet i samma hus har hon sin mottagning där hon bland klienterna möter dem som drabbats svårt av avundsjukans effekter. De kan behöva hjälp med att se vad de varit utsatta för och komma bort från att leta fel hos sig själva. Även den som utsätter andra för avundsspelet kan vara Råd till den som utsätts för avund: Det är inte du som gör fel, ta inte på dig skulden. Iaktta och gör klart för dig hur avunden visar sig i olika beteenden. Tala med vederbörande, nämn konkreta exempel. Markera att uppförandet inte är acceptabelt. Sök stöd, tala med chefen. Skaffa dig krokodilhud, låt inte elakheter gå in. Råd till den som lider av avund: Försök precisera vad det är du avundas. Fundera över hur viktigt det är och om du kan utveckla dig själv för att kanske uppnå det. Försök känna dig nöjd med dig själv, det är bästa skyddet mot destruktiv avund. Jämför inom dig själv istället för med andra. Se vad du har och vad du uppnått. Träna dig att vara tolerant mot olikheter. Alla behöver inte vara bra på allt eller göra på samma sätt. Om du lider av djup avund, sök hjälp hos terapeut. Källa: Marta Cullberg Weston omedveten om vilka känslor som ligger bakom, menar Marta Cullberg Weston. Ett avgörande steg för att kunna hantera avunden är att medge att vi alla känner den. Vi jämför oss med grannar, syskon, vänner och kolleger. Men för de flesta sveper avunden bara snabbt förbi. De som fastnar i negativa tankar har en inre brist, de känner sig förfördelade, vilket ofta bottnar i tidiga upplevelser. De har även en tendens att samla på sig oförrätter, säger hon. Men det går att hejda utvecklingen och till och med vända den till något positivt för egen del. Hon skriver om att använda avunden som en spegel, för att lära sig mer om sig själv. Det du är avundsjuk på hos andra kan vara det du längtar efter och tror att du behöver. Kanske är det pengar, status, intelligens, effektivitet? Tänk igenom om du kanske kan utvecklas själv för att uppnå det, eller komma fram till att det inte var så viktigt att du skulle vilja byta liv. Det är väsentligt att arbeta före byggande, betonar författaren. När den negativa avunden väl tagit sig in på en arbetsplats är den väldigt svår att få bukt med. Priset kan bli högt, inte bara för de närmast berörda utan för hela verksamheten. Om människor mår dåligt minskar prestationer och kreativitet. MÄN OCH KVINNOR hanterar avunden olika, enligt Marta Cullberg Weston. Män kan föra en öppen revirkamp men har sedan lättare att acceptera en hierarkisk struktur. Kvinnor strävar mer efter en jämviktsmodell, menar hon, och den som avviker genom att avancera kan uteslutas ur gemenskapen. Vi är duktiga på att stötta den som har det svårt. Vi borde bli mycket bättre på att även stötta kvinnliga kolleger som är duktiga, säger hon. Enligt amerikanska studier mobbar män både kvinnor och andra män, medan kvinnliga mobbare främst utsätter andra kvinnor för sina indirekta attacker. Tro inte att skvaller dör ut. Det har i stället en tendens att bara bli värre om det inte hejdas i tid. När det utvecklats till ett grupptryck är det väldigt svårt att hejda. För att inte gå under kan det vara nödvändigt för den utsatta att helt enkelt lämna arbetsplatsen. Ett sätt att förhindra att det går så långt är att konfrontera den avundsjuke kollegan som saboterar. Uttryck inte en svävande känsla, manar Marta Cullberg Weston, utan ge konkreta exempel som Jag har lagt märke till att du inte hälsar på mig. ATT CHEFEN HAR ett stort ansvar för att tidigt och tydligt markera att avundsjuka beteenden och destruktiva maktstrider inte accepteras, framhålls också i boken. Det är svårt att finna en bra mix mellan samarbete och konkurrens. En alltför hård konkurrens på en arbetsplats motverkar sitt stimulerade syfte om avunden tillåts förpesta arbetsmiljön. Ingen vågar sticka ut, initiativkraften sinar. Även om individuella prestationer belönas bör hela gruppen involveras. Samtidigt kan vi faktiskt träna oss i att stå ut med att vi människor är olika och inse att andras framgång inte förminskar vår egen, säger Marta Cullberg Weston. l UNIVERSITETSLÄRAREN 19/

16 Under årets VA-dag fick de cirka 180 deltagarna bland annat höra lyckoforskaren Filip Fors (bilden t.v.) reflektera kring kunskap, lycka och värderingar. Utbildade och ickeutbildade bildar ett nytt klassamhälle? Lyckliga människor litar mer än andra på forskare, men förtroendet för forskningen sjunker. Vetenskap & Allmänhet varnar för ett nytt klassamhälle, kunskaps-klassamhället. Det är en utmaning att fånga upp dem som riskerar att hamna i kunskaps-utanförskap, säger Karin Hermansson, föreningens utvecklingschef. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTOGRAF: THEO ELIAS LUNDGREN VETENSKAP & ALLMÄNHET presenterade vid årets VA-dag i november en undersökning som visar att förtroendet för forskningen minskar för andra året i rad. Det senaste året har andelen som litar på forskare sjunkit med 12 procentenheter från 75 till 63 procent. Men skillnaderna i inställning mellan olika samhällsgrupper är stora. Lycka, borgerliga sympatier och hög socialklass bäddar för en positiv inställning till kunskap och forskare. Det visar två studier från Vetenskap & Allmänhet, VA, som publicerats i boken Känsla för kunskap och som också togs upp på VAdagen. Att en positiv inställning till bildning, forskning och vetenskap är så bundet till samhällsklass och utbildning är något som oroar Vetenskap & Allmänhet. Frågan är om universitet och hög skolor kan göra något mera för att inkludera fler samhällsgrupper i kunskapssamhället, säger Karin Hermansson. I en studie har VA undersökt vilket samband tillit till andra människor, nöjdhet med livet, ställning i samhället, politisk inställning Karin Hermansson, utveck lingschef vid VA. och utbildning har med inställningen till forskning och vetenskap. Människor som känner större tillit till andra människor och som är mera nöjda med sitt liv har större förtroende för forskning och forskare. Högut bildade, höginkomsttagare och tjänstemän är mera nöjda och tillitsfulla och litar också mer på forskare och forskning än andra grupper. Egentligen är resultatet vad man FOTO: FREDRIK TÖRNQVIST kunde förvänta sig, men vi har visat att det verkligen ligger till så, säger Karin Hermansson som är ansvarig för studien. OCKSÅ POLITISKA VÄRDERINGAR har betydelse. Den borgerliga alliansens anhängare har högre förtroende för de flesta forskningsområden än de rödgrönas sympatisörer. Sympatisörernas utbildningsnivå är högre i det borgerliga blocket, med undantaget att Miljöpartiets anhängare har högst utbildning 40 procent har högskoleexamen, tätt följt av Folkpartiets med 39 procent. I botten ligger socialdemokraterna med 14 procent och Sverigedemokraterna med 5 procent (uppgifter från hösten 2009). VA har också undersökt i vilken utsträckning religiös tro hänger samman med misstro mot vetenskap, som i USA. Intressant var att vi i Sverige inte fann någon stor skillnad mellan religiösa och andra människors inställning 16 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

17 Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening som vill främja dialog och öppen het mellan forskare och allmänhet. VA har ett 70-tal medlemsorganisationer bland andra SULF, men också myndigheter, högskolor, företag, folkbildningsorganisationer och forskningsfinansiärer. Dessutom finns individuella medlemmar. Svagt intresse i riksdagsvalet för forskning och vetenskap I riksdagsvalet 2010 var frågor om forskning och innovation viktiga bara för tre av tio väljare. Och bara fyra av tio högutbildade anser att de frågorna är viktiga. till forskning och forskare. En tydlig faktor som framträder både vid studien om religiös inställning och studien om klass och inställning till vetenskap är att den som är berörd av ett ämne och på något sätt har närhet och kontakt med ett forskningsområde har större för förtroende för det området. MEN HUR LIGGER det till med lyckan och inställningen till vetenskap? Att lycka är en faktor som bäddar för en positiv inställning till kunskap, forskning och vetenskap är inte så märkligt, anser Filip Fors, doktorand i sociologi vid Umeå universitet, som forskar om just lycka. Om man definierar lycka som att vara nöjd med sitt liv och sig själv så tenderar den som är lycklig att se positivt på de flesta företeelser. Det blir en grundläggande attityd, som ett personlighetsdrag, säger han. Så att vara lycklig gör att man har en mera positiv syn också på kunskap, forskning och utbildning. Däremot kan man inte vända på det och tro att högre utbildning och mera kunskap leder till större lycka. Det finns flera undersökningar som visar att det inte stämmer. Det finns inget som säger att mer kunskap om världen leder till positiv syn på verkligheten. Tvärtom kan man tänka sig att exempelvis mera kunskap om miljöförstöringen skulle göra en människa mera olycklig. Däremot tror Filip Fors att mera kunskap indirekt skulle kunna göra människan lyckligare. Man skulle kunna tänka sig att mer kunskap och bildning bland befolkningen gör den mera kritisk så att den kräver bättre underbyggda beslut av politikerna. Detta kan i sin tur leda till ett bättre samhälle där medborgarna kan leva ett bättre liv och på så sätt kan bli lyckligare, säger Filip Fors. l I TVÅ OPINIONSUNDERSÖKNINGAR om de viktigaste frågorna inför valet som Vetenskap & Allmänhet, VA, refererar i en ny rapport fanns inte forskning och innovation ens med på listan. Efter valet har VA därför ställt frågan om hur viktiga frågor om forskning och innovation var när de svarande valde parti. Tre av tio svarade att sådana frågor var mycket (7 procent) eller ganska viktiga (23 procent), medan sex av tio angav att de inte var viktiga och en av tio svarade vet ej. Högutbildade svarade i högre utsträckning än andra att de här frågorna är viktiga, men samtidigt ansåg så många som sex av tio också av de högutbildade att frågorna inte var så viktiga. Av dem med enbart grundskoleutbildning svarade hela var fjärde vet ej på frågan. Att en av fyra lågutbildade svarar vet ej är oroande. Befinner de sig så långt från forskning och innovation att de inte ens kan ta ställning till om frågan är viktig? Eller bryr de sig helt enkelt inte? säger VA:s utvecklingschef Karin Hermansson som står bakom rapporten. KANSKE AVSPEGLAR DET låga intresse som väljarna tillmäter forskning och innovation partiernas inställning. VA har undersökt vad partierna skriver om forskning och vetenskap i sina valmanifest. Det är stor skillnad på hur de olika blocken refererar till forskning och vetenskap. I de rödgröna partiernas gemensamma valmanifest, kallad regeringsplattform, nämns forskning totalt tre gånger och vetenskap en gång. I den borgerliga alliansens så kallade jobbmanifest nämns forskning eller forskare 22 gånger och vetenskap två gånger. Jämför man de enskilda partiernas valmanifest utmärker sig Folkpartiet, i valmanifestet nämns forskning eller forskare 20 gånger och vetenskap två gånger. Det är tydligt att det är Folkpartiets inställning som slår igenom i alliansens jobbmanifest, det märks på formuleringarna, säger Karin Henriksson. De andra partiernas valmanifest är desto tunnare om vetenskap. Kristdemokraterna nämner varken forskning eller vetenskap. Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är inte mycket bättre. Sett till alla partiers manifest görs kopplingar till forskning och vetenskap i stort sett bara när det gäller klimat och miljöfrågor samt överföring av grön teknik inom biståndspolitiken. Jag är i det här sammanhanget förvånad över att inte Miljöpartiet mer tar upp betydelsen av forskning, särskilt som deras väljare är de mest välutbildade, säger Karin Hermansson. I Sverigedemokraternas valmanifest nämns varken forskning eller vetenskap. Ordet kunskap förekommer en gång, i samband med skola. Moderaterna och Socialdemokraterna har inga egna valmanifest utan hänvisar till sina respektive valalliansers manifest. Om miljö i valmanifesten i viss mån kopplas till forskning saknas i stort sett kopplingar mellan vetenskap och områden som exempelvis vård, omsorg eller brottsbekämpning. VA FRÅGAR SIG i rapporten om partiernas, som det verkar, ointresse beror på att de bedömer att det är omöjligt att göra forskning till en valfråga eller om de upplever det svårt att formulera sig slagkraftigt kring forskning och vetenskap. Men kan det tänkas att frånvaron av skrivningar också avspeglar ett ointresse för forskning och vetenskap? Ja kanske, men det kan också bero på att forskning inte är en särskilt politiserad fråga i Sverige, säger Karin Hermansson. l UNIVERSITETSLÄRAREN 19/

18 DEBATT Rambidrag för kulturforskning V i kan annonsera det direkt: Följande inlägg är skrivet av två besvikna kulturarvsforskare som inte fått de medel vi tycker att vi förtjänar i samband med de bidragsbeslut som VR presenterade den 4 november Statistiskt sett endast ett fåtal ansökningar får ju medel så bör det finnas många i samma situation. Det normala i dessa fall är ju att man tiger och lider för att kanske vid ett senare tillfälle erhålla medel för sin forskning. Det är en del av den tysta kunskap som man förväntas ha och anpassa sig till. Kanske var vårt projekt för svagt men vi vill likafullt med detta inlägg lyfta frågan om hur en viktig statlig satsning i VR:s händer enligt vår mening kommit att förfuskas. Under åren 2009 och 2010 har VR haft särskilda regeringsmedel för det som kallats Rambidrag för kulturforskning, en tvåårig satsning som nu är avslutad. Rambidragets kärna har, som vi ser det, bland annat varit att på ett gränsöverskridande sätt fokusera kultur och kulturarvsforskning genom att analysera en mängd för kultur och kulturarvsområdet vitala problem (Hantering av särskilda inriktningar 2010 kulturforskning, rambidrag). I den regeringsproposition som föregår satsningen omtalas bland annat: kulturarvets betydelse för samhällsutvecklingen och att det handlar om frågor riktade mot kulturarvet rörande: värderingar och förhållningssätt, kommunikation (Reg. Prop. 2008/09:50, 183). Som kulturarvsforskare kan vi inte tolka detta annorlunda än att det innebär en breddning och problematisering av kulturarvet, dess innehåll, formering och funktioner i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv. Med andra ord ett primärt fokus på kulturarv som fenomen och process och inte som lämningar. Vi blev glada över denna utlysning då vi med vårt gränsöverskridande forskningsfokus kring kulturarv och kulturarvsbruk varit utestängda från de gängse finansieringsmöjligheterna. Som arkeologer har vi i tidigare utlåtanden från de mer ämnesspecifika beredningsgrupperna hos såväl VR som RJ fått veta att det vi sysslar med inte är arkeologi utan snarare kommunikationsforskning och/eller sociologi. Inom arkeologin finns det dessvärre en väl utvecklad tradition av gatekeeping, där den traditionella synen på arkeologins verksamhetsområde och frågeställningar styrt vad som ska betraktas som riktig arkeologi. Ett annat skäl för vår glädje var att denna satsning utgjorde en möjlighet för den svenska kulturarvsforskningen att närma sig den diskussion som finns på den internationella arenan, där frågor kring kulturarvets roller och funktioner i samtiden är en etablerad del av forskningen. Men vad hände egentligen med satsningen? Med facit i hand vill vi dessvärre hävda att den varit ett misslyckande. Av de totalt 14 projekt som erhållit medel under 2009/2010 (10 stycken 2009 och 4 styck- Writing in English? ACADEMIC DOCUMENTS ASSOCIATES Since 1998 EDITORS OF JOURNAL ARTICLES AND DISSERTATIONS Teddy Primack 29-B Ridge Road Greenbelt MD USA Tel: Mobile: Send your manuscript for a free estimate and sample revision Språkgranskning Jag heter Maria Hedman och språkgranskar ar klar, avhandlingar, presenta oner och konferenspapper på engelska. Jag har juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, utbildning från Harvard University, en bachelor-examen i engelska från Louisiana State University, 15 års erfarenhet och engelska som modersmål. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 2 kr/ord översä ning. Moms 25% llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning Storgatan 66B, Ulricehamn, , ÅRE/BJÖRNEN Lägenhet 6 bäddar, 50 kv mbastu, balkong, 100 m fr nedfart/lift. Anders Sandberg, , Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Dags att publicera? Säkerställ att ditt manuskript håller ett korrekt vetenskapligt språk! Alingo svensk/engelsk skriv- och språkservice. Lilian Westlin, Ph.D. Tjugo års publicerad forskning. Tel: Pris: 650 kr/tim. inkl. moms. F-skattsedel. 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

19 en förfuskad idé en 2010), menar vi att flera ner på, vad de menar, bekostnad av studerandet av histo- projekt berör en forskningsproblematik som faller in under rien/förhistorien i sig själv. Vi de gängse utlysningarna inom menar därför att de representerar ett konservativt och kritiskt humaniora och samhällsvetenskap på VR och som således förhållningssätt till den typ inte behandlar för kulturarvsområdet vitala problem. Det rande kulturarvsforskning som av breddad och problematise- gäller här bland annat rena Rambidraget syftar till. Vidare: dokumentationsprojekt, projekt som fokuserar agrarkriser som ett glädjande tillfälle att Om vi nu såg Rambidraget under senmedeltid och bredda forskningshorisonten tal, bildbruk i Vadstena kloster från ämnesspecifika frågor på 1500-talet och resebrev från till ett fokus på kulturarvet 1700-talet (information tagen som problemfält och process, från de sammanställningar som minskade vår entusiasm högst finns på VR:s hemsida). Dessa påtagligt när vi insåg att ordföranden i beredningsgruppen forskningsprojekt är säkerligen av hög kvalitet och har möjligen stor relevans inom respek- beredningsgrupp för histo- samtidigt är ordförande i RJ:s tive ämnesområde, men frågan riska vetenskaper och teologi är om de hör hemma inom där vi tidigare fått avslag på en Rambidraget. Hur blev det så? liknande ansökan. Detta borgar Vi vill inte här framstå som knappast för en mångfacetterad humanistisk forskning, onödigt konspiratoriska, men låt oss likafullt peka på några tvärtom ökar detta förhållande besvärande omständigheter. en enskild persons möjligheter Under 2010 har beredningsgruppen bestått av fem personingen på ett olyckligt sätt. att påverka, och likrikta, forskner, varav två med historisk/ Vi utgår visserligen från att arkeologisk kompetens. Dessa ordförandeskapet skötts professionellt, men blotta misstanken två har tidigare på olika sätt varit kritiska till en betoning av om att en och samma syn på kulturarvets samtidsdimensio- vad som är god forskning kan genomsyra två olika beredningsgrupper, borde lett till att VR här löst ordförandeskapet på ett annat sätt. Detta skall också ses i perspektiv av de ytterst knappa medel som humanistiska forskare konkurrerar om. En annan märklig omständighet är att två forskare (en etolog och en matematiker) verksamma vid Centrum för evolutionär kulturforskning samma centrum där huvudsekreteraren för humaniora och samhällsvetenskap på VR är verksam erhöll medel år Här har forskning om kultur och biologiskt arv på ett Orwellskt 256 s, trådbundet hårdband, illustrationer i färg manér tydligen förvandlats till forskning om kulturarv. Sammantaget ger detta en bild av de begränsningar och forskningsetiska tveksamheter som vidlåter VR:s hantering av denna lovvärda satsning. Detta är illa nog, men än värre är att tanken bakom Rambidraget, på detta sätt, kommit att förfuskas. HÅKAN KARLSSON PROFESSOR ANDERS GUSTAFSSON DOCENT GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER Världen står på tröskeln till nanoepoken. Denna bok ger en lättläst översikt över nanoteknikens framväxt, löften och hot, och fångar samtidigt in många av naturens fenomen på ett lättfattligt sätt. Många av de människor som bidragit till att föra världen till tröskeln av den nya teknologiska eran presenteras. Z 249: (rek. pris 340: ) Kommer till Nobeldagen! Bra julbok! Universitetslektor i religionsvetenskap Anställningen är inriktad mot religionshistoria och placerad vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK). Mer information finns på Sista ansökningsdag är 10 januari 2011 LiU Skriftserien Kairos publicerar klassiska översatta texter som ger en fördjupning inom estetiska ämnen. Serien omfattar nu tretton volymer som används som kurslitteratur vid högskolor och universitet. Kairos nr 6: Feministiska konstteorier, som har temat bild, genus och det omedvetna, för en diskussion om sambandet mellan kön och bild i samhället. Hft, 240 s, tredje tryckningen. Finns i bokhandeln. Se även (fliken Konst). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , UNIVERSITETSLÄRAREN 19/

20 Stockholms universitet söker Universitetslektor i redovisning vid Företagsekonomiska institutionen. Sista ansökningsdag är den 16 december Läs mer på Universitetet i huvudstaden utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Besök oss på Fem postdoktorala anställningar (50%) universitetsadjunkt i omvårdnad (50%) DEBATT Öppet brev till VINNOVA, Naturvårdsverket och Ene Kan forskning o strunta i samhä IJournal of Cleaner Production 18 (2010) publicerades nyligen en artikel med titeln Exploring the possibility of a systematic and generic approach to social sustainability, i vilken samtliga fem ovan nämnda forskningsråd tackas för stöd. Artikeln handlar om hur teknologer och naturvetare skulle vilja tillämpa sina systemvetenskapliga analysredskap på samhällen. Även om det enligt artikeln ofta hävdas att samhällssystem fordrar andra analysredskap än ekosystem, motiveras ändå forskningen med att detta är (inte) skäl nog att inte ens försöka. Första forskningsfrågan handlar således om hur samhällssystemets grundläggande funktionella mekanismer kan fastställas. För en samhällsvetare låter det egendomligt att ingen skulle ha försökt att analysera samhälleliga system. Samhällssystem har ju sedan 1800-talet beforskats av RÄTTELSE. Angående notisen Alltfler 19-åringar på universitet och högskolor, Universitetsläraren nr 18/2010: HSV meddelar att SCB lämnat felaktiga uppgifter när det gäller andelen inresande nybörjare på generella program. Uppdaterade uppgifter visar att andelen inresande är högre och att andelen svenska nybörjare är lägre än vad som framgick i den tidigare analysen. 20 UNIVERSITETSLÄRAREN 19/2010

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Ingenjörer med innovationer på schemat

Ingenjörer med innovationer på schemat Sten Fåhré-stipendiater Ingenjörer med innovationer på schemat Publicerad: 2012-04-23 10:51 Det krävs tre års högskolestudier för att kunna arbeta som utvecklingsingenjör. Tre år där stor del av studierna

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN Förutsättningar och omständigheter Utbildningspolitiken Det har funnits en lång politisk ambition att bredda underlaget för den högre utbildningen. Det ansågs viktigt

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Studentfacklig utbildningsdag

Studentfacklig utbildningsdag Studentfacklig utbildningsdag 22 oktober 2014 Anders Fällström Hur fungerar ett universitet Organisation Ekonomi Utbildningsstrategier 2010-2014 2014- Pågående arbetsgrupper Kvalitetsarbete Pedagogisk

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN Arbetskraftsinvandringen är avgörande för Stockholmsjobben Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

Låt oss överraska dig

Låt oss överraska dig Låt oss överraska dig Vi skräddarsyr din rekrytering Om ditt företag står inför rekryteringar kan vi lugna dig med att vi på Arbetsförmedlingen förmedlar flest jobb i Sverige och har landets i särklass

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Lennart Nilsson (C) Bengt Sävström (S) Ola Carlsson (M) Eva Kullenberg (FP) 84-90

Lennart Nilsson (C) Bengt Sävström (S) Ola Carlsson (M) Eva Kullenberg (FP) 84-90 Plats och tid: Sammanträdesrum Röd, 2011-11-24 klockan 13:15-17:15 Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Bengt Sävström (S) Ola Carlsson (M) Eva Kullenberg (FP) 84-90 Övriga närvarande: Hans-Börje

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att

Läs mer

Lärarfackligt. Värva nya medlemmar. tema sid 2-7

Lärarfackligt. Värva nya medlemmar. tema sid 2-7 Lärarfackligt NR 6 för dig som är ombud i Lärarförbundet AUGUSTI 2013 tema sid 2-7 Värva nya medlemmar Ny termin. Nya kollegor. Passa på att presentera dig själv och Lärarförbundet redan första dagen.

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

En mer flexibel ämneslärarutbildning

En mer flexibel ämneslärarutbildning PM 2015:58 RIV (Dnr 110-186/2015) En mer flexibel ämneslärarutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 4 maj 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Rektorer enligt sändlista

Rektorer enligt sändlista Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2003-12-16 Reg.nr 641-2642-03 Uppföljning av rätt att ge specialistsjuksköterskeexamen Regeringen införde den 1 mars 2001 en ny yrkesexamen,

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln? Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta!

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta! P 0 Proposition : Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning Motion #P-0- Ett ställningstagande rörande internationalisering Internationalisering av högre utbildning är ett brett område där

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer