Kommunstyrelseförvaltningen LEDIGHET/FRÅNVO

Transkript

1 Kommunstyrelseförvaltningen LEDIGHET/FRÅNVO Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post:

2 LEDIGHET/FRÅNVARO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SJUKDOM Ersättningsnivåer Vilka har rätt till sjuklön? Sjukanmälan, läkarintyg, anmälan till Försäkringskassan Karensdag Sjuk ofta allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd Återinsjuknande Beräkning av sjuklön Läkarbesök SEMESTER Semester Semesterledighet Intjänandeår Semesterdagsberäkning Semesterlönegrundande frånvaro Semesterlön Semesterersättning till intermittenta arbetstagare Sparande av semesterdagar Löpande semesterlön Förläggning av semester Semesterledighet i timmar Uppehållslön Ferielön FÖRÄLDRALEDIGHET... 11

3 3.1 Havandeskapspenning/omplacering vid graviditet Besök mödravårdscentral Föräldraledighet/Föräldrapenning Föräldrapenningstillägg Tillfällig föräldrapenning Pappadagar Kontaktdagar för vissa funktionshindrade barn Nedsättning av tjänst (partiell ledighet) TJÄNSTLEDIGT MED STUDIER Studieledighet utan lön Arbetsgivarens rätt att uppskjuta ledigheten Arbetstagaren vill avbryta ledigheten och komma tillbaka NÄRSTÅENDEVÅRD Vård av närstående Ledighet Ersättning LAG OM RÄTT TILL LEDIGHET AV TRÄNGANDE FAMILJESKÄL Förutsättningar för ledigheten TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN LEDIGHETER FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER... 18

4 1. SJUKDOM 1.1 Ersättningsnivåer Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna i sjukperioden. Dag 1 Dag 2-14 Karensdag, 0 % ersättning 80 % ersättning Från dag 15 i sjukperioden betalar Försäkringskassan ut sjukpenning. Dag Sjukpenning, 80 % + 10 % sjuklön från arbetsgivaren Dag 91 - Sjukpenning, 80 % (+ ersättning från AGS-KL, se flik 21 Försäkringar). 1.2 Vilka har rätt till sjuklön? Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller fr.o.m. den första dagen av anställningen. Är anställningen kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Vid beräkning av kvalifikationstiden skall tidigare anställningar medräknas om tiden mellan anställningarna inte överstiger 14 kalenderdagar. 1.3 Sjukanmälan, läkarintyg, anmälan till Försäkringskassan Den anställde skall anmäla sjukdom till sin chef (arbetsplats) den första dagen han/hon är hemma. Fr.o.m. åttonde kalenderdagen skall läkarintyg uppvisas (arbetsgivaren kan kräva läkarintyg även vid kortare sjukfall). Om den anställde är sjuk mer än 14 dagar aviserar arbetsgivarenheten det till Försäkringskassan. 1.4 Karensdag Begreppet karensdag behöver inte innebära en hel dags frånvaro, utan kan även vara del av dag. 1.5 Sjuk ofta allmänt högriskskydd Man kan ha högst 10 karensdagar under en tolvmånadersperiod. Fr.o.m. 11:e sjukperioden under tolvmånadersperioden utbetalas 80 % sjuklön även för första sjukdagen. 1.6 Särskilt högriskskydd Försäkringskassan kan besluta om särskilt högriskskydd, då skall sjuklön utbetalas från första dagen (ingen karensdag). Det är den anställde själv som ansöker om detta. Högriskskydd ges till personer som har en sjukdom som kan antas medföra 4

5 ett större antal sjukperioder eller medför risk för en eller flera längre sjukperioder. För de personer som har särskilt högriskskydd, ersätter Försäkringskassan arbetsgivarens kostnader för personens sjuklön. 1.7 Återinsjuknande En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutas betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd. Femdagarsregeln kan illustreras med att den som återgått i arbete en torsdag således skall insjukna på nytt senast följande måndag för att omfattas av bestämmelsen. 1.8 Beräkning av sjuklön För månadsavlönad personal görs löneavdrag med kalenderdagsfaktor för varje arbetsdag under de första 14 kalenderdagarna av varje sjukdomsperiod, därefter med kalenderdagsavdrag. Kalenderdagsfaktorn är beroende av antalet arbetsdagar under schemaperioden. De tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning personen skulle ha haft under dag 2-14 utbetalas med 80 %. För timavlönad personal utbetalas dag 2-14, 80 % av den timlön, obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning personen skulle ha haft. 1.9 Läkarbesök Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. 5

6 2. SEMESTER 2.1 Semester Semesterlagen innehåller de minimiförmåner i fråga om semester som gäller för alla anställda. På det kommunala avtalsområdet finns semesteravtal, som på flera punkter är förmånligare för den anställde än semesterlagen. Här följer en presentation av de viktigaste bestämmelserna i semesterlagen och det kommunala semesteravtalet. När avtalet skiljer sig från semesterlagen, d.v.s. är förmånligare för de anställda, redogörs endast avtalsinnehållet. 2.2 Semesterledighet Till arbetstagare anställda enligt AB utges semesterdagar enligt följande: t.o.m. 39 år fr.o.m. 40 år fr.o.m. 50 år 25 dagar 31 dagar 32 dagar Arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren har ej rätt till semesterledighet. 2.3 Intjänandeår Månadsavlönad: Semesterår = intjänandeår, 1 januari 31 december. Timavlönade samt BEA- och PAN avtalen semesterlagen, 1 april 31 mars. Nyanställd som börjar före den 1 september har rätt till minst 25 dagars semesterledighet (obs. alla dagarna ej betalda). Nyanställd som börjar efter den 1 september har rätt till minst fem dagars semesterledighet. Krav på intjänande finns ej för obetald semesterledighet. Betald semesterledighet: Krav på intjänande. Anställningstidens längd under intjänandeåret bestämmer antalet betalda dagar. 2.4 Semesterdagsberäkning För anställd med ordinarie arbetstid måndag-fredag räknas varje ordinarie arbetsdag, som infaller under semesterledigheten, som en semesterdag. För anställd som ej har ordinarie arbetstid fem dagar per vecka framräknas en semesterfaktor. Denna semesterfaktor multipliceras med antal arbetsdagar för att räkna fram uttagna semesterdagar. Semesterfaktor = 5/Arbetsdagar per vecka. För personer som har längre schemaperiod än en vecka, multipliceras 5 med antal veckor som schemaperioden omfattar. Ex. en person som arbetar 18 dagar på fyra veckor får semesterfaktor 20/18 = För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelg gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller 6

7 på måndag-fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka skall antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. 2.5 Semesterlönegrundande frånvaro 1. Sjukdom under högst 180 dagar per intjänandeår (vid sjukdom utan längre avbrott i frånvaron än 14 dagar i en följd under 1 helt intjänandeår är fortsatt frånvaro inte semesterlönegrundande). Arbetsskada (vid arbetsskada utan längre avbrott i frånvaron än 14 dagar i en följd under 1 helt intjänandeår är fortsatt frånvaro inte semesterlönegrundande). 2. Föräldraledighet vid barns födelse eller adoption under högst 120 dagar (ensamstående förälder 180 dagar) samt för tillfällig vård av barn. 3. Ledighet enligt lagen om ersättning åt smittbärare (högst 180 dagar). 4. Ledighet för utbildning om arbetstagaren får ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar per intjänandeår (intyg om rätt till semesterlönegrundande tid skall alltid lämnas). 5. Militärtjänstgöring på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar. 6. Ledighet med lön eller del av lön för vissa förtroendeuppdrag eller för enskilda angelägenheter av vikt. 7. Ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. 8. Ledighet med havandeskapspenning. 9. Ledighet enligt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar. 10. Ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare. Med dagar avses i ovanstående punkter kalenderdagar per intjänandeår. Undantag: Föräldraledighet vid barns födelse eller adoption (punkt 3) där antal semesterlönegrundande dagar utgår per födsel. Om det under semesterledigheten infaller sådana dagar som finns uppräknade under punkterna 1-12 (t.ex. vid sjukdom) skall arbetstagare, som vill utbyta ledigheten, omedelbart anmäla detta. I detta fall utbytes löneförmånerna. 2.6 Semesterlön För anställd med månadslön är semesterlön den fasta kontanta lönen, som utgår under semesterledigheten samt semesterdagstillägg. Semesterdagstillägg utgår i samband med semesterledigheten per semesterdag och beräknas: 7

8 0,605 % av fasta kontanta lönen. (Fast kontant lön= månadslön samt fasta lönetillägg som utges för kalendermånad). Semesterlönetillägg utgår till arbetstagare med fast kontant lön som, för motsvarande heltidsanställning, understiger kr (fr.o.m ) per månad. För deltidsanställd minskas beloppet med hänsyn till sysselsättningsgraden. Vid partiell ledighet minskas beloppet med hänsyn till arbetstagarens arbetstid. Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt: 5,21 % x (a b), varvid a = kr b = den överenskomna fasta kontanta lönen. Utbetalning av semesterdagstillägg och semesterlönetillägg sker i samband med den löneutbetalning som görs månaden efter semesterledigheten. För icke månadsavlönad arbetstagare gäller: Semesterlön utgår för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget dividerat med det antal semesterdagar (ej sparade), som den anställde är berättigad till. För anställd som är berättigad till 31 eller 32 semesterdagar skall procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Timavlönad arbetstagare med en lön som understiger 128 kr (fr.o.m ) får följande semestererlön; fr.o.m år 15,40 kr per timma 40 år - 49 år 15,40 kr per timma + 2,88 % av timlönen 50 år - 15,40 kr per timma + 3,36 % av timlönen Till anställd som ej har rätt till semesterledighet utbetalas ersättning månaden efter anställningens upphörande. 2.7 Semesterersättning till intermittenta arbetstagare Arbetstagare som anställs som t.ex. sjuk- och semestervikarier under kortare perioder får preliminär semesterersättning utbetald varje månad. Detta betyder att när timlönen för april utbetalas i maj månad kommer semesterersättning med lägst 12 % på lönen att samtidigt betalas ut. I juni månad utbetalas för arbetad tid i maj o.s.v., = preliminär á- contoutbetalning. Resterande semesterlön/ersättning, för ev. semestergrundande frånvaro, utbetalas när anställningen avslutas eller efter semesterårets slut (1/4-31/3) i juni månad. 8

9 2.8 Sparande av semesterdagar Arbetstagare med rätt till mer än 20 betalda semesterdagar har rätt att spara outtagna semesterdagar (överstigande 20) till ett senare år. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40 dagar. Obetalda outtagna semesterdagar kan ej sparas. Om mer än 40 semesterdagar sparats utgår kontant ersättning för de dagar som överstiger 40. Någon femårsgräns inom vilken sparade dagar skall vara uttagna finns ej. Uttag av sparade semesterdagar bör anmälas två månader före ledighetens början. Den aktuella årssemestern tages ut innan uttag av sparade dagar kan börja. Endast betalda semesterdagar kan sparas. 2.9 Löpande semesterlön Semesterlönen utgör den på den betalda semestertidens belöpande lön och beräknas efter sysselsättningsgrad som varit tillämplig om arbetstagaren skulle arbetat under semesterledigheten. Obs! Detta innebär att om arbetstagare får ändrad sysselsättningsgrad, bör den semester som intjänats på den tidigare sysselsättningsgraden förläggas till den tid då den tidigare sysselsättningsgraden gäller (d.v.s. även sparade dagar bör regleras innan övergång till annan sysselsättningsgrad sker) Förläggning av semester Vid förläggning av semester bör det eftersträvas att den anställde får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under tiden juni-augusti. Semestern kan förläggas även till maj och september efter förhandling enligt 11 MBL. Om den anställde själv begär det kan semestern förläggas till annan tid än maj-september. Så kan även ske efter lokal överenskommelse eller om det finns särskilda skäl till en sådan förläggning av semestern. Arbetstagaren skall i god tid anmäla önskemål om huvudsemesterns förläggning. Därefter upprättar arbetsgivaren förslag till semesterlista, som arbetstagaren får ta del av. Förslaget översänds till de lokala fackliga organisationerna som senast inom 10 dagar kan påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om förhandlingar inte påkallats inom 10 dagar är förslaget godkänt. Arbetstagaren skall då underrättas om fastställd semester. 9

10 2.11 Semesterledighet i timmar Arbetstagare har rätt att omvandla semesterdagar till semestertimmar om de har mer än 25 betalda semesterdagar (40 år eller äldre) eller har mer än 25 sparade semesterdagar. (Det är dagarna över 25 som kan omvandlas). Den arbetstagare som önskar omvandla dagar till timmar anmäler detta till sin lönerapportör. Semesterdagstillägg utbetalas när omvandlingen sker. Hur många timmar en semesterdag motsvarar beräknas med veckarbetstiden/5. Ex. en person som arbetar 40 timmar per vecka och omvandlar en semesterdag får åtta semestertimmar (40/5). Den som arbetat timmar per vecka får 5.55 semestertimmar för en semesterdag. Semestertimmar kan endast tas ut som ledighet del av dag. Har man omvandlat semesterdagar till timmar kan man ej omvandla dem tillbaks till dagar igen. Man har rätt att spara 180 semestertimmar till kommande semesterår Uppehållslön För anställd med uppehållslön ingår semesterlönen i uppehållslönen. Semesterdagstillägg utgår ej. Ett uppehållstillägg utgår till personer som har en månadslön som understiger kr (fr.o.m ) per månad. Anställd med uppehållsanställning har ej rätt att spara semesterdagar Ferielön Anställd med ferielön tillförsäkras semesterdagstillägg enligt punkt 2.6, semesterdagstilläggen utbetalas i juni månad. Dessutom utgår ferielönetillägg, beräknat på samma sätt som semesterlönetillägg enligt punkt 2.6. Arbetstagare med ferielön har inte rätt att spara semesterdagar. 10

11 3. FÖRÄLDRALEDIGHET 3.1 Havandeskapspenning/omplacering vid graviditet Den som är gravid har rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter om de har: förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete med stöd av arbetsmiljölagen. ett fysiskt påfrestande arbete som man inte kan fortsätta med på grund av graviditeten. Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering skall anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Arbetsgivaren prövar omplaceringsmöjligheten. Finns inte denna har den anställde möjlighet att få havandeskapspenning. Havandeskapspenningen är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Personal som har sådana arbetsuppgifter att de skulle kunna arbeta del av dag, kan ansöka om tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels havandeskapspenning. Havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete betalas ut under högst 50 dagar, dock tidigast från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. Om du blivit förbjuden att fortsätta ditt arbete med stöd av arbetsmiljölagen utbetalas havandeskapspenning för varje dag som förbudet gäller. De sista 10 dagarna före beräknad förlossning kan man inte få havandeskapspenning. Havandeskapspenning är en semestergrundande ledighet. 3.2 Besök mödravårdscentral Om det är nödvändigt att besöket sker på arbestid har arbetstagare i egenskap av blivande förälder rätt till ledighet för att besöka mödravårdscentral vid högst två tillfällen. Under sådan ledighet utges ersättning motsvarande 100 procent av lönen. 3.3 Föräldraledighet/Föräldrapenning Rätt till föräldrapenning har: barnets föräldrar (biologiska eller adoptivföräldrar) den som sammanbor med föräldern om de har eller har haft gemensamma barn eller om de är eller har varit gifta med varandra en rättslig vårdnadshavare En förälder har enligt lag rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. En förälder har därutöver rätt till ledighet medan föräldern får föräldrapenning. Falkenbergs kommun har beslutat att, utöver lagen om rätt till ledighet för vård av barn, i princip medge förlängd tjänstledighet vid barnafödelse upp till tre år. Ledighet kan medgivas endast under förutsättning att allvarlig störning inte uppkommer i förvaltningens verksamhet. 11

12 Föräldrapenning för ett barn betalas ut i 480 dagar. 60 dagar som är reserverade för var och en av föräldrarna. Under 390 dagar är föräldrapenningen 80 % av den sjukpenningsgrundande inkomsten (SIG) dock lägst 180 kronor per dag (grundnivå). Vid tvillingfödsel förlängs föräldrapenningen med 180 dagar, 90 dagar med ersättning enligt SGI och 90 dagar enligt lägsta nivå ut. Föräldrapenningen kan betalas ut enligt fem olika omfattningar hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. Föräldrapenningsdagar kan tas ut tills barnet är åtta år eller slutar första klass i skolan. Den som vill ta ut föräldraledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades. Om en arbetstagare önskar bryta sin föräldraledighet och återgå i arbete får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. 3.4 Föräldrapenningstillägg Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får föräldrapenningtillägg under sammanlagt 180 kalenderdagar med belopp motsvarande 10% av lönebortfallet. 3.5 Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning betalas ut till den förälder som behöver avstå från sitt arbete för att vårda barn av något av följande skäl: barnet är sjukt eller smittat ordinarie vårdare är sjuk eller smittad för att besöka barnavårdscentralen eller en annan mottagning i samhällets förebyggande barnhälsovård, till exempel tandläkare eller psykisk barn- och ungdomsvård (BUP) Om barnet är sjukt eller smittat längre tid än sju dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska från och med den åttonde dagen. Föräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och år. De ytterligare 60 dagarna kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. 12

13 Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till en annan person som, i stället för föräldern, stannar hemma från sitt arbete för att vårda barnet. Det innebär att föräldern fortsätter sitt förvärvsarbete och en annan försäkrad avstår från sitt förvärvsarbete för att vårda barnet i förälderns ställe. Den tillfälliga föräldrapenningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Ersättningen kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Rätten till tillfällig föräldrapenning gäller tills barnet fyller 12 år. För barn mellan 12 och 16 år kan man i vissa fall få tillfällig föräldrapenning, då krävs särskilt läkarutlåtande. För barn som omfattas av LSS finns speciella regler. På kan man hitta mer information. 3.6 Pappadagar I samband med barns födelse har en pappa rätt till i tio dagar tillfällig föräldrapenning, tvillingfödsel 20 dagar. Ersättningen brukar kallas pappadagar. Vid barns födelse får dagarna tas ut till och med den sextionde dagen efter det att barnet kommit hem från förlossningen. Vid adoption kan dagarna tas ut till och med den sextionde dagen efter den dag adoptivföräldrarna fått barnet i sin vård. Ersättning är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Ersättningen kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. 3.7 Kontaktdagar för vissa funktionshindrade barn Föräldrar till barn upp till 16 år som omfattas av LSS har rätt till kontaktdagar. Kontaktdagar har man rätt till när man avstår från förvärvsarbete och; man deltar i föräldrautbildning (t.ex. kurs anordnad av handikapporganisation) man besöker barnets förskola eller skola man medverkar i någon aktivitet som anordnas av skolan. Föräldrar kan få ersättning under högst 10 dagar per barn och år för barn mellan 0 16 år. Dagarna kan inte sparas. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Ersättningen kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. 3.8 Nedsättning av tjänst (partiell ledighet) Föräldrar har rätt till upp till 25 % ledighet av sin tjänst för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. 13

14 4. TJÄNSTLEDIGT FÖR STUDIER 4.1 Studieledighet utan lön Enligt lagen om rätt till ledighet för utbildning har arbetstagare, oavsett anställningsform, som varit anställd hos arbetsgivaren (Falkenbergs Kommun) minst 6 månader, eller sammanlagt 12 månader under de senaste 2 åren, rätt att vara tjänstledig för studier. Vid facklig utbildning gäller inget krav på anställningstid. Någon begränsning i fråga om utbildningens art görs inte utan arbetstagaren avgör själv vad hon/han vill studera. Utbildningen skall dock vara planmässig, man skall kunna precisera till deltagande i viss kurs eller närmare angiven utbildning. Lagen omfattar inte rena självstudier. Ledighetens längd regleras inte i lagen. Arbetstagaren har rätt till behövlig ledighet. 4.2 Arbetsgivarens rätt att uppskjuta ledigheten Om arbetsgivaren vill utnyttja sin rätt att uppskjuta ledigheten skall han genast underrätta arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen och ange skälen för detta. Arbetstagarorganisationen har sedan rätt att inom en vecka påkalla överläggning i frågan. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i 6 månader såvida det inte rör sig om facklig utbildning då är tiden två veckor. Samtycke till uppskovet fordras av den lokala arbetstagarorganisationen. Om tvist uppkommer om denna lag har den berörda lokala arbetstagarorganisationen tolkningsföreträde. Lagen innehåller även regler för turordning om flera på samma arbetsplats vill ha studieledigt samtidigt. Prioritering är; fackliga studier, korttidsutbildade (ex. grundskolestudier) samt de som har oregelbunden arbetstid 4.3 Arbetstagaren vill avbryta ledigheten och komma tillbaka Arbetstagare som avbryter studierna och vill komma tillbaka har rätt till samma eller likvärdigt arbete som före studieledigheten. Han har rätt att komma tillbaka två veckor efter det att han har meddelat arbetsgivaren. Om ledigheten har varat ett år eller mer har han rätt att komma tillbaka en månad efter underrättelsen till arbetsgivaren. 14

15 5. NÄRSTÅENDEVÅRD 5.1 Vård av närstående Lagen ger rätt till ersättning och ledighet vid vård av närstående person som drabbats av livshotande sjukdom. När en anställd avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående person, som är svårt sjuk, kan den anställde få ersättning från försäkringskassan, s.k. närståendepenning. Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd, som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Som närstående räknas anhöriga men även andra personer, som man har nära relationer till, t ex vänner och grannar. (Den som av den sjuke utpekas som närstående är kvalificerad). Både den anställde och den sjuke måste vara inskrivna vid försäkringskassan. Vården måste ges i Sverige. 5.2 Ledighet Den som önskar få ersättning skall göra en skriftlig ansökan hos försäkringskassan. Ett utlåtande av läkaren som ansvarar för den sjukes vård, skall bifogas (om inte utredning sedan tidigare finns hos försäkringskassan). Arbetstagare har rätt till ledighet från arbetet under den tid man får närståendepenning. Ledigheten är semestergrundande i högst 45 dagar under intjänandeåret. Kvoteras enligt 1,4.- regeln. 5.3 Ersättning Närståendepenning betalas ut för de dagar den anställde skulle ha arbetat. Närståendepenning kan betalas ut under högst 100 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. Dagarna kan disponeras som 100 heldagar, 200 halvdagar eller 400 fjärdedels dagar. Närståendepenningen är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Om arbetstagaren, för att vårda den sjuke, avstår helt från förvärvsarbete får denne hel närståendepenning. Halv eller fjärdedels ersättning utbetalas om man avstår från arbete till hälften respektive en fjärdedel av arbetstiden. Närståendepenning kan inte betalas ut till flera vårdtagare för samma tid. 15

16 6. LAG OM RÄTT TILL LEDIGHET AV TRÄNGANDE FAMILJESKÄL 6.1 Förutsättningar för ledigheten Ledigheten förutsätter att det; rör trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Lagen anger inte hur lång frånvaron får vara, men det rör sig om begränsad tid och bedömningen av närvaron och omfattningen får avgöras från fall till fall. Det krävs ingen anställningstid, anställningsform eller dyl. för rätten till ledighet. En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet får inte av detta skäl sägas upp eller avskedas. Under ledigheten utgår ingen lön eller andra anställningsförmåner. Ledigheten är inte semestergrundande. Kvoteras enligt 1,4.- regeln. 16

17 7. TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN Rättigheten att vara ledig, men ändå behålla sitt arbete, är numera reglerat i ett stort antal lagar t.ex. semester-, föräldra-, ledighets- och studieledighetslagen. Förutom dessa lagar kan möjlighet ges till ledighet med bibehållen lön enligt AB 05 10, 28, 31 samt 32. Övrig tjänstledighet utan lön kan beviljas varvid följande grundregler skall gälla: - all kompensationstid för övertidsarbete är uttagen - den anställde har inte kunnat planera denna ledighet Exempel på tillfällen då ledighet utan lön kan beviljas: - begravning, i de fall då AB inte är tillämplig. - olycksfall i familjen - vid barns (över 12 år) sjukdom, i fall då AB inte är tillämplig - om skada inträffar på hus eller inventarier (som kräver snabba insatser; t.ex. brand, vattenskada och dyl.) - sjukvårdande behandling under ickesjukskrivning i fall då AB mom 11 inte är tillämplig - flyttning, egen eller egen familjs - för att söka annat arbete - för att vårda nära anhörig vid sjukdom (till dess att annan vårdform ordnats) - inställelse vid domstol eller annan offentlig myndighet - bröllop, barndop, konfirmation och examen då byte av arbetspass med annan inte går att genomföra - annat av intresse för kommunen - kortare tjänstledighet för annat arbete kan beviljas om verksamheten tillåter detta Ansökan om tjänstledighet: - skall göras i så god tid att frågan om vikariebehov och eventuell anskaffning av vikarie kan åtgärdas - vid längre tjänstledighet bör ansökan inlämnas minst två månader före ledighetens början Beslut om ledighet lämnas av anställningsmyndighet eller i enlighet med gällande delegationsbestämmelser. 17

18 8. LEDIGHETER FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER Anvisningar till tillämpning AB 05 32, BEA 21 (se ovan) Ledighet med bibehållen lön kan erhållas sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår för orsaker enligt avtalen. Vid beslut skall beaktas eventuellt redan erhållna ledighetsdagar under kalenderåret. 1. Anhörigs bortgång och begravning Antal ledighetsdagar med lön som medgives 1.1 Make/maka, registrerad partner, sambo, i övrigt lever i äktenskapsliknande förhållande eller barn boende i hemmet 6 arbetsdagar 1.2 Barn icke boende i hemmet, ensamstående syskon, föräldrar, barnbarn (om den anställde ensam har hand om begravningen) 4 arbetsdagar + eventuell resdag 1.2a - om den anställde tillsammans med någon har hand om begravningen 2 arbetsdagar + eventuell resdag 1.2b - om den anställde deltager som begravningsgäst 1 arbetsdag + eventuell resdag 1.3 Svärföräldrar, mor- och farföräldrar, syskon som har familj 1 arbetsdag + eventuell resdag 1.4 Svägerska, svåger, kusin, moster, faster, farbror, morbror 0 arbetsdagar 2. Gravsättning som ej äger rum i samband med begravningen 2.1 Make/maka, registrerad partner, sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, svärföräldrar 1 arbetsdag + eventuell resdag 2.2 Svägerska, svåger, kusin, moster, faster, farbror morbror, svärson, svärdotter 0 arbetsdagar 3. Bouppteckning 3.1 Make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn, moroch farföräldrar. 18

19 För att arbetstagaren skall kunna få behålla lönen vid ledighet för bouppteckning krävs utöver sådant släktskap som anges, att arbetstagaren är dödsbodelägare eller enl. lag eller förordnande företräder dödsbodelägare. 1 arbetsdag + eventuell resdag 4. Anhörigs svårare sjukdom 4.1 Akuta sjukdomsfall som inger allvarlig oro hos Normalt högst 2 arbetsdagar närstående med hänsyn till sjukdomens vid ett och samma tillfälle. Har allvarliga karaktär och kritiska skede - läkare inte rådfrågats skall och där den anställdes närvaro anses nödvändig dock förmån icke utgå. 4.1 Lön utges alltså inte vid ledighet av andra orsaker i samband med anhörigs sjukdom, t ex för vård av den sjuke eller tillsyn av barn. Bestämmelsen gäller alltså inte om arbetstagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning enligt AFL. Ej heller när närståendepenning utgår. 4.2 Planerade sjuk- eller återbesök 0 arbetsdagar Med barn jämställs adoptivbarn och fosterbarn. Med föräldrar kan också förstås annan person i förälders ställe. Ansvarig chef, kan efter samtal med den anställde och efter bedömning, medge ytterligare arbetsdagar per tillfälle, om synnerliga skäl finns. Obs! Lön under ledighet för eventuellt erforderliga resdagar kan utgå om resan omfattar mer än 30 mil enkel resa dock maximalt för två resdagar vid samma ledighetstillfälle. Ansvarig chef, kan efter bedömning, medge maximalt två resdagar även om avståndet är mindre än 30 mil, men att resan tar onormalt lång tid. 19