Utveckling av gruppverksamhet för barn, ungdomar och föräldrar i Järfälla villkor och möjligheter

Transkript

1 Utveckling av gruppverksamhet för barn, ungdomar och föräldrar i Järfälla villkor och möjligheter Elisabeth Andrén och Mikael Skaghammar Slutrapport av ett tvåårigt projekt inom Järfälla Stöd och Behandling Socialförvaltningen i Järfälla kommun Järfälla kommun December 2010

2 2

3 Förord Socialförvaltningen i Järfälla kommun har under flera år erbjudit grupp för barn till föräldrar med beroendeproblematik. Förvaltningen har också erbjudit riktade och generella föräldragrupper. Både barngrupper och föräldragrupper har genomförts i begränsad skala och till stor del utifrån eldsjälars initiativ. Under det senaste årtiondet har det diskuterats och allt tydligare uttryckts behov av kontinuitet och stabilitet i gruppverksamheterna, utveckling av arbetssätten och vikten av att kunna erbjuda gruppverksamhet för ytterligare målgrupper. Som ett svar på de artikulerade behoven startade i november 2008 ett tvåårigt projekt men det långa namnet Samordnande funktion för barn- ungdoms- och föräldragrupper i Järfälla. Projektet har till 50% finansierats av Länsstyrelsens medel för tidiga insatser. Vi är två projektledare som arbetat heltid med projektet under perioden Båda är socionomer och har under flera år arbetat med förebyggande arbete. Mikael Skaghammar har arbetat i Järfälla som fältarbetare sedan 2002 och fram till projektstarten. Elisabeth Andrén har arbetat drygt tjugo år i kommunen och sedan 1998 med föräldragrupper. Resultatet av projektet presenterar vi i följande rapport. Projektarbetet har varit en spännande erfarenhet, dels mötet med enskilda barn och föräldrar i grupper men också arbetet med att förankra projektets verksamhetsidéer i den organisation vi arbetat inom. December 2010 Elisabeth Andrén och Mikael Skaghammar 3

4 Sammanfattning Denna rapport är redovisningen av ett tvåårigt projekt inom socialförvaltningen i Järfälla för att undersöka förutsättningarna för en samordnande funktion för barnoch föräldragrupper. Projektet initierades utifrån ett behov av kontinuitet och långsiktighet i gruppverksamheterna men även utifrån frustration från aktiva gruppledare att inte hinna med allt arbete omkring grupperna. Vi inledde projektet med en kartläggning av grupper i Järfälla och deras förutsättningar. Kartläggningen är sammanfattad i denna rapport och redovisad i sin helhet i Delrapport februari Kartläggningen utgjorde en utgångspunkt för projektet. Vårt arbete under dessa två år har dels inneburit att vi arbetat med de uppgifter vi föreslår en Verksamhet för gruppstöd ska ansvara för. Dels har vi sökt svar på frågeställningar som väckts under projektets gång genom litteratur, studiebesök, konferenser och andra gruppsamordnares erfarenheter Gruppverksamhet kan ses som en relativt ny företeelse inom socialt arbete till följd av ett förändrat synsätt. Gruppverksamheter fokuserar på ett ökat anhörigarbete. Familjer med olika sårbarhetsfaktorer löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Avsikten med gruppstöd är att öka närvaron av skyddande faktorer med målet att familjerna ska drabbas av mindre ohälsa. Gruppverksamhet bidrar till att öka de skyddande faktorerna genom den pedagogik och det innehåll som förmedlas i grupperna. Kommunerna har de senaste åren uppmanats av statsmakterna att utöka sitt stöd till både barn och föräldrar och grupper är en del av detta stöd.. En utmaning är att nå barnen och föräldrarna för att de ska få del av detta gruppstöd. Rekryteringen måste ske, förutom inom socialtjänsten, till stor del på andras arenor som tex elevvården och landstinget. Detta utmanar och uppmuntrar till samarbete mellan flera aktörer. Samarbetet kan med fördel formaliseras genom att avtal. Rekryteringsarbetet kräver särskild kompetens. Andra kommuner och organisationer som arbetar med gruppstöd visar att framgångsfaktorer för rekryteringsarbete är en gruppverksamhet som är förankrad i ledning och politik, att det finns förtroende från andra verksamheter och att någon arbetar särskilt med rekryteringen. Vi föreslår att grupper inom socialtjänsten i Järfälla organiseras genom en Verksamhet för gruppstöd. Verksamheten ansvarar för marknadsföring, omvärldsbevakning, utvecklingsarbete, organisering och förberedelser för de olika grupperna samt att genomföra grupperna. En samordnare ansvarar för helheten och gruppledare hämtas från olika arbetsplatser och enheter inom och utanför socialförvaltningen. Gruppstöd är ett förebyggande arbete som utförs inom socialförvaltningen men med stöd av andra aktörer. Genom att bli medvetna om de organisatoriska och verksamhetsmässiga villkoren för gruppstöd ökar möjligheterna att erbjuda gruppverksamhet som en förebyggande och tidig insats. Under arbetet med projektet har vi konstaterat att: Grupp är bra och det går att få till det! 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Innehållsförteckning 5 Kapitel 1 Projektets resultat i sammandrag 7 Inledning 7 Bakgrund 7 Beställare och projektmottagare 7 Projektperiod 7 Mål 7 Förväntat resultat 7 Projektmål 7 Projektresultat 8 Resultatredovisning av övergripande mål 8 Resultatredovisning av delmålen 8 Avgränsningar inom projektet 10 Projekterfarenheter 10 Utvärdering av projektarbetet och uppnått resultat 10 Disposition av rapporten 11 Kapitel 2 Kartläggningen som utgångspunkt 12 Inledning 12 Förebyggande arbete 12 Kartläggningens genomförande 13 Definition av barn och föräldragrupper 13 Teman från kartläggningen 13 Grupper i Järfälla 2008/ Antal barn i Järfälla som växer upp i en riskmiljö 14 Föräldrars deltagande i grupp i Järfälla 14 Uppmärksammade behov 14 Uppmärksammade hinder 14 Intresse av att vara gruppledare 15 Frågeställningar från kartläggningen 15 Kapitel 3 Gruppstöd i socialt arbete 16 Inledning 16 Barnstödsgrupper en följd av ett förändrat synsätt 16 Föräldragrupper utveckling i samverkan 17 Lagstiftning och politiska mål 17 Socialnämnden i Järfälla 17 Lagstiftning om stöd till barn och föräldrar 18 Gruppstöd ett arbete som skapar nya system 19 Kapitel 4 Riskgrupper och skyddande faktorer 21 Inledning 21 Risk för psykosocial ohälsa för barn i riskmiljöer 21 Skyddande faktorer 22 Resiliens 22 Coping 23 5

6 KASAM 23 Föräldragrupper 23 Kapitel 5 Grupp en fungerande insats 25 Inledning 25 Syfte med barngruppsstöd 25 Verksamt i barnstödsgrupper 26 Verksamt i föräldragrupper 27 Pågående utvärderingar 28 Kapitel 6 Goda exempel från andra kommuner 29 Inledning 29 Gruppverksamhet i andra kommuner 29 Trappan i Uppsala 29 Fridlyst i Huddinge 29 Skilda världar i Sundsvall 30 Gemensamma framgångsfaktorer 30 Kapitel 7 Rekrytering en utmaning 31 Inledning 31 Det här har vi arbetat med 31 Nätverket i Stockholms län 32 Förankrad verksamhet underlättar rekrytering 33 Kapitel 8 Förebyggande arbete i en beställar- utförarorganisation 34 Inledning 34 Beställar- utförarmodellens ideologi 34 Behovsanalys för det förebyggande arbetets utveckling 35 Utmaningar 36 Kapitel 9 En verksamhet för gruppstöd i Järfälla 37 Inledning 37 En sammanhållen verksamhet för gruppstöd 37 Beräknad tidsåtgång 39 Förslag på ersättningsmodell och avtal 40 Behovsanalys och utveckling 42 Kapitel 10 Diskussion 43 Inledning 43 Grupp en insats med utmaningar 43 Nya möjligheter med rutiner och avtal 44 Tillvarata medarbetares kompetens och kreativitet 44 Villkor och möjligheter 45 Litteraturreferenser 46 Övriga referenser 47 Bilaga 1 Arbetsuppgifter 48 Bilaga 2 Beräknad tidsåtgång 50 6

7 Kapitel 1 Projektets resultat i sammandrag Inledning I detta inledande kapitel beskriver vi projektets ramar, mål och uppnådda resultat. Syftet med detta sammandrag är att ge en bild av projektets inramning innan vi ger oss i kast med att presentera olika teoretiska infallsvinklar och att närmare utveckla och diskutera projektets resultat. Bakgrund Som framgått redan av förordet så har Socialförvaltningen i Järfälla kommun under flera år haft grupp för barn till föräldrar med beroendeproblematik. Förvaltningen har också haft riktade föräldragrupper som tex grupp för ensamstående eller unga föräldrar och föräldrar med bristande anknytning till sina barn. Vi har också under flera år haft en kombination av riktade och generella föräldragrupper i FöräldraDialog. Samtliga grupper har genomförts i begränsad skala och ofta utifrån medarbetares egna initiativ och engagemang.. De senaste åren har det både från medarbetare och ledning uttalats behov av kontinuitet och stabilitet i gruppverksamheterna, utveckling av arbetssätten och att kunna erbjuda gruppverksamhet för ytterligare målgrupper startade detta tvååriga projekt Samordnande funktion för barn- ungdoms- och föräldragrupper i Järfälla för att undersöka förutsättningar för utveckling av gruppverksamhet inom i första hand socialförvaltningen men också i kommunen som helhet. Vi är två projektledare som har arbetat tillsammans. Projektet har till 50% finansierats av Länsstyrelsens medel för tidiga insatser. Beställare och projektmottagare Beställare av projektet var Carin Johansson, beställarchef inom socialtjänsten i Järfälla kommun. I mars 2010 tillträdde Birgitta Lindskog som ny beställarchef och är därmed projektets mottagare. Genom projektdirektivet delegerades beslut inom projektet till den styrgrupp som har bestått av utförarorganisationens fyra enhetschefer inom Järfälla Stöd och Behandling (JSB). Projektperiod Projektet startade då båda projektledarna tillträdde och avslutas Slutrapport och ekonomisk redovisning överlämnas till styrgrupp och beställarchef i december Mål Förväntat resultat Förväntat resultat av projektet är att en samordnande funktion för gruppverksamheter blir en del av ordinarie verksamhet inom Järfälla Stöd och Behandling. Projektmål Projektets övergripande mål är att ge förslag på verksamhetsbeskrivning för en samordnarfunktion samt förslag på hur den kan organiseras. Syftet med en samordnarfunktion är att ge förutsättning för långsiktighet och kontinuitet för gruppverksamhet, ökat antal grupper samt avlastning för gruppledarna. 7

8 För att närma oss dessa övergripande mål formulerades i projektdirektivet följande delmål: Att kartlägga kommunens gruppverksamheter samt uppmärksamma behov av nya grupper/målgrupper Att påbörja rekrytering av nya gruppledare samt skapa ett nätverk för gruppledare i syfte att ge utbildning och möjliggöra erfarenhetsutbyte Att kommunens invånare har en väg in till socialtjänstens grupper Att det finns en gruppledarpool Att det finns ett kösystem för intresserade gruppdeltagare Att nya grupper för nya målgrupper har startats Projektresultat Resultatredovisning av övergripande mål Vi föreslår en Verksamhet för gruppstöd som organiseras inom Järfälla Stöd och Behandling (JSB) med samordnare som ansvarar för verksamheten och vars uppgifter kan fördelas mellan en till två personer. Gruppledare, som har andra ordinarie arbetsuppgifter, knyts till verksamheten under den avgränsade tid då de är gruppledare. Gruppledarna arbetar inom JSB:s olika enheter men kan också komma från andra enheter förutsatt att avtal för detta formuleras. Om verksamheten omfattar 4-8 grupper beräknar vi en total årsarbetstid för samordnare och gruppledare på mellan uppskattningsvis % plus verksamhetsmedel. Förvaltningen är organiserad utifrån en beställar-utförarmodell och vi föreslår att grupperna beställs genom nya avtal som tar hänsyn till de särskilda villkor som omger gruppverksamhet. Vid projektets avslutning pågår ordinarie avtalsförhandlingarna inför 2011 mellan socialförvaltningens beställare och utförare och båda parter har tagit del av preliminärt projektresultat. Resultatredovisning av delmålen Kartläggning Vi gjorde under projektets första år en kartläggning av barn- ungdoms- och föräldragrupper i kommunen genom i första hand intervjuer. Vi tog reda på antal grupper och vilka som bedrev dem, vi uppmärksammade behov av nya (mål)grupper, intresse av att vara gruppledare samt svårigheter med att bedriva gruppverksamhet. Kartläggningen har legat till grund för det fortsatta arbetet och sammanfattas i kapitel 2. Kartläggningen i sin helhet redovisades i Delrapporten februari Rekrytering av gruppledare I arbetet med att rekrytera ledare har fyra nya barngruppsledare utbildats. Två personer gick Schizofreniförbundets utbildning i barngruppsmetodik för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Två personer deltog i Rädda barnens utbildning i barngruppsmetodik för barn till missbrukare. Inom föräldrastödet har två personer utbildats för att leda grupp till föräldrar i vårdnadskonflikter. Ytterligare sju personer har, inom ett parallellt projekt i kommunen kring föräldrastöd, utbildats i ett föräldragruppsprogram som vänder sig till tonårsföräldrar. Huvudparten av ledarna för de grupper som genomförts under projekttiden har varit personal inom JSB:s olika enheter. Till barngrupperna har BUP och elevvården bidragit med varsin gruppledare. Även vi projektledare har varit gruppledare. Vid några tillfällen har vi träffat dessa gruppledare och initierat det som kan utvecklas till 8

9 återkommande nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och information. Utbildning inom nätverket har inte påbörjats. Gruppledarpool Utifrån kartläggningen har vi kännedom om ett tjugotal anställda som har någon form av gruppledarutbildning och sammanlagt ett trettiotal som är intresserade av att vara gruppledare. Tillsammans med dem som utbildats inom projektet utgör dessa en kompetensbank eller gruppledarpool med uppemot fyrtio personer, som överlämnas till styrgruppen vid projektslutet. En väg in och kö-system Under projekttiden har vi arbetat med att skapa rutiner för att ta in anmälningar till grupper utifrån principen en väg in. Både kommuninvånare och personal har under projekttiden kunnat vända sig till projektledarna för anmälan till grupp oavsett vilken grupp det handlat om inom projektet. Vi har tagit fram anmälningsblanketter, skapat system för anmälningarna och ansvarat för deltagarlistorna fram tills gruppledarna tagit över inför gruppstart. Vid projektets avslutning överlämnar vi aktuella kölistor till styrgruppen. Nya grupper för nya målgrupper Ny målgrupp i och med projektet var att erbjuda grupp för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Källan. Första guppen genomfördes våren 2010 med sex deltagare i samarbete med Barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Försök till rekrytering till ytterligare en grupp gjordes men pga för få deltagare kunde gruppen inte starta innan projektets slut. Tre grupper för barn till föräldrar med beroendeproblematik har erbjudits under projekttiden. Våren 2009 genomfördes en grupp med 6 barn i åldern 9-12 år. Hösten 2010 startade en tonårsgrupp med 5 ungdomar. Rekrytering till en grupp ca 7-9 år pågår och förväntas starta under vintern 2010/11. Dessa grupper kallas sedan flera år tillbaka helt enkelt för Gruppen. Under projekttiden har även den ideella organisationen RIA/Hela människan i Jakobsberg vid två tillfällen haft grupp med tre till fyra deltagare Linus och Lina. Föräldragrupp för en ny målgrupp genomfördes våren 2009 i och med Orolig tonårsförälder som vände sig till föräldrar med barn i högstadiet med extra oro för sina tonåringar. Gruppen träffades tre tillfällen med fem deltagare. Samma målgrupp erbjöds under hösten 2010 FöräldraStegen vilken genomförs med 6 deltagare som träffas vid sex tillfällen. Ytterligare en ny målgrupp är föräldrar i vårdnadskonflikter. Under projekttiden har två grupper med mammor och en med pappor genomförts utifrån Rädda Barnens kursmaterial Barn i Föräldrars Fokus- BiFF. Ytterligare två grupper är på gång att starta när projektet avslutas. Varje grupp träffas vid tre tillfällen. Vi påbörjade en planering för föräldragrupp för den icke-beroende föräldern när barnen går i barnstödsgrupp men planering och genomförande har inte kunnat fullföljas inom projekttiden. Under hela projekttiden har de föräldragrupper inom JSB:s ordinarie verksamhet FöräldraDialog pågått. Projektet har bidraget till verksamhetsutveckling för FöräldraDialog. Hösten 2010 pågår 8 grupper med sammanlagt ca femtio föräldrar. 9

10 Avgränsningar inom projektet Vid projektets början gjordes ingen avgränsning kring generellt och riktat gruppstöd. Under kartläggningen blev skillnaderna tydliga. Projektets placering inom socialtjänsten gjorde det tydligt att projektets målgrupp är de riktade barnstöds- /ungdomsgrupperna inom socialtjänsten. Denna avgränsning beslutades av styrgruppen när delrapporten presenterades. Någon särskild uppmärksamhet på just ungdomsgrupper har vi inte haft inom projektet förutom att den grupp för barn till missbrukare som startat hösten 2010 är en tonårsgrupp. Erfarenheterna i projektet kring förutsättningar och organisering tror vi ändå till stor del går att generalisera även för ungdomsgrupper. Föräldragrupperna inom JSB av både generell och riktad karaktär har fortsatt under projekttiden. Nystartade föräldragrupper under projektet är enbart riktade grupper. Utveckling av föräldrastöd i samverkan Både det riktade och generella föräldrastödet är aktuellt och angeläget för flera förvaltningar i kommunen. Under projekttiden har vi varit med om att aktualisera denna fråga i SAMBU - SAMverkan Barn och Ungdom. Det är ett förvaltningsövergripande organ som består av beställar- och utförarchefer från Barnoch ungdomsförvaltningen, Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen samt polisen. SAMBU genomförde i november 2009 ett seminarium kring föräldrastöd tillsammans med oss då vi presenterade den del av vår kartläggning som handlar om föräldrastöd. Vårt material till seminariet presenterade vi i en separat rapport Föräldrastöd i Järfälla Syftet med seminariet var att utifrån intentionerna i föräldrastödsutredningen En vinst för alla (SOU 2008:131) hitta former för hur vi går vidare mot en kommunal strategi för utvecklat föräldrastöd. Detta seminarium hölls inom det sk LUMA-projektet (Lokalt Utvecklingsarbetet Med ambition) som har stimulansmedel från länsstyrelsen för utveckling av bland annat föräldrastödet i kommunen. Under våren 2010 fick vi SAMBU:s uppdrag att lämna förslag på utveckling av ett förvaltningsövergripande föräldrastöd i Järfälla. Detta förslag överlämnades i september och en arbetsgrupp inom SAMBU förbereder ärendet för att fatta beslut om detta i december Projekterfarenheter Vi deltog under projektets första år både i kommunens tvådagarsutbildning i Järfälla kommuns projektmodell och i en tvådagars projektledarutbildning. Under projektet har vi strävat efter att arbeta utifrån denna modell. Den har bidragit till att klargöra skillnaden mellan ordinarie linjeverksamhet och projektarbete samt tydliggjort rollerna/relationer mellan beställare, styrgrupp och projektledare. Vår erfarenhet från projektet är att projektarbete som utvecklingsarbete behöver en bred förankring och dialog på flera nivåer inom förvaltningen, på ett sätt som kan skilja sig från de strukturer som finns för pågående, ordinarie verksamhet. Förankringsarbetet och dialogen kan ske genom projektledarna och genom styrgruppsorganisationen för att i projekts slutfas möjliggöra implementering av de nya verksamhetsidéerna. Utvärdering av projektarbetet och uppnått resultat Under projektarbetet har vi, i arbetet för att uppnå projektets mål och förväntade resultat, haft möten med styrgruppen enligt uppgjord plan varannan månad. Underlagen för projektresultatet har vi fortlöpande under projektets gång presenterat för styrgruppen. De som också arbetar med förebyggande frågor inom JSB har under projektet fungerat som en form av referensgrupp.vi har haft regelbunden projekthandledning av Kenneth Sundh, lektor vid Ersta Sköndal högskola ca en gång 10

11 per månad. Projektet har anmälts till nämnden vid två tillfällen i samband med rekvirering av projektmedel och presentation av de två delrapporterna. Slutrapportering till nämnden görs genom denna slutrapport och en ekonomisk redovisning. Projektets styrgrupp har vid projektavslutet utvärderat projektet. Styrgruppen menar att projektmål och delmålen har uppfyllts. De har fått en helhetsbild av vilka grupper som finns i kommunen och vilka grupper socialtjänsten kan genomföra, hur en gruppverksamhet kan organiseras och hur gruppinsatser kan ersättas. Styrgruppen menar att projektet har tillfört JSB ökad kunskap om förutsättningarna för att bedriva grupp på ett mer ändamålsenligt sätt i framtiden. De tycker att projektet tydliggjort svårigheter kring drift liksom rekrytering av deltagare. Styrgruppen ser också att projektet gett effekter som ringar på vattnet. Exempel på detta är ett ökat grupptänk, dvs att medarbetare blivit mer uppmärksamma på gruppstöd och när grupp kan vara ett komplement till behandlingsarbetet. Medarbetare har också i större utsträckning uttryckt en vilja att leda grupp. Projektet har också bidragit till ett ökat samarbete med andra aktörer som t ex BUP. Om det förväntade resultatet, att en samordnande funktion skall implementeras i ordinarie i verksamhet, uppnås är för tidigt att säga något om eftersom avtalsförhandlingar pågår när projektet avslutas. Disposition av rapporten Detta första kapitel har i stort sett följt kommunens mall för projektredovisning. Kapitel 2 är en sammanfattning av kartläggningen. Resultatet av kartläggningen ledde oss in på de frågeställningar och dilemman som vi arbetat vidare med. De perspektiv vi valt presenterar vi i kapitlen 3-7. I kapitel 3 tar vi upp gruppstöd ur ett historiskt perspektiv samt gruppens förutsättningar i förhållande till andra insatser inom socialtjänsten. I kapitel 4 redogör vi för några riskgrupper där gruppstöd är aktuellt samt några teoretiska begrepp som beskriver de skyddande faktorer som grupp kan bidra med. Både vi själva och våra kollegor har velat få svar på frågan vad är grupp bra för? Därför redogör vi i kapitel 5 för några av de erfarenheter som finns kring gruppstöd och dess nytta. I kapitel 6 beskriver vi hur några andra kommuner arbetar med gruppverksamheter och vilka framgångsfaktorer de pekar på. Kapitel 7 handlar om rekrytering av deltagare som visat sig vara en gemensam utmaning för alla som arbetar med grupper. Kapitel 8 handlar om den organisationsform som socialförvaltningen är organiserad i för att få en förståelse för några av förutsättningarna för utveckling av gruppverksamhet. Kapitel 9 är redovisning av projektresultatet där vi beskriver den verksamhet för gruppstöd som vi menar kan bidra till långsiktighet, kontinuitet och utveckling. Vi avslutar i kapitel 10 med en diskussion kring projektets erfarenheter och resultat samt villkor och möjligheter för gruppverksamhet. 11

12 Kapitel 2 Kartläggningen som utgångspunkt Inledning Det här kapitlet bygger på den kartläggning som vi gjorde under projektets första år. Vi intervjuade personal i kommunen och frågade om vilka grupper som finns, behov av nya grupper, hinder för utveckling samt resurser i form av utbildade gruppledare. Resultatet av intervjuerna och övriga uppgifter från kartläggningen blev en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet i projektet. Kartläggningen i sin helhet redovisade vi i Delrapport februari 2010 Samordnande funktion för barn- ungdomsoch föräldragrupper i Järfälla. Förutom kartläggningen innehåller delrapporten några teorier kring förebyggande arbete. Förebyggande arbete Socialt arbete kan delas in i förebyggande och behandlande arbete. Enkelt uttryckt ska det förebyggande arbetet förhindra att problem uppstår och det behandlande arbetet åtgärda problem när de uppstått. Det behandlande arbetet är många gånger ett myndighetsutövande arbete som kommunen har en skyldighet att bistå med utifrån lagstiftning. Det förebyggande arbetet har inte det tvingande stödet i lagtexten men är ändå preciserat att det ska utföras (Socialtjänstlagen). Det gruppstöd vi arbetat med inom projektet är förebyggande och frivilliga insatser sett ur både den enskildes och kommunens synvinkel. Det vänder sig till dem som tillhör en riskgrupp oavsett om det finns synlig problematik eller inte och är alltså inte nödvändigtvis behovsprövat. Ett samhälles olika insatser kan beskrivas utifrån de olika nivåer de utförs på. Ett sätt att benämna dem är arbete som utförs på universell, selektiv och indikerad nivå utifrån deras olika karaktär. (Statens folkhälsoinstitut 2004 samt Lagerberg & Sundelin 2003). Insatserna och arbetsmetoderna skiljer sig åt beroende på vilken nivå man arbetar på. På den universella nivån erbjuds alla insatsen utan att någon problematik föreligger. Insatsen betecknas som generell. I arbetet med barn är generella insatser det som riktar sig till alla barn i kommunen genom t. ex skolans, fritidsgårdars och föreningslivets verksamheter. Exempel på generellt föräldrastöd i grupp är barnhälsovårdens föräldragrupper liksom föräldracirklar på förskolor och skolor. På selektiv nivå erbjuds insatsen enskilda personer eller familjer som tillhör en riskgrupp. Insatsen på denna nivå betecknas som riktad. Riskgrupper definieras utifrån riskfaktorer i den sociala miljön. Exempel på riktad föräldragrupp är grupp för föräldrar i svåra vårdnadskonflikter. Exempel på riktad barngrupp är barnstödsgrupperna för barn som har en förälder med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa. På indikerad nivå erbjuds insatser till enskilda individer/familjer med utvecklad problematik. Insatserna är behandlande och ofta biståndsprövade inom socialtjänsten. Insatserna på de olika nivåerna har olika huvudmän. Effekterna av ett bra förebyggande arbete visar sig på lång sikt. Det kan då vara en annan huvudman som får minskade kostnader än den som bekostat insatsen. Om socialtjänstens insatser leder till att en person inte utvecklar psykisk ohälsa i framtiden kan det vara landstinget som i huvudsak tjänar på detta genom utebliven kostnad för psykiatriskt vård. Därför finns idag ett ökat fokus på vikten av samverkan mellan olika samhällsaktörer. 12

13 Kartläggningens genomförande Kartläggningens utgångspunkt är de intervjuer vi gjorde med ett åttiotal personer i verksamheter som arbetar med eller som vi antog kunde arbeta med grupper i Järfälla. De flesta som vi intervjuade är anställda inom socialtjänstens Individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens utförare Järfälla Stöd och Behandling (JSB). Övriga som vi intervjuade kommer från skola, elevvård, landstingets verksamheter samt frivilligsektorn. I intervjuerna fick vi uppgifter om vilka barn- ungdoms- och föräldragrupper som finns i kommunen idag, vilka behov som medarbetare ser av nya grupper samt vilka hinder de uppfattar för att bedriva grupp. Vi fick även en översikt över hur många som har en gruppledarutbildning liksom vilka som är intresserade av att vara gruppledare. Intervjuerna kompletterade vi sedan med statistiska uppgifter för Järfälla. Definition av barn och föräldragrupper Under kartläggningsarbete blev det angeläget att definiera vilka grupper vi avsåg och därefter vilka som är socialtjänstens målgrupper. De grupper, som i första hand kom att omfattas av kartläggningen, har vi definierat vi på följande sätt: Med barnstödsgrupp menar vi: en grupp som är professionellt ledarledd och har ett strukturerat innehåll en grupp som betecknas som en pedagogisk stödgrupp med terapeutiska effekter en grupp som vänder sig till barn/ungdomar som växer upp i en familj med en eller flera sårbarhetsfaktorer. Exempel på detta kan vara familjer där det förekommer beroende av alkohol/droger, psykisk sjukdom, familjvåld eller föräldrars separation. Med föräldragrupp menar vi: en grupp som har till syfte att ge stöd i föräldraskap en grupp där antalet föräldrar möjliggör ett nära samtal, vanligen 5-10 personer en grupp som träffas regelbundet under minst tre tillfällen en grupp för reflektion och erfarenhetsutbyte kring föräldraskapet Teman från kartläggningen Grupper i Järfälla 2008/2009 Under kartläggningsåret 2008/2009 (som kom att omfatta ett drygt kalenderår) genomfördes i kommunen två riktade grupper för barn till missbrukare och en för barn som har förälder med psykisk ohälsa. Kartläggningen uppmärksammade även en del av de generella barn- och ungdomsgrupper som bedrivs på fritidsgårdar och inom föreningslivet men de kom att ligga utanför projektets målgrupp (se Avgränsningar kapitel 1). De flesta föräldragrupper i Järfälla genomförs inom barnhälsovården som har ett sjuttiotal grupper per år. Vissa förskolor och skolor har mer eller mindre regelbundet föräldragrupper. JSB bedriver både generell och riktad föräldragruppverksamhet. Övriga ca tio riktade föräldragrupper i kommunen återfinns inom de verksamheter som har en specialiserad eller behandlande karaktär såsom BUP, JSB, Resurscentrum och Flyktingenheten. Exempel på dessa grupper är grupp för föräldrar med bristfällig anknytning till sitt spädbarn, föräldrar som har barn med ADHD, eller föräldrar som har barn i familjehem. 13

14 Antal barn i Järfälla som växer upp i en riskmiljö I delrapporten gjorde vi en statistisk beräkning utifrån Järfällas befolkning av de målgrupper och riskgrupper som vanligtvis är aktuella för gruppstöd. Enligt de beräkningar vi gjorde fick vi fram att det finns ca barn i Järfälla som, statistiskt sett, växer upp med en förälder som har en riskabel alkoholkonsumtion som påverkar barnet negativt. Av dessa är det, statistiskt sett, 190 barn vars förälder vårdats i slutenvård för sitt missbruk. Av de barn som växer upp i Järfälla med en förälder med psykisk ohälsa är det, enligt statistiken, ca av dessa barn vars förälder sökt psykiatrisk vård. (Folkhälsoinstitutet Hälsa på lika villkor 2007 samt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005). Mer än 3000 barn i Järfälla lever med separerade föräldrar och 2009 hade familjerätten frivilliga samarbetssamtal med föräldrar till 245 barn. Antalet barn är många även om samma barn kan finnas med i flera riskgrupper samtidigt. Föräldrars deltagande i grupp i Järfälla Föräldrars intresse av att delta i någon form av föräldragrupp varierar mellan 35 % och 58 % beroende på barnets ålder (SOU 2008:131). Ju yngre barnen är desto större intresse har föräldrar av att delta i grupp. Om vi utgår från 35 % skulle omkring föräldrar i Järfälla vilja delta i någon form av föräldragrupp Med de insatser som genomfördes 2008/2009 var det mindre än en halv procent av barnen i riskgrupp som fick del av en tidig insats i form av barnstödsgrupp. För föräldrarna var det uppskattningsvis runt 5 % som deltog i en föräldragrupp. Då vänder sig huvudparten av dessa grupper till föräldrar med barn under 1 år och flera åldersgrupper saknar helt erbjudande om föräldragrupp. Uppmärksammade behov Personal, som i sin verksamhet möter barn och föräldrar, lyfter fram behov av gruppstöd för barn vars förälder har en problematisk situation med missbruk, psykisk ohälsa, vårdnadstvister eller kognitiva svårigheter. De behov av föräldragrupper som personal ser är grupp för pappor, styvföräldrar, föräldrar i vårdnadstvister, tonårsföräldrar och föräldrar med kognitiva problem. Oavsett om det är barnstödsgrupp eller föräldragrupp uttrycks behoven utifrån förälderns situation (t ex förälders missbruk eller psykiska ohälsa). Mer sällan uttrycks behov av grupp med barnets behov eller situation i fokus. Uppmärksammade hinder Hinder för utveckling av gruppverksamhet, som intervjupersonerna nämnde, hör till stor del samman med organisatoriska hinder. Utifrån förvaltningens organisation berördes hinder som beställar-utförarorganisationen, kundval samt att det saknas ersättningssystem för grupp. Hinder som relaterades till den egna verksamhetens organisation och ledning handlade om avsaknad av mandat från ledningen, att olika aktörer inte vet om varandra, såväl som brist på kontinuitet, gruppkultur och ansvar liksom överblick. Inom socialförvaltningen och JSB uppfattade ca 60 % svårigheterna för utveckling av gruppverksamhet höra samman med organisatoriska hinder. Kring 35% av upplevda hinder handlade om gruppledare och 5-10% sattes i relation till målgruppen. Svårigheter som togs upp kring gruppledarrollen berörde brist på tid och att ha någon att genomföra grupp tillsammans med, brist på kompetens samt risk att eldsjälar bränner ut sig. Målgruppens hinder formulerades kring upplevda eller förmodade svårigheter att nå målgruppen. 14

15 Intresse av att vara gruppledare Av dem vi intervjuat är många intresserade av att vara gruppledare och flera av dem har gått en gruppledarutbildning men aldrig varit ledare i någon grupp. 19 personer av det åttiotalet intervjuade har en gruppledarutbildning och mer än en tredjedel (30 personer) uttrycker en vilja att leda grupp. Frågeställningar från kartläggningen Sammanställningen av ovanstående teman från kartläggningen ledde oss vidare till olika frågeställningar. Gruppstöd har vi definierat som ett förebyggande arbete och tittat på vilka förutsättningar det förebyggande arbetet har. Många av de intervjuade såg möjligheter med grupp för många fler målgrupper än vi erbjuder idag. Samtidigt ställde många frågor om på vilket sätt gruppstöd utgör en skyddande faktor. Ett dilemma som få nämnde men som visat sig bli ett återkomma tema för oss har varit rekryteringen. Hur gör vi för att få kontakt med målgrupperna så de kan få det stöd som de ibland själva efterfrågar och ibland andra ser att de har behov av. Många i kommunen är utbildade gruppledare men få har varit ledare i en grupp. Detta förvånade oss och väckte frågor om hur det kom sig. Många nämnde organisatoriska hinder för utveckling av gruppverksamhet. Därför har vi försökt förstå några av de organisatoriska förutsättningarna. Dessa frågeställningar och teman försöker vi finna en del svar på i de följande kapitlen. 15

16 Kapitel 3 Gruppstöd i socialt arbete Inledning Socialtjänsten i Järfälla har i mer än tio år erbjudit grupp som komplement eller alternativ till mer traditionella insatser som individuella kontakter, familjebehandling och nätverksarbete. Personal som möter både föräldrar och barn ser gruppstöd som verksamt och uttrycker därför behov av utökad verksamhet. Men många som vi mötte under kartläggningen uttryckte frustration över hinder som utgör svårigheter för att få till kontinuitet och utveckling av verksamheterna. Inom projektet har vi, som vi redan sagt, försökt finna några förklaringar och förståelse till svårigheterna och börjar med en tillbakablick på socialvården i Sverige. Barnstödsgrupper en följd av ett förändrat synsätt De första barnstödsgrupperna uppstod i Sverige i mitten av -80 talet. Det var Ersta diakoni, en non-profitorganisation, som startade Ersta Vändpunkten på söder i Stockholm och blev en av pionjärerna. Thomas Lindstein, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, har sedan nittiotalet utvärderat Vändpunktens verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar med föräldrar med missbruk. Han menar att stödgruppsverksamhet för utsatta barn är ett relativt nytt inslag i förebyggande socialt arbete. Med ett drygt tioårigt perspektiv menar Lindsten att gruppverksamhet är en del av ett förändrat synsätt som han förklarar utifrån ett antal perspektivskiften inom socialvården (Lindstein i Forinder & Hagborg 2008). Ett första perspektivskifte är från den svenska folkhemstraditionen till tidig prevention för riskgrupper. Folkhemsidén lade fokus på allmän prevention med intention att det vi gör för alla barn när det gäller barnsjukvård, förskola, skola, fritid kommer även de mest utsatta till godo. Det fanns en rädsla för att stigmatisera genom att peka ut högriskgrupper. Samtidigt ville man närma sig en familj förutsättningslöst vilket ledde till en utredningsnit eftersom en insats skulle föregås av en genomlysning av problematiken. En insats baserades därefter på något symtom, vilket innebar att man missade det tidigt förebyggande, alltså innan symtom visade sig. Utredningsniten ledde fram till ett perspektivskifte om ökad betoning på tidiga insatser utan omfattade utredning eller diagnostisering. För att bistå tidigt måste det ske innan skadorna inträffat, alltså innan det finns en diagnos eller något tydligt att utreda. Här menar Lindsten att det funnits ett professionellt motstånd hos både psykologer, läkare och socionomer att bistå på chans, dvs att det inte är en professionell som bedömer behovet utan en lekman, alltså barnet självt eller dennes förälder. När gruppstöd erbjuds som tidig insats (utan utredning/diagnos) ställs förstås krav på att gruppledare har kompetens att bedöma om en deltagare i grupp är i behov av ytterligare stöd. Gruppstöd kan ses som ett projektorganiserat socialt arbete där man bistår människor under en kort väldefinierad tidsperiod för att därefter gå ur deras liv. Även detta menar Lindstein är exempel på ett förändrat synsätt som går på kollisionskurs med den traditionella folkhemsidén som såg detta som närmast oansvarigt och ett tecken på att samhället inte tog sitt ansvar. Över åttio procent av dem som skrevs in i den svenska barnavården skrevs inte ut, utan var kvar tills de föll för ålderssträcket i och med att de blev myndiga. 16

17 Ett annat perspektivskifte handlar om en ökad betoning på närståendearbete. Under 1970 och 80-talen fick nätverksteorier stort genomslag inom behandlingsarbetet i Sverige. I huvudsak låg fokus på symtombäraren och hur nätverket kunde mobiliseras för att ge stöd och hjälp åt denne. Perspektivskiftet handlar om att det nu finns ett ökat fokus även på anhörigas, både barnens och de vuxnas, behov av stöd och vård i en familj med ökad sårbarhet. Ytterligare ett perspektivskifte utgörs av skillnaden mellan pedagogik och terapi. Gruppstöd finns i gränslandet mellan just pedagogik och terapi. I gruppstöd är kunskapen (pedagogiken) det verksamma förändrings/utvecklingsverktyget. Barnstödsgrupperna har alltså, enligt Lindstein, vuxit fram i en tid då en traditionell socialvård med biståndsprövade behandlande insatser utmanats av öppna och tidigt förebyggande insatser till riskgrupper innan symtom uppstått. Insatserna har ett ökat fokus på anhörigas situation och kan utföras som projektorienterade insatser utan förväntan på socialtjänsten om livslångt ansvar. Föräldragrupper utveckling i samverkan Föräldragrupper på barnavårdscentralerna är en etablerad verksamhet för nyblivna föräldrar sedan början av 1980-talet. 98 % av barnavårdscentralerna erbjuder idag föräldragrupp för förstagångsföräldrar (SOU 2008:131). Verksamheten utvecklades sedan riksdagen 1979 hade fattat beslut om en utbyggd föräldrautbildning att omfatta alla föräldrar under barnets första levnadsår. En intention fanns att även äldre barns föräldrar skulle erbjudas föräldragrupper, men detta genomfördes inte. I föräldrautredningen som kom för drygt tio år sedan (SOU 1997:161) framhölls vikten av ett både generellt och riktat stöd till föräldrar, och föräldragrupper nämndes som en viktig insats att utveckla. De senaste ca tio åren har därefter flera olika program för föräldragrupp importerats från Canada/USA. Den senaste föräldrastödsutredningen för två år sedan (SOU 2008:131) åtföljdes av en Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd. I den nationella strategin läggs ansvaret på kommunerna att utveckla föräldrastödet i nära samarbete med andra aktörer såsom offentliga, privata och ideella. Framgångsfaktorer för kommunerna som kommit en bit på väg i detta arbete är förutom samarbete med olika aktörer, även beslut på hög nivå och tex handlingsplan och en samordnande funktion. Generellt och riktat stöd föreslås komplettera varandra i en föräldrastödskedja och som skall komma föräldrar till godo ända tills barnen är 18 år. Det generella stödet poängteras som bas i arbetet. Denna starka betoning på samarbete mellan olika aktörer som en framgångsfaktor, och som förs fram i den nationella strategin, kan också ses som ett nytt synsätt och utmanar till viss del rådande organisationsstrukturer. Betoningen på generellt arbete är en fokusförskjutning från riktade och behandlande insatser till mer förebyggande arbete. Lagstiftning och politiska mål De ovan beskrivna perspektivskiftena som lett fram till ett förändrat synsätt inom socialt arbete, tycker vi att vi kan se uttryck för i socialnämndens politiska mål i Järfälla. Den nationella lagstiftningen tar genom hälso-och sjukvårdslagen ett kliv mot lagstöd för det förändrade synsättet. Socialnämnden i Järfälla I Järfälla har socialnämnden formulerat ett inriktningsmål att en mer öppen tillgänglig, serviceinriktad och professionell socialtjänst skall utvecklas. I Mål och 17

18 budget för 2010/2011 uttrycks att det är en utmaning för kommunen att kunna erbjuda mer av öppna sociala tjänster utan myndighetsutövning. Ett effektmål är att andelen öppna insatser som erbjuds enskilda utan myndighetsutövning skall öka med 50%. (Mål och budget, Socialnämnden i Järfälla 2010/2011). Lagstiftning om stöd till barn och föräldrar Socialtjänstlagen (SoL) reglerar inte enbart det myndighetsutövande arbetet utan pekar även på ansvaret att arbeta med förebyggande och tidiga insatser. Lagstiftaren avser att socialnämnden skall främja en allsidig personlighetsutveckling och aktivt förebygga och motverka missbruk hos barn och ungdom. Nämnden ska sörja för att de barn som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som behövs. Den skall särskilt uppmärksamma de barn och ungdomar som visat tecken till ogynnsam utveckling. 1 Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, SoL 5 kap: 1 Nämndens ansvar för föräldrastöd uttrycks genom att nämnden åläggs att i nära samarbete med hemmen främja en positiv utveckling hos barnen och ungdomarna. I inledningen till FN:s barnkonvention om barns rättigheter påpekas att barns familjesituation är viktig för barns utveckling och att familjen bör få den hjälp som behövs för att främja en positiv utveckling för barnen. Konventionsstaterna skall ge lämpligt bistånd, som t ex familjerådgivning och stödprogram, till föräldrar och vårdnadshavare i deras uppgift att fostra barnen. I Hälso- och sjukvårdslagen har texten skärpts senaste året för att lyfta fram barnperspektivet genom att betona vikten av att informera barn i riskmiljöer om vilket stöd som finns. Lagstiftaren gör tydligt att barnen skall få det stöd de har rätt till enligt barnkonventionen. Det står inte att barnet ska uppvisa någon form av symtom eller problem för att vara aktuella för stödinsatser. 2 g Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Hälso- och sjukvårdslagen 1982: 763 med tillägg 2010:1314 Lagen lyfter alltså fram barns behov av information, råd och stöd om det förekommer psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller en beroendeproblematik hos de vuxna i barnets uppväxtmiljö. För att nå dessa barn har hälso- och sjukvården en skyldighet att på socialnämndens initiativ samverka med andra om barn i dessa riskmiljöer. Detta lägger implicit ansvar även på socialnämnden. 18

19 2 f Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Både föräldrastöd och barnstöd finns alltså med i lagtexterna. De målgrupper som lagstiftaren uppmärksammat sammanfaller väl med de målgrupper som personal i vår kartläggning observerat. Socialnämnden i Järfälla har i sitt inriktningsmål uttryckt en strävan efter en mer öppen, tillgänglig och serviceinriktad socialtjänst. Lagstiftningen gör angeläget att barn och föräldrar får ett tidigt stöd. Fortsatt utveckling av gruppverksamheter borde ligga i linje med det effektmål nämnden vill uppnå, att öppna insatser ska öka med 50 %. Socialnämnden kan initiera och förvänta sig samarbete med hälso- och sjukvården om barn i riskmiljöer. Om fler samhällsinstanser uppmärksammar barnen borde fler barn kunna få del av stödinsatser. Genom samarbete mellan olika förvaltningar men även med frivilligorganisationer skulle Järfälla också kunna flytta fram positionerna för utveckling av föräldrastödet så det kommer fler föräldrar tillgodo. Gruppstöd ett arbete som skapar nya system Mycket av socialförvaltningens arbete domineras av behandlingsinriktade insatser med utgångspunkt från symtombäraren och det system denne befinner sig i. En stor del av det gruppstöd som vi inriktat oss på i projektet är en tidig, förebyggande insats som utgår från den anhörige. Gruppstödet är alltså många gånger ett närståendearbete som fokuserar på vad den anhörige behöver för sin egen skull. Detta är förhållandevis nytt i en tradition där vi tidigare till stor del fokuserat på symtombärarens behov. I socialt arbete arbetar vi ofta med familjen (familjesystem) och dess nätverk, familjen utgör basen i arbetet. Att arbeta med anhöriggrupper innebär att vi erbjuder stöd över familjesystemets gränser. Se bilden nedan. Utgångspunkten i arbetet med gruppstöd är den gemensamma familjesituation som de olika familjesystemen delar. När det gäller barnstödsgrupper kan det vara en förälder som missbrukar eller har en psykisk sjukdom. I föräldragrupper kan det vara en anhöriggrupp för t ex den nyktre föräldern. Familjer med olika sårbarhetsfaktorer Barnstödsgrupp Anhöriggrupp Förebyggande arbete Behandlande arbete Figur 1. Bilden visar behandlingsarbete i familjesystem vertikalt (blå färg) och förebyggande arbete i stödgrupper horisontellt (svart) som hanterar de anhörigas gemensamma problematik och därigenom bildar ett nytt system. 19

20 Värdet av anhörigarbete lyfts fram allt mer. Docent Dagmar Lagerberg och professor Claes Sundelin, båda barnforskare vid Uppsala Universitet har sammanställt forskning och gjort en kunskapsöversikt om risktänkandet runt barns utveckling och prognostiska bedömningar (2003). De menar att det är allmänt vedertaget att interventioner måste verka inom flera olika sociala kontexter för att ha effekt. De skriver att stödet måste rikta sig till både barn, föräldrar, familjer, skolor, fritids- och närmiljöer. Ett utökat närståendearbete i grupp, skulle kunna vara en sådan kompletterande kontext för familjer med olika sårbarhetsfaktorer. Erfarenheter från andra (Söderblom & Inkinen 2009) visar på större effekt då barn och föräldrar ingår i parallella grupper. Barnets situation förbättras i högre utsträckning när föräldrarna deltar i processen. Även om vi med denna bild och resonemang inriktat oss på riskgrupper har bilden relevans även för generella grupper. I generella föräldragrupper behöver det inte finnas en allvarlig problematik utan det gemensamma är att man delar erfarenheten och de vanliga bekymren kring föräldraskapet med andra. Det är ett förebyggande arbete som sker på universell nivå medan riskgruppsarbetet sker på selektiv nivå. Projektet har visat att de två perspektiven, förebyggande gruppstöd och behandlande individuella insatser kompletterar varandra och ibland också förutsätter varandra. Ibland kan en individuell insats leda till att brukaren blir motiverad att delta i grupp och ibland kan ett deltagande i grupp leda fram till insikten att ett individuellt stöd är nödvändigt. Gruppstödet kan också vara fullt tillräckligt som enda insats. För barn kan gruppstödet vara lättare att ta till sig och utgöra ett mer begripligt sammanhang än en terapeutisk insats (Lindstein i Forinder & Hagborg 2008). Vår erfarenhet från projekttiden är att det efterfrågats ett ökat utbud av anhörigstöd. Gruppstöd verkar vara ett relevant stöd för att motsvara en del av denna efterfrågan. Med gruppstöd har vi möjlighet att nå nya målgrupper där deltagarna inte alltid visar symtom. Gruppstödet kan också ses som en länk i en vårdkedja, en länk som kan skapa begriplighet och förståelse för de andra länkarna i kedjan. På JSB finns beredskap att gå in med individuella insatser om gruppen inte visar sig vara en tillräcklig insats. Ett utvecklingsområde är att erbjuda parallella barn- och föräldragrupper. I Finland har Bitta Söderblom, inom verksamheten Barnet som anhörig framgångsrikt arbetat parallellt med barn och föräldrar i familjer med psykisk ohälsa (Söderblom & Inkinen 2009). I Sverige har bla Stockholm stad inspirerats av hennes arbetssätt för att utveckla arbetet kring dessa familjer. Ersta Vändpunkter arbetar sedan flera år tillbaka med både barn- och föräldragrupper och vill ytterligare utveckla detta.. 20

21 Kapitel 4 Riskgrupper och skyddande faktorer Inledning Lagstiftaren lyfter, som vi uppmärksammat i förra kapitlet, särskilt fram barn i riskmiljöer. Det finns också en tydlig intention från regeringen att stödet till föräldrar ska öka. I kartläggningen framkommer att vi i Järfälla har flera tusen barn som tillhör olika riskgrupper. Riskfaktorer är t ex förälderns/föräldrarnas missbruk och psykiska ohälsa men även föräldrars separation eller föräldrars begåvningshandikapp. Föräldrar är en stor målgrupp och en del av dem finns i familjer med olika sårbarhetsfaktorer. I detta kapitel försöker vi få en uppfattning om i vilken utsträckning barn i riskgrupper löper en förhöjd risk att drabbas av psykosocial ohälsa jämfört med en normalgrupp. Likaså vilka de skyddande faktorerna är för att dessa barn istället ska kunna utvecklas mer gynnsamt. Forskning visar att ett fåtal skyddsfaktorer kan väga upp effekten av ett större antal riskfaktorer. För föräldragrupperna har vi gjort en kort reflektion i förhållande till självhjälpsgrupper. En riskgrupp som vi inte har med i projektet eller i rapporten är de barn som bevittnat eller utsatts för våld. En anledning till detta är en osäkerhet om man ska möta dessa barn i grupp och de föll därför utanför projektets ram. Många kommuner har en gemensam verksamhet för barn i riskzon oavsett riskgrupp där både grupp och enskilda samtal ingår. Barn i Järfälla som bevittnat våld har möjlighet att, som i flera andra kommuner få individuella krissamtal genom sk Trappan-samtal. Trappanmodellen utvecklades under slutet av 1990-talet på initiativ från Rädda Barnen. Ami Arnell och Inger Ekbom är författare till metodboken för dessa samtal Och han sparkade mamma (2006). Risk för psykosocial ohälsa för barn i riskmiljöer Barn som växer upp i familjer med olika sårbarhetsfaktorer som tex missbruk, psykisk sjukdom eller vårdnadskonflikter tillhör riskgrupper för framtida ohälsa. Utifrån beräkningar av svenska förhållanden förekommer alkoholmissbruk hos en tiondel av svenska barnfamiljer(lagerberg & Sundelin 2003). Folkhälsoinstitutet beräknar att 20 % av alla barn växer upp i en familj där den vuxne har en riskabel alkoholkonsumtion som påverkar barnet negativt. Enligt de beräkningar vi gjorde i Delrapporten växer, statistiskt sett, ca i Järfälla upp i sådan miljö. Risken att råka ut för ekonomiska problem, psykiska svårigheter, missbruk eller kriminalitet är 2-6 gånger högre för pojkar som växer upp med missbruk i familjen än för pojkar som växer upp i ett hem utan alkoholmissbruk. För flickorna är riskerna 1-4 gånger högre (Lagerberg & Sundelin 2003). Gruppledarutbildningar och metodmaterial för barnstödsgrupp där en förälder har en beroendeproblematik, tillhandahålls av bland andra Ersta Vändpunkten och Rädda Barnen. Inom vuxenpsykiatrin är en femtedel till en tredjedel av patienterna föräldrar till minderåriga barn. I Delrapporten utgick vi från beräkningar att ca 8% av barnen i Järfälla har en förälder som sökt psykiatrisk vård vilket statistiskt sett handlar om ca barn i vår kommun (Skerfving 2007). Studier visar att en tredjedel av dessa barn drabbas av bestående störningar, medan en tredjedel får övergående problem och en tredjedel klarar sig utan svårigheter. En riskfaktor hos psykiskt sjuka föräldrar, är som en följd av sjukdomen aggressivitet och fientlighet (Lagerberg & Sundelin 2003). Gruppledarutbildningar och metodmaterial för barnstödsgrupp där en förälder har en psykisk sjukdom tillhandahålls av Schizofreniförbundets verksamhet Källan. 21