VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 2/2011. Färg på tillvaron med pensel eller spruta? Vasabanan elektrifieras Nette besökte en kumminfabrik i riihimäki

Transkript

1 nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 2/2011 Färg på tillvaron med pensel eller spruta? Vasabanan elektrifieras Nette besökte en kumminfabrik i riihimäki

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Kundtjänst Hushållsmaskinernas årliga medelförbrukning 14 Nette Ledaren Nästan fullt ös Vasabanan elektrifieras Finländskt kummin en eftertraktad produkt i världen Nette besvarar läsarnas frågor Den kalla vintern försenade golvgjutningen Färg på tillvaron med pensel eller spruta? Tillåtna elarbeten I korthet Korsord Resultat av läsartävlingen testade målarverktyg Beräknat enligt Vasa Elektriskas prislista för allmän el. Inkluderar inte grundavgift. Kylskåp-frys 68 euro om året Ny apparat euro om året Elspis euro om året beroende på användning Kaffekokare 4 euro om året 10 minuter om dygnet Tvättmaskin 30 euro om året 3 gånger i veckan, fintvätt 40 grader Torktumlare 50 euro om året 3 gånger i veckan Tv-apparat LCD euro 4 timmar om dygnet Hemdator 12 euro om året 2 timmar om dygnet Golvvärme euro om året /kvadratmeter Så här beräknar du din apparats förbrukning. Så gott som alla apparater är försedda med en märkskylt där effekten anges (W). Vi tar en dammsugare som exempel: 1) Ta reda på dammsugarens effekt, skylten finns vanligtvis på apparatens undersida. 2) Antag att där står 1500 W. Omvandla det till kilowatt genom att dividera med tusen. I det här fallet alltså 1,5 kilowatt. 3) Räkna med en timmes användning, det vill säga hur mycket el dammsugaren förbrukar på en timme. 4) Välj Vasa Elektriskas pris för allmän el, 11,03 cent per kilowattimme. 5) Räkna enligt följande formel: 1 timme x 11,03 cent x 1,5 kilowatt = 16,5 cent. En timmes dammsugning på full effekt kostar alltså 16,5 cent. nette TIPS Sommarens enkla energispartips nette KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i september Nummer: 2/2011 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, Vasa, Finland Telefonväxel: Kundbetjäning: öppen kl Felanmälningar: (24 h) Fax: Internet: ISSN: Chefredaktör: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Redaktions- Olli Arola kommitté: Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå, Bock s Office Ab Tryckning: Oy Litoset Ab Pärmbild: Katja Lösönen Bor du på villan en större del sommaren eller åker på en längre semesterresa? Överväg om det lönar sig att ha på frysen hela sommaren, speciellt om förra sommarens bär är uppätna. För ett par bullpåsars skull lönar det sig inte att slösa med elen. Din lokala butik står gärna för kaffebrödet under sommaren. Minska golvvärmen då du åker hemifrån för en längre tid. Du kommer väl ihåg att koppla ur hemelektronikens standbyläge då du inte är hemma. Dra ur kontakten, så är apparaterna dessutom trygga vid åskväder. Är du säker på att exempelvis källarens eller garagets värmeelement inte är på? Knäpp brytaren i nolläge, så drar elementet ingen ström även om termostaten skulle vara trasig. Inte lyser väl solen direkt på kylskåpet eller frysen? I så fall förbrukar det energi i onödan. Glöm torktumlaren över sommaren. Sol och vind torkar effektivt tvätten. Och det kostar ingenting.

3 LEDAREN Tyskland visar vägen? Tyskland tog i maj beslut om att stänga alla sina kärnkraftverk före år Beslutet är en följd av olyckan in Fukushima och i enlighet med åsikten hos majoriteten av tyskarna. Angela Merkel reagerade på olyckan genom att omedelbart avbryta produktionen vid de äldsta kärnkraftverken i Tyskland. Nedkörningen av anläggningarna i mars orsakade genast en kedjereaktion som ledde till att marknadspriset på el gick upp. Efterfrågan på kol ökade och priset steg när bortfallet från de stängda kärnkraftverken ersattes med kolkraft. I och med höjd efterfrågan på kol tog även efterfrågan på utsläppsrätter ett skutt, varvid priset på utsläppsrätter gick upp. Marknadspriset på el steg ytterligare som en följd av höjda priser på kol och utsläppsrätter. Beslutet i maj orsakade däremot inga omedelbara förändringar i elmarknadspriset. Tysklands avvecklingsbeslut påverkar dock redan de närmaste åren märkbart både marknadspriset på el och utsläppen av växthusgaser. Tysklands politiska beslut kan också komma att inverka på redan utstakade linjer för hela Europa. Förnybar produktion stor utmaning för Tyskland Liksom övriga europeiska länder har Tyskland förbundit sig att uppfylla EU:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi före Tvärtom mot vad man ofta föreställer sig, är Tyskland jämfört med Finland fortfarande kvar i startrutan när det gäller förnybar energi. Hannu Linna verkställande direktör Visar då Tyskland vägen? Tyskland har alltså beslutit både att förbinda sig till EU:s mål för år 2020 och att stänga alla kärnkraftverk senast år Tyskland visar alltså vägen eller gör de? Det är osannolikt att Tyskland klarar av att hålla båda löftena. Den ekonomiska utmaningen är för stor. Utsikterna för den förnybara produktionen i Tyskland är för begränsade och nedkörningen av kärnkraften skapar utrymme för sten- och brunkolkraftverken. Det blir intressant att följa vilket av besluten Tyskland väljer att betona i framtiden. Sverige beslöt avveckla kärnkraften redan på 1980-talet. Efter beslutet har Sverige märkbart höjt effekten och ökat produktionen vid sina kärnkraftverk. Förra året tog Sverige ett nytt beslut enligt vilket kärnkraften inte ska stängas. I fall Tyskland håller fast vid sina mål för förnybar energi bör de följa Sveriges exempel: ta först ett avvecklingsbeslut och senare ett beslut att fortsätta kärnkraftsproduktionen. Om Tyskland trots allt stänger sina kärnkraftverk, kommer det att behövas en betydligt längre tidsfrist för att uppnå målen för förnybar produktion. En god idé vore att skjuta upp målet för 2020 som sådant till 2040 för hela EU-området. Finland skulle naturligtvis hålla fast vid sitt nuvarande mål och uppnå det som enda europeiska land redan år Solig sommar I Tyskland var den förnybara energins andel, år 2008, cirka 8 %, medan motsvarande siffra i Finland var 32 % (IEA:s energistatistik). Situationen har inte förändrats nämnvärt sedan dess. Trots att Tysklands satsning på att öka andelen förnybar energi till år 2020 relativt sett är mindre än dagsläget i Finland, är det ändå en svår utmaning för dem. Det kan hända att Finland har lättare att nå sitt ännu vidlyftigare mål. nette 2/2011 3

4 En modern träförgasare är enligt GASEK Oy:s försäljningschef Tomi Väänänen säker, gasen lagras inte i något skede av processen. Allting används med det samma. 4 nette 2/2011

5 Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen Nästan fullt ( ös ) I Reisjärvi finns en fabrik som tillverkar kraftverk och förgasare som drivs med trägas. Det är ingen ny uppfinning; även på finländska vägar susade på 1940-talet fram tusentals bilar med gengasbytta bakpå. Ett modernt trägaskraftverk producerar utsläppsfri el och värme. Uppfinningen är gammal men företaget nytt. GASEK Oy är grundat år 2008, och när du läser denna tidning har företagets första kommersiella trägaskraftverk överlåtits till sin nya ägare. Det producerar el och värme vid en herrgård i södra Finland. Eero Kangasojas uppfinning Gengasbyttan, en över hundra år gammal uppfinning, är välkänd i Mellersta Österbotten. I trakten har funnits ett flertal konstruktörer och användare. En av dem är undermaskinmästare Eero Kangasoja, som monterade en träförgasare på sin paketbil för 30 år sedan. GASEK-förgasaren är resultatet av Kangasojas experiment och långa utvecklingsarbete. Han har strävat till att bli kvitt de problem som träförgasare har haft. Ett av dem är tjäran som är skadlig för motorn, säger GASEKs försäljningschef Tomi Väänänen. Enligt honom har man nu löst tjärproblemet. Väänänen avslöjar förstås inte hur, eftersom just det är bolagets affärshemlighet. Eero Kangasoja är numera pensionär men hans son Marko arbetar med produktutveckling inom företaget. Närproducerat bränsle GASEK tillverkar för närvarande mindre kraftverk. De har en eleffekt på högst 50 kw och en värmeeffekt på 100 kw. Kraftverken lämpar sig för el- och värmeproduktion exempelvis vid bondgårdar och små företag. Fabriken får själv all den energi de behöver från sitt eget trägaskraftverk. Ett trägaskraftverk kan enligt Väänänen utan problem förse egnahemshus med värme och el. Det passar med andra ord som energikälla för en liten by. Men för växthusodlare genererar kraftverken fortfarande för liten effekt. En av fördelarna med kraftverket är att det är portabelt. Bränslet behöver inte heller transporteras långväga ifrån, säger Väänänen. Fukt ger extra kick Som bränsle används lufttorkad blandflis. Det bästa bränslet är flis av klent virke. Träet kan användas så snart det fällts. Fukten är inget problem, tvärtom. Fukten ger förbränningen en extra kick. En erfaren gengasförare brukade slänga snö i förgasaren inför branta uppförsbackar, berättar Väänänen. Kraftverket har bra verkningsgrad. Av ett och ett halvt kilo flis får man cirka 1 kw elektricitet och 2 kw värme. Vi förbättrar hela tiden verkningsgraden, så jag tror att siffrorna kommer att bli ännu bättre. Ut i världen nästa år GASEK är ett växande bolag. Enligt Väänänen har man hittills sysslat med småskalig tillverkning av träförgasare. Nästa år är det meningen att produktionen skall öka. På tomten i Reisjärvi centrum finns plats för flera hallar och bolaget tänker förstärka sin 27 personer stora personal med fler planerare och montörer. Företaget har även kraftverk av den större sorten i sikte. Som bäst utvecklas ett 300 kilowatts kraftverk och senare strävar man mot ett kraftverk på 1 megawatt. Sami Javarus och Tomi Kämäräinen gör elinstallationer i det trägaskraftverk som ska producera energi för en herrgård i södra Finland. Utsläppsfri energiform I en träförgasare förbränns träet vid en hög, cirka tusen graders, temperatur. Förbränningen som är ofullständig ger upphov till väte, kolmonoxid och koldioxid. Förbränningen med lågor är dock bara början, medan kolbädden värms upp. Rök och partikelutsläpp sker endast i detta skede. Som en biprodukt av förbränningen får man kol, som kan användas exempelvis till vattenfiltrering eller gödsel. Arbetet med kraftverket som snart ska levereras är på slutrakan. Timo Purola svetsar. nette 2/2011 5

6 Vasabanan elektrifieras Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen 6 nette 2/2011

7 Elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki går enligt planerna. Passagerarna får åka eltåg i december. Tågbanan elektrifieras om natten. Halv tio på kvällen sätter montörerna i gång och arbetet pågår till klockan sex på morgonen. Projektet startade för ett år sedan i Seinäjoki, med riktning mot Vasa. 75 kilometer, stolpar Banan som ska elektrifieras är cirka 75 kilometer lång. Vid sidan av järnvägen reses ledningsstolpar med 60 meters mellanrum. Mellan Seinäjoki och Vasa blir det totalt cirka stolpar, varav de flesta redan är på plats. 20 miljoner euros projekt Att elektrifiera banan kostar 20 miljoner euro. En kilometer elbana kostar med andra ord euro. Elektrifieringen betalas av Vasa och Korsholm, staten betalar sedan tillbaka åt dem i början av år Byggandet av själva elledningen står i grova drag för hälften av budgeten. Den andra halvan går åt till att sätta banan i sådant skick att den kan elektrifieras. Till exempel i Lillkyro har man varit tvungen att sänka en bit av banan med nästan en meter, på grund av en låg bro, för att få tillräckligt med utrymme för elledningen. För elmatningen har det byggts elmatningsstationer i Ylistaro och i Toby i Korsholm. Till elmatningsstationerna dras cirka 5 kilometer 110 kilovolts elkablar. Båda stationerna har en matningseffekt på 7,5 MW, så totalt står 15 megawatt till förfogande. Eltåget kräver mest effekt vid acceleration, då det tillfälligt behöver 6 MW eleffekt. Vid inbromsning går strömmen andra vägen, tåget matar el till ledningen. Elledningen på sex meters höjd har en spänning på 25 kilovolt. Risken för en livsfarlig elstöt är högst verklig. Säkerhetsavståndet till alla konstruktioner kring elbanan är minst två meter, säger byggnadsövervakare Risto Nyman från Proxion Infra Oy. Innan elledningen kopplas in kommer nejdens skolor att informeras om elbanans faror. Tågen går inte fortare Eltågen kör som fortast 220 kilometer i timmen. På grund av plankorsningarna och den kurviga banan kör tågen mellan Vasa och Seinäjoki dock högst 120 kilometer i timmen även i fortsättningen. Men man vinner tid på att loket inte längre behöver bytas i Seinäjoki. Eltåg accelererar också upp till full fart snabbare än dieseldrivna tåg. Det blir även inbesparingar i energiförbrukningen och elloken kräver mindre underhåll än dieselloken, säger överinspektör Pekka Rautoja från Trafikverket. Klart på senhösten Elektrifieringen av banan blir klar under hösten. November är reserverad för provkörning av systemet. Den egentliga trafiken inleds i december. nette 2/2011 7

8 VASA ELEKTRISKAS KUND Text Anne Kytölä Foto Mikael Ahlfors Finländskt kummin en eftertraktad produkt i världen Ett kumminfrö som växt i Finland är rent och har hög oljehalt. Därför är det mycket eftertraktat runt om i världen. Från kumminfabriken i Riihimäki går nästan hela produktionen till utlandet. 8 nette 2/2011

9 << Kauhavabördige Juha Hemminki grundade Trans Farms år 1990 tillsammans med sin studiekamrat Jyrki Leppälä. Företaget har växt stadigt och exporterar kummin runt om i världen. Företaget sysselsätter 8 personer. Kummin är inte en speciellt välkänd krydda i finländska kök. Därför känns det till en början konstigt att höra att det i Riihimäki faktiskt finns en fabrik, vars huvudprodukt är kummin. Företaget som Juha Hemminki och Jyrki Leppälä grundade år 1990 exporterar kummin till världens olika hörn. Den största delen säljs inom Europa, men Trans Farm exporterar även kummin till USA, Ryssland, länder i Asien och ibland även till Afrika. I kryddor och bröd I Tyskland och i Öst-Europa kryddas traditionellt bröd och kötträtter med kummin. Det finns i exempelvis grillkryddor eftersom det förhöjer köttets smak. Det finns också ostar som smaksätts med kummin. Kumminkonsumtionen per person är förstås inte speciellt stor men användarna är många, globalt sett. Förutom krydd- och bagriindustrierna använder även läkemedels- och parfymbranschen sig av kummin, säger Juha Hemminki. Det kan man gott föreställa sig. Redan på kumminfabrikens gård möts man av en stark men behagligt frisk och ren doft. Juha Hemminki berättar att kummin används främst i herrparfymer. Oljehalten bestämmer kvaliteten Priset på kummin är högre desto mer olja fröna innehåller, för det är just i de eteriska oljorna som kumminets smak sitter. Kummin som växt i Finland har i medeltal en oljehalt på tre procent eller mer, berättar Jyrki Leppälä. Andra länders kummin tycks ha en lägre oljehalt. Kummin ska inte heller förväxlas med spiskummin, ibland kallat ostkummin. Spiskummin är släkt med kummin men har lägre oljehalt, är mindre och har en mera bitter smak. Trans Farms största konkurrenter finns utomlands. Kummin odlas framför allt i Polen, Tjeckien, Kanada, Litauen, Ukraina, Ryssland och Vitryssland. Fabrikens år börjar i augusti Trans Farm har några hundra kontraktsodlare på olika håll i Finland. Kumminfabrikens årscykel inleds i augusti, då odlarnas skörd tas emot. Kumminet anländer till fabriken i manshöga säckar. De lokala odlarna levererar sin skörd i lösvikt, på traktor- eller lastbilsflak. Juha Hemminki berättar att de olika odlarnas kummin hanteras skilt för sig på fabriken, för att garantera en hög kvalitet. När fröna kommer till fabriken vägs de och deras fukthalt mäts. Fuktmängden får vara högst 11 procent. Dessutom undersöks partiernas mikrobiologiska renhet, man mäter mängden jästsvamp, mögel och skadliga bakterier såsom kolibakterier. De första utlandskontrakten slöts via telefax, någon dator fanns inte ännu, minns Juha Hemminki som sköter om marknadsföring och försäljning. nette 2/2011 9

10 Färgsorteringsmaskinen fotograferar alla frön och blåser bort dem som inte håller måttet. Maskin fotograferar fröna Sedan separeras fröna mekaniskt. En roterande trumma avlägsnar alla frön som är för långa, korta eller för krokiga. Färgsorteringsmaskinen representerar den finaste tekniken i fabriken. Den japansktillverkade apparaten har sex kameror som kontinuerligt fotograferar flödet av kummin. Det hela går med en otrolig fart. Endast några centimeter lägre ner blåses frön som har fel färg bort med tryckluft. Maskinen är förprogrammerad för att godkänna kumminfrön av en viss färg. Efter kvalitetsanalys ut i världen Efter sorteringen steriliseras fröna i 150 gradig ånga och kyls sedan till 20 grader. Efter kvalitetsanalysen vet man till vilket ändamål varje kumminparti kan användas, därefter förpackas fröna i 25 kilos säckar av den automatiska packningslinjen. Till största delen åker kumminet ut i världen i form av hela frön men på fabriken finns också en kvarn att mala kummin i. De frön som ratats under resans gång blir bränsle som värmer upp några av de lokala bondgårdarna. De tre senaste åren har kumminodling varit lönsammare än spannmålsodling, men många år har det varit tvärtom, säger Jyrki Leppälä. Kummin är en släkting till moroten Kummin är en tvåårig kryddväxt. Den är besläktad med morot och dill. Trots att kummin växer naturligt i Finland är det en krävande växt att odla. Kummin kräver mycket större noggrannhet och är besvärligare att odla än andra åkerväxter, säger Jyrki Leppälä som själv odlar kummin. Första året är det mest avgörande. Då måste man noggrant rensa bort allt ogräs som annars kväver kumminet. Trans Farm har kontrakt med några ekologiska odlare, men det är mycket svårt att få en bra kumminskörd utan att använda bekämpningsmedel. Samma år det såtts får kumminet en morotsliknande rot, med vars hjälp det övervintrar. Sommaren därpå blommar kumminet med vita blommor. De bruna, platta och krokiga fröna mognar i augusti. Efter skörden dör kumminet. En sådd producerar dock två eller till och med tre skördar, eftersom ny växtlighet utveck- las i skydd av det blommande kumminet. Efter en tre, fyra år plogas kumminåkern på nytt. En hektar kumminåker producerar vanligen kilo kumminfrön. 10 nette 2/2011

11 Nette besvarar läsarnas frågor I läsarresponsen från förra numret fick Nettes redaktion många frågor om energi, Nette och Vasa Elektriska. Här svarar vi främst på de frågor som flest personer ville ha svar på. Varför är elen så dyr? Det allmänna elpriset hos Vasa Elektriska är 11,03 cent/kilowattimme. För den summan kan man använda en kombinerad kyl och frys i 25 timmar, titta på en LCD-TV i 7 timmar eller lysa upp med en lågenergilampa i 66 timmar. Om man jämför detta till exempel med vad det kostar att köra bil eller att tala i mobiltelefon per timme, känns elpriset kanske inte så högt när allt kommer omkring. Hur ofta röjs ledningsgatorna i skogen? Ledningsgatorna röjs med 6 års mellanrum. Om det vid inspektion upptäcks behov röjs enstaka ledningsgator ännu oftare. Vasa Elnät anlitar utomstående fackmän som sköter röjningen året runt. Ledningsgatornas sammanlagda längd är nästan kilometer. Vasa Elnät sätter årligen cirka euro på röjningsarbeten. Är det fortfarande förmånligare att använda nattel? Inom Vasa Elektriskas område är nattel förmånligare om årsförbrukningen är över kwh. I exempelvis ett egnahemshus med direkt elvärme, vars årsförbrukning är kwh, blir nattelen under ett års tid cirka 110 euro billigare än allmän el. I ett hus med ackumulerande elvärme är skillnaden cirka 300 euro. Har överföringsbolaget nån tidtabell för övergången till jordkabel? Vasa Elnät har ingen tidtabell. Målet är att minska antalet luftkablar och vid nybyggen dras i allt högre utsträckning jordkabel. Ekonomiskt är det inte vettigt att gräva ner alla elkablar i Vasatraktens steniga skärgård. Skulle vi kunna få en fjärravläst elmätare? Hör dig för med ditt lokala nätbolag. Samtliga Vasa Elnäts kunder har redan fjärravläst mätare. Målsättningen med statsrådets förordning är att minst 80 procent av Finlands 3,2 miljoner småanvändare ska ha fjärravläsning vid slutet av år Varför vinner jag aldrig korsordstävlingen? Uppenbarligen har fru Fortuna inte stått dig bi. Vi får in cirka svar på varje korsord och endast två vinner, så förmodligen är det många andra korsordslösare som tänker likadant. Den här frågan kom från Pirkko i Laihela. För henne gör Nette, för första och sista gången, ett undantag och skickar en inomhus/utomhus-temperaturmätare som belöning för hennes uthållighet. Skulle inte tidningen kunna ges ut enbart som nättidning? Alla Vasa Elektriskas kunder har inte nätuppkoppling, så papperstidningen är fortfarande bästa sättet att nå alla kunder. Varför får en del finskspråkiga den svenska tidningen och vice versa? Tidningen delas ut på basen av de kunduppgifter som finns i Vasa Elektriskas kundregister. Kunden kan själv välja språk genom att kontakta kundtjänsten via telefon eller via e-post, asiakaspalvelu@vaasansahko.fi. Tidningen har ett märkligt namn. Varifrån kommer det? År 2002 ordnades det en namntävling bland Vasa Elektriskas personal. Namnet Nette föreslogs av Gunborg Österblad som sköter reskontran. Enligt tävlingsjuryn var namnet ungdomligt, feminint, gav uttryck för kunskap om nätverk och var även grafiskt lyckat. Jag skulle gärna se hur Vasa Elektriskas kunder fördelar sig geografiskt. Nette publicerade en tabell över kundernas hemkommuner i september Tidningen med tabellen i fråga finns på vår hemsida På första sidan under Nette väljer du arkiv, i arkivet väljer du Nette 3/2010 och bläddrar till sidan 11. Vid denna tidpunkt hade Vasa Elektriska kunder utanför sitt nätområde. Efter detta (fram till ) har Vasa Elektriska fått nya kunder runt om i Finland. nette 2/

12 Nette följer det unga parets byggprojekt ur energisynvinkel. Den kalla vintern försenade golvgjutningen Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen Jessica och Anders förbereder gjutningen av terrassens grundsula. 12 nette 2/2011

13 På insidan är man tvungen att ta en paus medan ungdomarna väntar på de tillbehör som fattas. Nu är det dags att drömma om hur huset kommer att se ut då allt är färdigt. Nette följer Jessica Paros och Anders Burmans byggnadsprojekt i Korsholm. Den kalla vintern tvingade dem att minska takten. Vi kunde inte gjuta golv i mars som planerat, säger Anders. Trots att ungdomarna värmt huset med en oljeeldad fläkt i sex veckor, låg tjälen kvar i marken långt in på vårkanten. I maj var en stor del av golvet täckt med styrox, men golvgjutningen blir ännu inte av. Just nu väntar byggarna på den stålskiva som ska utgöra källarens tak. Golvet kan gjutas först efter att den satts på plats. Anders och Jessica har installerat avloppsrören, men innan golvgjutningen finns det inte så mycket mer att göra på insidan. Vi har fällt träd på tomten och bygger nu grunden till terrassen, säger Jessica. Jordvärmepumpen nästan köpt Mer utrustning har skaffats till byggnaden. Jordvärmepumpen är utvald men ännu inte inhandlad. Troligtvis köper vi en 12 kilowatts pump, säger Anders. Dessutom behövs en fläkt, eftersom bergvärmen sommartid ska användas för nedkylning. Anders beräknar att det blir att kosta cirka euro, plus ytterligare en tusenlapp för installation. Bergvärmen kostar alltså totalt dryga euro, för till borrningen av energibrunnarna gick det euro. Vi köpte även ett ventilationssystem. Dit gick tretusen fortare än kvickt. Tre olika företag har lämnat offert för köksinredningen. Enligt Anders önskemål blir skåpdörrarna blänkande svarta. Anders visar en teckning på sitt drömkök. Den finns sparad i bildgalleriet på hans telefon. Vad var det vi kom överens om att du får om jag får ett svart kök, frågar Anders av Jessica. Vi sa att då får jag bestämma allt annat, säger Jessica och skrattar. Hon tycker dock att det är helt rättvist att köket blir som Anders vill, eftersom han lagar mat oftare än hon. Hur får man värme ur jorden? En jordvärmepump värmer byggnaden och bruksvattnet med solenergi, som lagrats i marken, berget eller vattnet. Värmen tas till vara i en kollektorslang som oftast sänks ner i hål som borrats i berggrunden. Det har man gjort också på Jessicas och Anders tomt. Bergvärmen utvinns ur två 120 meter djupa energibrunnar. Slingan kan även grävas ned (horisontalt) i ytjorden eller sänkas ned i ett vattendrag, om en lämplig strand är tillgänglig. Effektivast är det att hämta energi ur vattendrag, eftersom temperaturen i bottensedimentet är 7-8 grader även vintertid. I berg är temperaturen 3-5 grader och i ytjord 0-1 grader. Markens värme är för låg för att direkt värma byggnader och bruksvatten. Temperaturen måste höjas med hjälp av en jordvärmepump. Värmen samlas upp av den i rörslingan cirkulerande fryståliga vätskan. Värmen tas sedan tillvara i jordvärmepumpens värmeväxlare (förångare) genom att överföra den till ett kylmedium. Kompressorn höjer kylmediets temperatur och värmen överförs via en kondensor till vattnet som cirkulerar i husets värmesystem. Det centrala med jordvärmepumpen är att den producerar mer värmeenergi än den behöver elenergi för att fungera. nette 2/

14 TEST Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen Produktbilderna är från tillverkarna och importörerna. Färg på tillvaron Med pensel eller spruta? 14 nette 2/2011

15 Nette testade tre olika målarverktyg: Wagner Project 115 högtrycksspruta, Bosch PFS 55 färgspruta och Tikkurila Quick Brush. Testlaget utgörs av Kaj Söderman och Heta- Liisa Kapiala i Jungsund, Korsholm. I julas flyttade de in i sitt nya egnahemshus som de började bygga förra sommaren. Målning är alltså en bekant syssla för dem. Båda testarna har band till Vasa Elektriska: Kaj Södermans arbetsgivare är Vasa Elnäts dotterbolag Ravera och Heta-Liisa Kapiala har tidigare funnits i huset som bud och telefonreceptionist. Till familjen hör också 3-åriga dottern Emilia, vars första syskon föds i juni. Verktygen köps från RTV i Vasa, därifrån Christian Sundström kommer för att ge målarna goda råd på vägen. Som av en händelse bor han nästan granne med ungdomarna. Heta-Liisa finputsar målningsarbetet med pensel. Boschs färgspruta är behändig för att olja och skydda trädgårdsmöblerna. Sätter sprutt på arbetet Med målarpensel klarar man sig alltid. Den kan användas till alla sorters arbeten, säger Sundström. Men om man vill klara av arbetet snabbare lönar det sig att ta maskiner till hjälp. Med Wagner kan man måla stora ytor som husets fasad. Behållaren rymmer 9,5 liter målarfärg. På maximal effekt sprutar apparaten 0,8 liter färg i minuten. Det lönar sig att reglera effekten och inte köra för fullt hela tiden. Det sliter onödigt hårt på apparaten, råder Sundström och jämför med en bil: ingen kör ju med gasen i botten precis hela tiden. Det tar sin tid att montera Wagnerns hjul, speciellt eftersom testarna tar sig an uppdraget utan att läsa bruksanvisningen. Men när apparaten väl är färdig att tas i bruk och fått färg i tanken, tycker testarna att Wagner känns som en maskin de skulle kunna köpa. Målningsarbetet går klart snabbare, säger Kapiala. Speciellt efter att man lärt sig justera trycket till lämplig nivå, tillägger Söderman. Apparaten har steglöst tryckreglage. << I behållaren på Wagner Project 115 ryms nästan 10 liter färg. Bosch för impregnering av trädgårdsmöblerna Sprutan från Bosch har en liten, 0,6 liters behållare. Enligt Sundström är den tänkt till exempel för möbelmålning. Testgruppen använder Bosch för att behandla trädgårdsmöblerna med träskyddsmedel. Det här passar den bra till. Det går att spruta medlet i små skrymslen, där det vore svårt att komma åt med pensel. Bosch skulle också gå bra att spruta exempelvis träterrassen eller uteplatsen med. Enligt bruksanvisningen lämpar sig sprutan även för desinficering och växtskyddsmedel. Kladdfri pensel Tikkurila Quick Brush fungerar genom att användaren pumpar upp tryck i färgbehållaren. Vanligtvis räcker det att pumpa gånger, säger Sundström. Sedan hänger man sprutan på ryggen och målandet kan börja. Det bästa med apparaten är att man får jämnt med färg i penseln och att färgen inte stänker omkring. Det droppar inte färg i ansiktet eller längs armarna ens när man målar bräder under taksprånget. Söderman och Kapiala tycker dock att Quick Brush är ett väldigt långsamt verktyg, som kräver mer övning än Wagner. Om jag var tvungen att välja mellan den här och en vanlig pensel, skulle jag förmodligen bli fortare klar med penseln, gissar Kapiala. Tikkurilas Quick Brush kladdar inte men målningen går långsammare än med spruta. nette 2/

16 Christian Sundströms tips för husmålare: Vilken färg? Det finns tre sorters utomhusfärger: 1) alkyd- eller linoljebaserad oljefärg 2) vattenbaserad akrylatfärg, latex 3) traditionell slamfärg, till exempel rödmylla De vattenbaserade akrylatfärgerna är enligt Christian Sundström de som köps mest. Om huset är målat med akrylatfärg måste samma typ av färg användas när man målar om. Det går inte att stryka oljefärg ovanpå akrylatfärg men det fungerar andra vägen, oljefärg kan alltså bytas till akrylatfärg. Ordentligt grundarbete Att måla ett hus består av tre arbetsskeden, om man börjar alldeles från början. Först stryker man ut grundolja som skyddar mot mögel och mikrober. Sedan penslas grundfärgen och först som tredje steg täckfärgen. Om det är mycket kvistar i bräderna lönar det sig att behandla dem med kvistlack innan målningen. Den som köper ett huspaket kommer oftast lindrigare undan eftersom bräderna vanligtvis är färdigt grundmålade. Gör man ett bra grundarbete behöver huset inte målas om på åtminstone tio år. Hur få loss den gamla färgen? När de gäller att få loss gammal färg har Christian Sundström inga mirakeltrick att komma med utan det är traditionell skrapning som gäller. Man kommer lättare undan genom att anlita proffs som avlägsnar färgen med exempelvis hetvattens högtryckstvätt. Om grundarbetet är välgjort är det inte så mycket att skrapa. All gammal färg behöver inte skrapas bort, bara de dåliga fläckarna. Dyrast Billigast Wagner Project 115 Airless Sprayer 0418A Pris 309 Behållarens storlek 9,5 l Slangens längd 7,5 m Yttermått 38 x 38 x 65 cm Vikt 12 kg Effekt 625 W Max sprutkapacitet 0,8 l/min. 2 års garanti Priser från RTV i Vasa i maj. Bosch PFS 55 Pris 88,10 Behållarens storlek 0,6 l Vikt 1,3 kg Effekt 280 W Målar 5 m 2 på 12 minuter. Inställbar sprutbild. Till exempel den lilla runda sprutbilden är tänkt för hörn, kanter och svåråtkomliga ställen. Tikkurila Quick Brush Pris 124,70 Behållarens storlek 5 l Slangens längd 3 m Quick Brush är ett utmärkt hjälpmedel till exempel då man målar högt uppe. Man behöver inte stå på stegen eller ställningen med färgburken i andra handen. Med hjälp av trycksprutan som man bär på ryggen kommer färgen direkt ur penseln. 16 nette 2/2011

17 TILLÅTNA ELARBETEN Gör det själv - skarvsladd för eget bruk I regel får elarbeten utföras endast av yrkesmänniskor inom elbranschen. En del mindre elarbeten är dock tillåtna att utföras av en vanlig elanvändare. Den här gången får du lära dig att göra en skyddsjordad skarvsladd för utomhusbruk. Följ instruktionerna noga, eftersom en felaktig skarvsladd är livsfarlig. En stor del av elolyckorna sker till följd av egenhändigt gjorda, felaktiga eller trasiga skarvsladdar. För utomhusbruk och i fuktiga utrymmen behöver du alltid en gummibelagd, skyddsjordad skarvsladd. Inne i kabeln finns tre ledare. Den gul/grön-randiga skyddsledaren skyddar för elolyckor i situationer då fel uppstått i apparaten. Delarna i en skarvsladd för till exempel en högtryckstvätt eller en häckklippare: gummikabel VSKB-A 3x 1,5 S, Schuco-stickpropp av gummi och Schuco-skarvuttag av gummi. Tillbehören hittar du i järnhandeln eller i en elinstallationsaffär. Verktyg du behöver är två skruvmejslar, en vass kniv och en sidavbitare. 1. Öppna stickproppen och skarvuttaget med skruvmejsel och träd skalen på kabeln. Inuti finner du en platt klämma, dragavlastaren, som är fäst med två skruvar och som håller kabeln på plats. Öppna skruvarna i dragavlastaren och placera kabeln som på bilden. Märk kabeln som pilen visar. (Bild 1) Skala sedan av kabeln. Skär ett snitt i ändan av kabeln och dra isär gummiskalet till det märkta stället. Var försiktig så isoleringen på ledarna inte skadas. 2. Placera kabeln så att den hela delen av skalet kommer något förbi dragavlastaren och skruva fast skruvarna. Böj de blottlagda ledarna på sina platser. Märk ledarna som på bild 2. Skyddsledaren skall vara så lång att den lossnar sist om kabeln lossnar från dragavlastaren. Skala av isoleringen på ledarna till märket. 3. Klipp av de blottlagda koppartrådarna så att de är 6-7 mm långa. Tvinna ihop koppartrådarna tätt och i samma riktning som de är tvinnade vid tillverkningen. (Bild 3) 4. Skruva fast ledarna i skruvanslutningarna. I en skyddsjordad skarvsladd fästs den gul/grön-randiga skyddsledaren i den mellersta anslutningen som är försedd med ett jordningsmärke (ett lodrätt streck med tre vågräta streck under) och de två övriga i anslutningarna på sidorna. Kontrollera att inga koppartrådar finns utanför anslutningarna. En lös tråd kan förorsaka kortslutning. (Bild 4) 5. Skruva till sist fast skruvarna i skarvuttagets och stickproppens skal. nette 2/

18 I KORTHET Foto: Mikko Lehtimäki Fjärrvärmeproduktionen i Vasa går över till förnybar energi Vinsten i läsartävlingen, en spasemester, tillföll den här gången Vasabon Tuula Meuronen. Tuula vann spasemestern Tuula Meuronen från Vasa vann priset i Nettes läsartävling och åker på spasemester till Åbo med sin man. Jag var på skolning i Helsingfors då chefredaktör Hannu Rintala ringde. Vinsten var en positiv överraskning, säger en glad Meuronen. Hon har deltagit i Nettes tävlingar en gång tidigare, men den gången blev det inte någon vinst. Meuronen valde att åka på spasemester till Åbo för att hon vill bekanta sig bättre med staden. För ett år sedan var jag i Åbo på en kurs för Zumbaledare, och lade märke till att det är en riktigt nätt stad som man tyvärr sällan besöker. När man åker till södra Finland från Vasa blir det ju vanligtvis till Helsingfors. Meuronen är återflyttare. Hon har varit kund hos Vasa Elektriska sedan år 2001, då hon flyttade tillbaka till Vasa. Meuronen bor i sitt barndomshem i Dragnäsbäck, med sin man och sina 18- och 19-åriga barn. Egnahemshuset har nyligen anslutits till Vasa Elektriskas fjärrvärmenätverk. Jag tycker att Nette ger bra information om värme och energi, säger Meuronen och berättar att hon är speciellt intresserad av faktorer som inverkar på energipriset. Hon tycker också det är intressant att läsa artiklar där man funderar över energibranschens utveckling och framtid. Sättet att producera fjärrvärme kommer att förändras väsentligt de närmaste två åren. Som bäst pågår byggena av Westenergys anläggning för avfallsförbränning och Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning. Båda anläggningarna blir färdiga i slutet av år Westenergys avfallskraftverk kommer att använda hushållsavfall som samlas in från en radie på cirka kilometer från Vasa. Anläggningen producerar såväl el som fjärrvärme, och den fjärrvärme som produceras motsvarar cirka en tredjedel av fjärrvärmebehovet i Vasa. Vill du delta i utvecklingen av det intelligenta elnätet? Konsumentforskningscentralen undersöker de framtida konsumenttjänsterna som det intelligenta elnätet kan erbjuda. Det handlar om nya tjänster kring produktion och smidig användning av el, sett ur konsumentens synvinkel. Finsk Energiindustri rf koordinerar studien, som finansieras av Elforskningspoolen och Tekes. Mer information och anmälan via www. vasaelnat.fi Utnämningar Anders Finne från Korsholm har utnämnts till fjärrvärmemontör på fjärrvärmeenheten. Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning nyttjar till största delen biobränsle, men även en viss mängd torv. Gasen bränns i Vaskiluodon Voimas kolpanna jämsides med kolen, vilket betydligt reducerar användningen av kol. I och med dessa två investeringar produceras ungefär hälften av Vasa Elektriskas fjärrvärme med förnybara bränslen från och med år På så sätt gör Vasa Elektriska sin del för att Finland ska klara av att nå sina klimatmål. Mikael Hautanen från Vörå har utnämnts till terrängplanerare på Vasa Elnät Ab. 18 nette 2/2011

19 Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, Vasa Bland korsordlösarna lottas 2 st inom/utomhustermometrar. Vinnare av föregående Nette-korsord: Paul Pått, Vasa Christina Åkersten, Korsbäck Rätt lösning på föregående korsord. nette 2/

20 Resultat av läsartävlingen Förra numrets läsartävling besvarades av personer. Kvinnor och män deltog ungefär lika mycket. 55 procent av svaren kom utifrån Vasa Elektriskas nätområde. Artikeln om Westenergy fick flest Bra eller Utmärkt omdömen (76 %). På andra plats kom artikeln om den hundratusende kunden (66 %). Tredje plats delades (61 %) av artiklarna om vinnaren i e-faktureringstävlingen och nästa mål inom elhandeln. Många tyckte uppenbarligen att artikeln om bränsleceller var tråkig eller för svårbegriplig, den samlade flest kryss, 24 procent, i rutan Har inte läst. I rutan för ris ansågs artikeln vara för teknisk, trots att ämnet i sig var intressant. Å andra sidan tyckte 60 % av de som läst artikeln om den. Vad tyckte du om följande artiklar? Har inte läst % Bland svararna finns tydligen många ekonomiskt sinnade, för det utdelades ris för att tidningspappret är för fint och dyrt. I responsen önskades prisjämförelser av olika uppvärmningsformer, texter om energisparande, fjärrvärmens prisutveckling, åsikter om elpriset från elkonsumenter på olika håll i Finland. Rosor fick tidningen för utseende, fina bilder och lättfattliga och engagerande artiklar. Tidningen ses som människonära och hemtrevlig. Tillfredsställande % Bra % Utmärkt % Ledaren Westenergy gör energi av vårt avfall Bränslecellen en effektiv elproducent Husbygget fortsätter inomhus Blomsterbuketten till Esbo Nästa mål: kunder Nette testar kaffemaskiner Marko köper målarfärg för pengarna Läsarrespons Företagets logo bör synas tydligare på omslaget, så man vet vilken tidning det handlar om. Tidningen har ett besynnerligt namn. De elapparater som testas är förhållandevis billiga modeller. Tidningen förmedlar människonärhet och att kunderna är viktiga. Bra med artiklar som är djupa men samtidigt folkliga. Ämnen som flest vill läsa om: Energisparande Test av hushållsmaskiner Elens prisutveckling Luftvärmepumpar Solpaneler En del av önskemålen uppfylls redan i denna tidning, för i responsen önskades artiklar om trägas och elektrifieringen av järnvägen. Vinsten, en spasemester för hela familjen, har överlåtits åt vinnaren. Tillfredsställande Bra % Utmärkt % % Vad tyckte du om layouten på Nette-tidningen? Jag läser nästan allting % Jag bläddrar bara % Jag läser inte alls % Hur aktivt läser du Nette-tidningen? Nette tackar alla som besvarat förfrågan och önskar läsarna en trevlig sommar! volution! E-fakturan är dagens melodi. Det är ett tryggt, enkelt och förmånligt sätt att betala räkningar.