NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet"

Transkript

1 ÅRSSKRIFT 2015

2 NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Redaktör: Binaji Marouf Årskriftens intervjuer: Eva Åhlström Övriga skribenter: Åke Marcusson Fotografer: Torkel Edenborg Pontus Fagerstedt Jessica Hagman MH HadŽić Layout: Li Söderberg Adress: NBV, Box 12825, Stockholm E-post: Tel: Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Hemsida:

3 NYFIKEN PÅ FÖRÄNDRING MYCKET TYDER PÅ ATT VI nu är inne i en större förändringsprocess i vårt samhälle än på väldigt länge. Samhällets institutioner söker efter nya vägar att förvalta den uppbyggda välfärden. Det känns som om världen utanför Sverige kommer mer inpå oss. Svenskarnas syn på hur man ska leva sina liv har förändrats, enligt några undersökningar, och Sverige har blivit ännu mer av Landet Annorlunda när det gäller sekulariseringen och som bärare av en individualistisk värderingsnorm jämfört med alla andra länder i världen. Så det finns förändringar på många plan, hos individen, i Sverige och i världen. NBV vill inspirera de organisationer vi samarbetar med till att öka nyfikenheten på de förändringar vi ser runt omkring oss. Med nyfikenheten som instrument kan en process starta av information, diskussion, eftertanke och reflektion inom nykterhetsrörelsen. När det sker blir organisationerna mer benägna att förändra sitt arbete och sin struktur. Då ökar möjligheten att nå nya medlemmar och hitta nya verksamhetsformer. NBVs roll i detta är att väcka en nyfikenhet på förändringar. I maj 2014 beslutade riksdagen att anta en ny folkbildningsproposition. Det fina med den är dels att vi fått ett specifikt mål med folkbildningen dels att det andra syftet med statsbidraget fått en spetsigare skrivning med ett tillägg av tre viktiga ord, nämligen en ökad mångfald. Syftet har nu följande formulering; bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Riksdagen följde också regeringens förslag och beslutade att målet för folkbildningen ska vara att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Under 2014, vars verksamhet i några ögonblicksbilder redovisas i denna årsskrift, har NBV själv genomfört en större strukturell förändring. Ibland är det viktigt att påminna sig om varför man gör förändringar. För NBVs del var det viktigt att motverka byråkratisering och att bli låst i gamla strukturer som inte ger utrymme för att möta alla förändringar som sker NBV VILL INSPIRERA DE ORGANISATIONER VI SAMARBETAR MED TILL ATT ÖKA NYFIKENHETEN. 3 runt omkring oss. Vi har många duktiga verksamhetsutvecklare och chefer runt om i NBV-landet som brinner för att människor ska få utvecklas som individer, berika sitt liv och hitta ett perspektiv på sin egen tillvaro i relation till samhället och världen runt omkring. Strukturella förändringar behövs för att inte organisationen själv ska vara ett hinder för människors utveckling. Studiecirkeln, som form för mänskliga möten, kommer alltid att kunna ge människor en möjlighet att vidga sin egen bildning och på så sätt kunna få redskap att förändra sina livsvillkor. Vi får detta också bekräftat i den stora undersökningen Bildningstrender som SIFO genomfört i början av Den visar att det finns ett stort intresse av att lära oavsett ålder, bostadsort, utbildningsbakgrund eller kön. NBV och alla andra studieförbund behövs. NBVs interna förändringsarbete har haft fokus på att bryta ner organisatoriska hinder och korta avståndet mellan avdelningar och förbund. Vi har kommit en bit på väg. Begreppet Ett NBV får en får en bra klang i organisationen ju mer vi utvecklar arbetet tillsammans. Vi hoppas att årsskriften ska väcka din nyfikenhet på allt vad NBV kan göra. Vi är övertygade om att människors nyfikenhet leder till personlig utveckling. Och vi har uppdraget att väcka så många människors nyfikenhet som vi bara kan inom ramen för uppdraget från staten. Vi har också uppdraget av våra medlemsorganisationer att väcka nyfikenhet hos deras medlemmar och i organisationen själv. NBV ska fortsätta att vara nyfikna på förändringar som leder till målen. Åke Marcusson, förbundsrektor

4 JONATAN HJORT ETT NBV ENGAGERAR FLER I GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE Med satsningen på Ett NBV inledde NBV ett förändringsarbete som efter tre år gett påtagliga resultat i form av minskade avstånd och starkare engagemang för gemensamt utvecklingsarbete. Fler har involverats i gemensamt arbete för gemensamma mål, säger NBV:s förbundsordförande Jonatan Hjort.

5 SATSNINGEN PÅ ETT NBV var första steget i det stora förändringsarbete som inleddes Vi ville minska avståndet mellan avdelningarna och förbundet, förklarar Jonatan Hjort. Metoden var öppenhet och dialog. Ett NBV innebär att alla i NBV avdelningarna och förbundet arbetar gemensamt för att uppnå gemensamma mål. Ett NBV togs emot väl av avdelningarna, och processen gick fortare och var mer lyckosam än vi hade väntat oss. När alla arbetar mot samma mål blir det samlade resultatet större, och målen kan uppnås. Det viktigaste resultatet av satsningen är att fler nu är engagerade i det gemensamma arbetet. Det gäller framför allt avdelningarnas ordförande och verksamhetschefer som fått betydligt större möjligheter att påverka förbundets utvecklingsarbete. FLYTTA ANSVAR OCH RESURSER Vi har också flyttat såväl ansvar som resurser från den centrala nivån till den lokala, berättar Jonatan Hjort. Det har uppfattats positivt, och alla förstår att NBV är större än den enskilda verksamheten eller avdelningen. I maj 2014 inleddes det andra steget i förändringsarbetet med beslutet om en ny förtroendemannaorganisation. Ambitionen är att flytta resurser ekonomi, personal och engagemang från administration och annat som inte bidrar till ökad verksamhet. När förslaget presenterades möttes det av en del kritik, framför allt mot att medlemsorganisationerna skulle få mindre att säga till om på avdelningsnivå. Men Jonatan Hjort är övertygad om att beslutet, som togs med bred majoritet, var riktigt och viktigt för det fortsatta förändringsarbetet. Den nya förtroendemannaorganisationen innebär att medlemsorganisationerna både lokalt och centralt får större möjligheter att påverka den verksamhet som bedrivs, säger han. Vi ser nu att medlemsorganisationerna, framför allt på central nivå, har både vilja och motivation att bidra till att uppnå föresatserna med den nya organisationen. ALLA I NBV AVDELNINGARNA OCH FÖRBUNDET ARBETAR GEMENSAMT FÖR AT UPPNÅ GEMENSAMMA MÅL. 5 NYTT SÄTT ATT ARBETA Men steg två handlar inte bara om en ny förtroendemannaorganisation, fortsätter han. Det handlar om ett helt nytt sätt att arbeta. Ett nytt sätt att involvera och skapa engagemang. Det är avdelningarnas ordförande och verksamhetschefer som kommer att uppleva den största förändringen, anser han. Från att ha varit mottagare av central information och centrala direktiv blir avdelningsordförandena en viktig grupp för avstämning av gemensamma strategiska frågor. Verksamhetscheferna ingår i den operativa ledningsgruppen och är därmed aktiva i det gemensamma arbetet på ett helt annat sätt än tidigare. Konkret innebär förändringarna inom ramen för det andra steget att avdelningsnivån blir delaktig i såväl strategiska som operativa frågor som tidigare bara hanterades centralt. Det tredje steget i förändringsarbetet handlar om smartare administration. Även här är målet att skapa förutsättningar för ökad verksamhet utan ökade anslag. GÖRA STÖRRE SKILLNAD Genom teknikutveckling, nya arbetsmodeller och nya arbetssätt ska vi organisera mer folkbildning till samma kostnad och med samma antal anställda, säger Jonatan Hjort. Därigenom kan vi göra större skillnad för våra medlemsorganisationer och för hela samhället. På avdelningsnivå märks ännu inte någon större förändring i samverkan mellan avdelningarna och medlemsorganisationerna. Men jag är övertygad om att vi kommer att se en förändring, även om den tar tid, säger Jonatan Hjort. Medlemsorganisationerna är intresserade av att den verksamhet som bedrivs i avdelningarna ska stärka dem och nykterhetsrörelsen. När dialogen med avdelningarna har fokus på verksamhet i stället för på administrativa frågor kommer medlemsorganisationernas intresse att öka, menar han. Då kommer de också att bidra mer aktivt i diskussioner om de strategiska frågorna. Jag är övertygad om att vi inom några år kommer att se stor skillnad i samverkan mellan avdelningarna och medlemsorganisationerna. T

6 KVALITET KRÄVER STÄNDIG UPPFÖLJNING Att ständigt följa upp och förbättra kvaliteten är ett måste för all verksamhet inom NBV. Det betyder återkommande granskning och kontroll men också utbildning av all personal och alla cirkelledare samt täta kontakter mellan avdelningarna och Ann Borres Back, som är kvalitetsansvarig. EFTER MÅNGA ÅR som verksamhetschef i Dalarna anställdes Ann Borres Back 2004 som kvalitetsansvarig i NBV. Folkbildningsrådet började ställa större krav på kvalitetsuppföljning, förklarar hon. Jag rekryterades för att arbeta med det och fick bygga upp verksamheten från grunden. Visst hade vi granskning och kontroll tidigare, tillägger hon. Men vi hade ingen övergripande kvalitetsuppföljning. Folkbildningsrådet krävde att alla studieförbund varje år skulle granska minst 5 procent av sin verksamhet. NBV väljer ut ett par avdelningar för granskning varje år. Våren 2015 kollar Ann och hennes medarbetare Maria Carlsson verksamheten under 2014 i tre avdelningar. Vi granskar verksamheten utifrån regelverket. Det är till exempel inte tillåtet för en grupp människor att ha mer än 480 studietimmar under ett år. Det händer att musikcirklar vill träffas ännu oftare, men då är de timmarna inte bidragsberättigade. Vi kollar också att ledare inte har dubbelrapporterat verksamhet, att listorna är underskrivna och så vidare. Och vi ringer till deltagare, om något verkar tveksamt. Det finns gränsfall som kan vara besvärliga för avdelningarna, och där de ibland behöver hjälp att tolka reglerna. Det går till exempel bra att studera friskvård i en cirkel, men man får inte ägna sig åt utövande friskvård, som styrketräning eller motionsidrott. MINDRE ATT ANMÄRKA PÅ Vi är ganska hårda och ser inte mellan fingrarna med något, men numera hittar vi inte mycket att anmärka på, säger Ann. Det är stor skillnad mot när jag började. Man lär sig! Efter kollen har Ann och Maria ett möte med all personal i den aktuella avdelningen och går igenom frågetecken som framkommit vid granskningen. Där går de igenom hela kedjan i en cirkel eller ett kulturarrangemang, från introduktionssamtal med ledare (eller information till samarbetsorganisationer) till planering, genomförande, rapportering och avslutande granskning och kontroll samtidigt som man diskuterar vilka risker som kan finnas i de olika stegen. Vi ställer frågor, och de får möjlighet att komma tillbaka med svar, och sedan gör vi en uppföljning. För det mesta är vi överens. Utgångspunkten för granskningen är att man ska lära sig vilka regler som gäller. Ann är ofta ute i avdelningarna, leder utbildning och diskussioner om kvalitet och etik. Då kommer det mycket frågor, berättar hon. I början upplevde de mig nog som en kontrollant, men nu är jag snarare en resursperson som hjälper dem att hitta lösningar. De årliga kontrollerna är bara en del av kvalitetsarbetet. Det finns många fler. ALLA FÅR UTBILDNING Alla cirkelledare får en liten broschyr, Cirkelledare i NBV med kort information om vad folkbildning är och vilka regler som gäller för statsbidrag, om NBV:s bildningssyn och om arbetet i en studiecirkel. Där finns också en enkel checklista och information om utbildning i flera steg för cirkelledare. För cirkelledarna börjar utbildningen alltid med ett introduktionssamtal med en konsulent om NBV och om att leda en cirkel, och efter det finns en utbildningstrappa i tre fortsatta steg Ledaren i fokus, Gruppen i fokus och F 6

7 ANN BORRES BACK VI STÄLLER FRÅGOR, OCH DE FÅR MÖJLIGHET ATT KOMMA TILLBAKA MED SVAR, OCH SEDAN GÖR VI EN UPPFÖLJNING

8 DET HÄNDER ATT MUSIKCIRKLAR VILL TRÄFFAS ÄNNU OFTARE, MEN DÅ ÄR DE TIMMARNA INTE BIDRAGSBERÄTTIGADE 8

9 Ämnet i fokus. Det första är en dag som genomförs i avdelningen, de två senare genomförs för cirkelledare från flera avdelningar i samarbete med någon av nykterhetsrörelsens folkhögskolor. Alla cirkelledare ska ha fått ett introduktionssamtal, förklarar Ann. Det ska genomföras innan cirkeln startar. Sedan bygger vi på med ytterligare steg. Ledaren i fokus räknas också till grundutbildningen, och vi har som mål att minst 64 procent ska ha gått den. För samarbetsorganisationer finns en motsvarande broschyr, Samarbeta med NBV, om vad som gäller för föreningar och grupper som samarbetar med NBV. Verksamhetsutvecklare träffar alltid styrelserna i de organisationer avdelningen har samarbete med. ANMÄLDA OCH OANMÄLDA BESÖK Båda broschyrerna innehåller ett stycke om kvalitetssäkring genom oanmälda besök från NBV-avdelningen. Verksamhetsutvecklare gör både anmälda och oanmälda besök i studiecirklar. Varje verksamhetsutvecklare ska göra minst åtta oanmälda besök i verksamheten varje år, förklarar Ann. Besöken görs efter en riskbedömning. Det kan till exempel vara en ledare som verkar ha väl mycket verksamhet. De allra flesta är positiva till besöken. Besöken registreras och följs upp. Statistik tas fram tre gånger om året, och i slutet av januari görs en slutrapport för föregående år. De förtroendevalda revisorerna i varje avdelning granskar verksamheten utifrån statistik, rapporter och regelverk, en auktoriserad revisor granskar ekonomin för både avdelningar och förbund. Det är förstås inte bara cirkelledarna som får utbildning utan även den anställda personalen. Alla nyanställda får sex dagars introduktion, tre dagar i Stockholm och tre dagar i Borlänge, där NBV har sin redovisningscentral. Jag är glad att vi har utvecklat introduktionsutbildningen för nya verksamhetsutvecklare, säger Ann. Nu får de med sig allt från Folkbildningsrådets regler till egenkontroll hela vägen. Redovisningscentralen sköter inte bara förbundets ekonomi. De ansvarar för rapporteringen i åtta av de fjorton avdelningarna som köper den tjänsten. Det är också en kvalitetssäkring, säger Ann. Det blir mindre fel i de avdelningarna, de blir kunnigare eftersom redovisningscentralen kan bolla tillbaka frågor och ge feedback. STÄNDIG FÖRBÄTTRING MED LEAN Folkbildningsförbundet kräver som sagt systematiskt kvalitetsarbete i varje studieförbund. NBV har valt att arbeta med LEAN, ett system som utvecklats av tillverkningsindustrin, och som kan användas för de flesta verksamheter. Det är ett system för ständiga förbättringar, förklarar Ann. Vi har jobbat jättemycket med det i flera år, och nu tycker jag att vi har kommit riktigt långt. Ständiga förbättringar handlar om n uppföljning av mål n eliminera slöserier n möjlighet att påverka alla förväntas bidra till förbättringsarbetet n bättre kvalitet n minskad stress n ökad arbetsglädje Ambitionen är att hela tiden bli bättre, jobba smartare, förebygga fel och därigenom minska slöseriet. Det gäller att göra samma saker snabbare och enklare men utan att jobba hårdare. Vi började med pilotprojekt i några avdelningar, men nu jobbar alla avdelningar med LEAN och också med risk- och väsentlighetsanalys, som alla anställda får utbildning i. Det innebär att personalen får titta på hela sin verksamhet och identifiera risker. Därefter jobbar de med åtgärder för att förhindra att riskerna inträffar. Vi fortsätter hela tiden att följa upp, hitta och eliminera nya risker, säger Ann. Jag vågar påstå att Folkbildningsrådet tycker att vi idag är bäst i klassen när det gäller risk- och väsentlighetsanalys. En enkel och praktisk metod för återkommande uppföljning är tavelmöten, då personalen samlas en stund kring en tavla på väggen eller i datorn för att gå igenom aktuella mål (som ska vara mätbara), diskutera hur långt man kommit med att uppnå dem och sedan komma överens om aktiviteter eller åtgärder som behövs för att gå vidare. Det är ett effektivt sätt att följa upp målen, och det tar inte lång stund, säger Ann. Hon trivs med sitt jobb som kvalitetsansvarig, särskilt när hon får vara ute och diskutera med avdelningarna. Det är så roligt att se hur verksamheten utvecklas i takt med att personalen blir kunnigare, säger hon. T 9

10 10

11 GRÄNSLÖS MÖTESPLATS I GLAVA När lilla Glava i Värmland plötsligt fick 200 nya grannar på ett nystartat asylboende bestämde sig byborna för att öppna sin mötesplats i det gamla ordenshuset för de nyanlända. Idag är huset fyllt av aktiviteter. Kulturcaféer och studiecirklar i samarbete med NBV har gett ringar på vattnet i form av nya projekt och vänskapsband. F 11

12 HÖSTEN 2012 KOM 200 ASYLSÖKANDE till den lilla orten Glava, tre och en halv mil från Arvika, där Glava gästgård gjorts om till asylboende. I hela församlingen bor ca 900 personer, så det var en märkbar förändring. Det kom som en stor överraskning för oss alla, berättar Berit Engqvist, som bor i Glava och är en av eldsjälarna bakom insatserna där. Det tog en månad innan Migrationsverket inbjöd till information. Det hade byborna ropat efter länge. Redan innan dess hade Glavaborna försökt göra något för de nyanlända, som var mycket dåligt rustade för den kommande vintern och bland annat samlat in kläder. Efter informationen tog församlingens präst initiativet till att bilda en ideell arbetsgrupp för att diskutera hur vi skulle hantera den nya situationen i vår lilla by, fortsätter Berit. I Glava finns ett gammalt ordenshus, som tillhört IOGT-NTO och som numera fungerar som bygdekontor. Det ägs och drivs av föreningar, företag och engagerade privatpersoner. ÖPPEN MÖTESPLATS Byborna började fundera på om de kunde bjuda in asylsökande till huset för aktiviteter i någon form. Berit Engqvist, som är kassör och förvaltare för huset, har tidigare arbetat på NBV, så för henne var det naturligt att ta kontakt med sitt studieförbund. Mona Sandström, studiekonsulent på NBV, var snabbt med på noterna. Vi ville skapa en öppen mötesplats för allmänheten och för asylsökande, berättar hon. Och ganska snart kunde vi bjuda in till de första kulturcaféerna. Till en början hade vi café varje lördag, men det blev lite för mycket jobb för oss i planeringsgruppen. Så nu har vi det var fjortonde dag och turas om att vara ansvariga. Kulturcaféerna blev nästan från starten mycket populära, inte bara för de asylsökande utan också för de bofasta i Glava med omnejd. Idag åker folk ända från Arvika och Karlstad för att vara med, säger Berit. Ett tag hade vi danstema, där vi visade danser från olika länder, och det var väldigt uppskattat. Glavaborna visade upp svenska danser, och så försökte vi lära oss av varandra. Förutom kulturcaféerna ordnar man föreläsningar om allt från trafikvett till barnhälsovård. KULTURKROCKAR Det blir en del kulturkrockar i början om trafikregler, som att gå på rätt sida av vägen och ha reflexer, och att inte VI VILLE SKAPA EN ÖPPEN MÖTESPLATS FÖR ALLMÄNHETEN OCH ASYLSÖKANDE slänga papper och fimpar var som helst, förklarar Berit. Antalet asylsökande har varierat i Glava. Som mest var de 300, men nu är man tillbaka på cirka 200. De största grupperna är syrier och somalier. Eftersom det ofta tar tid att ordna kommunplacering blir många kvar ett tag efter att de fått uppehållstillstånd. Förutom studiecirkel i svenska språket har vi bland annat en datorcirkel, där en medlem i arbetsgruppen är cirkelledare med en syrier från förläggningen som medhjälpare, berättar Mona. Deltagarna är både äldre personer från bygden och nyanlända som fått uppehållstillstånd. Så nu är det aktiviteter i huset mest varenda dag, säger Berit. Från september till december 2014 hade vi cirka besök i lokalen. Hon har regelbunden kontakt med Mona på NBV för att bolla idéer om verksamheten. RINGAR PÅ VATTNET Samarbetet har gett ringar på vattnet i form av andra kontakter och samarbeten. En grupp gymnasieelever från Arvika kommer till Glava varje fredag för att träffa unga asylsökande. De sjunger, dansar och har lite språkträning. Musikhögskolan i Karlstad kommer hit regelbundet med en grupp elever och en massa instrument för att spela tillsammans med 25 ungdomar från förläggningen. De träffas och spelar under våren, och sedan ska de uppträda vid sista caféet före sommaren, berättar Berit. Det är jätteroligt! Allmänna Arvsfonden stöder Miriamprojektet, där kvinnor som inte tidigare deltagit i några aktiviteter träffas en gång i veckan medan barnen är i skolan eller förskolan. Då får de delta i temaföreläsningar, förklarar Mona. Till exempel en distriktssköterska som talar om barnhälsovård eller en jurist som talar om kvinnors rättigheter. Till de olika projekten har de fått hjälp från kommunen, bland annat med några nystartsjobbare och några praktikanter. Men det mesta arbetet bedrivs helt ideellt. Och medan det pågår knyts nya vänskapsband. Kontakterna med flyktingarna ger ett mervärde för de Glavabor som lär känna dem, säger Berit. Och det kan hjälpa till att överbrygga många klyftor. Folk på bygden förstår varför de är här och att de är välkomna hit, säger Mona. T 12

13

14 IDROTT OCH STUDIECIRKLAR ÖPPNAR NYA VÄGAR I Rosengård i Malmö har unga somalier startat en förening som ger många unga en mer meningsfull vardag och nya drömmar om framtiden. En engagerad elitidrottare, frivilliga ledare och fint samarbete med NBV gör det lättare för ungdomarna och deras föräldrar att hitta sin plats i det svenska samhället. SVENSKA SOMALISKA Ungdomsföreningen i Norden, SSUN, startades 2012 av Rizak Dirshe, som är framgångsrik friidrottare och svensk rekordhållare på 800 meter. Han såg hur somaliska ungdomar i Rosengård inte hade någonstans att ta vägen, berättar Abdirahman Hassan, som är studieorganisatör hos NBV och också med i ledningen för SSUN. Många hamnade utanför både i skolan och på fritiden. Rizak skulle lägga av med tävlingsidrotten och kände att han ville ge något tillbaka till det svenska samhället. Det kunde han göra genom att ta sig an nya grupper som behövde komma in i det svenska samhället. SSUN vänder sig i första hand till ungdomar men har också verksamhet för föräldrar och yngre syskon. För Rizak Dirshe var det naturligt att börja med att träna ungdomar i friidrott, medan andra i föreningen arbetar med läxhjälp, dans och annan kultur och studiecirklar i samarbete med NBV. För dem som tränar är det också viktigt med kost och hälsa, och med information om droger och dopning, förklarar Abdirahman. I de cirklarna är Rizak Dirshe ledare. Han är en förebild för många ungdomar i området och har lätt för att få dem att lyssna. Han håller också föreläsningar för ungdomar och föräldrar. MYCKET ATT LÄRA Studiecirklar för både ungdomar och vuxna genomförs i samarbete med NBV. Många av de nyanlända har inte mycket utbildning. De har mycket att lära sig om hur det svenska samhället fungerar och hur de bäst ska hjälpa sina barn. Det här är riktigt bra verksamhet, tillägger Abdirahman. Den kan bidra till utveckling. Fadumo Mohamed är en ung kvinna som är med i styrelsen för SSUN. Hon leder dessutom dans- och teatergrupper och är engagerad i föreningens verksamhet för kvinnor. Hon har bott i Sverige sedan 2003 och varit aktiv i somaliska föreningar även innan SSUN bildades SSUN har cirka 300 ungdomar som aktiva medlemmar, berättar hon. För dem har vi många olika aktiviteter friidrott för tjejer och killar, dans, basket, läxhjälp, hennamålning och koranläsning. Idag har SSUN friidrottsträning på fler ställen i Malmö, men det är bara i Rosengård som föreningen har studieverksamhet i samarbete med NBV. STUDIECIRKLAR OCH KULTURDAGAR I samarbete med NBV har vi studiecirklar med bland annat svenskundervisning för nyanlända, svensk och somalisk historia, alkohol, droger och dopning. Vi har också sykurs, matlagning, teater, musik och östafrikansk dans. Varje månad ordnas kulturdagar, där cirkeldeltagarna 14

15 visar upp vad de lärt sig för familjer och grannar. Ibland får de också uppträda i större sammanhang. Vid en NBV-konferens i Malmö medverkade till exempel ungdomar från SSUN med traditionell dans. Samarbetet med NBV fungerar jättebra, tycker Fadumo. Vi har många bra cirklar och kulturarrangemang. SSUN har numera två lokaler i Rosengård. Den första, som ligger på tredje våningen utan hiss, fungerade dåligt för mammor som kom med barnvagnar och dessutom tyckte att det var för många män där. Så nu finns också en mer tillgänglig lokal, där kvinnorna får vara själva på förmiddagarna. Där har de sykurs, matlagningskurs, hennamålning och får umgås med varandra och knyta kontakter. GER SÅ MYCKET De här träffarna ger dem så mycket, förklarar Fadumo, som ofta är med när kvinnorna träffas och kan hjälpa till när det behövs. SSUN har bara en handfull anställda. Till det kommer några praktikanter, som man får via arbetsförmedlingen och skolorna. Men vi har många föräldrar och äldre ungdomar som hjälper till frivilligt, berättar Fadumo De ställer upp som ledare efter jobbet eller därför att de inte har något jobb. SSUN:s verksamhet och samarbetet med NBV betyder jättemycket! Förut hade ungdomarna ingenstans att träffas, och många nyanlända hade inget att göra. Nu kan de använda tiden till att lära sig mer om Sverige och få vänner. T 15

16 16

17 UNGAS SKAPANDE GER FÖRORTEN NYTT LIV I två stadsdelar i Göteborg har ungdomar fått möjlighet att skapa egna konstverk som ger nytt liv åt lekplatser och parker i gråa bostadsområden. Mosaikfabriken är ett projekt som drivs av Hyresgästföreningen och NBV med stöd av det lokala bostadsbolaget. Nu växer intresset för att sprida projektet till andra kommuner i regionen. F 17

18 JAG VET INTE VEM som först kom med idén, men det började som en del i ett större EU-finansierat projekt, Utveckling Nordost, i stadsdelen Hammarkullen, förklarar Santiago Cambón, som är verksamhetsutvecklare hos NBV och projektledare för Mosaikfabriken. Det gick ut på att göra Hammarkullen till ett bättre ställe att bo på. Hyresgästföreningen var drivande och fick bidrag till ett första projekt Där fick ungdomar möjlighet att prova på att jobba med mosaik tillsammans med konstnären Bibbi Forsman. Projektet engagerade ett antal ungdomar, som smyckade en lekplats med färgglada och roliga mosaikskulpturer. Hyresgästföreningen ville fortsätta och kontaktade Santiago på NBV, som de samarbetat med tidigare. När jag såg konstverken blev jag helt tagen, berättar Santiago. De var skapade av ungdomar som aldrig tidigare hade jobbat med konst. Kreativa själar som man nu har lyckats fånga upp. Det här fick dem att växa! Han berättar om en av de unga konstnärerna som var så rädd om sitt verk att han vaktade det ett helt dygn tills mosaiken hade torkat. KONSTNÄRLIG LEDARE Samarbetet inleddes med att NBV anställde en konstnärlig ledare, Saber Alipanah, en prisbelönt konstnär som tidigare arbetat tillsammans med Bibbi Forsman. Han blev konstnär i projektet, och så involverade vi fritidsgården Mixgården i Hammarkullen, berättar Santiago. Bostadsbolaget var positivt. Det här var ju ett billigt sätt för dem att få fint i ett bostadsområde. Bolaget bekostade material för åtskilliga tusen kronor, som importerades från Tyskland. Efter en termin började pengarna ta slut, men vi kände att vi måste få fortsätta, förklarar Santiago. Folk hade fått upp ögonen för projektet även i andra stadsdelar, och vi behövde en projektledare. NBV sökte pengar från kommunens sociala resursnämnd och fick kronor för att strukturera upp och utveckla projektet. Nämnden såg möjligheterna att engagera nyanlända flyktingar och få dem att känna tillhörighet genom att vara med och sätta sin prägel på bostadsområdena. PRÖVA NÅGOT NYTT Höstterminen 2014 nappade även Biskopsgården, fortsätter EN AV DE UNGA KONSTNÄRERNA VAR SÅ RÄDD OM SITT VERK ATT HAN VAKTADE DET ETT HELT DYGN 18 Santiago. Där hade man haft en del problem med stökiga ungdomar och ville pröva något nytt. Så vi startade en grupp där i höstas, parallellt med att vi fortsatte i Hammarkullen. Det kändes bra! I Hammarkullen håller man till på fritidsgården Mixgården, i Biskopsgården i Sjumilahallen, som är ett aktivitetscentrum för idrott och andra aktiviteter. I Hammarkullen vänder man sig till unga högstadieungdomar. I Biskopsgården till åringar som går på mellanstadiet. Projektet har kontakt med skolan och rekryterar nyanlända ungdomar den vägen. Vi har fått med oss bostadsbolaget och Hyresgästföreningen Nordost, som finns i både Hammarkullen och Biskopsgården, och nu ska vi börja smycka bostadsområden även i Biskopsgården. Santiago Cambón är projektledare, och dessutom har man nu en lokal ledare i Hammarkullen och en i Biskopsgården förutom den konstnärlige ledaren Saber Alipanah. KONSTVERKEN BLIR KVAR Det är en väldigt fin verksamhet! Konstverken blir kvar och gör bostadsområdena mer attraktiva. Det väcker ett intresse för att skapa. Vi får lösa den byråkratiska biten, se hur vi kan placera in det här i våra verksamhetsformer. Men just nu har vi sökt och fått andra medel. Vi har fått kronor från Västra Götalandsregionen för att utveckla projektet utanför Göteborg, och nu för vi diskussioner med flera kranskommuner. Och nu ska vi ha utställning. Den är ett kulturarrangemang i NBV:s regi. Ansvariga för Göteborgskalaset, ett stort kulturevenemang i Göteborg, som nu döpts om till Kulturkalaset, har besökt Mosaikfabriken och vill ha samarbete med projektet. Vi fick en förfrågan om att göra 32 bänkar till ett stort torg i Göteborg, men det mäktar vi inte med just nu, förklarar Santiago. Det är för stort. Men på något sätt kommer vi att synas i samband med Kulturkalaset. Hyresgästföreningen och bostadsbolaget är nöjda med samarbetet med NBV och vill att det ska fortsätta har vi fått lite mer pengar för material, och NBV har fått bidragsmedel för projektledningen, säger Santiago. Det vore kul om det kunde räknas som verksamhet hos oss, för det här är verkligen folkbildning och ett jätteroligt projekt! Vi hoppas kunna smitta av oss. Det finns många gråa bostadsområden i landet. T

19 Följ Mosaikfabriken på facebook.com/mosaikfabriken. 19

20 STUDIETIMMAR Totala antalet studietimmar har ökat med 8,6 procent jämfört med föregående år och är nu VERKSAMHET INOM NBVs IDEOLOGISKA OMRÅDEN NBVs studietimmar 2010 till 2014 FÖRDELNINGEN VERKSAMHETSFORMER 2014 STUDIECIRKLAR KULTUR ANNAN FOLKBILDNING 76,6 % 12,5 % 10,9 % 2013 STUDIECIRKLAR KULTUR ANNAN FOLKBILDNING 74 % 13,1 % 12,9 % 2012 STUDIECIRKLAR KULTUR ANNAN FOLKBILDNING 70,6 % 13,3 % 16,1 % Drygt tre fjärdedelar av NBVs verksamhet genomförs i studiecirklar. 20

21 ÅLDERSFÖRDELNING BLAND DELTAGARE Inom studiecirklar och annan folkbildning är åldersfördelningen så här hos deltagarna: 70 ÅR 13 % ÅR 11 % ÅR 14 % ÅR 15 % ÅR 12 % ÅR 15 % Under 2014 har totalt deltagare deltagit i studiecirklar och annan folkbildning inom NBV ÅR 13 % 6-12 ÅR 5 % SAKNAR PERSONNR 2 % KÖNSFÖRDELNING BLAND DELTAGARE Fördelningen mellan män och kvinnor som deltar i studiecirkel eller annan folkbildning: 48 % män % kvinnor 47 % män 46 % män % kvinnor 54 % kvinnor 21

22 NBVs FÖRBUNDSSTYRELSE JONATAN HJORT, FÖRBUNDSORDFÖRANDE ALI REUNANEN SUSANNE HEDMAN-PETERSSON KRISTER HAGLUND VIDAR ARONSSON VAHIDA MEHINOVIC SMAJO MURGUZ ÅKE MARCUSSON, REKTOR FÖRBUNDSSTYRELSEN Jonatan Hjort, Ali Reunanen, Susanne Hedman-Petersson, Krister Haglund, Vidar Aronsson, Vahida Mehinovic, Smajo Murguz, Åke Marcusson. 22

23 NBV finns över hela landet. På vår hemsida, hittar du aktuella kontaktuppgifter. VÅRA MEDLEMS- ORGANISATIONER NBV NORR SBU SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM SVERIGES BLÅBANDSFÖRBUND TR TEMPEL RIDDARE ORDEN NBV MITTSVERIGE MHF MOTORFÖRARNAS HEL- NYKTERHETSFÖRBUND MHF UNGDOM LÄNKENS KAMRATFÖRBUND NBV DALARNA JUNIS IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND BOSNISKHERCEGOVINSK- SVENSKA KVINNO- FÖRBUNDET BHSKF RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET NBV VÄRMLAND NBV GÄVLEBORG NBV UPPSALA LÄN GOTLAND IOGT-NTO KRIS KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET UNGA KRIS KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLETS UNGDOMSFÖRBUND NBV VÄST NBV STOCKHOLMS LÄN NBV ÖREBRO MÄLARDALEN NBV ÖSTERGÖTLAND BHKRF BOSNIEN & HERCEGOVINAS KVINNORIKSFÖRBUND SFF SVENSKA FRISKSPORTFÖRBUNDET SLN SVERIGES LÄRARES NYKTERHETSFÖRBUND NBV HALLAND NBV UPPSALA LÄN GOTLAND NSF NYKTERHETS- RÖRELSENS SCOUTFÖRBUND BHRF BOSNIEN & HERCEGOVINAS RIKSFÖRBUND BIS BOSNISKA ISLAMISKA SAMFUNDET NBV JÖNKÖPINGS LÄN NBV SKÅNE NBV SYDOST UNF UNGDOMENS NYKTERHETS- FÖRBUND SVERIGES AKADEMIKERS NYKTERHETSFÖRBUND SAN SVERIGES AKADEMIKERS NYKTERHETSFÖRBUND

24 Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stockholm Postadress: Box 12825, Stockholm

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Vidgade horisonter. NBVs årsskrift 2013

Vidgade horisonter. NBVs årsskrift 2013 Vidgade horisonter NBVs årsskrift 2013 NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Årsskriftens intervjuer: Eva Åhlström Övriga skribenter: Åke Marcusson, Therese Ydremark och Mats Jönsson Fotografer:

Läs mer

Ögonblicksbild i språnget. NBVs årsskrift 2012

Ögonblicksbild i språnget. NBVs årsskrift 2012 Ögonblicksbild i språnget NBVs årsskrift 2012 NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. Årsskriftens intervjuer: Eva Åhlström. Övriga skribenter: Åke Marcusson, Ulla Lingesjö, Fadila Jasarevic och

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2015 INLEDNING Neutral ungdom är en idrotts- och kulturförening i norra Biskopsgården. Verksamheten omfattar allt från läxhjälp till filmvisningar, samhällsinformation och olika

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Studieförbunden i Bollebygd Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Inledning Denna, för studieförbunden, gemensamma verksamhetsbeskrivning syftar till att ge politiker och tjänstemän i Bollebygds

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Folkbildnings- verksamhet med asylsökande

Folkbildnings- verksamhet med asylsökande 2016-11-21 Folkbildnings- verksamhet med asylsökande 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen Studieförbund Folkhögskolor Svenska från dag ett Vardagssvenska Svenska från dag ett Svenska från dag ett

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Sammanfattning De fyra gemensamma målen som förbundsstyrelsen fastslagit efter dialog med avdelningsordförandena har konkretiserats av förbundsledningen tillsammans

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

EN BRA NYKTER MÖTESPLATS

EN BRA NYKTER MÖTESPLATS NAMN PÅ TESTAD ADRESS KONTAKTPERSON PÅ PLATS brons: silver: En tillgänglig verksamhet som erbjuder en attraktiv och välkomnande plats för unga att mötas på. Platsen/lokalen har en stor andel unga besökare.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Guide till uppstart av ny SBU-grupp

Guide till uppstart av ny SBU-grupp Guide till uppstart av ny SBU-grupp Välkommen som ledare i SBU! Här följer en guide för dig som är ny ledare inom SBU. Här beskrivs saker du måste känna till på ett kortfattat sätt. På flera ställen hänvisas

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt Att leda studiecirklar med asylsökande Studiematerial 2016 Studieförbunden Studieförbundens material 2016:6 Projektledare: Kerstin Mikaelsson Text: Hetty Rooth Grafisk form: Petra

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Dokumentet antaget av Folkbildningsförbundets Etikdelegation gällande nystartad verksamhet från 2010-04-01 Tolkning och förtydligande

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Strömstad och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor.

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor. Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2014 1. Tensta kvinno- och tjejjour Föreningens verksamhet riktar sig till kvinnor och flickor som är eller har varit utsatta för våld. Målet

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Plats och tid Kommunhuset, A-salen, kl. 13.30-16:00 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Utses att justera Peter Staland Paragrafer 23-27 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

IOGT-NTO:s FOLKHÖGSKOLOR

IOGT-NTO:s FOLKHÖGSKOLOR IOGT-NTO:s FOLKHÖGSKOLOR Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra sin

Läs mer

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll.

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Ledarutveckling Du är viktig! Vi vill ge dig som arbetar med människor i grupp och dig som är aktiv i en organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Som cirkelledare, förtroendevald,

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling SMARTa mål Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt

Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling SMARTa mål Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt a mål i GRo Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? 3 Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling 4 SMARTa mål 5 Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt 8 SMARTa mål-formuläret 9 Spara och skriv

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Lysekils kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Lysekils kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Lysekils kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Lysekil och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016

NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016 NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016 I detta nyhetsbrev: v Hälsningsgille på AF-Borgen v Många kom för att lära sig om Rädda Barnen på Intro v Infoträffen drog fullt hus v Bli fadder och var med i SMILE v Familj

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Studieförbunden i Tidaholm. Sammanställning över studieförbundens verksamhet 2014

Studieförbunden i Tidaholm. Sammanställning över studieförbundens verksamhet 2014 Studieförbunden i Tidaholm Sammanställning över studieförbundens verksamhet 2014 Inledning Denna, för studieförbunden, gemensamma verksamhetsbeskrivning syftar till att ge politiker och tjänstemän i Tidaholm

Läs mer

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand Studiefrämjandet har sedan september startat upp olika aktiviteter för boende på asylboendet i Farsta Strand, i väntan på att de ska

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

FÖRENINGSHJÄLPEN. Vill din förening växa och få nya ideer?

FÖRENINGSHJÄLPEN. Vill din förening växa och få nya ideer? FÖRENINGSHJÄLPEN Vill din förening växa och få nya ideer? Studieförbundet Vuxenskolan brinner för föreningslivet och gör allt för att stötta och utveckla samhällsengagemang och demokrati. Genom utbildningar,

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Foto: Tomas Ohlsson. Vi väntar på dig.

Foto: Tomas Ohlsson. Vi väntar på dig. Foto: Tomas Ohlsson Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2016 Utbildningar och träffar 2016 JANUARI 29 30 Planeringsdagar för Distriktet i Västerbotten, Västerbotten Alla som är medlemmar i en lokalföreningsstyrelse

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun Det händer något när människor möts!

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun Det händer något när människor möts! Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun 2015 Det händer något när människor möts! Sammanställt av studieförbunden i Töreboda och Västra Götalands Bildningsförbund april 2016 Inledning Studieförbunden

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2013 1 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel måste

Läs mer