NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet

Transkript

1 ÅRSSKRIFT 2015

2 NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Redaktör: Binaji Marouf Årskriftens intervjuer: Eva Åhlström Övriga skribenter: Åke Marcusson Fotografer: Torkel Edenborg Pontus Fagerstedt Jessica Hagman MH HadŽić Layout: Li Söderberg Adress: NBV, Box 12825, Stockholm E-post: Tel: Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Hemsida:

3 NYFIKEN PÅ FÖRÄNDRING MYCKET TYDER PÅ ATT VI nu är inne i en större förändringsprocess i vårt samhälle än på väldigt länge. Samhällets institutioner söker efter nya vägar att förvalta den uppbyggda välfärden. Det känns som om världen utanför Sverige kommer mer inpå oss. Svenskarnas syn på hur man ska leva sina liv har förändrats, enligt några undersökningar, och Sverige har blivit ännu mer av Landet Annorlunda när det gäller sekulariseringen och som bärare av en individualistisk värderingsnorm jämfört med alla andra länder i världen. Så det finns förändringar på många plan, hos individen, i Sverige och i världen. NBV vill inspirera de organisationer vi samarbetar med till att öka nyfikenheten på de förändringar vi ser runt omkring oss. Med nyfikenheten som instrument kan en process starta av information, diskussion, eftertanke och reflektion inom nykterhetsrörelsen. När det sker blir organisationerna mer benägna att förändra sitt arbete och sin struktur. Då ökar möjligheten att nå nya medlemmar och hitta nya verksamhetsformer. NBVs roll i detta är att väcka en nyfikenhet på förändringar. I maj 2014 beslutade riksdagen att anta en ny folkbildningsproposition. Det fina med den är dels att vi fått ett specifikt mål med folkbildningen dels att det andra syftet med statsbidraget fått en spetsigare skrivning med ett tillägg av tre viktiga ord, nämligen en ökad mångfald. Syftet har nu följande formulering; bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Riksdagen följde också regeringens förslag och beslutade att målet för folkbildningen ska vara att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Under 2014, vars verksamhet i några ögonblicksbilder redovisas i denna årsskrift, har NBV själv genomfört en större strukturell förändring. Ibland är det viktigt att påminna sig om varför man gör förändringar. För NBVs del var det viktigt att motverka byråkratisering och att bli låst i gamla strukturer som inte ger utrymme för att möta alla förändringar som sker NBV VILL INSPIRERA DE ORGANISATIONER VI SAMARBETAR MED TILL ATT ÖKA NYFIKENHETEN. 3 runt omkring oss. Vi har många duktiga verksamhetsutvecklare och chefer runt om i NBV-landet som brinner för att människor ska få utvecklas som individer, berika sitt liv och hitta ett perspektiv på sin egen tillvaro i relation till samhället och världen runt omkring. Strukturella förändringar behövs för att inte organisationen själv ska vara ett hinder för människors utveckling. Studiecirkeln, som form för mänskliga möten, kommer alltid att kunna ge människor en möjlighet att vidga sin egen bildning och på så sätt kunna få redskap att förändra sina livsvillkor. Vi får detta också bekräftat i den stora undersökningen Bildningstrender som SIFO genomfört i början av Den visar att det finns ett stort intresse av att lära oavsett ålder, bostadsort, utbildningsbakgrund eller kön. NBV och alla andra studieförbund behövs. NBVs interna förändringsarbete har haft fokus på att bryta ner organisatoriska hinder och korta avståndet mellan avdelningar och förbund. Vi har kommit en bit på väg. Begreppet Ett NBV får en får en bra klang i organisationen ju mer vi utvecklar arbetet tillsammans. Vi hoppas att årsskriften ska väcka din nyfikenhet på allt vad NBV kan göra. Vi är övertygade om att människors nyfikenhet leder till personlig utveckling. Och vi har uppdraget att väcka så många människors nyfikenhet som vi bara kan inom ramen för uppdraget från staten. Vi har också uppdraget av våra medlemsorganisationer att väcka nyfikenhet hos deras medlemmar och i organisationen själv. NBV ska fortsätta att vara nyfikna på förändringar som leder till målen. Åke Marcusson, förbundsrektor

4 JONATAN HJORT ETT NBV ENGAGERAR FLER I GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE Med satsningen på Ett NBV inledde NBV ett förändringsarbete som efter tre år gett påtagliga resultat i form av minskade avstånd och starkare engagemang för gemensamt utvecklingsarbete. Fler har involverats i gemensamt arbete för gemensamma mål, säger NBV:s förbundsordförande Jonatan Hjort.

5 SATSNINGEN PÅ ETT NBV var första steget i det stora förändringsarbete som inleddes Vi ville minska avståndet mellan avdelningarna och förbundet, förklarar Jonatan Hjort. Metoden var öppenhet och dialog. Ett NBV innebär att alla i NBV avdelningarna och förbundet arbetar gemensamt för att uppnå gemensamma mål. Ett NBV togs emot väl av avdelningarna, och processen gick fortare och var mer lyckosam än vi hade väntat oss. När alla arbetar mot samma mål blir det samlade resultatet större, och målen kan uppnås. Det viktigaste resultatet av satsningen är att fler nu är engagerade i det gemensamma arbetet. Det gäller framför allt avdelningarnas ordförande och verksamhetschefer som fått betydligt större möjligheter att påverka förbundets utvecklingsarbete. FLYTTA ANSVAR OCH RESURSER Vi har också flyttat såväl ansvar som resurser från den centrala nivån till den lokala, berättar Jonatan Hjort. Det har uppfattats positivt, och alla förstår att NBV är större än den enskilda verksamheten eller avdelningen. I maj 2014 inleddes det andra steget i förändringsarbetet med beslutet om en ny förtroendemannaorganisation. Ambitionen är att flytta resurser ekonomi, personal och engagemang från administration och annat som inte bidrar till ökad verksamhet. När förslaget presenterades möttes det av en del kritik, framför allt mot att medlemsorganisationerna skulle få mindre att säga till om på avdelningsnivå. Men Jonatan Hjort är övertygad om att beslutet, som togs med bred majoritet, var riktigt och viktigt för det fortsatta förändringsarbetet. Den nya förtroendemannaorganisationen innebär att medlemsorganisationerna både lokalt och centralt får större möjligheter att påverka den verksamhet som bedrivs, säger han. Vi ser nu att medlemsorganisationerna, framför allt på central nivå, har både vilja och motivation att bidra till att uppnå föresatserna med den nya organisationen. ALLA I NBV AVDELNINGARNA OCH FÖRBUNDET ARBETAR GEMENSAMT FÖR AT UPPNÅ GEMENSAMMA MÅL. 5 NYTT SÄTT ATT ARBETA Men steg två handlar inte bara om en ny förtroendemannaorganisation, fortsätter han. Det handlar om ett helt nytt sätt att arbeta. Ett nytt sätt att involvera och skapa engagemang. Det är avdelningarnas ordförande och verksamhetschefer som kommer att uppleva den största förändringen, anser han. Från att ha varit mottagare av central information och centrala direktiv blir avdelningsordförandena en viktig grupp för avstämning av gemensamma strategiska frågor. Verksamhetscheferna ingår i den operativa ledningsgruppen och är därmed aktiva i det gemensamma arbetet på ett helt annat sätt än tidigare. Konkret innebär förändringarna inom ramen för det andra steget att avdelningsnivån blir delaktig i såväl strategiska som operativa frågor som tidigare bara hanterades centralt. Det tredje steget i förändringsarbetet handlar om smartare administration. Även här är målet att skapa förutsättningar för ökad verksamhet utan ökade anslag. GÖRA STÖRRE SKILLNAD Genom teknikutveckling, nya arbetsmodeller och nya arbetssätt ska vi organisera mer folkbildning till samma kostnad och med samma antal anställda, säger Jonatan Hjort. Därigenom kan vi göra större skillnad för våra medlemsorganisationer och för hela samhället. På avdelningsnivå märks ännu inte någon större förändring i samverkan mellan avdelningarna och medlemsorganisationerna. Men jag är övertygad om att vi kommer att se en förändring, även om den tar tid, säger Jonatan Hjort. Medlemsorganisationerna är intresserade av att den verksamhet som bedrivs i avdelningarna ska stärka dem och nykterhetsrörelsen. När dialogen med avdelningarna har fokus på verksamhet i stället för på administrativa frågor kommer medlemsorganisationernas intresse att öka, menar han. Då kommer de också att bidra mer aktivt i diskussioner om de strategiska frågorna. Jag är övertygad om att vi inom några år kommer att se stor skillnad i samverkan mellan avdelningarna och medlemsorganisationerna. T

6 KVALITET KRÄVER STÄNDIG UPPFÖLJNING Att ständigt följa upp och förbättra kvaliteten är ett måste för all verksamhet inom NBV. Det betyder återkommande granskning och kontroll men också utbildning av all personal och alla cirkelledare samt täta kontakter mellan avdelningarna och Ann Borres Back, som är kvalitetsansvarig. EFTER MÅNGA ÅR som verksamhetschef i Dalarna anställdes Ann Borres Back 2004 som kvalitetsansvarig i NBV. Folkbildningsrådet började ställa större krav på kvalitetsuppföljning, förklarar hon. Jag rekryterades för att arbeta med det och fick bygga upp verksamheten från grunden. Visst hade vi granskning och kontroll tidigare, tillägger hon. Men vi hade ingen övergripande kvalitetsuppföljning. Folkbildningsrådet krävde att alla studieförbund varje år skulle granska minst 5 procent av sin verksamhet. NBV väljer ut ett par avdelningar för granskning varje år. Våren 2015 kollar Ann och hennes medarbetare Maria Carlsson verksamheten under 2014 i tre avdelningar. Vi granskar verksamheten utifrån regelverket. Det är till exempel inte tillåtet för en grupp människor att ha mer än 480 studietimmar under ett år. Det händer att musikcirklar vill träffas ännu oftare, men då är de timmarna inte bidragsberättigade. Vi kollar också att ledare inte har dubbelrapporterat verksamhet, att listorna är underskrivna och så vidare. Och vi ringer till deltagare, om något verkar tveksamt. Det finns gränsfall som kan vara besvärliga för avdelningarna, och där de ibland behöver hjälp att tolka reglerna. Det går till exempel bra att studera friskvård i en cirkel, men man får inte ägna sig åt utövande friskvård, som styrketräning eller motionsidrott. MINDRE ATT ANMÄRKA PÅ Vi är ganska hårda och ser inte mellan fingrarna med något, men numera hittar vi inte mycket att anmärka på, säger Ann. Det är stor skillnad mot när jag började. Man lär sig! Efter kollen har Ann och Maria ett möte med all personal i den aktuella avdelningen och går igenom frågetecken som framkommit vid granskningen. Där går de igenom hela kedjan i en cirkel eller ett kulturarrangemang, från introduktionssamtal med ledare (eller information till samarbetsorganisationer) till planering, genomförande, rapportering och avslutande granskning och kontroll samtidigt som man diskuterar vilka risker som kan finnas i de olika stegen. Vi ställer frågor, och de får möjlighet att komma tillbaka med svar, och sedan gör vi en uppföljning. För det mesta är vi överens. Utgångspunkten för granskningen är att man ska lära sig vilka regler som gäller. Ann är ofta ute i avdelningarna, leder utbildning och diskussioner om kvalitet och etik. Då kommer det mycket frågor, berättar hon. I början upplevde de mig nog som en kontrollant, men nu är jag snarare en resursperson som hjälper dem att hitta lösningar. De årliga kontrollerna är bara en del av kvalitetsarbetet. Det finns många fler. ALLA FÅR UTBILDNING Alla cirkelledare får en liten broschyr, Cirkelledare i NBV med kort information om vad folkbildning är och vilka regler som gäller för statsbidrag, om NBV:s bildningssyn och om arbetet i en studiecirkel. Där finns också en enkel checklista och information om utbildning i flera steg för cirkelledare. För cirkelledarna börjar utbildningen alltid med ett introduktionssamtal med en konsulent om NBV och om att leda en cirkel, och efter det finns en utbildningstrappa i tre fortsatta steg Ledaren i fokus, Gruppen i fokus och F 6

7 ANN BORRES BACK VI STÄLLER FRÅGOR, OCH DE FÅR MÖJLIGHET ATT KOMMA TILLBAKA MED SVAR, OCH SEDAN GÖR VI EN UPPFÖLJNING

8 DET HÄNDER ATT MUSIKCIRKLAR VILL TRÄFFAS ÄNNU OFTARE, MEN DÅ ÄR DE TIMMARNA INTE BIDRAGSBERÄTTIGADE 8

9 Ämnet i fokus. Det första är en dag som genomförs i avdelningen, de två senare genomförs för cirkelledare från flera avdelningar i samarbete med någon av nykterhetsrörelsens folkhögskolor. Alla cirkelledare ska ha fått ett introduktionssamtal, förklarar Ann. Det ska genomföras innan cirkeln startar. Sedan bygger vi på med ytterligare steg. Ledaren i fokus räknas också till grundutbildningen, och vi har som mål att minst 64 procent ska ha gått den. För samarbetsorganisationer finns en motsvarande broschyr, Samarbeta med NBV, om vad som gäller för föreningar och grupper som samarbetar med NBV. Verksamhetsutvecklare träffar alltid styrelserna i de organisationer avdelningen har samarbete med. ANMÄLDA OCH OANMÄLDA BESÖK Båda broschyrerna innehåller ett stycke om kvalitetssäkring genom oanmälda besök från NBV-avdelningen. Verksamhetsutvecklare gör både anmälda och oanmälda besök i studiecirklar. Varje verksamhetsutvecklare ska göra minst åtta oanmälda besök i verksamheten varje år, förklarar Ann. Besöken görs efter en riskbedömning. Det kan till exempel vara en ledare som verkar ha väl mycket verksamhet. De allra flesta är positiva till besöken. Besöken registreras och följs upp. Statistik tas fram tre gånger om året, och i slutet av januari görs en slutrapport för föregående år. De förtroendevalda revisorerna i varje avdelning granskar verksamheten utifrån statistik, rapporter och regelverk, en auktoriserad revisor granskar ekonomin för både avdelningar och förbund. Det är förstås inte bara cirkelledarna som får utbildning utan även den anställda personalen. Alla nyanställda får sex dagars introduktion, tre dagar i Stockholm och tre dagar i Borlänge, där NBV har sin redovisningscentral. Jag är glad att vi har utvecklat introduktionsutbildningen för nya verksamhetsutvecklare, säger Ann. Nu får de med sig allt från Folkbildningsrådets regler till egenkontroll hela vägen. Redovisningscentralen sköter inte bara förbundets ekonomi. De ansvarar för rapporteringen i åtta av de fjorton avdelningarna som köper den tjänsten. Det är också en kvalitetssäkring, säger Ann. Det blir mindre fel i de avdelningarna, de blir kunnigare eftersom redovisningscentralen kan bolla tillbaka frågor och ge feedback. STÄNDIG FÖRBÄTTRING MED LEAN Folkbildningsförbundet kräver som sagt systematiskt kvalitetsarbete i varje studieförbund. NBV har valt att arbeta med LEAN, ett system som utvecklats av tillverkningsindustrin, och som kan användas för de flesta verksamheter. Det är ett system för ständiga förbättringar, förklarar Ann. Vi har jobbat jättemycket med det i flera år, och nu tycker jag att vi har kommit riktigt långt. Ständiga förbättringar handlar om n uppföljning av mål n eliminera slöserier n möjlighet att påverka alla förväntas bidra till förbättringsarbetet n bättre kvalitet n minskad stress n ökad arbetsglädje Ambitionen är att hela tiden bli bättre, jobba smartare, förebygga fel och därigenom minska slöseriet. Det gäller att göra samma saker snabbare och enklare men utan att jobba hårdare. Vi började med pilotprojekt i några avdelningar, men nu jobbar alla avdelningar med LEAN och också med risk- och väsentlighetsanalys, som alla anställda får utbildning i. Det innebär att personalen får titta på hela sin verksamhet och identifiera risker. Därefter jobbar de med åtgärder för att förhindra att riskerna inträffar. Vi fortsätter hela tiden att följa upp, hitta och eliminera nya risker, säger Ann. Jag vågar påstå att Folkbildningsrådet tycker att vi idag är bäst i klassen när det gäller risk- och väsentlighetsanalys. En enkel och praktisk metod för återkommande uppföljning är tavelmöten, då personalen samlas en stund kring en tavla på väggen eller i datorn för att gå igenom aktuella mål (som ska vara mätbara), diskutera hur långt man kommit med att uppnå dem och sedan komma överens om aktiviteter eller åtgärder som behövs för att gå vidare. Det är ett effektivt sätt att följa upp målen, och det tar inte lång stund, säger Ann. Hon trivs med sitt jobb som kvalitetsansvarig, särskilt när hon får vara ute och diskutera med avdelningarna. Det är så roligt att se hur verksamheten utvecklas i takt med att personalen blir kunnigare, säger hon. T 9

10 10

11 GRÄNSLÖS MÖTESPLATS I GLAVA När lilla Glava i Värmland plötsligt fick 200 nya grannar på ett nystartat asylboende bestämde sig byborna för att öppna sin mötesplats i det gamla ordenshuset för de nyanlända. Idag är huset fyllt av aktiviteter. Kulturcaféer och studiecirklar i samarbete med NBV har gett ringar på vattnet i form av nya projekt och vänskapsband. F 11

12 HÖSTEN 2012 KOM 200 ASYLSÖKANDE till den lilla orten Glava, tre och en halv mil från Arvika, där Glava gästgård gjorts om till asylboende. I hela församlingen bor ca 900 personer, så det var en märkbar förändring. Det kom som en stor överraskning för oss alla, berättar Berit Engqvist, som bor i Glava och är en av eldsjälarna bakom insatserna där. Det tog en månad innan Migrationsverket inbjöd till information. Det hade byborna ropat efter länge. Redan innan dess hade Glavaborna försökt göra något för de nyanlända, som var mycket dåligt rustade för den kommande vintern och bland annat samlat in kläder. Efter informationen tog församlingens präst initiativet till att bilda en ideell arbetsgrupp för att diskutera hur vi skulle hantera den nya situationen i vår lilla by, fortsätter Berit. I Glava finns ett gammalt ordenshus, som tillhört IOGT-NTO och som numera fungerar som bygdekontor. Det ägs och drivs av föreningar, företag och engagerade privatpersoner. ÖPPEN MÖTESPLATS Byborna började fundera på om de kunde bjuda in asylsökande till huset för aktiviteter i någon form. Berit Engqvist, som är kassör och förvaltare för huset, har tidigare arbetat på NBV, så för henne var det naturligt att ta kontakt med sitt studieförbund. Mona Sandström, studiekonsulent på NBV, var snabbt med på noterna. Vi ville skapa en öppen mötesplats för allmänheten och för asylsökande, berättar hon. Och ganska snart kunde vi bjuda in till de första kulturcaféerna. Till en början hade vi café varje lördag, men det blev lite för mycket jobb för oss i planeringsgruppen. Så nu har vi det var fjortonde dag och turas om att vara ansvariga. Kulturcaféerna blev nästan från starten mycket populära, inte bara för de asylsökande utan också för de bofasta i Glava med omnejd. Idag åker folk ända från Arvika och Karlstad för att vara med, säger Berit. Ett tag hade vi danstema, där vi visade danser från olika länder, och det var väldigt uppskattat. Glavaborna visade upp svenska danser, och så försökte vi lära oss av varandra. Förutom kulturcaféerna ordnar man föreläsningar om allt från trafikvett till barnhälsovård. KULTURKROCKAR Det blir en del kulturkrockar i början om trafikregler, som att gå på rätt sida av vägen och ha reflexer, och att inte VI VILLE SKAPA EN ÖPPEN MÖTESPLATS FÖR ALLMÄNHETEN OCH ASYLSÖKANDE slänga papper och fimpar var som helst, förklarar Berit. Antalet asylsökande har varierat i Glava. Som mest var de 300, men nu är man tillbaka på cirka 200. De största grupperna är syrier och somalier. Eftersom det ofta tar tid att ordna kommunplacering blir många kvar ett tag efter att de fått uppehållstillstånd. Förutom studiecirkel i svenska språket har vi bland annat en datorcirkel, där en medlem i arbetsgruppen är cirkelledare med en syrier från förläggningen som medhjälpare, berättar Mona. Deltagarna är både äldre personer från bygden och nyanlända som fått uppehållstillstånd. Så nu är det aktiviteter i huset mest varenda dag, säger Berit. Från september till december 2014 hade vi cirka besök i lokalen. Hon har regelbunden kontakt med Mona på NBV för att bolla idéer om verksamheten. RINGAR PÅ VATTNET Samarbetet har gett ringar på vattnet i form av andra kontakter och samarbeten. En grupp gymnasieelever från Arvika kommer till Glava varje fredag för att träffa unga asylsökande. De sjunger, dansar och har lite språkträning. Musikhögskolan i Karlstad kommer hit regelbundet med en grupp elever och en massa instrument för att spela tillsammans med 25 ungdomar från förläggningen. De träffas och spelar under våren, och sedan ska de uppträda vid sista caféet före sommaren, berättar Berit. Det är jätteroligt! Allmänna Arvsfonden stöder Miriamprojektet, där kvinnor som inte tidigare deltagit i några aktiviteter träffas en gång i veckan medan barnen är i skolan eller förskolan. Då får de delta i temaföreläsningar, förklarar Mona. Till exempel en distriktssköterska som talar om barnhälsovård eller en jurist som talar om kvinnors rättigheter. Till de olika projekten har de fått hjälp från kommunen, bland annat med några nystartsjobbare och några praktikanter. Men det mesta arbetet bedrivs helt ideellt. Och medan det pågår knyts nya vänskapsband. Kontakterna med flyktingarna ger ett mervärde för de Glavabor som lär känna dem, säger Berit. Och det kan hjälpa till att överbrygga många klyftor. Folk på bygden förstår varför de är här och att de är välkomna hit, säger Mona. T 12

13

14 IDROTT OCH STUDIECIRKLAR ÖPPNAR NYA VÄGAR I Rosengård i Malmö har unga somalier startat en förening som ger många unga en mer meningsfull vardag och nya drömmar om framtiden. En engagerad elitidrottare, frivilliga ledare och fint samarbete med NBV gör det lättare för ungdomarna och deras föräldrar att hitta sin plats i det svenska samhället. SVENSKA SOMALISKA Ungdomsföreningen i Norden, SSUN, startades 2012 av Rizak Dirshe, som är framgångsrik friidrottare och svensk rekordhållare på 800 meter. Han såg hur somaliska ungdomar i Rosengård inte hade någonstans att ta vägen, berättar Abdirahman Hassan, som är studieorganisatör hos NBV och också med i ledningen för SSUN. Många hamnade utanför både i skolan och på fritiden. Rizak skulle lägga av med tävlingsidrotten och kände att han ville ge något tillbaka till det svenska samhället. Det kunde han göra genom att ta sig an nya grupper som behövde komma in i det svenska samhället. SSUN vänder sig i första hand till ungdomar men har också verksamhet för föräldrar och yngre syskon. För Rizak Dirshe var det naturligt att börja med att träna ungdomar i friidrott, medan andra i föreningen arbetar med läxhjälp, dans och annan kultur och studiecirklar i samarbete med NBV. För dem som tränar är det också viktigt med kost och hälsa, och med information om droger och dopning, förklarar Abdirahman. I de cirklarna är Rizak Dirshe ledare. Han är en förebild för många ungdomar i området och har lätt för att få dem att lyssna. Han håller också föreläsningar för ungdomar och föräldrar. MYCKET ATT LÄRA Studiecirklar för både ungdomar och vuxna genomförs i samarbete med NBV. Många av de nyanlända har inte mycket utbildning. De har mycket att lära sig om hur det svenska samhället fungerar och hur de bäst ska hjälpa sina barn. Det här är riktigt bra verksamhet, tillägger Abdirahman. Den kan bidra till utveckling. Fadumo Mohamed är en ung kvinna som är med i styrelsen för SSUN. Hon leder dessutom dans- och teatergrupper och är engagerad i föreningens verksamhet för kvinnor. Hon har bott i Sverige sedan 2003 och varit aktiv i somaliska föreningar även innan SSUN bildades SSUN har cirka 300 ungdomar som aktiva medlemmar, berättar hon. För dem har vi många olika aktiviteter friidrott för tjejer och killar, dans, basket, läxhjälp, hennamålning och koranläsning. Idag har SSUN friidrottsträning på fler ställen i Malmö, men det är bara i Rosengård som föreningen har studieverksamhet i samarbete med NBV. STUDIECIRKLAR OCH KULTURDAGAR I samarbete med NBV har vi studiecirklar med bland annat svenskundervisning för nyanlända, svensk och somalisk historia, alkohol, droger och dopning. Vi har också sykurs, matlagning, teater, musik och östafrikansk dans. Varje månad ordnas kulturdagar, där cirkeldeltagarna 14

15 visar upp vad de lärt sig för familjer och grannar. Ibland får de också uppträda i större sammanhang. Vid en NBV-konferens i Malmö medverkade till exempel ungdomar från SSUN med traditionell dans. Samarbetet med NBV fungerar jättebra, tycker Fadumo. Vi har många bra cirklar och kulturarrangemang. SSUN har numera två lokaler i Rosengård. Den första, som ligger på tredje våningen utan hiss, fungerade dåligt för mammor som kom med barnvagnar och dessutom tyckte att det var för många män där. Så nu finns också en mer tillgänglig lokal, där kvinnorna får vara själva på förmiddagarna. Där har de sykurs, matlagningskurs, hennamålning och får umgås med varandra och knyta kontakter. GER SÅ MYCKET De här träffarna ger dem så mycket, förklarar Fadumo, som ofta är med när kvinnorna träffas och kan hjälpa till när det behövs. SSUN har bara en handfull anställda. Till det kommer några praktikanter, som man får via arbetsförmedlingen och skolorna. Men vi har många föräldrar och äldre ungdomar som hjälper till frivilligt, berättar Fadumo De ställer upp som ledare efter jobbet eller därför att de inte har något jobb. SSUN:s verksamhet och samarbetet med NBV betyder jättemycket! Förut hade ungdomarna ingenstans att träffas, och många nyanlända hade inget att göra. Nu kan de använda tiden till att lära sig mer om Sverige och få vänner. T 15

16 16

17 UNGAS SKAPANDE GER FÖRORTEN NYTT LIV I två stadsdelar i Göteborg har ungdomar fått möjlighet att skapa egna konstverk som ger nytt liv åt lekplatser och parker i gråa bostadsområden. Mosaikfabriken är ett projekt som drivs av Hyresgästföreningen och NBV med stöd av det lokala bostadsbolaget. Nu växer intresset för att sprida projektet till andra kommuner i regionen. F 17

18 JAG VET INTE VEM som först kom med idén, men det började som en del i ett större EU-finansierat projekt, Utveckling Nordost, i stadsdelen Hammarkullen, förklarar Santiago Cambón, som är verksamhetsutvecklare hos NBV och projektledare för Mosaikfabriken. Det gick ut på att göra Hammarkullen till ett bättre ställe att bo på. Hyresgästföreningen var drivande och fick bidrag till ett första projekt Där fick ungdomar möjlighet att prova på att jobba med mosaik tillsammans med konstnären Bibbi Forsman. Projektet engagerade ett antal ungdomar, som smyckade en lekplats med färgglada och roliga mosaikskulpturer. Hyresgästföreningen ville fortsätta och kontaktade Santiago på NBV, som de samarbetat med tidigare. När jag såg konstverken blev jag helt tagen, berättar Santiago. De var skapade av ungdomar som aldrig tidigare hade jobbat med konst. Kreativa själar som man nu har lyckats fånga upp. Det här fick dem att växa! Han berättar om en av de unga konstnärerna som var så rädd om sitt verk att han vaktade det ett helt dygn tills mosaiken hade torkat. KONSTNÄRLIG LEDARE Samarbetet inleddes med att NBV anställde en konstnärlig ledare, Saber Alipanah, en prisbelönt konstnär som tidigare arbetat tillsammans med Bibbi Forsman. Han blev konstnär i projektet, och så involverade vi fritidsgården Mixgården i Hammarkullen, berättar Santiago. Bostadsbolaget var positivt. Det här var ju ett billigt sätt för dem att få fint i ett bostadsområde. Bolaget bekostade material för åtskilliga tusen kronor, som importerades från Tyskland. Efter en termin började pengarna ta slut, men vi kände att vi måste få fortsätta, förklarar Santiago. Folk hade fått upp ögonen för projektet även i andra stadsdelar, och vi behövde en projektledare. NBV sökte pengar från kommunens sociala resursnämnd och fick kronor för att strukturera upp och utveckla projektet. Nämnden såg möjligheterna att engagera nyanlända flyktingar och få dem att känna tillhörighet genom att vara med och sätta sin prägel på bostadsområdena. PRÖVA NÅGOT NYTT Höstterminen 2014 nappade även Biskopsgården, fortsätter EN AV DE UNGA KONSTNÄRERNA VAR SÅ RÄDD OM SITT VERK ATT HAN VAKTADE DET ETT HELT DYGN 18 Santiago. Där hade man haft en del problem med stökiga ungdomar och ville pröva något nytt. Så vi startade en grupp där i höstas, parallellt med att vi fortsatte i Hammarkullen. Det kändes bra! I Hammarkullen håller man till på fritidsgården Mixgården, i Biskopsgården i Sjumilahallen, som är ett aktivitetscentrum för idrott och andra aktiviteter. I Hammarkullen vänder man sig till unga högstadieungdomar. I Biskopsgården till åringar som går på mellanstadiet. Projektet har kontakt med skolan och rekryterar nyanlända ungdomar den vägen. Vi har fått med oss bostadsbolaget och Hyresgästföreningen Nordost, som finns i både Hammarkullen och Biskopsgården, och nu ska vi börja smycka bostadsområden även i Biskopsgården. Santiago Cambón är projektledare, och dessutom har man nu en lokal ledare i Hammarkullen och en i Biskopsgården förutom den konstnärlige ledaren Saber Alipanah. KONSTVERKEN BLIR KVAR Det är en väldigt fin verksamhet! Konstverken blir kvar och gör bostadsområdena mer attraktiva. Det väcker ett intresse för att skapa. Vi får lösa den byråkratiska biten, se hur vi kan placera in det här i våra verksamhetsformer. Men just nu har vi sökt och fått andra medel. Vi har fått kronor från Västra Götalandsregionen för att utveckla projektet utanför Göteborg, och nu för vi diskussioner med flera kranskommuner. Och nu ska vi ha utställning. Den är ett kulturarrangemang i NBV:s regi. Ansvariga för Göteborgskalaset, ett stort kulturevenemang i Göteborg, som nu döpts om till Kulturkalaset, har besökt Mosaikfabriken och vill ha samarbete med projektet. Vi fick en förfrågan om att göra 32 bänkar till ett stort torg i Göteborg, men det mäktar vi inte med just nu, förklarar Santiago. Det är för stort. Men på något sätt kommer vi att synas i samband med Kulturkalaset. Hyresgästföreningen och bostadsbolaget är nöjda med samarbetet med NBV och vill att det ska fortsätta har vi fått lite mer pengar för material, och NBV har fått bidragsmedel för projektledningen, säger Santiago. Det vore kul om det kunde räknas som verksamhet hos oss, för det här är verkligen folkbildning och ett jätteroligt projekt! Vi hoppas kunna smitta av oss. Det finns många gråa bostadsområden i landet. T

19 Följ Mosaikfabriken på facebook.com/mosaikfabriken. 19

20 STUDIETIMMAR Totala antalet studietimmar har ökat med 8,6 procent jämfört med föregående år och är nu VERKSAMHET INOM NBVs IDEOLOGISKA OMRÅDEN NBVs studietimmar 2010 till 2014 FÖRDELNINGEN VERKSAMHETSFORMER 2014 STUDIECIRKLAR KULTUR ANNAN FOLKBILDNING 76,6 % 12,5 % 10,9 % 2013 STUDIECIRKLAR KULTUR ANNAN FOLKBILDNING 74 % 13,1 % 12,9 % 2012 STUDIECIRKLAR KULTUR ANNAN FOLKBILDNING 70,6 % 13,3 % 16,1 % Drygt tre fjärdedelar av NBVs verksamhet genomförs i studiecirklar. 20

21 ÅLDERSFÖRDELNING BLAND DELTAGARE Inom studiecirklar och annan folkbildning är åldersfördelningen så här hos deltagarna: 70 ÅR 13 % ÅR 11 % ÅR 14 % ÅR 15 % ÅR 12 % ÅR 15 % Under 2014 har totalt deltagare deltagit i studiecirklar och annan folkbildning inom NBV ÅR 13 % 6-12 ÅR 5 % SAKNAR PERSONNR 2 % KÖNSFÖRDELNING BLAND DELTAGARE Fördelningen mellan män och kvinnor som deltar i studiecirkel eller annan folkbildning: 48 % män % kvinnor 47 % män 46 % män % kvinnor 54 % kvinnor 21

22 NBVs FÖRBUNDSSTYRELSE JONATAN HJORT, FÖRBUNDSORDFÖRANDE ALI REUNANEN SUSANNE HEDMAN-PETERSSON KRISTER HAGLUND VIDAR ARONSSON VAHIDA MEHINOVIC SMAJO MURGUZ ÅKE MARCUSSON, REKTOR FÖRBUNDSSTYRELSEN Jonatan Hjort, Ali Reunanen, Susanne Hedman-Petersson, Krister Haglund, Vidar Aronsson, Vahida Mehinovic, Smajo Murguz, Åke Marcusson. 22

23 NBV finns över hela landet. På vår hemsida, hittar du aktuella kontaktuppgifter. VÅRA MEDLEMS- ORGANISATIONER NBV NORR SBU SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM SVERIGES BLÅBANDSFÖRBUND TR TEMPEL RIDDARE ORDEN NBV MITTSVERIGE MHF MOTORFÖRARNAS HEL- NYKTERHETSFÖRBUND MHF UNGDOM LÄNKENS KAMRATFÖRBUND NBV DALARNA JUNIS IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND BOSNISKHERCEGOVINSK- SVENSKA KVINNO- FÖRBUNDET BHSKF RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET NBV VÄRMLAND NBV GÄVLEBORG NBV UPPSALA LÄN GOTLAND IOGT-NTO KRIS KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET UNGA KRIS KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLETS UNGDOMSFÖRBUND NBV VÄST NBV STOCKHOLMS LÄN NBV ÖREBRO MÄLARDALEN NBV ÖSTERGÖTLAND BHKRF BOSNIEN & HERCEGOVINAS KVINNORIKSFÖRBUND SFF SVENSKA FRISKSPORTFÖRBUNDET SLN SVERIGES LÄRARES NYKTERHETSFÖRBUND NBV HALLAND NBV UPPSALA LÄN GOTLAND NSF NYKTERHETS- RÖRELSENS SCOUTFÖRBUND BHRF BOSNIEN & HERCEGOVINAS RIKSFÖRBUND BIS BOSNISKA ISLAMISKA SAMFUNDET NBV JÖNKÖPINGS LÄN NBV SKÅNE NBV SYDOST UNF UNGDOMENS NYKTERHETS- FÖRBUND SVERIGES AKADEMIKERS NYKTERHETSFÖRBUND SAN SVERIGES AKADEMIKERS NYKTERHETSFÖRBUND

24 Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stockholm Postadress: Box 12825, Stockholm