Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3

Transkript

1 Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Sammanfattning De fyra gemensamma målen som förbundsstyrelsen fastslagit efter dialog med avdelningsordförandena har konkretiserats av förbundsledningen tillsammans med avdelningscheferna. Utifrån den konkretiseringen har flera insatser planerats och definitioner gjorts. Varje gemensamt mål har både nationella och lokala åtaganden, i olika omfattning. Målen bryts också ner på varje avdelning och utgör grunden i den lokala verksamhetsplanen. Avdelning och förbundet ansvarar vardera för att följa upp sina åtaganden i respektive styrelse. Det vi mäter här, är den sammanvägda insatsen, utifrån de uppsatta nyckeltalen. Grunden är att målen följs upp fyra gånger per år (sista april, sista juni, sista september samt sista december) i enlighet med beslutad process. Målen mäts så långt det är möjligt genom de underlag vi redan idag samlar in, så som bokslut och verksamhetsstatistik i Gustav. Då detta inte är tillräckligt, kompletteras med ytterligare mätmetod, vilket kan variera. När målen sätts är det mycket svårt att helt avgöra hur invärld och omvärld kommer att påverka oss. Arbetet med att konkretisera målen och sätta aktiviteter görs av förbundsledningen tillsammans med avdelningscheferna för ett halvår i taget. Det är också på det sätt vi gemensamt tar ansvar för måluppfyllnad. På grund av ett stökigt år i backspegeln ligger många av målen efter enligt den plan vi gemensamt satt upp. De är dock satta för två år, vilket gör att det inte behöver vara omöjligt att uppnå dem. Bristande måluppfyllnad kan förklaras med två större förändringar. Dels av vakanser och förändringar i förbundsledningen, dels av förändrat fokus mot den asylverksamhet som kom att dominera framför allt våren 2016 i så väl förbundet som i avdelningarna. Åtgärder för att nå en måluppfyllnad görs, genom t ex - mål 1, ytterligare fokusering på affärsutveckling på ledningskonferens och avdelningschefskonferens hösten mål 2, nytt utbildningsprogram för introduktion och utbildning av cirkelledare, går att kombinera med ämnesspecifika kunskaper. - mål 3, fokusering på prioprojektens utveckling av metoder för ökat samarbete mellan Grundorganisation och SV. Framtagande av mer konkreta planer för gemensamt arbete hösten 2016 och mål 4, metodstöd till avdelning för att ta fram befintlig och önskad kompetens. Framtagande av nytt utbildningsprogram för verksamhetsutvecklare. sid 1

2 SV Blekinge SV Dalarna SV Gotland SV Gävleborg SV Göteborg SV SV Halland SV Jämtlands Län SV Jönköpings Län SV Kalmar Län SV Kronoberg SV Lundabygden SV Malmö SV Nordöstra Skåne SV Norrbotten SV Sjuhärad SV Skaraborg SV Stockholm SV Stockholms län SV Sydost-Österlen SV Söderslätt SV Sörmland SV Uppsala län SV Värmland SV Väst SV Västerbotten SV Västernorrland SV Västmanland SV Västra Skåne (SV SV Örebro län SV Östergötland Uppföljning gemensamma mål SVs övergripande mål är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter Målet är definierat utefter antalet unika deltagare i folkbildningens verksamhetsformer studiecirkel och annan folkbildning. Ökningen med ca 20% till år 2020, ca unika deltagare. Ökningen per år ca st. utöver andelen för nyrekrytering på grund av årlig omsättning. Mätning Här saknas det text Under året 2015 första halvåret nådde vi unika i båda verksamhetsformerna, första halvåret 2016 var antalet unika deltagare. Utöver detta har vi i verksamheten på uppdrag via folkbildningsrådet och migrationsverkets avtal (förläggningsboende och vardagssvenska) unika deltagare Summa av år 2014 Summa av år 2015 Mål år 2020 sid 2

3 Mål nummer ett Vi ska bredda intäktsbasen så att intäkter utöver stats- kommun- och landstingsbidragsintäkterna uppgår till minst 50 % av totalen. Andelen av totala intäkter som inte utgörs av stats- kommun eller landstingsbidrag. Mäts genom bokslut per avdelning fyra gånger per år. Som vi kan se i diagrammet nedan så har denna kvot sjunkit jmf med motsvarande avstämningsperiod föregående år. Någon enstaka avdelning har lyckats bredda intäktsbasen men överlag ett svårt mål att nå för de flesta. Kommentar Det som är viktig att ha med sig i detta mål är att det helt kopplar mot intäkter, dvs kostnadssidan negligeras. Vi kan ju inte öka våra externa intäkter till viket pris som helst. Detta förstår organisationen som efterfrågar adekvata verksamhetskalkyler. sid 3

4 Mål nummer två Vi ska ge de bästa förutsättningarna för fler cirkelledare att utvecklas i sin roll och sitt uppdrag. Målet indikerar flera olika insatser för att ge cirkelledaren bästa förutsättningar, vilket vi ska jobba med. Dock ska grundförutsättningarna genom SVs cirkelledarprogram, viket tidigare hette I cirkelns mitt (ICM) prioriteras. Antalet utbildade cirkelledare i SV cirkelledarprogram. Antalet cirkelledare som har gått SV cirkelledarprogram har ökat med 20% utifrån 2015 års nollmätning. Mäts per avdelning två gånger per år. Nollmätning är gjord och insatser sker för att ta fram SVs nya cirkelledarprogram och utbilda tjänstemän i det programmet. Kommentar Samordning sker i sex pedagogiska regioner där avdelningarna samarbetar för utbildning och utveckling. Megacirkelträffar genomförs på fem platser, för att samla in önskemål och ge oss en bättre invärldsanalys av cirkelledarnas önskemål och behov. sid 4

5 Mål nummer tre Vi ska svara upp mot grundorganisationernas behov och gemensamt satta planer. Utgår från att vi ska kunna kvittera grundorganisationernas viljeinriktning på så väl nationell, regional som lokal nivå. Genomförda planer på regional nivå, s.k. Samarbetsdialog, samt utvärdering av dessa. Vi ska öka verksamheten med våra grundorganisationer med 20 % vad gäller deltagare. Nöjd grundorganisationsindex bygger på svar på den webbenkät som går ut till grundorganisationerna på lokal och regional nivå. Nollmätning görs Genomförda planer mäts genom insamling av planerna 1 (en) gång per år. Verksamheten mäts fyra gånger per år, enligt beslutad planeringsprocess. Webbenkäten för grundorganisationerna genomförs per avdelning. et sammanställs per avdelning, per grundorganisation samt nationellt 1 (en) gång per år. Mätning av genomförda planer samt webbenkäten görs en gång per år och rapporteras helår. Här ligger vi långt efter, vilket behöver intensifieras nu. Verksamheten mäts fyra gånger per år, genom antalet deltagare rapporterade i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Målsättningen om en ökning på 20% på två år är inte uppnått. sid 5

6 Mål nummer fyra Vi ska utveckla och förändra kompetensen hos förtroendevalda och personal utifrån kompetensanalyser och styrelseutvärderingar. Förtroendevalda: Genom att göra en styrelseutvärdering tillsammans med valberedningen blir styrelsen och valberedningen varse vilken kompetens som behövs och vilken kompetens som finns idag och tillsammans med valberedningen jobba med differensen däremellan. Personal: När det finns en strategi för kompetensförsörjning och varje enhet sätter upp och följer handlingsplanen. Förtroendevalda: 75 % av SVs styrelser har genomfört styrelseutvärdering. Personal: En nationell strategi för kompetensförsörjning finns antagen och varje enhet har satt upp och följer lokal handlingsplan. Förtroendevalda: Mäts en gång per år. Personal: Handlingsplanerna samlas in nationellt en gång per år, för gemensam aggregering. Förtroendevalda 96% av avdelningsstyrelserna har genomfört och kommer att genomföra en uppföljning, av utvärderingen till den sista november En rapport med generella slutsatser kommer att tas fram av utvärderarna. Personal Ej genomfört. Kommentar Arbetet är påbörjat med att göra en nulägesanalys av kompetens för att uppfylla uppdrag, långsiktiga och kortsiktiga mål. Inom den processen finns följande delprocesser; 1. Analys av önskad/behövd kompetens, 2. Inventering av befintlig kompetens 3. Analys av glappet/gap mellan behövd och befintlig kompetens. Denna analys ska vara klar under våren Arbetet ska under 2017 utmynna i en kompetensförsörjningsstrategi med ett ungefärligt tidsperspektiv sid 6