Nu kan Mikaela njuta av våren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu kan Mikaela njuta av våren"

Transkript

1 Ett magasin från Region Östergötland Nummer FORSKNING: ALLERGI Nu kan Mikaela njuta av våren TEMA: KOL Att leva med lungsjukdomen kol YRKESPORTRÄTTET Psykolog Erica Skagius Ruiz

2 HÄLSOTECKEN Nummer 1, 2015 REDAKTÖREN När träd och blommor knoppas INNEHÅLL 3 SJUKHUS PRISADE 4-5 I korthet 6 Färre ambulansuppdrag 7 Ny sårmottagning i Boxholm Jag är utan tvekan en vintermänniska, men jag tycker också att våren och försommaren är den allra vackraste perioden i vårt land. När naturen vaknar till liv, träd och blommor knoppas och allt blir så där härligt ljusgrönt. Tänk att inte kunna njuta av det, att vara tvungen att stanna inomhus. Det var verklighet för Mikaela Nilsson fram till för ett par år sedan. Hon hade svår björk- och gräsallergi. Inga mediciner hjälpte och hon fasade för våren och sommaren. Så fick hon möjlighet att delta i en forskningsstudie om ett nytt sätt att ge allergivaccination, som genomförs vid Allergicentrum i Region Östergötland. Det förändrade Mikaela Nilssons liv. I dag tycker även hon att våren är fin och hon kan vara ute och glädjas av årstiden, trots att det är pollensäsong. Britt-Marie Andersson i Boxholm är också glad och nöjd. Det är hon för att hon numera får träffa en och samma person när hennes bensår behöver läggas om på vårdcentralen. Sedan ett år tillbaka finns en särskild sårmottagning på Vårdcentralen Boxholm och den har lett till mer nöjda patienter, kortare läkningstid och lägre kostnader. Läs mer om Mikaela Nilsson och Britt-Marie Andersson i tidningen. 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Barntraumateam ger akut stöd TEMA KOL: Suzanne Johansson om att leva med kol Proffspatient lär framtidens läkare FORSKNING ALLERGI: Mikaela kan njuta av våren igen 18 Undersökning om ungdomars hälsa 19 Korsordet Redaktör: Cecilia Ottosson, Region Östergötland Omslagsbild: Mikaela Nilsson, Foto: Staffan Gustavsson Foto: Staffan Gustavsson, Göran Billeson, Katja Kircher och Shutterstock Produktion: Markus reklambyrå AB Tryck: Elanders Gummessons AB Cecilia Ottosson E-post: Telefon: Upplaga: ex Distribution: Posten Adress: Region Östergötland, Linköping Telefon: E-post: Webbplats: RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Sveda av brännässlor, irriterade ögon och nackspärr 22 HALLÅ DÄR: Christoffer Bernsköld om hälso- och sjukvårdsnämnden 23 LÄKEMEDEL: Råd om att få barn att ta medicin 24 YRKESPORTRÄTTET: Erica Skagius Ruiz, psykolog 2 HÄLSOTECKEN NR

3 Glädjen och stoltheten var stor under prisutdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping (US), landets bästa universitetssjukhus, tidigare i år. Region Östergötlands tre sjukhus prisade Universitetssjukhuset i Linköping har utsetts till Bästa universitetssjukhus 2014 av tidningen Dagens Medicin. Även Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala finns bland pristagarna. behandling med blodförtunnande och blodtryckssänkande läkemedel. Vi har också inrättat en heldygnsjour inom strokevården och samlat mycket kompetenta medarbetare, säger han. DET ÄR TREDJE ÅRET som Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus och andra gången som Universitetssjukhuset i Linköping (US) står överst på prispallen. Tidningen rankar landets sjukhus utifrån kriterier som medicinsk kvalitet, väntetider, patientbetyg och kostnader. Pris delas ut i tre kategorier: universitetssjukhus, medelstora akutsjukhus och mindre akutsjukhus. I Region Östergötland får alla tre sjuk husen pris denna gång, då Vrinnevisjukhuset i Norrköping rankats som tvåa i kategorin medelstora akutsjukhus och Lasarettet i Motala fått tredje pris i kategorin mindre akutsjukhus. Medicinsk kvalitet Det är väldigt glädjande att alla tre sjukhusen får pris. Alla delar hänger samman och bra sjukhusvård är även beroende av bra primärvård, så detta är faktiskt en utmärkelse till hela sjukvården i Region Östergötland, säger Ditte Pehrsson Lindell, vård direktör för US. Medicinsk kvalitet väger tyngst i Dagens Medicins bedömning, där en stor del av underlaget hämtats från årliga nationella öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Som särskilt starka områden i den östgötska sjukvården räknas hjärtsjukvård, ortopedi, diabetes- och förlossningsvård. Utveckling inom strokevård Strokevården är ett annat område som lyfts fram och där det skett en stor utveckling de senaste åren. Patrick Vigren, chef för neurologiska kliniken på US, ger flera förklaringar till det: Konkret handlar det till exempel om att vi blivit bra på att hitta orsaker till stroke och att sätta in förebyggande Patrick Vigren nämner också det nära samarbetet mellan länets sjukhus och med grannarna Jönköping och Kalmar i Sydöstra sjukvårdsregionen, vars sjukhus också finns bland pristagarna. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD MARGARETA FRANSSON (MP) Hälso- och sjukvården i Östergötland, liksom i hela landet, står inför många utmaningar. Att alla våra tre sjukhus tillhör toppskiktet i landet är väldigt positivt. Det visar att vi har en bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården för framtiden. Text: Bodil Knuthammar Foto: Staffan Gustavsson och arkiv HÄLSOTECKEN NR

4 I KORTHET Kultur för äldre Öka äldre människors tillgång till kultur som passar dem. Det är syftet med projektet Kultur för äldre som Region Östergötland driver, med ekonomiskt stöd från Kulturrådet. PROJEKTET HANDLAR OM att ta reda på vilka behov av kultur äldre har och vilka eventuella hinder som finns för att ta del av kulturutbudet. Tillit och framtidstro förbättrar hälsan Ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro bidrar till en bättre och mer jämlik hälsa. Det är en slutsats i Östgötakommissionens rapport om folkhälsa. FORSKARNA i Östgötakommissionen för folkhälsa har under 2013 och 2014 kartlagt hälsoläget i länet. Hälsa har bland annat mätts som förlorade levnadsår, ohälsotal och självskattad hälsa. Utfallet har analyserats i relation till socioekonomisk situation (utbild- ning, yrke, inkomst och sysselsättning). Risken att drabbas av ohälsa och sjukdom ökar gradvis om man lever i en utsatt social situation. Tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro är de allra viktigaste förutsättningarna för en god hälsa, visar rapporten. Den ger också rekommendationer och exempel på insatser som bland annat kommuner och myndigheter kan göra för att skapa ett friskare och mer jämlikt samhälle. Rapporten ska användas som underlag i Region Östergötlands folkhälsoarbete. Ett hinder kan vara att många äldre har svårt att ta sig dit utbudet finns, säger Britt-Louise Nilsson, projektledare för Kultur för äldre i Region Östergötland. Därför provas nu en modell där kultu ren istället ges där de äldre bor. Tio vårdboenden i Valdemarsvik, Vadstena, Linköping, Finspång och Motala får välja föreställningar ur ett bestämt utbud, som sedan framförs på respektive boende. Det är allt från pjäser med Östgötateatern och Teater Pelikan till musik med Östgötamusiken och dans för boende och personal. Patienter värderar bemötande högt PATIENTERNA I ÖSTERGÖTLAND värderar bemötande, tätt följt av förtroendet för läkaren de träffade, högst, medan information värderas lägre. Det visar resultatet i den senaste nationella patientenkäten i primärvården som 13 regioner och landsting har gjort. Cirka patienter som hade besökt vårdcentralerna i Östergötland tillfrågades och 53,4 procent svarade. Östergötland har förbättrat sina resultat något, jämfört med mätningen innan, men ligger strax under riksgenomsnittet. Projektet, som inleddes förra året och pågår hela 2015, ska utvärderas utifrån exempelvis vad som fungerat eller inte fungerat ur olika aspekter. Målet är att därefter skapa en modell för att kunna erbjuda kultur till äldre i länets kommuner. 4 HÄLSOTECKEN NR Foto: Göran Billeson och Shutterstock

5 Verksamheter flyttar i Linköping och Norrköping De första nybyggnationerna på Universitetssjukhuset i Linköping (US) är färdiga. Nu startar ett intensivt arbete med att flytta in verk - sam heterna i de nya lokalerna. UNDER ÅRET kommer flera kliniker att flytta in i de två huskroppar som byggts på sjukhusets östra sida. Först in är neurokirurgiska klinikens intensivvårdsavdelning och avdelning 71. Under maj och juni flyttar även neurofysiologiska kliniken och käkkirurgin. Alla flyttar sker efter en väl utarbetad plan för att du som patient och besökare ska påverkas så lite som möjligt men lite flyttstök går inte att undvika. De närmaste åren kommer vi att ha en ständigt föränderlig situation på US men glädjande är att vi kan öppna Norra entrén i början av nästa år. Då blir det kortare gångvägar och enklare att hitta på sjukhuset, säger Stefan Anskär, programansvarig för verksamhetsplanering i Framtidens US. Även på Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer flera verksamheter att flytta till följd av ombyggnationer som startar under året. Närmast är det habiliteringen och logopedmottagningen, Rehab öst som den 1 juni flyttar till Lindövägen 65. Har du ett planerat besök till sjukhusen kan det vara bra att titta en extra gång vilken besöksadress som står på kallelsen. Du hittar också aktuella kontaktuppgifter till alla vårdmottagningar i Östergötland på webbplatsen 1177.se. Tema för barn på 1177.se NU FINNS YTTERLIGARE ett temaområde på 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se, tema Våga berätta. Där finns information till barn mellan åtta och tolv år som av olika anledningar mår dåligt. Det kan handla om att vara mobbad, ledsen eller orolig för något. Det kan också handla om barn som har en närstående som är sjuk eller har alkoholproblem. Innehållet har tagits fram i samarbete med skolsköterskor, skolkurator, speciallärare och barnsjuksköterskor. Regionfullmäktige på Youtube REGIONFULLMÄKTIGES SAM- MANTRÄDEN har tidigare direktsänts via webb-tv på Region Östergötlands webbplats. Nu sänds de via regionfullmäktiges officiella Youtube-sida. Alla kan se sändningen där det passar dem via dator, mobil, läsplatta eller smart-tv. Dagen efter sammanträdet finns sändningen också i uppdelade klipp efter föredragningslistan. Du kan nå sändningen via en puff på 51 SÅ MÅNGA PROCENT av invånarna i Östergötland känner enligt Vårdbarometern till 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se. Motsvarande siffra var för ett år sedan 46 procent. Östergötland ligger på andra plats i landet vad gäller kännedom om webbplatsen. Nya möjligheter med ny patientlag FRÅN DEN 1 JANUARI 2015 gäller en ny lag, patientlagen. Den är till för att stärka din ställning som patient i vården. Lagen säger exempelvis att den information du får om din hälsa, behandlingar och möjligheter till vård, ska vara individuellt anpassad. Barns delaktighet i vården ska underlättas och de ska precis som vuxna få uttrycka sin inställning till vården. En nyhet i lagen är att du som patient har möjlighet att söka öppenvård i hela landet. Läs mer om den nya patient lagen på webbplatsen 1177.se/patientlagen. HÄLSOTECKEN NR

6 En larmoperatör på SOS Alarm ställer frågor till den som ringt 112 samtidigt som en annan operatör börjar larma ut närmaste lediga ambulans. Magnus Käck arbetar vid den enhet som följer upp länets ambulanssjukvård. Förra året utförde ambulansen nästan uppdrag i länet, varav drygt var akuta prio 1-larm. Färre ambulansuppdrag i Östergötland Antalet ambulansuppdrag ökar i stora delar av landet. Men i Östergötland har de minskat. Förbättrade arbetssätt och nära samverkan med ambulansentreprenörerna är två förklaringar. FÖRRA ÅRET UTFÖRDE ambulansen nästan uppdrag i länet. Drygt var akuta så kallade prio 1- larm. Sedan 2012 har antalet uppdrag minskat med tio procent, vilket betyder att Östergötland går emot trenden i övriga landet. Det är bland annat tack vare bättre processer och en nära samverkan med entreprenörerna, förklarar Magnus Käck vid Region Östergötlands enhet för prehospital vård. Den följer upp ambulans- och utlarmningsverksamheten och ser till att den uppfyller de höga kvalitetskrav som ställs. Det finns 23 ambulanser i länet under dagtid på vardagar, något färre på nätter och helger. Alla ambulanser kan utföra uppdrag över hela Östergötland, enligt så kallad gränslös dirigering. Grundtanken vid prio 1-larm är att närmaste ambulans alltid larmas. Vi arbetar också för att ambulans ska användas till de patienter som verk ligen behöver det och inte bli fördröjd av Vad händer när du har ringt 112? 04:43 En larmoperatör på SOS Alarm tar emot ett samtal från en kvinna som tidigare har haft hjärtproblem och nu vaknat med kraftiga bröstsmärtor. Operatören kontrollerar att man fått rätt uppgifter om adress och telefonnummer och ställer frågor enligt en mall. Samtidigt börjar en annan operatör larma ut närmaste lediga ambulans, då ärendet bedöms och prioriteras som ett akut ambulanslarm. 04:45 Ambulansen som fått uppdraget bekräftar larmet i ambulanssjukvårdens datasystem och kör mot den drabbades adress. Teamet i ambulansen består av en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. 04:57 Ambulansen är framme och ambulanspersonalen börjar undersöka och ge patienten medicinsk behandling. 05:01 Ett EKG tas på plats och skickas till hjärtintensiven på Universitetssjukhuset i Linköping för bedömning. 05:05 Personalen på hjärtintensiven bedömer, utifrån EKG, att det är en hjärtinfarkt. Behandling och övervakning pågår sedan under andra uppdrag som är icke-akuta, säger Magnus Käck. Ambulansverksamhet och larmcentral i Östergötland sköts sedan 1995 av upphandlade privata entreprenörer. I dag finns det två ambulansentreprenörer i länet; Premedic och Falck. hela trans porten till sjukhuset. 05:20 Ambulansen är framme vid sjukhuset och patienten förs direkt till en operationssal för en kranskärlsoperation. Ambulanspersonalen rapporterar muntligt och skriftligt i ambulansjournalen. 05:40 Ambulans personalen gör iordning ambulansen inför nästa uppdrag. 6 HÄLSOTECKEN NR Text: Bodil Knuthammar Foto: Göran Billeson, SOS Alarm och Christian Nordén

7 Det är skönt att få träffa samma person när jag kommer hit, säger Britt-Marie Andersson som är på sårmottagningen för att få sitt bensår omlagt av distriktssköterskan Anna Carlsson. Snabbare sårläkning med ny mottagning Mer nöjda patienter, kortare läkningstid och lägre kostnader. Det är följden av att Vårdcentralen Boxholm har startat en sårmot tagning för patienter med svårläkta bensår. SÅRMOTTAGNINGEN HAR FUNNITS i drygt ett år och vänder sig till patienter med svårläkta bensår som tidigare behandlades vid distriktssköterskemottagningen. De fick träffa många olika personer och det blev svårt med kontinuiteten. Vi ville förbättra omvårdnaden för den här patientgruppen. Det påverkar livskvaliteten negativt att leva med bensår och det största problemet för patienterna är smärta, säger distriktssköterskan Anna Carlsson. Hon och en undersköterska arbetar på sårmottagningen som har öppet två dagar i veckan. Hit kommer patienterna för att bland annat få såren omlagda. Först utreds orsaken till såret och vad som kan försämra läkningen, eftersom det är viktigt att veta för att få såret att läka. Träffa samma person Britt-Marie Andersson, som har haft bensår till och från sedan 2012, är på mottagningen för att få sitt sår omlagt. Det är skönt att jag får träffa samma person, förut var det olika hela tiden. Det är bättre med någon som vet vad jag har för sår och vad som har gjorts tidigare. Britt-Marie är inte ensam om att tycka så, visar en undersökning som Anna Carlsson har gjort om sårmottagningens första tid. Den visar också att patienternas fysiska och psykiska hälsa har förbättrats och att medelvärdet för tiden att läka ett sår minskat från drygt 40 veckor till drygt 15 veckor. Kostnaderna för förband har även sjunkit. Egenvård viktig Egenvård, som rökstopp och fysisk aktivitet, är viktig för att få bensår att läka och patienterna upplever att informationen om egenvård har förbättrats. Jag har varit rökare i många år, men nu har jag inte rökt sedan i november, berättar Britt- Marie Andersson. Sårmottagningar finns på flera vårdcentraler i Region Östergötland. FAKTA Svårläkta bensår Ett sår på underbenet eller foten som inte har läkt på sex veckor. Drabbar cirka två procent av befolkningen. Dålig blodcirkulation i benen är den vanligaste orsaken. För att underlätta sårläkning är det viktigt att inte röka, att äta bra kost (C-vitamin, protein, järn och zink är extra viktigt) och att röra på sig. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson HÄLSOTECKEN NR

8 HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Region Östergötland, Linköping, skicka e-post till: eller ställ frågan via regionens webbplats HÉLÈNE OTTOSSON Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och rehabilitering. MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Min mamma är 83 år, bor hemma och klarar sig själv. Hon har ramlat ett par gånger och det oroar mig. Hon har dålig balans. Finns det något hon kan göra för att träna upp balansen? BALANSEN FÖRÄNDRAS med ökande ålder och det har länge ansetts att det finns ett samband mellan balans och fallolyckor. Det viktigaste är att se över hur det ser ut hemma, så att det inte finns störande saker som gör att hon kan ramla eller tappa balansen. En allsidig träning där styrka, kondition, balans, rörlighet och koordination ingår är bra. Vi rekommenderar till exempel att gå i trappor, promenera eller simma under 30 minuter per dag. Intensiteten ska vara måttlig. Din mamma kan även göra sittande gymnastik med rep, boll eller gummi band. För en frisk äldre person innebär träning låga risker, betydligt lägre än om man inte tränar. Kanske finns det någon som ordnar gymnastik för äldre i närheten av din mamma eller du kanske kan ta en promenad med henne. Har ni något råd om hur jag utan tjat och bråk får min tonåring att minska ätandet av godis och chips? TJAT LEDER OFTAST INTE till någonting. Försök att resonera kring hur han eller hon tänker om det här. Hur ser vardagslivet, som mat- och sovrutiner, ut? Äter din tonåring ordentligt och regelbundet? Hur ser det ut med fysisk aktivitet? Köp inte hem godis och chips så är det inte lika lättåtkomligt. Ha vettiga alternativ; som frukt, grönsaker och nötter hemma eller gör smoothies som är lätt att ta när suget kommer. Hela familjens vanor spelar också roll. VISSTE DU ATT Vårdguiden har vunnit pris för Sveriges bästa mobila webbplats i en tävling som undersökningsföretaget Web Service Award arrangerar? Företaget korar webbplatsvinnare i sex kategorier baserat på vad företagets besökare har svarat. Vi har en fyraåring som inte kan somna om inte någon av oss sitter hos henne och när hon väl har somnat vaknar hon lätt. Ofta slutar det med att hon får sova i vår säng och det stör både vår och hennes nattsömn. Vad kan vi göra för att enklare få henne att sova i sin egen säng? FÖRÄLDRARS ÅSIKT om barns sömnbehov överstiger för det mesta barnens egentliga behov. Nästan alla barn får den sömn de behöver. Det är oftast föräldrarna som tar stryk av störd sömn i sådana här situationer. Det är viktigt med bra rutiner kring barnets läggning och sömn. Lägg henne där hon ska sova under natten, när hon fortfarande är vaken. Försök varva ner och undvik stress. Sängen ska vara en lugn och trygg plats. Läs gärna en saga, prata om dagen som har varit och tala om att du kommer till henne om hon vaknar. Gå in och sätt dig hos henne om hon vaknar eller inte vill sova. Var lugn och försök få henne att ligga kvar i den egna sängen. Ge det lite tid. 8 HÄLSOTECKEN NR Foto: Shutterstock och Göran Billeson

9 Ny blogg om arbetsmiljö DEN ARBETSRELATERADE ohälsan ökar och alltfler skadar sig på jobbet. Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland har startat en arbetsmiljöblogg som ska inspirera till ett sundare arbetsliv. I bloggen reflekterar vi över aktuella frågor, men vi berättar också om trender och ny spännande forskning, berättar Charlotte Wåhlin, forskare och ergonom som ingår i bloggteamet. Bloggen vänder sig till alla som är intresserade av arbetsmiljöfrågor. Det finns också möjlighet att ställa frågor om arbetsmiljö till experterna. Bloggen hittar du på VISSTE DU ATT... det under en genomsnittlig dag i Region Östergötland föds 14 barn? Ökat förtroende för sjukhusen 81 PROCENT av de tillfrågade i Östergötland tycker att de har tillgång till den sjukvård de be höver. Det visar den senaste befolkningsundersökningen Vård barometern, som görs i alla regioner och landsting. Motsvarande siffra för riket som helhet är 79 procent. Förtroendet för sjukhusen i länet har ökat något sedan undersökningen procent uppgav nu att de har mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen, att jämföra med riksgenomsnittet 71 procent. Förtroendet för vårdcentraler i allmänhet är 64 procent, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Trädgårdsutbildning får riksintag TRÄDGÅRDSUTBILDNINGEN inom naturbruksprogrammet på Naturbruksgymnasiet Östergötland kommer att få riksintag från läsåret 2015/2016, efter ett beslut av Skolverket. Bakgrunden är att behovet av nyrekrytering inom trädgårdsbranschen är större än det antal elever som i dag utbildas. Trädgårdsutbildningen finns på Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping. Region Östergötland är huvudman för Naturbruksgymnasiet Östergötland, som utöver Himmelstalundsgymnasiet består av Vretagymnasiet utanför Linköping. VISSTE DU ATT... Region Östergötland har en egen sida på Facebook? Gilla sidan för att ta del av nyheter, läsa om aktuella ämnen eller lämna synpunkter och ställa frågor. Barntraumateam på US ger akut stöd Ge stöd till barn och ungdomar när en förälder eller ett syskon plötsligt dör. Det är den främsta uppgiften för barntrauma - teamet som startade sin verksamhet på Universitetssjukhuset i Linköping (US) i mars. Det här är en av de svåraste sakerna ett barn kan vara med om. Det är viktigt att de får stöd i ett tidigt skede för att minska risken för de negativa konsekvenser som ett trauma kan orsaka, säger Carina Ranius, enhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på US, som barntraumateamet tillhör. Teamet består av en legitimerad psykolog och en socionom. Den främsta uppgiften är att stödja barn och ungdomar upp till 18 år när en förälder eller ett syskon plötsligt dör vid sjukdomar, olyckor, självmord eller mord. Teamet ger också stöd vid andra trauman än dödsfall, till exempel om barnen blir vittnen till allvarligt våld eller mord. Akut krisstöd När en förälder eller ett syskon plötsligt dör kontaktar barntraumateamet de drabbade så snart det är möjligt och erbjuder akut krisstöd. Teamet kan till exempel också vara med vid visning eller avsked eller ge stöd före och efter en begravning. Kontakten med familjen är ofta tät under de första veckorna. Vilket stöd som sedan behövs bestäms tillsammans med familjen. En del känner inget behov av stöd den första tiden, men kan ha ett behov senare. Om barn och ungdomar får kvarstående reaktioner erbjuder teamet mer specifika trauma behandlingar. På Vrinnevisjukhuset i Norrköping finns ett barntraumateam sedan år 2000 och efter sommaren startas även ett vid Lasarettet i Motala. Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher HÄLSOTECKEN NR

10 TEMA: KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och dödligheten fortsätter att öka. För att bromsa utvecklingen av sjukdomen är tidig upptäckt och rökstopp a och o. Att leva med kol 10 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson

11 - Jag orkar mindre och mindre, säger Suzanne Johansson som fick diagnosen kol år Med hjälp av en spirometer mäter sjuksköterskan Birgitta Broberg lungkapa citeten hos Suzanne Johansson. - Börja aldrig röka! Uppmaningen från Suzanne Johansson är tydlig och bestämd. Hon är en av de åtta procent svenskar över 50 år som har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol). Den orsakas nästan alltid av rökning. Suzanne Johansson, i dag 56 år, hade varit konstant förkyld under en längre tid när hon 2004 sökte vård vid Vårdcentralen Kisa. Hon förstod att det inte bara var en vanlig förkylning, men att hon skulle få diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) hade hon aldrig kunnat ana, det blev en chock. Jag minns den dagen så väl. När jag hade fått beskedet åkte jag ut i skogen och storgrät. Jag visste inte så mycket om kol, men jag tyckte att jag hade fått en dödsdom, berättar Suzanne Johansson. Hon hade rökt sedan hon var i 14-årsåldern och de allra flesta som drabbas av kol är eller har varit rökare. Det tog lång tid för henne att acceptera sjukdomen och förnekelsen gjorde även att hon inte slutade röka direkt. Det tog mellan ett halvår och ett år tills jag bestämde mig och sedan gick det med hjälp av min envishet, säger Suzanne Johansson. Acceptans och kunskap Acceptans och mer kunskap om kol fick hon först något år efter att hon hade fått sin diagnos. En annons i tidningen om kol-teamet på lungmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (se nästa sida) fick henne att kontakta dem. Väl där mättes hennes lungkapacitet igen, hon fick nya mediciner, lärde sig andningsteknik och fick träffa en kurator. Numera kommer Suzanne dit ungefär en gång om året, för att bland annat mäta lungkapaciteten. När hon fick sin diagnos hade hon 57 procent av sin lungkapacitet kvar, nu har hon 23 procent. Jag har blivit sämre och orkar mindre och mindre. Jag blir andfådd av att gå 25 meter. Andfådd och trött Tidigare levde hon ett aktivt liv; arbetade, var med i hemvärnet och njöt av att vara ute i naturen med sina hundar. Nu går inte det längre. Andfåddhet, kronisk trötthet och envis hosta har blivit en del av vardagen. Några gånger har andningsproblemen blivit så stora att hon har fått söka akut vård. Suzanne Johansson oroar sig för framtiden, men försöker fokusera på de dagar hon mår bättre. För sådana finns även när man lever med kol. FAKTA Kol Kronisk sjukdom som långsamt försämrar lungornas och luftvägarnas funktioner. Mellan sex och åtta procent ( till personer) av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas ha kol. En exakt siffra finns inte; då sjukdomen utvecklas långsamt kan många ha den utan att ännu ha fått en diagnos. Orsakas främst av tobaksrökning. Nio av tio som drabbas är eller har varit rökare. Cirka personer i Sverige dör varje år i kol. Dödligheten i sjukdomen ökar, främst bland kvinnor. HÄLSOTECKEN NR

12 TEMA: KOL Team underlättar vardagen för patienter med svår kol Kol är en kronisk sjukdom som långsamt försämrar lungornas och luftvägarnas funktioner. Birgitta Broberg, sjuksköterska. Kristina Tödt, sjukgymnast. Linnea Åman, dietist. Efter besöket gör teamet en rehabiliteringsplan för patienten tillsammans med en läkare. Förutom individuellt stöd kan olika träningsformer i grupp erbjudas. Att leva med kol påverkar vardagen och livskvaliteten mycket. På lungmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US) ger ett kol-team stöd och hjälp för att patienter med långt gången kol ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. RÖKSTOPP är det enda som kan bromsa utvecklingen av kol (se nästa sida), men eftersom sjukdomen inte går att bota handlar behandlingen om att lindra symtomen. Det går inte att göra någonting åt den skada man redan har fått på lungorna, men det går att göra en hel del för att man ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, säger sjuksköterskan Birgitta Broberg. Hon är en del av öppenvårdsmot tag ningens kol-team där även sjukgym nast, dietist och kurator ingår. Hit re mitteras patienter som har de svå ras te stadierna av kol och vid det första besöket träffar de var och en i teamet. Vi fokuserar på vad patienten vill och har störst behov av att få hjälp med, säger sjukgymnasten Kristina Tödt. Underlätta livet Vid sidan av medicinering (det finns bland annat luftrörsvidgande och inflammationsdämpande läkemedel) är fysisk aktivitet, andningsteknik, god kosthållning och samtalsstöd viktiga områden för att underlätta livet för patienter med kol. Därför pratar teamet med patienterna om de frågorna, förutom att till exempel mäta lungkapaciteten och informera om sjukdomen. Det är vanligt att patienter med kol undviker fysisk ansträngande aktiviteter på grund av andnöd, vilket leder till ännu mer försämrad ork. Viktnedgång är också vanligt hos patienter med svår kol. Det beror ofta på att andningen är så energikrävande, förklarar dietisten Linnea Åman. Samtal med kurator kan behövas av flera skäl. Till exempel kan kronisk trötthet leda till nedstämdhet och andnöd kan skapa ångest. Syrgas i hemmet Patienter med svåra andningsproblem kan behöva syrgas. Det finns möjlighet att ha syrgas i hemmet och utprovningen görs då av syrgassjuksköterskor på lungmedicinska kliniken. Alla patienter kommer regelbundet till mottagningen för att kontrollera lungkapaciteten. Fotnot: Mottagningar för patienter med kol finns även på Lasarettet i Motala och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping FAKTA Mer om kol Andfåddhet vid ansträngning, hosta med slem, rosslande och pipande ljud i bröstet, upprepade luftvägsinfektioner och viktnedgång är vanliga symtom. Kol delas in i fyra stadier, utifrån lungfunktion. Stadium ett är en lindrig form och stadium fyra är mycket svår kol då mindre än 30 procent av lungkapaciteten finns kvar. 12 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson

13 Tidig upptäckt viktig I samma stund som man slutar röka planar försämringen ut, säger Tina Hultmark, sjuksköterska på astma/kol-mottagningen vid Vårdcentralen Finspång. Ju tidigare sjukdomen upptäcks desto bättre. Vårdcentralen Finspång har en särskild rutin för att fånga upp patienter med misstänkt kol. KOL ÄR EN SJUKDOM som utvecklas långsamt och i ett tidigt stadium av sjukdomen är besvären ofta lindriga. Därför är det svårt att förstå att man har en sjukdom som behöver behandlas. De första symtomen är ofta slemhosta, trötthet och återkommande förkylningar. Rökare har vant sig vid att de hostar på grund av rökningen och att tappa ork förknippas med att man har blivit äldre. Om man är eller har varit rökare och får de här symtomen ska man söka vård på vårdcentralen för det kan vara kol, säger Tina Hultmark, sjuksköterska på astma/kol-mottagningen vid Vårdcentralen Finspång. Vårdcentralen har infört en särskild rutin för att enklare och tidigare kunna fånga upp patienter med misstänkt kol. När en patient över 45 år, som är eller har varit rökare, söker vård för upp repade luftvägsinfektioner görs ett snabbtest hos läkaren och om lungfunktionen är sänkt skickas en journalkopia till astma/kol-mottagningen. Patienten får komma dit och göra en spirometri, en undersökning för att säkerställa om det är kol eller inte. En spirometer är en apparat som mäter lungornas kapacitet och funktion. Sluta röka Att upptäcka kol tidigt är viktigt för att kunna bromsa utvecklingen av sjukdomen, förbättra hälsan och lindra symtomen. Det går inte att få igen den lungfunktion som har förlorats, men genom att sluta röka kan man stoppa utvecklingen av sjukdomen. Rökstopp är det enda som kan göra det och därför är det den viktigaste delen av behandlingen. I samma stund som man slutar röka planar försämringen ut. Man kan få hjälp med rökavvänjning här, säger Tina Hultmark. I samma situation Hon möter oftast patienter som har de tidigare stadierna av kol. Precis som på lungmedicinska kliniken kan patienterna få stöd och hjälp av sjukgymnast, kurator och dietist på vårdcentralen. Här finns även en arbetsterapeut som till exempel kan bedöma behovet av hjälpmedel i hemmet för personer som har de svårare stadierna av kol. Mottagningen erbjuder också de patienter som precis har fått diagnosen att delta i en kol-skola. Utbildningen genomförs i grupp och alla ovan nämnda yrkeskategorier samt läkare finns med för att ge information och stöd utifrån sina respektive expertområden. Patienterna brukar uppskatta att det här görs i grupp så att de får träffa andra som är i samma situation, säger Tina Hultmark. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson HÄLSOTECKEN NR

14 Proffspatienten Karin Sandborg (till höger) fungerar tillsammans med Karin Siwe som instruktör för de blivande läkarna, ett inslag i utbildningen som läkarstudenten Christofer Sahin tycker är mycket värdefullt. Med patienten som lärare Karin Sandborg är proffspatienten som lär framtidens läkare att göra bra gynekologiska undersökningar. En del lämnar blod, säger hon, det här är mitt sätt att ge. Jag hjälper andra kvinnor så att de får träffa läkare som vet hur de ska bemöta en kvinna. SEDAN MÅNGA ÅR har kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping erbjudit alla läkar- och barnmorskestudenter att göra gynekologiska undersökningar med hjälp av så kalllade proffspatienter. Karin Sandborg har varit proffspatient i åtta år och tillsammans med gynekologen Karin Siwe fungerar hon som instruktör för de blivande läkarna. Många kvinnor upplever att en gynundersökning är en utsatt situation, säger Karin Sandborg. Jag berättar för studenterna hur de ska bete sig i den situationen. Jag kan min kropp och kan få dem att förstå hur de ska utföra undersökningen. Karin Siwe är överläkare på kvinnokliniken och ansvarig för utbildningsinslaget. Hon menar att det är viktigt att de blivande läkarna funderar över sin egen inställning till gynekologiska undersökningar för att kunna möta kvinnor på ett professionellt sätt. Många tror att alla kvinnor tycker att det är obehagligt att gå till gynekologen, säger hon. Men alla kvinnor tycker inte det. Om en kvinna är frisk 14 HÄLSOTECKEN NR Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson

15 Ett av målen är att de blivande läkarna ska lära sig var livmodern sitter och hur de utför en undersökning på rätt sätt. Att arbeta som proffspatient är ett sätt för Karin Sandborg att hjälpa andra kvinnor genom att göra läkarstudenterna trygga i sin situation. ska en gynundersökning inte på något sätt göra ont. Två gånger under utbildningen får läkarstudenterna möjlighet att göra gynekologiska undersökningar på proffspatienter. Vid varje utbildningstillfälle arbetar två proffspatienter i var sitt undersökningsrum. De blivande läkarna får möjlighet att träna på undersökningen, medan patienten och en erfaren gynekolog fungerar som handledare. Christofer Sahin, som går termin 11 på läkarlinjen, tycker att det är mycket värdefullt. Unikt tillfälle Det är ett unikt tillfälle att få feedback av en patient som kan mer än en själv, säger han. Att ha genomfört undersökningen tillsammans med en proffspatient ger mig en trygghet den dagen jag möter en riktig patient, en grund att stå på som jag inte kan få på något annat sätt. Om jag till exempel jobbar på en vårdcentral känns det tryggt att veta att jag kan göra en undersökning om det behövs och att jag vet att det blir bra gjort ur både min och patientens synvinkel. Ingen vill avstå från en viktig undersökning bara för att man känner sig osäker. Hjälper andra kvinnor För Karin Sandborg är det självklart att arbeta som proffspatient, inte minst för andra kvinnors skull. Jag känner att jag hjälper andra kvinnor. Studenterna får undersöka en frisk kvinna som vet hur det ska kännas och kan tala om för dem vad som är rätt, i stället för att deras första undersökning blir på en kvinna som kanske är sjuk och har ont. Som proffspatient har jag lärt känna min kropp. Det har gett mig bättre självkänsla och en möjlighet att påverka. Jag vill att så många läkarstudenter som möjligt ska känna sig trygga i sin situation så att det blir en bra undersökning för den kvinna som söker hjälp. Läkarstudenten Christofer Sahin ser undersökningen med en proffspatient som ett unikt tillfälle att få feedback av en kunnig patient. FAKTA Är du intresserad? Verksamheten är i ständigt behov av att rekrytera nya proffspatienter. Vill du veta mer? Mejla Karin Siwe på adressen HÄLSOTECKEN NR

16 FORSKNING: ALLERGI Ny studie ger hopp åt allergiker Förr brukade Mikaela Nilsson tillbringa stora delar av perioden april till augusti inomhus, oftast sovande. I dag kan hon njuta av både blommor och gräsklippning. Mikaela är en av 70 pollen allergiker som deltar i en forskningsstudie om allergivaccination vid Allergicentrum i Region Östergötland. OMKRING 25 PROCENT av den vuxna befolkningen i Sverige lider av björkoch gräsallergi. De allra flesta klarar sig bra med allergitabletter och spray. Men för en liten andel allergiker är besvären så svåra att det påverkar en stor del av deras liv och inga mediciner hjälper. Mikaela var en av dem. Jag fasade för våren och sommaren, säger hon. För mig var det omöjligt att ligga i gräset eller äta lunch ute. Jag höll mig mest inomhus och sov. Allergin och medicinerna gjorde mig så otroligt trött. Bygger upp immunförsvaret Allergivaccination kan vara räddningen för allergiker som har så stora problem som Mikaela och inte blir hjälpta av medicin. Under tre till fem års tid får man 50 till 60 sprutor med allergen för att bygga upp immunförsvaret. I dag kan Mikaela Nilsson njuta av våren, trots sin allergi. Hon har fått prova en ny metod för allergivaccination i en forskningsstudie vid Allergicentrum i Region Östergötland. De flesta blir betydligt bättre, men det kräver mycket tid och resurser från både patienten och sjukvården, säger Lennart Nilsson, läkare vid Allergicentrum i Region Östergötland. I vår forskningsstudie undersöker vi en metod där vi ger tre sprutor med en månads mellanrum och där behandlingen har full effekt från början. 16 HÄLSOTECKEN NR Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson och Maria Ahlbeck

17 Med den nya metoden sprutar Lars Ahlbeck och de andra läkarna allergenet direkt i lymfkörteln. Patienterna får tre sprutor under tre månader i stället för sprutor under flera års tid. Lennart Nilsson leder forskningsstudien där ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi ingår. Mikaela kom till Allergicentrum via en läkare på sin vårdcentral och fick frågan om hon ville vara med i den nya forskningsstudien. Hon tvekade aldrig. Jag hade gärna tagit den andra behandlingen också, säger Mikaela, men det här lät jättebra. Särskilt eftersom jag är spruträdd. Tre sprutor i stället för 50 Det Lennart Nilsson och hans kolleger på Allergicentrum undersöker, är om allergenet kan sprutas in i lymfkörtlarna i stället för under huden, som sker i dag. Allergivaccination handlar om att lära immunsystemet att tåla det man har varit allergisk mot, förklarar Lars Ahlbeck, en annan av forskarna i teamet. Den programmeringen sker i lymfkörtlarna. Genom att spruta in allergenet i lymfkörteln, istället för under huden, går vi direkt på källan. Då behövs det bara tre injektioner och en tusendel av dosen. För Mikaela Nilsson innebar allergivaccinationen ett nytt liv. Hon fick sin första spruta i februari för två år sedan och när pollensäsongen kom kunde Mikaela fortsätta att leva sitt liv, i stort sett som under vintern. Det var en otrolig skillnad, säger hon. Jag minns särskilt en dag när jag och min kille skulle gå och hämta hans bil. Blommor och blad höll på att slå ut och jag insåg plötsligt att det var rätt fint. Jag förstod vad alla längtade efter. För mig hade våren bara varit jobbig, en förberedelse på att gå i ide. Jag kan fortfarande känna av allergin ibland, men om jag tar en tablett mår jag bra. Fortfarande kan jag instinktivt känna att jag inte vill gå ut när jag ser vårsolen. Men sedan kommer jag på att jag kan gå ut jag också. FAKTA Mer om studien Ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi ingår i studien. Projektet kommer att följa upp dem under tre år för att studera symtom, medicinering och livskvalitet under björk- och gräspollensäsongerna HÄLSOTECKEN NR

18 Ungdomars hälsa och livsstil kartlagd De flesta ungdomar som har svarat på enkäten mår bra, har vänner och fungerande relationer. De flesta mår bra, har vänner och trivs med livet. Men på gymnasiet får allt fler stressrelaterade besvär som värk, oro och sömnproblem. Det visar en ny enkät om ungdomars hälsa och livsstil. HUR SER UNGDOMAR på sin hälsa och livsstil? För att ta reda på det genomförde Region Östergötland tillsammans med länsstyrelsen och länets kommuner i höstas webbenkäten Om mig bland elever i grundskolans år 8 och gymnasieskolans år 2. Syftet är att göra ungdomar delaktiga och ge en verklighetsnära bild av deras hälsa och livsstil, säger Emma Hjälte, Region Östergötlands samordnare för Om mig. De flesta mår bra Enkäten är tänkt att genomföras tre år i rad och baseras på fokusgruppsintervjuer med ungdomar. Frågorna handlar om vänner och familj, hälsa och livsstil, alkohol och tobak, skola och fritid och livet och framtiden. En som varit med och förberett enkäten är Emil Isaksson Torgilsman, som bor i Söderköping och går i nian. Vi ville hitta frågor som kändes relevanta för alla och ett effektivt sätt att visa ungdomars åsikter, säger han. Närmare ungdomar, eller 73 procent av de tillfrågade, har svarat. De allra flesta uppger att de mår bra, har vänner och fungerande relationer. Generellt uppger killar att de mår bättre än tjejer i både grund- och gymnasieskolan, men båda upplever en försämrad hälsa i gymnasiet. Mellan 13 och 19 procent av tjejerna har dagligen ont i huvud, nacke och axlar och nästan en fjärdedel upplever dagligen oro eller ångest. Tjejer uppger oftare negativa känslor som stress, oro och ledsamhet och har sämre självförtroende än killar. Praktisk nytta En del av resultaten förvånade mig. Exempelvis var det fler killar än vad jag trodde som kände sig stressade av skönhetsidealen, berättar Emil Isaksson Torgilsman. Hans förhoppning är att enkätresultaten ska få praktisk nytta. Jag hoppas att man ska hitta nya sätt att hjälpa ungdomar som har problem. Det kan vara den som det syns minst på som har störst behov av hjälp. Emma Hjälte, samordnare för Om mig i Region Östergötland. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD Emil Isaksson Torgilsman går i nian och har varit med och förberett enkäten. TORBJÖRN HOLMQVIST (S): Om mig är ett mycket värdefullt underlag i det fortsatta folkhälsoarbetet, inte minst visar undersökningen att vi har mycket kvar att göra när det gäller unga kvinnors psykiska hälsa. Att så många unga tjejer lider av oro, stress och ångest måste mötas med aktiva åtgärder. Resultatet kommer att leda till en fortsatt dialog och förbättringsarbete i samarbete med länets kommuner. 18 HÄLSOTECKEN NR Text: Bodil Knuthammar Foto: Shutterstock Porträttbilder: Christian Nordén, arkiv och privat

19 Korsordet # HJÄLP ARK SOM PART VARA MED MÄRKER VÅG- SPEL SÅG TILL PÅ- HITTIGA ILL- VILLIGA TAJT MAGER VASSA PÅ KATT KNÄPP TÖS KAN SLINGRA SIG FIXAR BLÅS- VÄDER KÅRE SÄTTA FÅR SAKER GJORDA LUKTAR SOM EN DYSTERT SPETS FÄRGAD SYFTA PÅ SYNDIGA GRIPA FINSK STAD MÅNGA FRÅN GB UTÖKA VIKTIGA TITT SOM TÄTT DEN OM- GES AV VATTEN PÅSTOD IRRI- TATION ALI I SAGA URÅLDRIGA HUR SA? FÅNGAS FISK I LOCKA SYSTER DRICKER JAPAN? SÅDANT STUVAS PRYDER ROS I AMIN FÖDA UPP DJUR NÄRA IRAN FINT I NAMN? HAVS- FÅGEL STYRA BILEN KANTON I SCHWEIZ VÅRDAR MILNE SOM SKREV BÖNE- ORD SOM INUTI TUNT BUGGAR DÖLJER NUNA FOGLIG HAFT SOM NAMN VERKA TRÖT ROS I KLADD I SÅR GAV DÄR SER MAN! HAR HAK- SKÄGG TENN ÄRLIGT LIGGER JUMBO I FLERA I EN FILM DJUR I NORR BETE FIN SLÄKT HÅLLA LÅDA AV- SKILT FYLLER ARTIST GÅR HÄR TILL DEN GNAGER TJATA DAM I FIRMAN SOM DET HÄR KRAFT- LÖS DEN HAR ORV SNÄLL INFRA- RÖD RADIUM HAR IHOP SLÅR BLOMMA EPOK BRUKAR BRUK GETT FÖDA TILL BARN BILDAR KÖANDE LÄR LIPSILL AL FAKIR DIADEM HAFT SOM SIN EN FUL SÅDAN ÄR OPÅ- LITLIG GÅR PÅ HELIGT LÖFTE Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 4 juni 2015 till: Hälsotecken, Region Östergötland, Linköping. Namn: Adress: Postadress: GRATTIS VINNARNA I KORSORDET # :A PRIS: RYGGSÄCK Ronald Karlsson, Norrköping. 2:A PRIS: BADLAKAN Monica Åhlgren, Linköping. 3 4:E PRIS: TERMOSMUGG 5 8:E PRIS: PARAPLY Inga-Britt Åstrand, Motala. Åke Wasteson, Linköping. Ingemar Evertsson, Linköping. Annelie Gustafsson, Finspång. Kerstin Magnusson, Norrköping. Anna-Maj Gustafsson, Linköping. Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR

20 RÅD från TOPP till TÅ... Lindra klåda efter brännässlor Brännässlan bränner med små luddiga hår som finns på hela växten. Om du blir bränd av en brännässla frisätts ett ämne i kroppen som gör att det bildas nässelutslag som kliar och svider. Flera orsaker till irriterade ögon Irriterade eller röda ögon kan ha olika orsaker. Ögonen kan bli irriterade av rök, simbassängsklor, kontaktlinser eller smink. Besvären kan också bero på att ögonen är torra, att du är allergisk eller att du har fått en infektion. Vad kan jag göra själv? Om ögat är rött och irriterat kan du skölja det med vatten. Om vattnet gör att ögat svider kan du prova med koksaltlösning. Du kan göra egen koksaltlösning genom att blanda en milliliter salt i en deciliter kokande vatten som sedan får svalna. Du kan också köpa koksaltdroppar på ett apotek. Om ögat är kladdigt eller har klistrats igen kan du tvätta med ljummet vatten med en bomullstuss. Tvätta från den yttre ögonvrån mot den inre. Vad kan jag göra själv? När du har blivit bränd av brännässlor kan du försöka lindra klådan och svedan genom att skölja utslagen under kallt rinnande vatten i några minuter. Efter det kan du stryka på kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain, som du köper på ett apotek. Du ska inte använda Xylocain på barn under 18 månader utan att först rådgöra med en läkare eller med barnavårdscentralen (BVC). Om utslagen kliar och svider mycket kan du stryka på receptfri hydrokortisonkräm som du också köper på ett apotek. Barn under två år ska endast behandlas med hydrokortisonkräm efter läkares ordination eller efter kontakt med BVC. Källa: 1177 Vårdguiden Ibland kan ögat irriteras av en infektion i en talgkörtel på ögonlockskanten, en vagel. Badda vageln med en bomullstuss eller kompress fuktad med vatten. En ögoninfektion kan lätt spridas till det andra ögat eller till andra personer. Undvik därför att gnida dig i ögonen och var noga med att tvätta händerna. Om du har kontaktlinser kan det hjälpa att använda glasögon i några dagar. Om det skaver, svider eller kliar i ögonen kan de vara torra. Ögonen blir torrare med åldern och kan även bli torra av vissa läkemedel. Om du sitter länge framför datorn, arbetar i dåligt ljus eller vistas i torr, rökig eller dammig luft kan du också få torra ögon. Då kan du droppa tårersättningsmedel, som du köper på ett apotek, i ögonen. När ska jag söka vård? Kontakta vårdcentralen om du har behandlat dig själv i en vecka utan att bli bättre. Det bör du också göra om ögat är varigt och inte har blivit bättre inom tre, fyra dagar eller om du har fått in något skräp i ögat som du inte kan skölja bort. Kontakta din optiker om du använder linser och ögat är mycket irriterat. Källa: 1177 Vårdguiden 20 HÄLSOTECKEN NR

21 Här får du råd om vad du själv kan göra för att förebygga, lindra och bota lättare besvär. Kontakta oss gärna om du vill föreslå någon enklare åkomma som du vill veta mer om. FRISKT FRÅGAT! VAD GÖR DU FÖR ATT INTE BLI STRESSAD? Värme bra vid näckspärr Nackspärr innebär att du plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och du blir stel i nacken. Det går ofta över av sig själv inom ett par dagar eller en vecka. Krampen och smärtan gör att det blir svårt att röra på huvudet. Vanligtvis är det svårare åt ena hållet och när du försöker vrida på huvudet kan det göra mycket ont. Ofta börjar besvären i samband med att du har gjort en häftig rörelse med huvudet eller att du har sovit i en obekväm ställning. CHRISTINA KNUDSEN, NORRKÖPING: Jag försöker att koppla av genom att ta promenader. Jag går också på musiksim på Centralbadet. De släcker ner i simhallen, spelar lugn musik och det är lugn och ro runt omkring. ANASTASSIOS KAKANELIS, BOXHOLM: - Det är inte lätt, men jag försöker slappna av. Det gör jag genom att promenera och lyssna på musik. Vad kan jag göra själv? Värme kan ofta minska värken. Du kan linda en halsduk runt halsen eller använda en värmedyna. Det finns också särskilda vete- eller kornkuddar som du värmer i mikron. En varm dusch eller ett varmt bad kan även lindra smärtan. Det är bra att röra på sig för då ökar blodcirkulationen, vilket påverkar hela kroppen positivt och läkningen går fortare. Försök att undvika rörelser som gör ont, men annars kan du fortsätta att göra det du brukar göra. För att lindra smärtan kan du också ta receptfria smärtstillande medel som till exempel Alvedon eller Ipren. Om du får nackspärr ofta kan du försöka förebygga problemen. Det är bra att motionera, stå och sitta i rätt ställning när du arbetar och att använda en bra säng och kudde. När ska jag söka vård? Du bör kontakta vårdcentralen om du inte har blivit bättre inom en vecka. Om du i samband med smärtor i nacken blir svag och får domningar i ena armen eller handen, bör du kontakta vården så fort som möjligt. Det ska du också göra om du har mycket kraftiga smärtor eller om du är stel i nacken och samtidigt har feber och känner dig allmänpåverkad. Källa: 1177 Vårdguiden CHRISTIAN YTTERSTRÖM, LJUSFALLSHAMMAR: Tv-spel får mig att slappna av för då måste jag koncentrera mig på det och kan inte tänka på något annat samtidigt. Jag pratar också mycket med min sambo. LOTTA FORSBERG, MOTALA: - Jag försöker att sova ordentligt. Det tycker jag är bra, men jag stressar inte särskilt mycket. HÄLSOTECKEN NR

22 HALLÅ DÄR... CHRISTOFFER BERNSKÖLD (S) Namn: Christoffer Bernsköld. Ålder: 31. Uppdrag: Regionråd, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden och ledamot i regionfullmäktige. Antal år i politiken: Gick med i SSU som 14-åring. Blev förtroendevald för 13 år sedan, då i kommunpolitiken i Norrköping. Förtroendevald i landstinget (numera Region Östergötland) sedan Att fortsätta utveckla primärvården och att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa i Östergötland. Det ser Christoffer Bernsköld (S), ny ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, som de vikti gaste frågorna för nämnden under mandatperioden. VAD GÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN? Vi försöker att fånga upp och styra hälso- och sjukvården utifrån de behov som medborgarna och patienterna har. Det handlar om att prioritera områden där behoven är störst. För att identifiera behoven använder vi statistik och har brukardialogberedningar där vi träffar patienter och anhöriga och frågar dem om hur de upplever vården. När vi har beslutat om prioriteringar beställer vi hälso- och sjukvård och skriver avtal med vårdgivare i Region Östergötland eller med privata vårdgivare. HUR SER DU PÅ DIN ROLL SOM NY ORDFÖRANDE? Jag tycker att det är mycket viktigt att se till att vi alltid har fokus på befolkningen och patienterna. Den nya majoriteten har en gemensam inriktning som vi arbetar utifrån. För mig är det också viktigt att ha en bred diskussion med alla partier. VILKA ÄR NÄMNDENS VIKTIGASTE FRÅGOR? Folkhälsan och fortsatt utveckling av primärvården. Vi ser att det finns skillnader i hälsa i länet och vi måste skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Fokus på befolkningen och patienterna För att vårdcentralerna ska fungera ännu bättre behöver vi öka tillgången på läkare och arbeta för att patienterna ska känna mer delaktighet. VILKA KONKRETA INSATSER KAN NÄMNDEN GÖRA? Vi kan styra mer resurser till vårdcentraler i områden där ohälsan är hög. Vi kan stärka det hälsofrämjande arbetet och ställa krav på att lyfta hälsan i vårdmötet. Individen har ett eget ansvar för sin hälsa men vården ska ge stöd och hjälp, som till exempel rökavvänjning. Det är viktigt att vi styr resurserna så att vi kan ge tidiga insatser för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdomar. För att utveckla primärvården och öka tillgängligheten kan vi också satsa på att utbilda fler läkare och sjuksköterskor som kan arbeta där. 22 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Arkiv

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen sid 1/6. (Detta förmulär är endast till för besöket och kommer ej att sparas.) Efter- och förnamn Personnummer Vikt (ca) Längd A Yrke, sysselsättning

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer