Avfallsplan för Huddinge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avfallsplan för Huddinge kommun"

Transkript

1 1 Avfallsplan för Huddinge kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 2 Avfallsplan Sida 1 Vision 3 2 Avgränsningar och styrmedel Lagar Gällande renhållningslagstiftning Nationella avfallsmål Miljöbalken Rivningsplan enligt plan- och bygglagen Deponiskatt Hantering av kyl- och frysskåp Renhållningsförordning Förordning om batterier Producentansvar Producentansvar för förpackningar Producentansvar för returpapper Producentansvar för däck Producentansvar för bilar Frivilligt producentansvar i byggsektorn Förslag på producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Andra styrmedel EUs arbete på avfallsområdet Kommunala beslut Kommunens ansvar Huddinges lokala Agenda Kommunens mål för avfallshanteringen Övergripande mål Konkreta mål och åtgärder 23 4 Handlingsplan Hushållsavfall Hushållens farliga avfall Säck- och kärlsopor Metall & restavfall Förpackningar och returpapper Komposterbart och brännbart avfall Grovsopor Framtida måluppfyllelse och den påverkan det ger på avfallshanteringen Restaurang- och storköksavfall Park- och trädgårdsavfall Bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor Avfall från energiutvinning Avfall från behandling av avloppsvatten Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Slam från slutna tankar och slamavskiljare Latrin Handels- och industriavfall Branschspecifikt avfall Ej branschspecifikt avfall 58

3 3 4.8 Farligt avfall Utvärdering av hur förändringar i avfallshanteringen påverkat miljö och omgivning Metall & restavfallssortering Inlämning och sortering av grovavfall vid återvinningscentraler dagars hämtning Producentansvar Kärlhämtning Ökad källsortering och ökad återvinning av komposterbart och brännbart avfall Kostnader Gamla deponier 67

4 4 1.En vision om det framtida samhället i Huddinge Huddinge kommuns vision är att återskapa ett ekologiskt uthålligt samhälle. Ett samhälle som fungerar enligt kretsloppsprincipen. Där det finns en utvecklad livskvalitet och där den ekologiska balansen är återställd. Ett Huddinge i ekologisk balans, tar inte ut mer naturresurser än vad som skapas på nytt av naturen. Där är utsläppen till luft och vatten liksom de synliga soporna från hushåll och företag, inte större än vad som kan tas om hand, återanvändas, återvinnas och brytas ned i naturen. Det kemiska jordbruket har ersatts av ett uthålligt jordbruk, där bonden ställt om till ekologiska principer för odling. Kemiska bekämpningsmedel har ersatts med biologiska. Handelsgödsel har ersatts fullt ut med näring från rötning av organiskt material från hushållen. Biogas har blivit ett viktigt bränsle för uppvärmning och transporter. Samhället har utvecklat en mångfald och flexibilitet när det gäller att ta hand om och återvinna näringsämnen och material från samhället och leda in dem i hållbara kretslopp. Faktor 10, en minskning av vår resursförbrukning till en tiondel av dagens förbrukning, är inte längre en hypotes, utan verklig i stort sett inom alla samhällsområden. Ett högre medvetande och en högre kompetens om miljö och liv har utvecklats bland invånarna i Huddinge. Detta har påskyndat utvecklingen i riktning mot ett uthålligt samhälle. Det finns också ett kunnande och en motivation bland invånarna som håller i gång processen och säkerställer en fortsatt positiv samhällsutveckling.

5 5 2 Avgränsningar och styrmedel 2.1 Lagar Gällande renhållningslagstiftning Avfallshanteringen styrs av den samlade renhållningslagstiftningen, kompletterad med bland annat kommunens lokala föreskrifter. Dessutom förekommer andra typer av styrmedel, såsom ekonomiska och informativa. De viktigaste lagar och förordningar för avfallshanteringen i Huddinge kommun som äger tillämpning 1999 är: Lagar: Miljöbalken (SFS 1998:808) Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Förordningar: Renhållningsförordning (SFS 1998:902) Förordning (SFS 1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (SFS 1996:971)om farligt avfall Förordning (SFS 1997:645) om batterier Förordning (SFS 1994:1205)om producentansvar för returpapper Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordning (SFS 1998:944) om förbud mm i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Förordning (SFS 1994:1236) om producentansvar för däck Förordning (SFS 1997:788)om producentansvar för bilar Lokala föreskrifter: Renhållningsordning för Huddinge kommun Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Huddinge kommun Tidigare hade kommunerna ansvar för bortforslingen av allt avfall från hushållen och för bortforslingen av farligt avfall från företag. Förändringar har dock införts beträffande förpackningar och returpapper samt farligt avfall. Författningsändringarna har lett till ett ökat ansvar för producenterna och ett minskat ansvar för kommunerna. Följande gäller: Från den 1 oktober 1994 har kommunerna ej längre ansvar för de avfallstyper som faller under så kallat producentansvar såsom förpackningar, däck och returpapper. Från den 1 januari 1995 är det kommunala transportansvaret för farligt avfall från yrkesmässig verksamhet upphävt (SFS 1994:1130). Kommunerna kan dock, med stöd av renhållningsförordningen (SFS 1998:902), besluta att behålla transportmonopolet för detta avfall. Huddinge kommunen har valt att inte ha något kommunalt transportansvar. Ansvaret för det farliga avfall som hushållen lämnar in på återvinningscentraler och miljöstationer ligger kvar på kommunerna.

6 6 Från den 1 januari 1995 har kommunerna ansvar för omhändertagande av kylmöbler. Bortforsling får, enligt 9 renhållningsförordningen (SFS 1998:902), endast ske i kommunens försorg. Kommunerna har lagstadgad skyldighet att utarbeta och antaga avfallsplaner omfattande alla avfallsslag i kommunen och att bedriva tillsyn på avfallsområdet. Efter 1 januari 1996 skall planerna lämnas till länsstyrelsen som skall sammanfatta planerna i länet och rapportera om läget till Naturvårdsverket. År 1988 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att göra regionala miljöanalyser. Dessa fick stort genomslag och Naturvårdsverket tog därför tillsammans med Boverket fram en Strategi för regional miljö (STRAM). Någon formell skyldighet för länsstyrelserna att utarbeta en regional miljöanalys finns inte, men de flesta länsstyrelser har gjort detta. I de regionala miljöanalyserna, till exempel den för Stockholms län, är avfallsfrågorna en viktig del Nationella avfallsmål Riksdagens övergripande mål inom avfallsområdet är att: avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen skall minimeras främst genom åtgärder i produktionsledet, avfallets mängd skall minimeras genom åtgärder i både produktions och konsumtionsledet, avfall som uppkommer skall återanvändas eller återvinnas i största möjliga utsträckning, mycket hårda miljökrav ska ställas på omhändertagande av avfall som inte kan återvinnas Miljöbalken Den 1 januari 1999 trädde den nya miljöbalken med förordningar i kraft. Syftet med miljöbalken är att samordna miljöskyddslagstiftningen för att göra den mer överskådlig och att införa samma grundregler för användning av mark och skydd för miljön, oberoende av vilken typ av verksamhet eller åtgärd som utförs. I och med att miljöbalken trädde i kraft upphörde renhållningslagen att gälla. De bestämmelser som rör avfallshanteringen finns nu i kapitel 15 i miljöbalken. Huvuddragen i miljöbalken: Femton av de viktigaste lagarna, bland annat renhållningslagen, hälsoskyddslagen, naturresurslagen, miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter, samlas i en gemensam balk i lagboken och ersätter dagens lagstiftning med olika krav och straff för samma verksamhet. En definition av avfall som överensstämmer med den definition som gäller inom EU införs i balken. Reglerna om producentansvar utökas i balken med möjlighet att kräva information om vilka ämnen och material som ingår i en vara som omfattas av producentansvar.

7 7 Regionala miljödomstolar ersätter vattendomstolarna och koncessionsnämnden. Dess beslut kan överklagas till miljööverdomstolen, som inrättas under Svea Hovrätt i Stockholm. Bestämmelser om miljökvalitetsnormer införs i miljöbalken. Regeringen får för att skydda människors hälsa eller miljön föreskriva om sådana normer. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet på mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet. Normerna får avse bland annat högsta eller lägsta förekomst i naturen av kemiska produkter eller biotekniska organismer som inte får överskridas eller underskridas efter en viss tidpunkt. Myndigheter och kommuner skall se till att miljökvalitetsnormer som har meddelats uppfylls när de planerar och planlägger, prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. Miljöorganisationer som bedrivit verksamhet tre år och med minst medlemmar får överklaga miljöbeslut. Ansvaret för att ta hand om förorenade områden utökas och dagens obligatoriska miljöskadeförsäkring kompletteras med en saneringsförsäkring Rivningsplan enligt plan- och bygglagen Kommunerna kan sedan den 1 januari 1996 ställa krav på så kallad selektiv rivning och kontroll på återvinning av rivningsavfallet efter ändringar i Plan- och bygglagen (PBL). I Huddinge är det byggnadsnämnden som beviljar rivningslov och godkänner rivningsplaner. Ändringen i PBL innebär bl a att en rivningsanmälan (och normalt en rivningsplan) krävs för rivning av byggnad eller del av byggnad, även om rivningslov ej erfordras. När rivningsplan krävs får arbetet inte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt planen. Det förekommer två typer av rivning: 1) Rivning av byggnader (när byggnader rivs helt eller delvis). Enligt PBL ställs krav på selektering av rivningsmaterialet i samband med rivning av byggnader och delar av byggnad. 2) Rivning i byggnader (när byggnadsmaterial och installationer rivs ut ur byggnader). Även vid rivning inom byggnader i samband med ändring av planlösning, installationer etcetera kan vissa krav ställas på selektering av rivningsmaterialet enligt Boverkets Byggregler. Här kan endast krav ställas på begränsad selektering. En del byggföretag sorterar byggavfall enligt egen miljöpolicy och då är den mer omfattande än de statliga föreskrifternas krav. Rivningsplanen ska visa hur rivningsmaterialet kommer att hanteras samt hur miljöfarliga och miljöskadliga material tas om hand. Rivningen skall utföras så att olika material kan omhändertas var för sig. I en rivningsplan skall normalt redovisas: inventering av byggnaden, bland annat förekomsten av miljö- och hälsofarligt material, ohyra, virkesförstörande insekter eller hussvamp i förekommande fall vilka byggnadsdelar som ska återanvändas hur rivningsmaterialet kommer att sorteras och återvinnas var för sig

8 8 hur miljöfarligt och miljöskadligt material tas om hand och utrotningsmetod då bekämpning av ohyra fordras hur rivningsarbetet ska utföras risker och skyddsåtgärder transport- och arbetsorganisation Deponiskatt Den 13 april lämnade regeringen sin proposition 1998/99:84 Lag om skatt på avfall till riksdagen. Propositionen innehåller ett förslag till beskattning av avfall som deponeras. Avsikten är att skapa ett ekonomiskt incitament för aktörerna i branschen att utveckla alternativa behandlingsformer och undvika deponering. Planerat ikraftträdande för deponiskatten är den 1 januari år Huvuddragen i deponiskatteutredningen: Utredningen omfattar alla avfallsslag. Vissa avfallslag kommer dock att undantas från skatt. Anläggningar som undantas från skatt är dels de som deponerar mindre än 50 ton/år, dels anläggningar som endast tar emot rena naturmaterial (gråberg, jord, sten etc). Skatten kommer att vara utformad som en så kallad nettodeponiskatt, det vill säga allt avfall som tas om hand på en deponeringsanläggning blir skattepliktigt och avdrag får göras för det avfall som inom en viss tidsrymd förs ut från anläggningen. Skattenivå: 250 kr/ton avfall som tillförs deponin Hantering av kyl- och frysskåp Från och med den 1 januari 1995 gäller att allt avfall som utgörs av kasserade kylmöbler ska hanteras på sådant sätt att utsläpp till luft av CFC och HCFC inte sker. Lagändringen innebär att kommunerna från årsskiftet 1995 har totalansvaret för hela hanteringskedjan när det gäller kylmöbler; insamling, mellanlagring, transporter, destruktion och återvinning av CFC och HCFC. Det betyder att avfallslämnaren själv inte får transportera kasserade kylmöbler, utan dessa skall hämtas av kommunens avfallsentreprenör. Det finns ett flertal lagar och förordningar som reglerar hanteringen av CFC och HCFC Renhållningsförordning Renhållningsförordningen (SFS 1998:902) ersatte den tidigare renhållningsförordningen (SFS 1990:984) den 1 januari Renhållningsförordningen (SFS 1998:902) innehåller bland annat: Definition av avfall. Hantering och bortskaffande av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter. Detta avfall får deponeras, förbrännas eller fragmenteras endast efter godkänd förbehandling. Denna del av förordningen har ännu ej trätt i kraft, utan börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Bortskaffande av brännbart och organiskt avfall. Från och med den 1 januari år 2002 skall brännbart avfall förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall, utsorterat brännbart

9 9 avfall får inte heller deponeras. Från och med den 1 januari år 2005 får inte organiskt avfall deponeras. Tillstånds- och anmälningsplikt för transport och hantering av avfall Förordning om batterier Förordningen (SFS 1997:645) om batterier trädde i kraft den 1 januari Syftet med denna förordningen är att förhindra utsläpp i miljön av kadmium, kvicksilver och bly från batterier. Från och med 1 januari 1998 ska alla kasserade batterier samlas in. Kommunerna har fått ansvaret för att samla in, sortera och transportera bort alla batterier. Batterier kan även lämnas in hos vissa återförsäljare, som sedan lämnar dem vidare till kommunens insamlingssystem. Detta är i så fall ett frivilligt åtagande från återförsäljarens sida. Återförsäljare som saluför apparater med inbyggda miljöfarliga batterier är dock skyldiga att ta emot dessa då de tjänat ut. Kasserade apparater med inbyggda miljöfarliga batterier kan även lämnas in via kommunens insamlingssystem. I 13 förordning om batterier (SFS 1997:645) ges kommunerna möjlighet att föreskriva att miljöfarliga batterier ska vara demonterade från apparater med inbyggda batterier innan de lämnas till avfallsentreprenören. Detta kan föreskrivas genom en ändring i renhållningsordningen. Ur de insamlade batterierna ska de miljöfarliga batterierna sorteras ut och transporteras till särskilda anläggningar för bortskaffande eller återvinning av kvicksilver, kadmium och bly. Den avgift som producenterna betalar till batteriinsamlingen ska täcka kostnaderna för informationsspridning, sortering och bortskaffande/återvinning av miljöfarliga batterier. Kostnaderna för insamling och transport får kommunerna stå för. Undantagna från det kommunala insamlingsansvaret är kasserade blybatterier med en vikt över tre kilogram, till exempel bilbatterier. Dessa är återförsäljarna skyldiga ta emot och transportera till anläggning för återvinning eller bortskaffande Producentansvar År 1999 finns fyra gällande förordningar om producentansvar: - Förordning (SFS 1994:1205) om producentansvar för returpapper - Förordning (SFS 1994:1236) om producentansvar för däck - Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar - Förordning (SFS 1997:788) om producentansvar för bilar De två förstnämnda förordningarna trädde i kraft den 1 oktober Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar trädde i kraft 1 juni 1997 och ersatte då förordningen (SFS 1994:1235) om producentansvar för förpackningar, som trädde i kraft den 1 oktober Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för bilar trädde i kraft den 1 januari 1998.

10 10 Med producentansvar avses att producenterna, dvs de som tillverkar, importerar eller försäljer en vara eller en förpackning, har ett ansvar för att ta hand om dessa när de tjänat ut. Det långsiktiga syftet med producentansvar är att det ska leda till en mer miljöanpassad produktutveckling, materialcykler i samhället, bättre användning av restprodukter och minimal deponering Producentansvar för förpackningar Producenterna hade i den föregående förordningen, förordning (SFS 1994:1235) om producentansvar för förpackningar, kravet på sig att agera så att de senast den 1 januari 1997 hade nått de återvinningsnivåer som regeringen bestämt. Naturvårdsverket har utvärderat hur återvinningsmålen klarades fram till 1 januari 1997 (Rapport 4748 Har producenterna nått målen?): Förpackningsslag Återanvändning eller materialutnyttjande, exklusive biologisk behandling, i viktprocent krav 1 jan 1997 resultat Förpackningar av aluminium, dock inte dryckesförpackningar 50 % 19 % Förpackningar av papp, papper och kartong 30 % 45 % Förpackningar av wellpapp 65 % 81 % Förpackningar av plast, dock inte dryckesförpackningar av PET 30 % mer än 30 % Förpackningar av stålplåt 50 % 54 % Returförpackningar av glas för öl och läsk fyllda i Sverige 95 % återanvändning 98 % Returförpackningar av glas för vin och sprit fyllda i Sverige 90 % återanvändning 80 % Övriga förpackningar av glas 70 % 72 % Dryckesförpackningar av aluminium 90 % 92 % Dryckesförpackningar av PET 90 % återanvändning 90 % materialåtervinning 97 % 77 % I förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar ställs nya återvinningskrav på producenterna. Producenterna skall se till att förpackningsavfall senast den 30 juni 2001 tas om hand enligt följande: Slag av förpackningsavfall Förpackningar av aluminium, dock inte dryckesförpackningar Förpackningar av papp, papper och kartong Förpackningar av wellpapp Förpackningar av plast, dock inte flaskor för konsumtionsfärdig dryck av PET Förpackningar av stålplåt Förpackningar av glas Återvinning i viktprocent 70 % materialutnyttjande 70 %, dock minst 40 % materialutnyttjande 65 % materialutnyttjande 70 %, dock minst 30 % materialutnyttjande 70 % materialutnyttjande 70 % materialutnyttjande

11 11 Dryckesförpackningar av aluminium 90 % materialutnyttjande Dryckesflaskor av PET 90 % materialutnyttjande Förpackningar av trä 70 % återvinning, dock minst 15 % materialutnyttjande Förpackningar av övriga material 30 % återvinning per material, dock minst 15 % materialutnyttjande per material För dryckesförpackningar av aluminium eller flaskor för konsumtionsfärdig dryck av PET gäller i övrigt: lagen (1982:349) om återvinning av dryckesförpackningar av aluminium lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar. Retursystem för glasflaskor av öl, läsk, vin och sprit har funnits sedan länge. Idag administreras systemen för glas, aluminium och PET av ett antal bolag: Svenska Bryggareföreningen AB (returglas för öl och läsk samt transportförpackningar i plast för dessa), Vin & Sprit AB (returglas för vin och sprit), AB Svenska Returpack (dryckesförpackningar av aluminium och PET). Retursystemet för glas för vin och sprit håller på att avvecklas sedan 1 januari 1998 på grund av att andelen returglas minskat. Producenterna för förpackningar har organiserat sig i särskilda materialbolag som administrerar insamling och återvinning. Materialbolagen är Svensk Glasåtervinning AB (engångsglas), Svensk Kartongåtervinning AB (kartong- och pappersförpackningar), RWA Returwell AB (wellpapp), Svenska Metallkretsen AB (metallförpackningar), Plastkretsen AB (plastförpackningar) och Svensk EPS Återvinning AB (EPS-plast). För att finansiera insamlingssystemet, tas avgifter ut på förpackningarna - ibland direkt hos tillverkaren, vilket är fallet för bl a wellpapp, men som huvudregel hos fyllare och importörer. Avgifterna är viktbaserade, vilket ska stimulera till en strävan att minska mängderna av materialen - tunnare glas, tunnare folier osv. I slutledet betalas avgifterna av konsumenten. Idag uppskattas kostnaden till ca 150 kr per hushåll och år. Materialbolagen för förpackningar av plast, metall, kartong och wellpapp har bildat ett särskilt dotterbolag, REPA-registret, som administrerar avgifter. Materialbolaget för glas tar in avgifter på egen hand och är därför ej anslutet REPA-registret. Materialbolagen ska inte vara vinstgivande. Avgifterna ska täcka kostnaderna för insamling och återtagning. En liten del av avgifterna för vissa materialslag avsätts till forskning på området Producentansvar för returpapper I förordning (SFS 1994:1205) om producentansvar för returpapper regleras producenters skyldighet att samla in och ta hand om returpapper. Producenterna skall se till att 75 viktprocent av de tidningar som konsumeras i Sverige senast år 2000 samlas in som returpapper för att materialåtervinnas eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt. Med returpapper avses i denna förordning avfall av tidningar. Med tidningar jämställs tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger och liknande produkter av papper. Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt för distribution inom Sverige: - tillverkar eller importerar sådant papper som tidningar trycks på, - trycker eller låter trycka tidningar,

12 12 - importerar tidningar Producentansvar för däck I förordning (SFS 1994:1236) om producentansvar för däck regleras producenternas skyldighet att på ett miljömässigt godtagbart sätt ta hand om däck som tjänat ut. Syftet är att, av alla däck som årligen återlämnas, skall - 60 % efter den 31 december 1996 och - 80 % efter den 31 december 1998 inte deponeras. Enligt materialbolaget Svensk Däckåtervinning AB, SDAB, skrotades 1996 totalt ca ton däck, varav ca ton däck samlades in. Den del av skrotdäcken som inte deponerades uppgick därmed till drygt 85%. Detta innebar att målet i förordningen om producentansvar för däck mer än väl uppfylldes. Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer däck. Med producent avses även den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer fordon och redskap som är försedda med däck Producentansvar för bilar Den 1 januari 1998 trädde förordning (SFS 1997:778) om producentansvar för bilar i kraft. Den innebär att bilproducenter är skyldiga att ta emot alla uttjänta bilar av egen tillverkning eller import för skrotning. Uttjänta bilar av egen tillverkning eller import som registrerats från och med 1 januari 1998 ska utan ersättning tas emot av bilproducenten. Producenten ska underlätta för dem som vill lämna uttjänta bilar och anvisa lämpliga ställen för mottagning av sådana bilar. För att underlätta återanvändning och återvinning ska bilproducenterna redovisa vilka material, komponenter och kemiska produkter som ingår i bilen. Producenterna ska se till att material och komponenter från bilarna återanvänds, återvinns (materialåtervinning eller i andra hand energiutvinning) eller tas om hand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Varje bilproducent skall, räknat som genomsnitt per år, uppnå följande mål för återanvändning och återvinning: - minst 85 % av bilarnas tjänstevikt senast från och med år 2002 och - minst 95 % av bilarnas tjänstevikt senast från och med år Frivilligt producentansvar i byggsektorn Våren 1994 meddelade Kretsloppsdelegationen att den enligt riktlinjerna i den så kallade kretsloppspropositionen avsåg att utforma ett producentansvar för byggvaror. För att skapa ett brett och samordnat engagemang från byggsektorns intressenter beslöt ett antal organisationer att skapa ett eget samarbetsorgan. I oktober 1994 konstituerades detta - Byggsektorns Kretsloppsråd. Byggsektorns Kretsloppsråd fick en struktur baserad på fyra grupperingar inom byggsektorn: Byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag, byggindustri och byggmaterialindustri. Arbetet i Kretsloppsrådet har lett fram till byggsektorns gemensamma

13 13 handlingsplan "Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppssamhälle - ett utvidgat producentansvar". Handlingsplanen överlämnades till kretsloppsdelegationen i december De övergripande målen med byggsektorns handlingsplan är att begränsa negativ miljöpåverkan och främja långsiktig hushållning med naturresurser. Åtagandet är förankrat inom byggsektorn genom ett omfattande remissförfarande. Byggsektorn har frivilligt åtagit sig att: öka kompetensen och kunskapsnivån i miljöfrågor och intensifiera redan påbörjade utbildningsinsatser, begränsa framtida miljöproblem genom att i tidiga skeden - vid produktutveckling, planering, och projektering - miljöanpassa byggnadsverk och byggnadsprocesser, utforma och tillhandahålla byggvarudeklarationer snarast, dock senast under 1997, i samband med revidering kretsloppsanpassa branschstandarder, avtal och dokument, som till exempel AMA, senast under 1998, identifiera farligt avfall från nybyggnad, underhåll, ändring och rivning samt källsortera detta för att avfallet skall kunna omhändertas på ett miljöriktigt sätt, källsortera restprodukter senast under 1997, bland annat för att förbättra förutsättningarna för återvinningsindustrin, se till att avfall endast lämnas till avfallslämnare godkända enligt byggsektorns regler, till år 2000 halvera byggsektorns avfallsmängd till deponi samt följa upp handlingsplanens åtagande. Byggsektorns frivilliga åtagande ligger i linje med såväl kretsloppspropositionens intentioner som med PBLs utveckling mot minskad detaljstyrning och ökat ansvar för byggherren att nå önskade resultat Förslag på producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Elektriska och elektroniska produkter innehåller många kända miljöfarliga ämnen som kadmium, kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel, bly samt klorparaffiner och många i varuproduktionen tidigare oanvända ämnen med okända effekter på hälsa och miljö. I stort sett alla elektroniska produkter innehåller kretskort. Det är den komponent i de elektriska och elektroniska produkterna som har den största mångfalden av ingående ämnen och föreningar. I följande tabell redovisas några för miljön kritiska komponenter i de elektriska och elektroniska produkterna. Komponent Kretskort Katodstrålerör Laddbara batterier Miljöproblem Nästan samtliga grundämnen förekommer exempelvis de miljöfarliga ämnena bly, brom, antimon, silver, krom, barium, kvicksilver, kadmium, beryllium. 1 kg bly per TV ger stort blytillskott till deponierna. Dessutom finns sällsynta grundämnen i ytskiktet. Står för en stor del av tillskottet av kadmium till teknosfären.

14 14 Plastkåpor Displayer Kvicksilverbatterier och kvicksilverbrytare Gamla kondensatorer Står för stora tillskott av bromerade flamskyddsmedel och antimon. Kan innehålla mycket hälso- och miljöfarliga ämnen. Ger stora mängder kvicksilver i främst de historiska produkterna. Innehåller ofta PCB i de "historiska produkterna. Förslag på producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter Förslag finns på att införa ett producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter. Producenterna, det vill säga de som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer elektr(on)iska produkter, ges enligt förslaget om producentansvar följande skyldigheter: ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter, informera om sitt ansvar, lämna upplysningar som rör produkterna och samråda med berörda kommuner om skyldigheternas fullgörande. Förslaget till förordningen innebär att en producent blir skyldig att kostnadsfritt återta en uttjänt produkt för varje såld produkt. Däremot får inte producenterna ansvar för att ta emot uttjänta produkter om inget nyförvärv görs. Producenterna skall se till att de produkter som tas emot återanvänds, återvinns eller hanteras på annat sätt som är godtagbart ur miljösynpunkt. Informations- och upplysningsplikten innebär att producenten dels ska informera om hur produkten kan lämnas in dels lämna upplysningar om innehållet i en produkt. Dessutom skall producenterna samråda med de berörda kommuner som begär det. Samrådet skall syfta till att finna ändamålsenliga sätt att samordna producenternas ansvar med kommunens renhållningsskyldighet. Sådant elektronikavfall som innehavaren vill göra sig av med utan att köpa en ny motsvarande produkt berörs inte av producentansvaret utan är en del av hushållsavfallet. Samtidigt som producentansvaret träder i kraft kommer även ett förbud mot deponering, förbränning och fragmentering av avfall som utgörs av uttjänta elektriska och elektroniska produkter och som inte behandlats av godkänd demonterare och sorterare, att införas. Detta förbud, som redan finns beslutat om i 13 renhållningsordningen (1998:902), träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Detta innebär att även kommunerna kommer att bli tvungna att utveckla ett insamlingssystem för detta avfall, parallellt med producenterna. Kommunerna kommer inte få något ansvar för att ta hand om industrins elektronikavfall. Producentansvaret föreslås träda i kraft den 1 januari Andra styrmedel Ekonomiska styrmedel Exempel på ekonomiska styrmedel kan vara subventioner och skatter, differentierade renhållningstaxor och behandlingsavgifter samt panter och retursystem. En utgångspunkt vid utformandet av ekonomiska styrmedel är principen om att förorenaren skall betala. Den principen formulerades och antogs 1972 av OECD som den så kallade Polluter Pays Principle. Tre år senare antog även EG:s ministerråd en resolution om samma princip.

15 15 För att med hjälp av ekonomiska styrmedel stimulera till en minskning av avfallsmängderna och en effektivare resursanvändning kan man antingen lägga en skatt på de råvaror som utnyttjas vid produktionen eller en skatt på avfall. Skatterna kan dessutom kombineras med subventioner av miljömässigt bra lösningar. För att kunna stimulera till en ökad återvinning av avfallet har kommunerna möjlighet att differentiera avfallstaxorna. I en majoritet av Sveriges kommuner, däribland Huddinge, används någon form av differentierade taxor. Informativa styrmedel Oavsett val av styrmedel krävs det alltid någon form av information. Kunskapen om att det finns en ny lag eller en ny skatt på området måste nå ut till den tänkta målgruppen. Information kan även användas som ett styrmedel i sig då informationen av egen kraft är tänkt att verka i en viss riktning. Informativa styrmedel kan till exempel vara informationsbroschyrer, TV-reklam, utbildning, rådgivning eller miljömärkning. Syftet bakom miljömärkning är att peka ut de produkter som är bäst ur miljösynpunkt inom en viss produktgrupp. Miljömärkningen är relativ och innebär inte någon garanti för att produkten är helt ofarlig för miljön. Företagen deltar på frivillig väg i miljömärkningssystemen. Ett exempel på miljömärkningssystem är den nordiska Svanmärkningen som i Sverige förvaltas av SIS (Standardiseringskommissionen i Sverige), andra är Naturskyddsföreningens falk och EU:s blomma. Offentlig upphandling Med en miljöanpassad upphandling menas att göra inköp där hänsynen till miljön bedöms som ett viktigt kriterium vid val av produkter. Sådana kriterier kan vara att produkten framställts med låg miljöbelastning eller att produkten är utformad så att det finns en möjlighet att återvinna den. Naturvårdsverket arbetar med förslag på riktlinjer för miljöanpassad upphandling. Miljövarudeklarationer Miljövarudeklaration är ett system som ger information om en varas miljöpåverkan under hela livscykeln och hur en vara skall tas om hand när den tjänat ut. Grundtanken är att mottagaren utifrån denna information själv skall kunna väga in miljöaspekterna vid inköp. Deklarationen kan till exempel vara ett hjälpmedel vid offentlig upphandling av varor och för industrin vid upphandling från underleverantörer. Ett internationellt standardiseringsarbete pågår för att utarbeta gemensamma principer för innehållet i miljövarudeklarationer. EMAS och ISO Från 1 januari 1995 gäller en lag (1994:1596) i Sverige om frivillig miljöstyrning och miljörevision i enlighet med EUs förordning om frivillig miljöstyrning. Företag som vill ansluta sig till EMAS måste bland annat göra en intern miljöutredning, anta en miljöpolicy och genomföra miljörevisioner. En parallell utveckling är miljöledningssystem enligt ISO Ett företag kan få sitt miljöarbete certifierat genom att uppfylla standarder för bland annat miljöstyrningssystem, miljörevision och miljömärkning.

16 16 Syftet med miljöstyrningsinstrument är att få en effektivare användning av råvaror och energi, ett minskat slöseri och en bättre avfallshantering hos företag och andra verksamheter. Miljöinvesteringar skall ske på ett mer effektivt sätt och på sikt leda till sänkta kostnader för företaget EUs arbete på avfallsområdet Genom Sveriges inträde i EU skall även EUs regelverk beträffande avfallshantering införlivas i svensk lagstiftning. Grunderna i EUs avfallspolicy är omhändertagandestegen, som anger i vilken prioritetsordning avfall skall hanteras. Principen säger att avfallsarbetet i första hand skall leda till att mängden uppkommet avfall minimeras. Det avfall som ändå uppkommer skall i första hand återanvändas eller materialåtervinnas och i andra hand förbrännas med energiutvinning. Deponering skall ses som en sista utväg i avfallshanteringen. De principer som i övrigt styr avfallshanteringen är den så kallade Polluter Pays Principle (PPP), som innebär att förorenaren alltid ska betala avfallshanteringen, självförsörjandeprincipen, som innebär att länderna var för sig ska ha kapacitet att ta hand om sitt eget avfall, och närhetsprincipen, som innebär att avfall skall tas om hand på närmast möjliga anläggning för att minska transporterna. På avfallsområdet finns en rad olika direktiv och förordningar. Här följer en kort beskrivning av de viktigaste. Ramdirektivet om avfall Det så kallade ramdirektivet om avfall (75/442/EEG ändrat genom 91/156/EEG) innehåller en rad övergripande regler för avfallshanteringen. I korthet kan sägas att ramdirektivet innehåller bestämmelser om hur hanteringen av avfall skall kunna kontrolleras och hur avfall skall tas om hand utan risk för människors hälsa och miljö. För att säkerställa en hög miljöskyddsnivå och en effektiv kontroll måste företag som tar hand om och återvinner avfall omfattas av tillståndsplikt och inspekteras. För att avfallet skall kunna övervakas, från det att det uppkommer tills det slutligen bortskaffas, bör även andra företag såsom insamlare av avfall, transportörer och avfallsmäklare omfattas av tillståndsplikt eller registreringsskyldighet och bli föremål för tillsynsåtgärder. Åtgärder skall vidtas för att minska avfallsmängderna och avfallets innehåll av skadliga ämnen. För det avfall som ändå uppkommer skall åtgärder vidtas som främjar återanvändning och återvinning. I direktivet har vissa begrepp på avfallsområdet, till exempel avfall, hantering av avfall, insamling, återvinning och bortskaffande, definierats. För att ytterligare förtydliga vad som avses med avfall utifrån ramdirektivet har en förteckning över avfall upprättats (94/3/EG). Förteckningen, som benämns Europeiska avfallskatalogen (EWC), är ett komplement till ramdirektivet där olika avfallsslag räknas upp utifrån deras ursprung. För att uppnå målen skall alla medlemsländer upprätta planer för avfallshanteringen. Direktivet om farligt avfall I direktivet om farligt avfall (91/689/EEG) definieras farligt avfall utifrån avfallets egenskaper och ursprung. Direktivet innehåller bestämmelser om krav på tillstånd för anläggningar som behandlar farligt avfall samt regler för nationella transporter av farligt avfall. Till direktivet om farligt avfall finns en förteckning över vad som är att betrakta som farligt avfall

17 17 (94/904/EEG). Förteckningen bygger på den tidigare nämnda EWC-listan och utgör en bindande minimilista över vad som skall anses vara farligt avfall. Förordning om övervakning och kontroll av transporter inom, till och från europeiska gemenskapen Förordning (EEG) 259/93 om övervakning och kontroll av transporter inom, till och från europeiska gemenskapen reglerar handel med avfall inom EU och export och import av avfall ut ur och in i EU. Direktiv om förpackningar och förpackningsavfall Enligt direktivet (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall skall system införas som innebär att använda förpackningar och förpackningsavfall kan returneras så att återvinning kan ske. Direktivet anger nivåer för återvinning och materialutnyttjande som skall uppfyllas på nationell nivå. Direktiv om förbränning av farligt avfall Direktivet (94/67/EEG) om förbränning av farligt avfall syftar till att fastställa åtgärder och förfaranden för att förhindra eller, om detta inte är möjligt, i möjligaste mån minska de skadliga effekterna på miljön från förbränning av farligt avfall. Förbränning av hushållsavfall Förbränning av hushållsavfall regleras genom två direktiv, direktiv (89/369/EEG) om förhindrande av luftförorening från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar och direktiv (89/429/EEG) om minskning av luftförorening från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar. De båda direktiven gäller all förbränning av hushållsavfall och liknande avfall. Deponering av avfall Arbete pågår inom EU med ett direktiv om deponering av avfall. Syftet med direktivet om deponering är att sörja för bestämmelser, förfarande och vägledning för att så långt det är möjligt förebygga och förhindra de negativa effekter på miljön, särskilt föroreningar av ytvatten, grundvatten, mark och luft och de risker för människors hälsa som följer av avfallsdeponering. Direktivet innehåller föreskrifter om tekniska standarder för deponering av avfall för att skydda, bevara och förbättra miljökvalitén samt anger de krav som deponier måste uppfylla vad beträffar lokalisering, villkorsreglering, skötsel, kontroll, avslutning samt förebyggande av och skyddsåtgärder mot varje miljöhot på både kort och lång sikt. I direktivet definieras tre olika deponiklasser och typer av avfall som kan tas emot vid deponier av de olika klasserna. 2.2 Kommunala beslut Här följer en sammanställning över beslut i avfallsfrågor som tagits i Huddinge kommuns kommunfullmäktige under perioden Renhållningsordning för Huddinge kommun

18 18 Kommunfullmäktige Att anta förslaget till ny renhållningsordning (som en anpassning till kommunens nya avfallsplan) för Huddinge kommun. De stora förändringarna i renhållningsordningen: Producentansvar 3 ; Om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 6a och 6b renhållningslagen införs producentansvar för avfallet av vissa varor eller förpackningar, gäller denna renhållningsordning inte för sådant avfall. Sorteringsskyldighet 7 ; Varje avfallslämnare är skyldig att sortera sitt avfall i den omfattning som denna renhållningsordning anger. Grovavfall utdrag ur 12 g>; Grovavfallet från enbostadshus lämnas vid återvinningscentralerna eller av kommunen annan anvisad plats, där de sorteras av avlämnaren. Separat hämtning av grovavfallet kan överenskommas med renhållningsentreprenören mot tilläggsavgift. (Träda i kraft ) Kylmöbler utdrag ur 12 h>; Allt avfall som utgörs av kasserade kylskåp och frysar ska förvaras skilt från annat avfall, så att det kan omhändertas särskilt. Bortforsling ska ske genom renhållningsentreprenörens försorg. Ändring av lokala renhållningsordningen Kommunfullmäktige Tillägg under 18; Förlängt hämtningsintervall för organiskt/komposterbart och brännbart hushållsavfall till varannan vecka medges, om avfallsmängden ryms i behållaren och sanitär olägenhet inte uppstår. Anmälan skall göras till renhållningsentreprenören. Ändring av lokala renhållningsordningen Kommunfullmäktige Tillägg till 1; Kommunen ansvarar för bortforsling och omhändertagande av industrins miljöfarliga avfall. Ändring av lokala renhållningsordningen Kommunfullmäktige Tillägg och ändring av 12; Bränning av vedartat trädgårdsavfall såsom grenar och kvistar är tillåten under veckorna 16 och 42 med föregående veckoslut under förutsättning att det kan ske utan att olägenhet uppstår. Löv, gräs och dylikt får inte brännas. Eldning av vedartat trädgårdsavfall är även tillåten för allmänna/privata sammanslutningar den 30 april i s k traditionella valborgsmässoeldar där kontakt med lokal brandmyndighet tas.

19 19 Ändring av lokala renhållningsordningen och renhållningstaxan Kommunfullmäktige Ändring och tillägg till 13 renhållningsordningen; Hämtning av organiskt/komposterbart och brännbart material från enbostadshus där avfall uppkommer under hela året sker minst var 14:e dag. Hämtning från fritidshus och kolonistugor sker minst 12 gånger per år. Tätare hämtning sker enligt överenskommelse med renhållningsentreprenören. Sista stycket 18 generella undantag från hämtningsintervallet utgår, samt att ändringarna i renhållningsordningen bör gälla från och med 1 september 1996.

20 20 Ändring av renhållningstaxan att fastställa en ny taxa för sophämtning vid bostadshus för permanentboende varannan vecka enligt bilaga 1 att gälla från den 1 maj 1996 eller från den tidpunkt den nya renhållningsordningen blivit godkänd, samt att nuvarande sophämtningstaxa för enbostadshus samtidigt upphör, samt att fastställa en ny taxa för sophämtning vid fritidshus och kolonistugor varannan vecka enligt bilaga 2 att gälla från den 1 maj 1996 eller från den tidpunkt den nya renhållningsordningen blivit godkänd, samt att nuvarande sophämtningstaxa för enbostadshus samtidigt upphör. 2.3 Kommunens ansvar Följande avfallslag är kommunalt ansvar i Huddinge kommun: Hushållsavfall: komposterbart avfall, brännbart avfall, metall & restavfall, farligt avfall, grovsopor, trädgårdsavfall, kyl- och frysskåp. Slam från enskilda avloppsanläggningar Latrin (som inte komposteras vid fastigheten) Batterier (insamling, sortering, vidaretransport) Kommunens avfallsentreprenör är SRV återvinning AB. Följande avfallsslag är producentansvar: Förpackningar (som inlämnats vid återvinningsstation eller -central): pappers- och kartongförpackningar, wellpapp plastförpackningar glasförpackningar metallförpackningar (i Botkyrka ska metallförpackningar läggas i kärlet för metall & restavfall och hämtas vid bostaden) Returpapper (som inlämnats vid återvinningsstation eller -central) Däck (som lämnats in hos återförsäljaren) Bilar Entreprenör för producenterna av förpackningar och returpapper är SRV återvinning AB. Entreprenör för däckproducenterna är Ragn-Sells AB. Det kommunala ansvaret respektive producentansvaret för de här uppräknade avfallsslagen innefattar odelat ansvar för: insamling transporter omhändertagande information

21 21 Ett undantag är batterier där ansvaret är uppdelat mellan kommunen och producenterna. Ansvaret för insamling och transporter av metall & restavfall är samordnat mellan kommunen och producenterna. Producenterna har ansvaret för metallförpackningarna medan kommunen har ansvaret för det övriga metall & restavfallet. Införandet av ett producentansvar har lett till diskussioner kring kommunernas framtida roll och gränsdragningen mellan kommunernas och producenternas ansvarsområden. Kommunens uppgift blir även i fortsättningen att ta hand om det avfall som inte omfattas av producentansvar samt de avfallsfraktioner som av olika anledningar inte lämnas till producenternas insamlingssystem. Den viktigaste uppgiften för kommunerna är att utveckla sorteringen och omhändertagandet av detta avfall ur behandlingssynpunkt. Det innebär att utveckla omhändertagandet för det avfall som är lämpligt att behandla med biologiska behandlingsmetoder eller förbränna och den minskande mängd avfall som skall deponeras. Men kommunens roll i avfallshanteringen begränsar sig inte endast till att vara utövare av avfallshanteringstjänster och som anläggningsägare. Kommunen skall även bevaka att avfallshanteringen sker med beaktande av både miljö- och hälsoaspekter. Det finns således miljömässiga motiv bakom kommunernas arbete, men även hygieniska motiv som att undvika hälsorisker som följd av felaktig avfallshantering, smittspridning eller skadedjursangrepp. Kommunen utövar även tillsyn över insamling och hantering av avfall. Kommunen skall även planera för all avfallshantering inom kommunen. I varje kommun ska det finnas en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om allt avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En annan viktig uppgift är den fysiska planeringen som rör utbyggnaden av avfallshanteringen (anläggningar, insamlingsbehållare och återvinningsstationer). Kommunerna har ett övergripande ansvar för information till hushållen om källsortering samtidigt som producenterna har ett informationsansvar för sin insamling. Det finns därför behov av samordning av informationen mellan dessa båda parter för att budskapet till kommuninvånarna skall bli så enhetligt och tydligt som möjligt. I Huddinge kommun är SRV återvinning AB avfallsentreprenör åt både kommunen och producenterna. Detta förhållande underlättar givetvis möjligheten att samordna avfallsinformationen till kommuninvånarna. De avfallsslag för vilka producentansvar gäller är inte kommunalt ansvar. Det innebär att kommunen inte har något ansvar för insamling, transport, behandling, information mm, utan detta ansvar ligger på producenterna av de olika varorna och förpackningarna. Producenterna är med andra ord ansvariga för till exempel utplacering, tömning och renheten vid återvinningsstationerna. För det avfall för vilket producentansvar gäller men som inte samlas in av producenterna gäller dock kommunalt ansvar. Den centrala tillsynen över efterlevnaden av de förordningar som berör avfall utövas av Naturvårdsverket. Regional tillsyn utövas av Länsstyrelsen och den lokala tillsynen inom kommunen av miljö- och hälsoskyddsnämnden. 2.4 Huddinges lokala agenda 21

22 22 Bakgrunden till Agenda 21-arbetet är FN:s konferens i Rio Då uppmanades värdens länder och folk att ta fram en handlingsplan - en Agenda - för att utveckla ett hållbart samhälle. I Sverige lämnades uppdraget vidare till varje enskild kommun att driva processen för att få fram lokala agendor. Den lokala agendan har tagits fram av huddingebor - enskilda och representanter från företag och föreningar. Kommunen har bidragit med sammankallande och sekreterare till de olika arbetsgrupperna (Markanvändning och samhällsbyggande, Hälsa, Biologisk mångfald, Jordbruk, Skogsbruk, Luft och klimat, Vatten och sjöar, Trafik och kommunikation, Näringsliv, Energi, Avfall och Konsumtion och upphandling). Förslagen till miljömål var under 1996 ute på en bred tyck-till-runda. Därefter bearbetades förslagen innan kommunens ledningsgrupp redigerade Agendan. Den lokala agendan har förankrats politiskt i kommunfullmäktige. Den 26 januari 1998 ställde sig alla politiska partier i fullmäktige bakom Agendan. Alla partier antog visionen och de övergripande målen att gälla för alla verksamheter som bedrivs i Huddinge kommun. Visionen är att Huddinge skall vara ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle. Den lokala agendan vänder sig till alla - enskilda huddingebor, företag, organisationer och institutioner i Huddinge. Det övergripande målet för avfall är: Inget i sopsäcken och alla resurser i avfallet ska tillvaratas. Mål att uppnå före år 2010 inom avfallsområdet Fullt utvecklade återvinningssystem för metaller senast år % av allt organiskt avfall antingen rötas eller komposteras. Det ska finnas möjlighet att lämna utsorterat organiska material för central kompostering eller rötning senast Ytterligare differentierad taxa med bland annat månadshämtning senast Kommunen ska stå som garant för att entreprenör eller annan verksamhet ska tillhandahålla ambulerande flistugg för trädgårdsavfall. Fliset ska tas om hand för energiproduktion senast Kommunen ska stödja och uppmuntra utvecklingen av mindre alternativa avfallsanläggningar. Allt rivningsavfall ska tas tillvara senast år Stopp för deponering av organiskt avfall Öka närheten till återvinningscentraler/stationer. - En återvinningsstation per 500 boende senast år Hämtning vid hemmet senast år Förslag till åtgärder inom avfallsområdet: Kommunen och företag ska arbeta aktivt för att utveckla bättre återvinningsmetoder. Verka för låga fasta avgifter och höga rörliga avgifter. - Premiera små sopmängder (exempelvis genom vägning) Skrotningspremien på äldre bilar utan katalysator bör höjas. Pågående åtgärder:

23 23 Metangas från befintliga avfallsdeponier och rötgasanläggningar utnyttjas i första hand som bränsle till energiproduktion och/eller fordonsdrift Utveckling av välfungerande komposteringsbehållare för olika behov pågår All uppbruten asfalt återanvänds senast 2000 Genomförda åtgärder: Avfall som papper, plast och trä används till storskalig energiproduktion då återanvändning och materialåtervinning ej är möjlig 3 Kommunens mål för avfallshanteringen Utifrån visionen om att återskapa ett ekologiskt samhälle i Huddinge kommun har följande övergripande mål formulerats för avfallshanteringen. 3.1 Övergripande mål Det övergripande målen med avfallshanteringen i Huddinge kommun är att: Uppkomsten av avfall skall minskas. För det avfall som ändå uppkommer gäller att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi skall främjas så att ett kretslopp uppnås. Avfallshanteringen skall kännetecknas av god resurshushållning, minimal miljöbelastning och bidra till en bättre miljö. Den skall ha en god hygienisk standard och erbjuda en behovsanpassad service av god kvalitet. Verksamheten skall utföras till rimliga kostnader, som står i relation till nyttan, samt ge en god arbetsmiljö. För att nå dessa övergripande mål krävs ett stort engagemang och miljömedvetande hos alla som vistas och producerar avfall i Huddinge kommun. I många fall måste invanda beteenden ändras. Redan vid tillverkning och inköp av varor måste ansvar tas för det avfall som dessa varor kommer att ge upphov till. För att uppnå de övergripande målen i Huddinge kommun skall: De producerade avfallsmängderna minskas. Avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen minskas. Resurserna som finns i avfallet skall tas tillvara, i första hand genom återanvändning, i andra hand genom återvinning av material och i tredje hand genom energiutvinning. Näringsämnena i den biologiskt lättnedbrytbara delen av avfallet skall om möjligt återföras till jordbruket. Deponeringen ska successivt minska och säkrare deponier utvecklas för den icke återvinningsbara delen av avfallet. De viktigaste åtgärderna för att uppnå detta är att: Arbeta för och utveckla insamlingssystem som ger en hög utsortering av farligt avfall och metall & restavfall samt material för återvinning. Utveckla taxestyrningen för att minska mängderna avfall samt öka sorteringsgraden och sorteringskvalitén.

AVFALLSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN 450-2. Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31, 87.

AVFALLSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN 450-2. Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31, 87. 1 AVFALLSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN 450-2 Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31, 87. 2 Avfallsplan Sida 1 Vision 2 Avgränsningar och styrmedel 1 2.1 Lagar 1 2.1.1 Gällande renhållningslagstiftning 1

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01.

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. 1 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR NORBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. Till täckande av nödvändiga kostnader för att Norbergs kommun bortforslar och slutligt

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Renhållningsordning för Mullsjö kommun

Renhållningsordning för Mullsjö kommun Mullsjö kommun Renhållningsordning för Mullsjö kommun Föreskrifter för avfallshantering Till renhållningsordningen hör också: AVFALLSPLAN 2004-10-07 Föreskrifter för avfallshantering Inledande föreskrifter

Läs mer

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Renhållningsordning för Eskilstuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Avdelning 1 Gemensamma bestämmelser Förslag till ny renhållningsordning 1 Giltighet Renhållningsordningen anger Eskilstunas

Läs mer

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter Utställningshandling 2010-05-05 2(10) Föreskrifter om avfallshantering för Sigtuna kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR GNOSJÖ KOMMUN (RENHÅLLNINGSORDNING)

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR GNOSJÖ KOMMUN (RENHÅLLNINGSORDNING) FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR GNOSJÖ KOMMUN (RENHÅLLNINGSORDNING) Inledande bestämmelser 1 För kommunens avfallshantering gäller Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordning (2001:1063) föreskrifter

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Haninge kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17

Renhållningsföreskrifter. Haninge kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Renhållningsföreskrifter Haninge kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Haninge Sida 2 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga

Läs mer

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m.

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m. Avfallstaxa 2013 Avfallstaxa 2014 för avfallshantering i Falu kommun för avfallshantering i Falu kommun gäller fr. o. m. 2013-01-01 gäller fr. o. m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 Lagstadgad mervärdeskatt

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I SURAHAMMARS KOMMUN

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I SURAHAMMARS KOMMUN FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I SURAHAMMARS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige (KF) 1997 att gälla fr o m 1997-02-01 1997-01-27 3 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE För den kommunala avfallshanteringen gäller

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR EDA KOMMUN

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR EDA KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING FÖR EDA KOMMUN 1 Tillämpnings- Enligt 9 i renhållningslagen (SFS 1979:596) skall det för varje kommun område finnas en renhållningsordning som skall innehålla kommunens föreskrifter

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Avfallsföreskrifter för Karlskoga kommun

Avfallsföreskrifter för Karlskoga kommun Av f a l l s h a n t e r i n g 1 0 0 % k r e t s l o p p Avfallsföreskrifter för Karlskoga kommun Sammanfattning remissmaterial 1 juli 21 augusti 2009 www.karlskoga.se/kretslopp Utdrag ur förslag på nya

Läs mer

Renhållningstaxa. För Filipstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01

Renhållningstaxa. För Filipstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01 1 Renhållningstaxa För Filipstads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 3 1.1 Principer 3 1.2 Avfall som omfattas

Läs mer

Renhållningsordning för Karlstads kommun Antagen av kommunfullmäktige den 17 februari 2005 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KARLSTADS KOMMUN 2005-02-17

Renhållningsordning för Karlstads kommun Antagen av kommunfullmäktige den 17 februari 2005 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KARLSTADS KOMMUN 2005-02-17 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KARLSTADS KOMMUN 1 Gemensamma bestämmelser Inledande bestämmelser/tillämpningsområde 1 Kommunens ansvar omfattar insamling, transport och behandling av hushållsavfall. Renhållningsordningen

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering i Laxå kommun

Föreskrifter om avfallshantering i Laxå kommun Föreskrifter om avfallshantering i Laxå kommun 1 Inledande bestämmelser För kommunens avfallshantering gäller Miljöbalken (1998:808) och Avfallsförordningen (2001:1063), Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 gällande f.o.m 2015-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser de avgifter som enligt 27 kap.4-5 MiljöBalken kan utgå för hantering

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Taxa. Renhållning. Mariestad. Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2010-12-13

Taxa. Renhållning. Mariestad. Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2010-12-13 Taxa Renhållning Mariestad Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2010-12-13 Innehållsförteckning 1 Allmänna bestämmelser... 4 1.1 Principer... 4 1.2 Avfall som omfattas av kommunalt ansvar... 4 1.3 Fastighetsinnehavarens

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

Allmänna föreskrifter

Allmänna föreskrifter Allmänna föreskrifter 2014-05-26 FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN KS 2014/0340 Föreskrifter för avfallshantering antagna av kommunfullmäktige 2014-05-26 / 128. Ersätter föreskrifter

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun

Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17 Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN

FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 15 oktober 2012, 163 Dessa föreskrifter träder i kraft 2013-01-01. Föreskrifter antagna av kommunfullmäktige 2006-12-18

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-13 Gäller fr o m 2009-01-01 Reviderade enligt beslut av kommunfullmäktige 2009-10-29 i samband med införande av separat

Läs mer

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad 1(7) Tekniska nämnden Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad Ärendet ska på tekniska nämndens uppdrag genomföra upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall och därmed

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖR HÖÖRS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖR HÖÖRS KOMMUN LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖR HÖÖRS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2008, 23. Föreskrifterna gäller fr.o.m. 2008-03-26. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13

Läs mer

Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter

Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter 1 Föreskrifter om avfallshantering för Sigtuna kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14 Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfallsplan 2014 Innehåll Inledning 3 Avfallspolitik 4 Vision, mål, aktivitet och uppföljning 5 Miljöbedömning 8 Fakta om Värmdös avfall 9 Handlingsplan

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-21 Antagen av: KF 169 2013-10-21 KS 199 2013-09-30 SBU 148 2013-08-28 1. INLEDNING... 3 2. AVGIFTER...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2012:07 Renhållningsordning för Stockholms kommun Föreskrifter Kommunfullmäktiges beslut den 4 mars 2011 (Utl 2011:41) (Ersätter Kfs 2007:24)

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

AVFALLSPLAN 2011-2015

AVFALLSPLAN 2011-2015 AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN 1 AV FA L L S P L A N 2011-2015 Förord Välkommen till avfallsplan 2011 2015 för Malmö stad och Burlövs kommun. Denna avfallsplan är resultatet av

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING

RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING 7-14 214-7-1 Sida 1 av 1 diarenummer 117-1-91 RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING Syfte Avfallshanteringen ska vara ett verktyg i arbetet med att upprätthålla en välfungerande källsortering vid Högskolan i Borås.

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING RIKTLINJER MANUAL FÖR HANDLÄGGNING AVFALLSFÖRESKRIFTER Fastställd av Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB den 2014-xx-xx och Miljönämnden den 2014-xx-xx FÖRORD För varje kommun skall det enligt 15 kap 11

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan Miljöinformation Miljöinfoinformation 1. Inledning 1.1 Om detta dokument 1.2 Om Fjäråskupan 2. En fläktkupas livscykel 3. Råvaror 3.1 Materialsammansättning 3.2 Fläktsystemet 3.3 Elektronik & belysning

Läs mer