Avfallsplan för Huddinge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avfallsplan för Huddinge kommun"

Transkript

1 1 Avfallsplan för Huddinge kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 2 Avfallsplan Sida 1 Vision 3 2 Avgränsningar och styrmedel Lagar Gällande renhållningslagstiftning Nationella avfallsmål Miljöbalken Rivningsplan enligt plan- och bygglagen Deponiskatt Hantering av kyl- och frysskåp Renhållningsförordning Förordning om batterier Producentansvar Producentansvar för förpackningar Producentansvar för returpapper Producentansvar för däck Producentansvar för bilar Frivilligt producentansvar i byggsektorn Förslag på producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Andra styrmedel EUs arbete på avfallsområdet Kommunala beslut Kommunens ansvar Huddinges lokala Agenda Kommunens mål för avfallshanteringen Övergripande mål Konkreta mål och åtgärder 23 4 Handlingsplan Hushållsavfall Hushållens farliga avfall Säck- och kärlsopor Metall & restavfall Förpackningar och returpapper Komposterbart och brännbart avfall Grovsopor Framtida måluppfyllelse och den påverkan det ger på avfallshanteringen Restaurang- och storköksavfall Park- och trädgårdsavfall Bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor Avfall från energiutvinning Avfall från behandling av avloppsvatten Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Slam från slutna tankar och slamavskiljare Latrin Handels- och industriavfall Branschspecifikt avfall Ej branschspecifikt avfall 58

3 3 4.8 Farligt avfall Utvärdering av hur förändringar i avfallshanteringen påverkat miljö och omgivning Metall & restavfallssortering Inlämning och sortering av grovavfall vid återvinningscentraler dagars hämtning Producentansvar Kärlhämtning Ökad källsortering och ökad återvinning av komposterbart och brännbart avfall Kostnader Gamla deponier 67

4 4 1.En vision om det framtida samhället i Huddinge Huddinge kommuns vision är att återskapa ett ekologiskt uthålligt samhälle. Ett samhälle som fungerar enligt kretsloppsprincipen. Där det finns en utvecklad livskvalitet och där den ekologiska balansen är återställd. Ett Huddinge i ekologisk balans, tar inte ut mer naturresurser än vad som skapas på nytt av naturen. Där är utsläppen till luft och vatten liksom de synliga soporna från hushåll och företag, inte större än vad som kan tas om hand, återanvändas, återvinnas och brytas ned i naturen. Det kemiska jordbruket har ersatts av ett uthålligt jordbruk, där bonden ställt om till ekologiska principer för odling. Kemiska bekämpningsmedel har ersatts med biologiska. Handelsgödsel har ersatts fullt ut med näring från rötning av organiskt material från hushållen. Biogas har blivit ett viktigt bränsle för uppvärmning och transporter. Samhället har utvecklat en mångfald och flexibilitet när det gäller att ta hand om och återvinna näringsämnen och material från samhället och leda in dem i hållbara kretslopp. Faktor 10, en minskning av vår resursförbrukning till en tiondel av dagens förbrukning, är inte längre en hypotes, utan verklig i stort sett inom alla samhällsområden. Ett högre medvetande och en högre kompetens om miljö och liv har utvecklats bland invånarna i Huddinge. Detta har påskyndat utvecklingen i riktning mot ett uthålligt samhälle. Det finns också ett kunnande och en motivation bland invånarna som håller i gång processen och säkerställer en fortsatt positiv samhällsutveckling.

5 5 2 Avgränsningar och styrmedel 2.1 Lagar Gällande renhållningslagstiftning Avfallshanteringen styrs av den samlade renhållningslagstiftningen, kompletterad med bland annat kommunens lokala föreskrifter. Dessutom förekommer andra typer av styrmedel, såsom ekonomiska och informativa. De viktigaste lagar och förordningar för avfallshanteringen i Huddinge kommun som äger tillämpning 1999 är: Lagar: Miljöbalken (SFS 1998:808) Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Förordningar: Renhållningsförordning (SFS 1998:902) Förordning (SFS 1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (SFS 1996:971)om farligt avfall Förordning (SFS 1997:645) om batterier Förordning (SFS 1994:1205)om producentansvar för returpapper Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordning (SFS 1998:944) om förbud mm i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Förordning (SFS 1994:1236) om producentansvar för däck Förordning (SFS 1997:788)om producentansvar för bilar Lokala föreskrifter: Renhållningsordning för Huddinge kommun Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Huddinge kommun Tidigare hade kommunerna ansvar för bortforslingen av allt avfall från hushållen och för bortforslingen av farligt avfall från företag. Förändringar har dock införts beträffande förpackningar och returpapper samt farligt avfall. Författningsändringarna har lett till ett ökat ansvar för producenterna och ett minskat ansvar för kommunerna. Följande gäller: Från den 1 oktober 1994 har kommunerna ej längre ansvar för de avfallstyper som faller under så kallat producentansvar såsom förpackningar, däck och returpapper. Från den 1 januari 1995 är det kommunala transportansvaret för farligt avfall från yrkesmässig verksamhet upphävt (SFS 1994:1130). Kommunerna kan dock, med stöd av renhållningsförordningen (SFS 1998:902), besluta att behålla transportmonopolet för detta avfall. Huddinge kommunen har valt att inte ha något kommunalt transportansvar. Ansvaret för det farliga avfall som hushållen lämnar in på återvinningscentraler och miljöstationer ligger kvar på kommunerna.

6 6 Från den 1 januari 1995 har kommunerna ansvar för omhändertagande av kylmöbler. Bortforsling får, enligt 9 renhållningsförordningen (SFS 1998:902), endast ske i kommunens försorg. Kommunerna har lagstadgad skyldighet att utarbeta och antaga avfallsplaner omfattande alla avfallsslag i kommunen och att bedriva tillsyn på avfallsområdet. Efter 1 januari 1996 skall planerna lämnas till länsstyrelsen som skall sammanfatta planerna i länet och rapportera om läget till Naturvårdsverket. År 1988 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att göra regionala miljöanalyser. Dessa fick stort genomslag och Naturvårdsverket tog därför tillsammans med Boverket fram en Strategi för regional miljö (STRAM). Någon formell skyldighet för länsstyrelserna att utarbeta en regional miljöanalys finns inte, men de flesta länsstyrelser har gjort detta. I de regionala miljöanalyserna, till exempel den för Stockholms län, är avfallsfrågorna en viktig del Nationella avfallsmål Riksdagens övergripande mål inom avfallsområdet är att: avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen skall minimeras främst genom åtgärder i produktionsledet, avfallets mängd skall minimeras genom åtgärder i både produktions och konsumtionsledet, avfall som uppkommer skall återanvändas eller återvinnas i största möjliga utsträckning, mycket hårda miljökrav ska ställas på omhändertagande av avfall som inte kan återvinnas Miljöbalken Den 1 januari 1999 trädde den nya miljöbalken med förordningar i kraft. Syftet med miljöbalken är att samordna miljöskyddslagstiftningen för att göra den mer överskådlig och att införa samma grundregler för användning av mark och skydd för miljön, oberoende av vilken typ av verksamhet eller åtgärd som utförs. I och med att miljöbalken trädde i kraft upphörde renhållningslagen att gälla. De bestämmelser som rör avfallshanteringen finns nu i kapitel 15 i miljöbalken. Huvuddragen i miljöbalken: Femton av de viktigaste lagarna, bland annat renhållningslagen, hälsoskyddslagen, naturresurslagen, miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter, samlas i en gemensam balk i lagboken och ersätter dagens lagstiftning med olika krav och straff för samma verksamhet. En definition av avfall som överensstämmer med den definition som gäller inom EU införs i balken. Reglerna om producentansvar utökas i balken med möjlighet att kräva information om vilka ämnen och material som ingår i en vara som omfattas av producentansvar.

7 7 Regionala miljödomstolar ersätter vattendomstolarna och koncessionsnämnden. Dess beslut kan överklagas till miljööverdomstolen, som inrättas under Svea Hovrätt i Stockholm. Bestämmelser om miljökvalitetsnormer införs i miljöbalken. Regeringen får för att skydda människors hälsa eller miljön föreskriva om sådana normer. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet på mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet. Normerna får avse bland annat högsta eller lägsta förekomst i naturen av kemiska produkter eller biotekniska organismer som inte får överskridas eller underskridas efter en viss tidpunkt. Myndigheter och kommuner skall se till att miljökvalitetsnormer som har meddelats uppfylls när de planerar och planlägger, prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. Miljöorganisationer som bedrivit verksamhet tre år och med minst medlemmar får överklaga miljöbeslut. Ansvaret för att ta hand om förorenade områden utökas och dagens obligatoriska miljöskadeförsäkring kompletteras med en saneringsförsäkring Rivningsplan enligt plan- och bygglagen Kommunerna kan sedan den 1 januari 1996 ställa krav på så kallad selektiv rivning och kontroll på återvinning av rivningsavfallet efter ändringar i Plan- och bygglagen (PBL). I Huddinge är det byggnadsnämnden som beviljar rivningslov och godkänner rivningsplaner. Ändringen i PBL innebär bl a att en rivningsanmälan (och normalt en rivningsplan) krävs för rivning av byggnad eller del av byggnad, även om rivningslov ej erfordras. När rivningsplan krävs får arbetet inte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt planen. Det förekommer två typer av rivning: 1) Rivning av byggnader (när byggnader rivs helt eller delvis). Enligt PBL ställs krav på selektering av rivningsmaterialet i samband med rivning av byggnader och delar av byggnad. 2) Rivning i byggnader (när byggnadsmaterial och installationer rivs ut ur byggnader). Även vid rivning inom byggnader i samband med ändring av planlösning, installationer etcetera kan vissa krav ställas på selektering av rivningsmaterialet enligt Boverkets Byggregler. Här kan endast krav ställas på begränsad selektering. En del byggföretag sorterar byggavfall enligt egen miljöpolicy och då är den mer omfattande än de statliga föreskrifternas krav. Rivningsplanen ska visa hur rivningsmaterialet kommer att hanteras samt hur miljöfarliga och miljöskadliga material tas om hand. Rivningen skall utföras så att olika material kan omhändertas var för sig. I en rivningsplan skall normalt redovisas: inventering av byggnaden, bland annat förekomsten av miljö- och hälsofarligt material, ohyra, virkesförstörande insekter eller hussvamp i förekommande fall vilka byggnadsdelar som ska återanvändas hur rivningsmaterialet kommer att sorteras och återvinnas var för sig

8 8 hur miljöfarligt och miljöskadligt material tas om hand och utrotningsmetod då bekämpning av ohyra fordras hur rivningsarbetet ska utföras risker och skyddsåtgärder transport- och arbetsorganisation Deponiskatt Den 13 april lämnade regeringen sin proposition 1998/99:84 Lag om skatt på avfall till riksdagen. Propositionen innehåller ett förslag till beskattning av avfall som deponeras. Avsikten är att skapa ett ekonomiskt incitament för aktörerna i branschen att utveckla alternativa behandlingsformer och undvika deponering. Planerat ikraftträdande för deponiskatten är den 1 januari år Huvuddragen i deponiskatteutredningen: Utredningen omfattar alla avfallsslag. Vissa avfallslag kommer dock att undantas från skatt. Anläggningar som undantas från skatt är dels de som deponerar mindre än 50 ton/år, dels anläggningar som endast tar emot rena naturmaterial (gråberg, jord, sten etc). Skatten kommer att vara utformad som en så kallad nettodeponiskatt, det vill säga allt avfall som tas om hand på en deponeringsanläggning blir skattepliktigt och avdrag får göras för det avfall som inom en viss tidsrymd förs ut från anläggningen. Skattenivå: 250 kr/ton avfall som tillförs deponin Hantering av kyl- och frysskåp Från och med den 1 januari 1995 gäller att allt avfall som utgörs av kasserade kylmöbler ska hanteras på sådant sätt att utsläpp till luft av CFC och HCFC inte sker. Lagändringen innebär att kommunerna från årsskiftet 1995 har totalansvaret för hela hanteringskedjan när det gäller kylmöbler; insamling, mellanlagring, transporter, destruktion och återvinning av CFC och HCFC. Det betyder att avfallslämnaren själv inte får transportera kasserade kylmöbler, utan dessa skall hämtas av kommunens avfallsentreprenör. Det finns ett flertal lagar och förordningar som reglerar hanteringen av CFC och HCFC Renhållningsförordning Renhållningsförordningen (SFS 1998:902) ersatte den tidigare renhållningsförordningen (SFS 1990:984) den 1 januari Renhållningsförordningen (SFS 1998:902) innehåller bland annat: Definition av avfall. Hantering och bortskaffande av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter. Detta avfall får deponeras, förbrännas eller fragmenteras endast efter godkänd förbehandling. Denna del av förordningen har ännu ej trätt i kraft, utan börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Bortskaffande av brännbart och organiskt avfall. Från och med den 1 januari år 2002 skall brännbart avfall förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall, utsorterat brännbart

9 9 avfall får inte heller deponeras. Från och med den 1 januari år 2005 får inte organiskt avfall deponeras. Tillstånds- och anmälningsplikt för transport och hantering av avfall Förordning om batterier Förordningen (SFS 1997:645) om batterier trädde i kraft den 1 januari Syftet med denna förordningen är att förhindra utsläpp i miljön av kadmium, kvicksilver och bly från batterier. Från och med 1 januari 1998 ska alla kasserade batterier samlas in. Kommunerna har fått ansvaret för att samla in, sortera och transportera bort alla batterier. Batterier kan även lämnas in hos vissa återförsäljare, som sedan lämnar dem vidare till kommunens insamlingssystem. Detta är i så fall ett frivilligt åtagande från återförsäljarens sida. Återförsäljare som saluför apparater med inbyggda miljöfarliga batterier är dock skyldiga att ta emot dessa då de tjänat ut. Kasserade apparater med inbyggda miljöfarliga batterier kan även lämnas in via kommunens insamlingssystem. I 13 förordning om batterier (SFS 1997:645) ges kommunerna möjlighet att föreskriva att miljöfarliga batterier ska vara demonterade från apparater med inbyggda batterier innan de lämnas till avfallsentreprenören. Detta kan föreskrivas genom en ändring i renhållningsordningen. Ur de insamlade batterierna ska de miljöfarliga batterierna sorteras ut och transporteras till särskilda anläggningar för bortskaffande eller återvinning av kvicksilver, kadmium och bly. Den avgift som producenterna betalar till batteriinsamlingen ska täcka kostnaderna för informationsspridning, sortering och bortskaffande/återvinning av miljöfarliga batterier. Kostnaderna för insamling och transport får kommunerna stå för. Undantagna från det kommunala insamlingsansvaret är kasserade blybatterier med en vikt över tre kilogram, till exempel bilbatterier. Dessa är återförsäljarna skyldiga ta emot och transportera till anläggning för återvinning eller bortskaffande Producentansvar År 1999 finns fyra gällande förordningar om producentansvar: - Förordning (SFS 1994:1205) om producentansvar för returpapper - Förordning (SFS 1994:1236) om producentansvar för däck - Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar - Förordning (SFS 1997:788) om producentansvar för bilar De två förstnämnda förordningarna trädde i kraft den 1 oktober Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar trädde i kraft 1 juni 1997 och ersatte då förordningen (SFS 1994:1235) om producentansvar för förpackningar, som trädde i kraft den 1 oktober Förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för bilar trädde i kraft den 1 januari 1998.

10 10 Med producentansvar avses att producenterna, dvs de som tillverkar, importerar eller försäljer en vara eller en förpackning, har ett ansvar för att ta hand om dessa när de tjänat ut. Det långsiktiga syftet med producentansvar är att det ska leda till en mer miljöanpassad produktutveckling, materialcykler i samhället, bättre användning av restprodukter och minimal deponering Producentansvar för förpackningar Producenterna hade i den föregående förordningen, förordning (SFS 1994:1235) om producentansvar för förpackningar, kravet på sig att agera så att de senast den 1 januari 1997 hade nått de återvinningsnivåer som regeringen bestämt. Naturvårdsverket har utvärderat hur återvinningsmålen klarades fram till 1 januari 1997 (Rapport 4748 Har producenterna nått målen?): Förpackningsslag Återanvändning eller materialutnyttjande, exklusive biologisk behandling, i viktprocent krav 1 jan 1997 resultat Förpackningar av aluminium, dock inte dryckesförpackningar 50 % 19 % Förpackningar av papp, papper och kartong 30 % 45 % Förpackningar av wellpapp 65 % 81 % Förpackningar av plast, dock inte dryckesförpackningar av PET 30 % mer än 30 % Förpackningar av stålplåt 50 % 54 % Returförpackningar av glas för öl och läsk fyllda i Sverige 95 % återanvändning 98 % Returförpackningar av glas för vin och sprit fyllda i Sverige 90 % återanvändning 80 % Övriga förpackningar av glas 70 % 72 % Dryckesförpackningar av aluminium 90 % 92 % Dryckesförpackningar av PET 90 % återanvändning 90 % materialåtervinning 97 % 77 % I förordning (SFS 1997:185) om producentansvar för förpackningar ställs nya återvinningskrav på producenterna. Producenterna skall se till att förpackningsavfall senast den 30 juni 2001 tas om hand enligt följande: Slag av förpackningsavfall Förpackningar av aluminium, dock inte dryckesförpackningar Förpackningar av papp, papper och kartong Förpackningar av wellpapp Förpackningar av plast, dock inte flaskor för konsumtionsfärdig dryck av PET Förpackningar av stålplåt Förpackningar av glas Återvinning i viktprocent 70 % materialutnyttjande 70 %, dock minst 40 % materialutnyttjande 65 % materialutnyttjande 70 %, dock minst 30 % materialutnyttjande 70 % materialutnyttjande 70 % materialutnyttjande

11 11 Dryckesförpackningar av aluminium 90 % materialutnyttjande Dryckesflaskor av PET 90 % materialutnyttjande Förpackningar av trä 70 % återvinning, dock minst 15 % materialutnyttjande Förpackningar av övriga material 30 % återvinning per material, dock minst 15 % materialutnyttjande per material För dryckesförpackningar av aluminium eller flaskor för konsumtionsfärdig dryck av PET gäller i övrigt: lagen (1982:349) om återvinning av dryckesförpackningar av aluminium lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar. Retursystem för glasflaskor av öl, läsk, vin och sprit har funnits sedan länge. Idag administreras systemen för glas, aluminium och PET av ett antal bolag: Svenska Bryggareföreningen AB (returglas för öl och läsk samt transportförpackningar i plast för dessa), Vin & Sprit AB (returglas för vin och sprit), AB Svenska Returpack (dryckesförpackningar av aluminium och PET). Retursystemet för glas för vin och sprit håller på att avvecklas sedan 1 januari 1998 på grund av att andelen returglas minskat. Producenterna för förpackningar har organiserat sig i särskilda materialbolag som administrerar insamling och återvinning. Materialbolagen är Svensk Glasåtervinning AB (engångsglas), Svensk Kartongåtervinning AB (kartong- och pappersförpackningar), RWA Returwell AB (wellpapp), Svenska Metallkretsen AB (metallförpackningar), Plastkretsen AB (plastförpackningar) och Svensk EPS Återvinning AB (EPS-plast). För att finansiera insamlingssystemet, tas avgifter ut på förpackningarna - ibland direkt hos tillverkaren, vilket är fallet för bl a wellpapp, men som huvudregel hos fyllare och importörer. Avgifterna är viktbaserade, vilket ska stimulera till en strävan att minska mängderna av materialen - tunnare glas, tunnare folier osv. I slutledet betalas avgifterna av konsumenten. Idag uppskattas kostnaden till ca 150 kr per hushåll och år. Materialbolagen för förpackningar av plast, metall, kartong och wellpapp har bildat ett särskilt dotterbolag, REPA-registret, som administrerar avgifter. Materialbolaget för glas tar in avgifter på egen hand och är därför ej anslutet REPA-registret. Materialbolagen ska inte vara vinstgivande. Avgifterna ska täcka kostnaderna för insamling och återtagning. En liten del av avgifterna för vissa materialslag avsätts till forskning på området Producentansvar för returpapper I förordning (SFS 1994:1205) om producentansvar för returpapper regleras producenters skyldighet att samla in och ta hand om returpapper. Producenterna skall se till att 75 viktprocent av de tidningar som konsumeras i Sverige senast år 2000 samlas in som returpapper för att materialåtervinnas eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt. Med returpapper avses i denna förordning avfall av tidningar. Med tidningar jämställs tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger och liknande produkter av papper. Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt för distribution inom Sverige: - tillverkar eller importerar sådant papper som tidningar trycks på, - trycker eller låter trycka tidningar,

12 12 - importerar tidningar Producentansvar för däck I förordning (SFS 1994:1236) om producentansvar för däck regleras producenternas skyldighet att på ett miljömässigt godtagbart sätt ta hand om däck som tjänat ut. Syftet är att, av alla däck som årligen återlämnas, skall - 60 % efter den 31 december 1996 och - 80 % efter den 31 december 1998 inte deponeras. Enligt materialbolaget Svensk Däckåtervinning AB, SDAB, skrotades 1996 totalt ca ton däck, varav ca ton däck samlades in. Den del av skrotdäcken som inte deponerades uppgick därmed till drygt 85%. Detta innebar att målet i förordningen om producentansvar för däck mer än väl uppfylldes. Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer däck. Med producent avses även den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer fordon och redskap som är försedda med däck Producentansvar för bilar Den 1 januari 1998 trädde förordning (SFS 1997:778) om producentansvar för bilar i kraft. Den innebär att bilproducenter är skyldiga att ta emot alla uttjänta bilar av egen tillverkning eller import för skrotning. Uttjänta bilar av egen tillverkning eller import som registrerats från och med 1 januari 1998 ska utan ersättning tas emot av bilproducenten. Producenten ska underlätta för dem som vill lämna uttjänta bilar och anvisa lämpliga ställen för mottagning av sådana bilar. För att underlätta återanvändning och återvinning ska bilproducenterna redovisa vilka material, komponenter och kemiska produkter som ingår i bilen. Producenterna ska se till att material och komponenter från bilarna återanvänds, återvinns (materialåtervinning eller i andra hand energiutvinning) eller tas om hand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Varje bilproducent skall, räknat som genomsnitt per år, uppnå följande mål för återanvändning och återvinning: - minst 85 % av bilarnas tjänstevikt senast från och med år 2002 och - minst 95 % av bilarnas tjänstevikt senast från och med år Frivilligt producentansvar i byggsektorn Våren 1994 meddelade Kretsloppsdelegationen att den enligt riktlinjerna i den så kallade kretsloppspropositionen avsåg att utforma ett producentansvar för byggvaror. För att skapa ett brett och samordnat engagemang från byggsektorns intressenter beslöt ett antal organisationer att skapa ett eget samarbetsorgan. I oktober 1994 konstituerades detta - Byggsektorns Kretsloppsråd. Byggsektorns Kretsloppsråd fick en struktur baserad på fyra grupperingar inom byggsektorn: Byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag, byggindustri och byggmaterialindustri. Arbetet i Kretsloppsrådet har lett fram till byggsektorns gemensamma

13 13 handlingsplan "Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppssamhälle - ett utvidgat producentansvar". Handlingsplanen överlämnades till kretsloppsdelegationen i december De övergripande målen med byggsektorns handlingsplan är att begränsa negativ miljöpåverkan och främja långsiktig hushållning med naturresurser. Åtagandet är förankrat inom byggsektorn genom ett omfattande remissförfarande. Byggsektorn har frivilligt åtagit sig att: öka kompetensen och kunskapsnivån i miljöfrågor och intensifiera redan påbörjade utbildningsinsatser, begränsa framtida miljöproblem genom att i tidiga skeden - vid produktutveckling, planering, och projektering - miljöanpassa byggnadsverk och byggnadsprocesser, utforma och tillhandahålla byggvarudeklarationer snarast, dock senast under 1997, i samband med revidering kretsloppsanpassa branschstandarder, avtal och dokument, som till exempel AMA, senast under 1998, identifiera farligt avfall från nybyggnad, underhåll, ändring och rivning samt källsortera detta för att avfallet skall kunna omhändertas på ett miljöriktigt sätt, källsortera restprodukter senast under 1997, bland annat för att förbättra förutsättningarna för återvinningsindustrin, se till att avfall endast lämnas till avfallslämnare godkända enligt byggsektorns regler, till år 2000 halvera byggsektorns avfallsmängd till deponi samt följa upp handlingsplanens åtagande. Byggsektorns frivilliga åtagande ligger i linje med såväl kretsloppspropositionens intentioner som med PBLs utveckling mot minskad detaljstyrning och ökat ansvar för byggherren att nå önskade resultat Förslag på producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Elektriska och elektroniska produkter innehåller många kända miljöfarliga ämnen som kadmium, kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel, bly samt klorparaffiner och många i varuproduktionen tidigare oanvända ämnen med okända effekter på hälsa och miljö. I stort sett alla elektroniska produkter innehåller kretskort. Det är den komponent i de elektriska och elektroniska produkterna som har den största mångfalden av ingående ämnen och föreningar. I följande tabell redovisas några för miljön kritiska komponenter i de elektriska och elektroniska produkterna. Komponent Kretskort Katodstrålerör Laddbara batterier Miljöproblem Nästan samtliga grundämnen förekommer exempelvis de miljöfarliga ämnena bly, brom, antimon, silver, krom, barium, kvicksilver, kadmium, beryllium. 1 kg bly per TV ger stort blytillskott till deponierna. Dessutom finns sällsynta grundämnen i ytskiktet. Står för en stor del av tillskottet av kadmium till teknosfären.

14 14 Plastkåpor Displayer Kvicksilverbatterier och kvicksilverbrytare Gamla kondensatorer Står för stora tillskott av bromerade flamskyddsmedel och antimon. Kan innehålla mycket hälso- och miljöfarliga ämnen. Ger stora mängder kvicksilver i främst de historiska produkterna. Innehåller ofta PCB i de "historiska produkterna. Förslag på producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter Förslag finns på att införa ett producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter. Producenterna, det vill säga de som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer elektr(on)iska produkter, ges enligt förslaget om producentansvar följande skyldigheter: ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter, informera om sitt ansvar, lämna upplysningar som rör produkterna och samråda med berörda kommuner om skyldigheternas fullgörande. Förslaget till förordningen innebär att en producent blir skyldig att kostnadsfritt återta en uttjänt produkt för varje såld produkt. Däremot får inte producenterna ansvar för att ta emot uttjänta produkter om inget nyförvärv görs. Producenterna skall se till att de produkter som tas emot återanvänds, återvinns eller hanteras på annat sätt som är godtagbart ur miljösynpunkt. Informations- och upplysningsplikten innebär att producenten dels ska informera om hur produkten kan lämnas in dels lämna upplysningar om innehållet i en produkt. Dessutom skall producenterna samråda med de berörda kommuner som begär det. Samrådet skall syfta till att finna ändamålsenliga sätt att samordna producenternas ansvar med kommunens renhållningsskyldighet. Sådant elektronikavfall som innehavaren vill göra sig av med utan att köpa en ny motsvarande produkt berörs inte av producentansvaret utan är en del av hushållsavfallet. Samtidigt som producentansvaret träder i kraft kommer även ett förbud mot deponering, förbränning och fragmentering av avfall som utgörs av uttjänta elektriska och elektroniska produkter och som inte behandlats av godkänd demonterare och sorterare, att införas. Detta förbud, som redan finns beslutat om i 13 renhållningsordningen (1998:902), träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Detta innebär att även kommunerna kommer att bli tvungna att utveckla ett insamlingssystem för detta avfall, parallellt med producenterna. Kommunerna kommer inte få något ansvar för att ta hand om industrins elektronikavfall. Producentansvaret föreslås träda i kraft den 1 januari Andra styrmedel Ekonomiska styrmedel Exempel på ekonomiska styrmedel kan vara subventioner och skatter, differentierade renhållningstaxor och behandlingsavgifter samt panter och retursystem. En utgångspunkt vid utformandet av ekonomiska styrmedel är principen om att förorenaren skall betala. Den principen formulerades och antogs 1972 av OECD som den så kallade Polluter Pays Principle. Tre år senare antog även EG:s ministerråd en resolution om samma princip.

15 15 För att med hjälp av ekonomiska styrmedel stimulera till en minskning av avfallsmängderna och en effektivare resursanvändning kan man antingen lägga en skatt på de råvaror som utnyttjas vid produktionen eller en skatt på avfall. Skatterna kan dessutom kombineras med subventioner av miljömässigt bra lösningar. För att kunna stimulera till en ökad återvinning av avfallet har kommunerna möjlighet att differentiera avfallstaxorna. I en majoritet av Sveriges kommuner, däribland Huddinge, används någon form av differentierade taxor. Informativa styrmedel Oavsett val av styrmedel krävs det alltid någon form av information. Kunskapen om att det finns en ny lag eller en ny skatt på området måste nå ut till den tänkta målgruppen. Information kan även användas som ett styrmedel i sig då informationen av egen kraft är tänkt att verka i en viss riktning. Informativa styrmedel kan till exempel vara informationsbroschyrer, TV-reklam, utbildning, rådgivning eller miljömärkning. Syftet bakom miljömärkning är att peka ut de produkter som är bäst ur miljösynpunkt inom en viss produktgrupp. Miljömärkningen är relativ och innebär inte någon garanti för att produkten är helt ofarlig för miljön. Företagen deltar på frivillig väg i miljömärkningssystemen. Ett exempel på miljömärkningssystem är den nordiska Svanmärkningen som i Sverige förvaltas av SIS (Standardiseringskommissionen i Sverige), andra är Naturskyddsföreningens falk och EU:s blomma. Offentlig upphandling Med en miljöanpassad upphandling menas att göra inköp där hänsynen till miljön bedöms som ett viktigt kriterium vid val av produkter. Sådana kriterier kan vara att produkten framställts med låg miljöbelastning eller att produkten är utformad så att det finns en möjlighet att återvinna den. Naturvårdsverket arbetar med förslag på riktlinjer för miljöanpassad upphandling. Miljövarudeklarationer Miljövarudeklaration är ett system som ger information om en varas miljöpåverkan under hela livscykeln och hur en vara skall tas om hand när den tjänat ut. Grundtanken är att mottagaren utifrån denna information själv skall kunna väga in miljöaspekterna vid inköp. Deklarationen kan till exempel vara ett hjälpmedel vid offentlig upphandling av varor och för industrin vid upphandling från underleverantörer. Ett internationellt standardiseringsarbete pågår för att utarbeta gemensamma principer för innehållet i miljövarudeklarationer. EMAS och ISO Från 1 januari 1995 gäller en lag (1994:1596) i Sverige om frivillig miljöstyrning och miljörevision i enlighet med EUs förordning om frivillig miljöstyrning. Företag som vill ansluta sig till EMAS måste bland annat göra en intern miljöutredning, anta en miljöpolicy och genomföra miljörevisioner. En parallell utveckling är miljöledningssystem enligt ISO Ett företag kan få sitt miljöarbete certifierat genom att uppfylla standarder för bland annat miljöstyrningssystem, miljörevision och miljömärkning.

16 16 Syftet med miljöstyrningsinstrument är att få en effektivare användning av råvaror och energi, ett minskat slöseri och en bättre avfallshantering hos företag och andra verksamheter. Miljöinvesteringar skall ske på ett mer effektivt sätt och på sikt leda till sänkta kostnader för företaget EUs arbete på avfallsområdet Genom Sveriges inträde i EU skall även EUs regelverk beträffande avfallshantering införlivas i svensk lagstiftning. Grunderna i EUs avfallspolicy är omhändertagandestegen, som anger i vilken prioritetsordning avfall skall hanteras. Principen säger att avfallsarbetet i första hand skall leda till att mängden uppkommet avfall minimeras. Det avfall som ändå uppkommer skall i första hand återanvändas eller materialåtervinnas och i andra hand förbrännas med energiutvinning. Deponering skall ses som en sista utväg i avfallshanteringen. De principer som i övrigt styr avfallshanteringen är den så kallade Polluter Pays Principle (PPP), som innebär att förorenaren alltid ska betala avfallshanteringen, självförsörjandeprincipen, som innebär att länderna var för sig ska ha kapacitet att ta hand om sitt eget avfall, och närhetsprincipen, som innebär att avfall skall tas om hand på närmast möjliga anläggning för att minska transporterna. På avfallsområdet finns en rad olika direktiv och förordningar. Här följer en kort beskrivning av de viktigaste. Ramdirektivet om avfall Det så kallade ramdirektivet om avfall (75/442/EEG ändrat genom 91/156/EEG) innehåller en rad övergripande regler för avfallshanteringen. I korthet kan sägas att ramdirektivet innehåller bestämmelser om hur hanteringen av avfall skall kunna kontrolleras och hur avfall skall tas om hand utan risk för människors hälsa och miljö. För att säkerställa en hög miljöskyddsnivå och en effektiv kontroll måste företag som tar hand om och återvinner avfall omfattas av tillståndsplikt och inspekteras. För att avfallet skall kunna övervakas, från det att det uppkommer tills det slutligen bortskaffas, bör även andra företag såsom insamlare av avfall, transportörer och avfallsmäklare omfattas av tillståndsplikt eller registreringsskyldighet och bli föremål för tillsynsåtgärder. Åtgärder skall vidtas för att minska avfallsmängderna och avfallets innehåll av skadliga ämnen. För det avfall som ändå uppkommer skall åtgärder vidtas som främjar återanvändning och återvinning. I direktivet har vissa begrepp på avfallsområdet, till exempel avfall, hantering av avfall, insamling, återvinning och bortskaffande, definierats. För att ytterligare förtydliga vad som avses med avfall utifrån ramdirektivet har en förteckning över avfall upprättats (94/3/EG). Förteckningen, som benämns Europeiska avfallskatalogen (EWC), är ett komplement till ramdirektivet där olika avfallsslag räknas upp utifrån deras ursprung. För att uppnå målen skall alla medlemsländer upprätta planer för avfallshanteringen. Direktivet om farligt avfall I direktivet om farligt avfall (91/689/EEG) definieras farligt avfall utifrån avfallets egenskaper och ursprung. Direktivet innehåller bestämmelser om krav på tillstånd för anläggningar som behandlar farligt avfall samt regler för nationella transporter av farligt avfall. Till direktivet om farligt avfall finns en förteckning över vad som är att betrakta som farligt avfall

17 17 (94/904/EEG). Förteckningen bygger på den tidigare nämnda EWC-listan och utgör en bindande minimilista över vad som skall anses vara farligt avfall. Förordning om övervakning och kontroll av transporter inom, till och från europeiska gemenskapen Förordning (EEG) 259/93 om övervakning och kontroll av transporter inom, till och från europeiska gemenskapen reglerar handel med avfall inom EU och export och import av avfall ut ur och in i EU. Direktiv om förpackningar och förpackningsavfall Enligt direktivet (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall skall system införas som innebär att använda förpackningar och förpackningsavfall kan returneras så att återvinning kan ske. Direktivet anger nivåer för återvinning och materialutnyttjande som skall uppfyllas på nationell nivå. Direktiv om förbränning av farligt avfall Direktivet (94/67/EEG) om förbränning av farligt avfall syftar till att fastställa åtgärder och förfaranden för att förhindra eller, om detta inte är möjligt, i möjligaste mån minska de skadliga effekterna på miljön från förbränning av farligt avfall. Förbränning av hushållsavfall Förbränning av hushållsavfall regleras genom två direktiv, direktiv (89/369/EEG) om förhindrande av luftförorening från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar och direktiv (89/429/EEG) om minskning av luftförorening från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar. De båda direktiven gäller all förbränning av hushållsavfall och liknande avfall. Deponering av avfall Arbete pågår inom EU med ett direktiv om deponering av avfall. Syftet med direktivet om deponering är att sörja för bestämmelser, förfarande och vägledning för att så långt det är möjligt förebygga och förhindra de negativa effekter på miljön, särskilt föroreningar av ytvatten, grundvatten, mark och luft och de risker för människors hälsa som följer av avfallsdeponering. Direktivet innehåller föreskrifter om tekniska standarder för deponering av avfall för att skydda, bevara och förbättra miljökvalitén samt anger de krav som deponier måste uppfylla vad beträffar lokalisering, villkorsreglering, skötsel, kontroll, avslutning samt förebyggande av och skyddsåtgärder mot varje miljöhot på både kort och lång sikt. I direktivet definieras tre olika deponiklasser och typer av avfall som kan tas emot vid deponier av de olika klasserna. 2.2 Kommunala beslut Här följer en sammanställning över beslut i avfallsfrågor som tagits i Huddinge kommuns kommunfullmäktige under perioden Renhållningsordning för Huddinge kommun

18 18 Kommunfullmäktige Att anta förslaget till ny renhållningsordning (som en anpassning till kommunens nya avfallsplan) för Huddinge kommun. De stora förändringarna i renhållningsordningen: Producentansvar 3 ; Om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 6a och 6b renhållningslagen införs producentansvar för avfallet av vissa varor eller förpackningar, gäller denna renhållningsordning inte för sådant avfall. Sorteringsskyldighet 7 ; Varje avfallslämnare är skyldig att sortera sitt avfall i den omfattning som denna renhållningsordning anger. Grovavfall utdrag ur 12 g>; Grovavfallet från enbostadshus lämnas vid återvinningscentralerna eller av kommunen annan anvisad plats, där de sorteras av avlämnaren. Separat hämtning av grovavfallet kan överenskommas med renhållningsentreprenören mot tilläggsavgift. (Träda i kraft ) Kylmöbler utdrag ur 12 h>; Allt avfall som utgörs av kasserade kylskåp och frysar ska förvaras skilt från annat avfall, så att det kan omhändertas särskilt. Bortforsling ska ske genom renhållningsentreprenörens försorg. Ändring av lokala renhållningsordningen Kommunfullmäktige Tillägg under 18; Förlängt hämtningsintervall för organiskt/komposterbart och brännbart hushållsavfall till varannan vecka medges, om avfallsmängden ryms i behållaren och sanitär olägenhet inte uppstår. Anmälan skall göras till renhållningsentreprenören. Ändring av lokala renhållningsordningen Kommunfullmäktige Tillägg till 1; Kommunen ansvarar för bortforsling och omhändertagande av industrins miljöfarliga avfall. Ändring av lokala renhållningsordningen Kommunfullmäktige Tillägg och ändring av 12; Bränning av vedartat trädgårdsavfall såsom grenar och kvistar är tillåten under veckorna 16 och 42 med föregående veckoslut under förutsättning att det kan ske utan att olägenhet uppstår. Löv, gräs och dylikt får inte brännas. Eldning av vedartat trädgårdsavfall är även tillåten för allmänna/privata sammanslutningar den 30 april i s k traditionella valborgsmässoeldar där kontakt med lokal brandmyndighet tas.

19 19 Ändring av lokala renhållningsordningen och renhållningstaxan Kommunfullmäktige Ändring och tillägg till 13 renhållningsordningen; Hämtning av organiskt/komposterbart och brännbart material från enbostadshus där avfall uppkommer under hela året sker minst var 14:e dag. Hämtning från fritidshus och kolonistugor sker minst 12 gånger per år. Tätare hämtning sker enligt överenskommelse med renhållningsentreprenören. Sista stycket 18 generella undantag från hämtningsintervallet utgår, samt att ändringarna i renhållningsordningen bör gälla från och med 1 september 1996.

20 20 Ändring av renhållningstaxan att fastställa en ny taxa för sophämtning vid bostadshus för permanentboende varannan vecka enligt bilaga 1 att gälla från den 1 maj 1996 eller från den tidpunkt den nya renhållningsordningen blivit godkänd, samt att nuvarande sophämtningstaxa för enbostadshus samtidigt upphör, samt att fastställa en ny taxa för sophämtning vid fritidshus och kolonistugor varannan vecka enligt bilaga 2 att gälla från den 1 maj 1996 eller från den tidpunkt den nya renhållningsordningen blivit godkänd, samt att nuvarande sophämtningstaxa för enbostadshus samtidigt upphör. 2.3 Kommunens ansvar Följande avfallslag är kommunalt ansvar i Huddinge kommun: Hushållsavfall: komposterbart avfall, brännbart avfall, metall & restavfall, farligt avfall, grovsopor, trädgårdsavfall, kyl- och frysskåp. Slam från enskilda avloppsanläggningar Latrin (som inte komposteras vid fastigheten) Batterier (insamling, sortering, vidaretransport) Kommunens avfallsentreprenör är SRV återvinning AB. Följande avfallsslag är producentansvar: Förpackningar (som inlämnats vid återvinningsstation eller -central): pappers- och kartongförpackningar, wellpapp plastförpackningar glasförpackningar metallförpackningar (i Botkyrka ska metallförpackningar läggas i kärlet för metall & restavfall och hämtas vid bostaden) Returpapper (som inlämnats vid återvinningsstation eller -central) Däck (som lämnats in hos återförsäljaren) Bilar Entreprenör för producenterna av förpackningar och returpapper är SRV återvinning AB. Entreprenör för däckproducenterna är Ragn-Sells AB. Det kommunala ansvaret respektive producentansvaret för de här uppräknade avfallsslagen innefattar odelat ansvar för: insamling transporter omhändertagande information

21 21 Ett undantag är batterier där ansvaret är uppdelat mellan kommunen och producenterna. Ansvaret för insamling och transporter av metall & restavfall är samordnat mellan kommunen och producenterna. Producenterna har ansvaret för metallförpackningarna medan kommunen har ansvaret för det övriga metall & restavfallet. Införandet av ett producentansvar har lett till diskussioner kring kommunernas framtida roll och gränsdragningen mellan kommunernas och producenternas ansvarsområden. Kommunens uppgift blir även i fortsättningen att ta hand om det avfall som inte omfattas av producentansvar samt de avfallsfraktioner som av olika anledningar inte lämnas till producenternas insamlingssystem. Den viktigaste uppgiften för kommunerna är att utveckla sorteringen och omhändertagandet av detta avfall ur behandlingssynpunkt. Det innebär att utveckla omhändertagandet för det avfall som är lämpligt att behandla med biologiska behandlingsmetoder eller förbränna och den minskande mängd avfall som skall deponeras. Men kommunens roll i avfallshanteringen begränsar sig inte endast till att vara utövare av avfallshanteringstjänster och som anläggningsägare. Kommunen skall även bevaka att avfallshanteringen sker med beaktande av både miljö- och hälsoaspekter. Det finns således miljömässiga motiv bakom kommunernas arbete, men även hygieniska motiv som att undvika hälsorisker som följd av felaktig avfallshantering, smittspridning eller skadedjursangrepp. Kommunen utövar även tillsyn över insamling och hantering av avfall. Kommunen skall även planera för all avfallshantering inom kommunen. I varje kommun ska det finnas en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om allt avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En annan viktig uppgift är den fysiska planeringen som rör utbyggnaden av avfallshanteringen (anläggningar, insamlingsbehållare och återvinningsstationer). Kommunerna har ett övergripande ansvar för information till hushållen om källsortering samtidigt som producenterna har ett informationsansvar för sin insamling. Det finns därför behov av samordning av informationen mellan dessa båda parter för att budskapet till kommuninvånarna skall bli så enhetligt och tydligt som möjligt. I Huddinge kommun är SRV återvinning AB avfallsentreprenör åt både kommunen och producenterna. Detta förhållande underlättar givetvis möjligheten att samordna avfallsinformationen till kommuninvånarna. De avfallsslag för vilka producentansvar gäller är inte kommunalt ansvar. Det innebär att kommunen inte har något ansvar för insamling, transport, behandling, information mm, utan detta ansvar ligger på producenterna av de olika varorna och förpackningarna. Producenterna är med andra ord ansvariga för till exempel utplacering, tömning och renheten vid återvinningsstationerna. För det avfall för vilket producentansvar gäller men som inte samlas in av producenterna gäller dock kommunalt ansvar. Den centrala tillsynen över efterlevnaden av de förordningar som berör avfall utövas av Naturvårdsverket. Regional tillsyn utövas av Länsstyrelsen och den lokala tillsynen inom kommunen av miljö- och hälsoskyddsnämnden. 2.4 Huddinges lokala agenda 21

22 22 Bakgrunden till Agenda 21-arbetet är FN:s konferens i Rio Då uppmanades värdens länder och folk att ta fram en handlingsplan - en Agenda - för att utveckla ett hållbart samhälle. I Sverige lämnades uppdraget vidare till varje enskild kommun att driva processen för att få fram lokala agendor. Den lokala agendan har tagits fram av huddingebor - enskilda och representanter från företag och föreningar. Kommunen har bidragit med sammankallande och sekreterare till de olika arbetsgrupperna (Markanvändning och samhällsbyggande, Hälsa, Biologisk mångfald, Jordbruk, Skogsbruk, Luft och klimat, Vatten och sjöar, Trafik och kommunikation, Näringsliv, Energi, Avfall och Konsumtion och upphandling). Förslagen till miljömål var under 1996 ute på en bred tyck-till-runda. Därefter bearbetades förslagen innan kommunens ledningsgrupp redigerade Agendan. Den lokala agendan har förankrats politiskt i kommunfullmäktige. Den 26 januari 1998 ställde sig alla politiska partier i fullmäktige bakom Agendan. Alla partier antog visionen och de övergripande målen att gälla för alla verksamheter som bedrivs i Huddinge kommun. Visionen är att Huddinge skall vara ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle. Den lokala agendan vänder sig till alla - enskilda huddingebor, företag, organisationer och institutioner i Huddinge. Det övergripande målet för avfall är: Inget i sopsäcken och alla resurser i avfallet ska tillvaratas. Mål att uppnå före år 2010 inom avfallsområdet Fullt utvecklade återvinningssystem för metaller senast år % av allt organiskt avfall antingen rötas eller komposteras. Det ska finnas möjlighet att lämna utsorterat organiska material för central kompostering eller rötning senast Ytterligare differentierad taxa med bland annat månadshämtning senast Kommunen ska stå som garant för att entreprenör eller annan verksamhet ska tillhandahålla ambulerande flistugg för trädgårdsavfall. Fliset ska tas om hand för energiproduktion senast Kommunen ska stödja och uppmuntra utvecklingen av mindre alternativa avfallsanläggningar. Allt rivningsavfall ska tas tillvara senast år Stopp för deponering av organiskt avfall Öka närheten till återvinningscentraler/stationer. - En återvinningsstation per 500 boende senast år Hämtning vid hemmet senast år Förslag till åtgärder inom avfallsområdet: Kommunen och företag ska arbeta aktivt för att utveckla bättre återvinningsmetoder. Verka för låga fasta avgifter och höga rörliga avgifter. - Premiera små sopmängder (exempelvis genom vägning) Skrotningspremien på äldre bilar utan katalysator bör höjas. Pågående åtgärder:

23 23 Metangas från befintliga avfallsdeponier och rötgasanläggningar utnyttjas i första hand som bränsle till energiproduktion och/eller fordonsdrift Utveckling av välfungerande komposteringsbehållare för olika behov pågår All uppbruten asfalt återanvänds senast 2000 Genomförda åtgärder: Avfall som papper, plast och trä används till storskalig energiproduktion då återanvändning och materialåtervinning ej är möjlig 3 Kommunens mål för avfallshanteringen Utifrån visionen om att återskapa ett ekologiskt samhälle i Huddinge kommun har följande övergripande mål formulerats för avfallshanteringen. 3.1 Övergripande mål Det övergripande målen med avfallshanteringen i Huddinge kommun är att: Uppkomsten av avfall skall minskas. För det avfall som ändå uppkommer gäller att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi skall främjas så att ett kretslopp uppnås. Avfallshanteringen skall kännetecknas av god resurshushållning, minimal miljöbelastning och bidra till en bättre miljö. Den skall ha en god hygienisk standard och erbjuda en behovsanpassad service av god kvalitet. Verksamheten skall utföras till rimliga kostnader, som står i relation till nyttan, samt ge en god arbetsmiljö. För att nå dessa övergripande mål krävs ett stort engagemang och miljömedvetande hos alla som vistas och producerar avfall i Huddinge kommun. I många fall måste invanda beteenden ändras. Redan vid tillverkning och inköp av varor måste ansvar tas för det avfall som dessa varor kommer att ge upphov till. För att uppnå de övergripande målen i Huddinge kommun skall: De producerade avfallsmängderna minskas. Avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen minskas. Resurserna som finns i avfallet skall tas tillvara, i första hand genom återanvändning, i andra hand genom återvinning av material och i tredje hand genom energiutvinning. Näringsämnena i den biologiskt lättnedbrytbara delen av avfallet skall om möjligt återföras till jordbruket. Deponeringen ska successivt minska och säkrare deponier utvecklas för den icke återvinningsbara delen av avfallet. De viktigaste åtgärderna för att uppnå detta är att: Arbeta för och utveckla insamlingssystem som ger en hög utsortering av farligt avfall och metall & restavfall samt material för återvinning. Utveckla taxestyrningen för att minska mängderna avfall samt öka sorteringsgraden och sorteringskvalitén.

AVFALLSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN 450-2. Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31, 87.

AVFALLSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN 450-2. Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31, 87. 1 AVFALLSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN 450-2 Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31, 87. 2 Avfallsplan Sida 1 Vision 2 Avgränsningar och styrmedel 1 2.1 Lagar 1 2.1.1 Gällande renhållningslagstiftning 1

Läs mer

AVFALLSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2000-08-31 17

AVFALLSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2000-08-31 17 AVFALLSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2000-08-31 17 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VISION 4 2 AVGRÄNSNINGAR OCH STYRMEDEL 5 2.1 Lagar 5 2.1.1 Gällande ren håll nings lag stift ning 5 2.1.2 Nationella avfallsmål

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

AVFALLSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN

AVFALLSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN AVFALLSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2002-11-01 1 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 5 1.1 BAKGRUND... 5 1.2 INNEHÅLLET I EN AVFALLSPLAN... 5 1.3 KOMMUNENS ANSVAR... 5 1.4 FRAMTIDSVISION...

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige 15 december, 2008 150. Reviderad av kommunfullmäktige 21 december, 2009. Gäller fr.o.m. 1 januari 2010.

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 för Trollhättans kommun antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 Omslagsbild: Strandgatan i Trollhättan. Foto: Sören Lindqvist Dokumentbeteckning 3(14) Syfte Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga 1 9 Bilaga 2 11 INLEDNING

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för förpackningar; SFS 2006:1273 Utkom från trycket den 5 december 2006 utfärdad den 23 november 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01.

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. 1 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR NORBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. Till täckande av nödvändiga kostnader för att Norbergs kommun bortforslar och slutligt

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Renhållningsordning för Essunga kommun år 2006-2010

Renhållningsordning för Essunga kommun år 2006-2010 Renhållningsordning för Essunga kommun år 2006-2010 Renhållningsordning För Essunga kommun Inledande bestämmelser 1 För kommunens avfallshantering gäller dels bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra.

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND PM 2005-08-26 sid 1 (7) PM Hantering av verksamhetsavfall Denna PM syftar till att ge en kortfattad vägledning om vad som gäller för avfallshanteringen ute på olika företag beträffande

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

Renhållningsordning för Salems kommun,

Renhållningsordning för Salems kommun, 1 Renhållningsordning för Salems kommun, Föreskrifter om avfallshantering Inledning Enligt miljöbalken definieras avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Renhållningsordning för Eskilstuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Avdelning 1 Gemensamma bestämmelser Förslag till ny renhållningsordning 1 Giltighet Renhållningsordningen anger Eskilstunas

Läs mer

SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA 2015 Antagen av kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 165 Renhållningstaxa för Sollefteå kommun 2014-12-03 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-27 165 att gälla från

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv 2008-12-15 Antagen av kommunfullmäktige i Hörby 2008-11-17 Antagen av kommunfullmäktige i Höör

Läs mer

Allmänna råd om sortering och överlämnande

Allmänna råd om sortering och överlämnande KF 2014-11-03 Bild från Bredemad återvinningscentral Av kommunens renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknade avfallsslag skall utsorteras. Avfallet lämnas

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR DALS-EDS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-22, 88

RENHÅLLNINGSORDNING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR DALS-EDS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-22, 88 Sidan 1 (11) RENHÅLLNINGSORDNING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-22, 88 1 Inledande bestämmelser För kommunens avfallshantering gäller bestämmelserna

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering Renhållningsordning

Föreskrifter om avfallshantering Renhållningsordning Föreskrifter om avfallshantering Renhållningsordning Fastställd av kommunfullmäktige 2002-05-06 55 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2010-06-07 105 1(16) Föreskrifter om avfallshantering (renhållningsordning)

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Renhållningsordning för Mullsjö kommun

Renhållningsordning för Mullsjö kommun Mullsjö kommun Renhållningsordning för Mullsjö kommun Föreskrifter för avfallshantering Till renhållningsordningen hör också: AVFALLSPLAN 2004-10-07 Föreskrifter för avfallshantering Inledande föreskrifter

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen Avdelning: Plan & miljö Handläggare: Sven Bomark Telefon: 08-508 28 905 Fax: 08-508 28 808 E-post: sven.bomark@miljo.stockholm.se PM 2006-03-20 Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

Uppföljning av Avfallsplan 2000

Uppföljning av Avfallsplan 2000 Uppföljning av Avfallsplan 2000 Bilaga 1 1. Sammanfattning... 1 2. Avfallshanteringen för år 2000 och framåt... 1 3. Handlingsprogram... 2 4. Åtgärdsförslag... 2 1. Sammanfattning I Älmhults kommun föregående

Läs mer

^^` ^f 2tj i y/^^^a ^ ^ Haparanda kommun RENHÅLLNINGSORDNING. Fastställd av Haparanda kommunfullmäktige 2014-06-16

^^` ^f 2tj i y/^^^a ^ ^ Haparanda kommun RENHÅLLNINGSORDNING. Fastställd av Haparanda kommunfullmäktige 2014-06-16 ^^` ^f 2tj i y/^^^a ^ ^ Haparanda kommun RENHÅLLNINGSORDNING Fastställd av Haparanda kommunfullmäktige 2014-06-16 Föreskrifter om avfallshantering för Haparanda kommun Inledande bestämmelser 1 För kommunens

Läs mer

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter Utställningshandling 2010-05-05 2(10) Föreskrifter om avfallshantering för Sigtuna kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Utkast Rivningsavfall Vägledning för rivningsåtgärder som omfattas av planoch bygglagens kontrollsystem

Utkast Rivningsavfall Vägledning för rivningsåtgärder som omfattas av planoch bygglagens kontrollsystem Utkast Rivningsavfall Vägledning för rivningsåtgärder som omfattas av planoch bygglagens kontrollsystem Remissversion 130603 OBS! Detta är ett tidigt utkast till vägledning med möjlighet att påverka vad

Läs mer

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete RIVNINGSPLAN 1(6) Datum Diarienummer Bygganmälan inlämndad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr Fastighetens

Läs mer

AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN. Antagen av Kf ÅNGE KOMMUN. Tekniska förvaltningen

AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN. Antagen av Kf ÅNGE KOMMUN. Tekniska förvaltningen AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN Antagen av Kf 2004-11-15 86 ÅNGE KOMMUN Tekniska förvaltningen 2004-08-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 ORGANISATION 3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN 3.1 Nationella

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Lokala renhållningsföreskrifter för. Vilhelmina kommun

Lokala renhållningsföreskrifter för. Vilhelmina kommun 1 Lokala renhållningsföreskrifter för INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vilhelmina kommun 1 Lagstiftning 1.1 Definitioner 2 Ansvar för avfallshanteringen 3 Avgifter 4 Tillsyn 5 Informationsskyldighet 6 Sortering 7

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Surahammars kommun 2017 Avfallstaxa Surahammar kommun Antagen av Surahammars kommunfullmäktige. Taxan gäller från och med 2017-01-01. Allmänt Taxan avser de avgifter som

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Småhus och fritidshus Avfallstaxa Surahammars kommun 2017

Småhus och fritidshus Avfallstaxa Surahammars kommun 2017 i rit f h c o s u h s u h ds å Sm Avfallstaxa Surahammars kommun 2017 Avfallstaxa Surahammar kommun Antagen av Surahammars kommunfullmäktige. Taxan gäller från och med 2017-01-01. Allmänt Taxan avser de

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Avfallsplan för Eskilstuna kommun 24 augusti 2012 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Remisshandling 2012-08-24 1 1 INLEDNING I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i

Läs mer

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Materialinventering 2 Inventeringens ingående avfallsslag Inventeringen avser identifiering av ändringens alla ingående avfallsslag Ja Nej, inventeringen avser endast identifiering av följande avfallsslag

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för Avesta kommun

Föreskrifter om avfallshantering för Avesta kommun AVESTA KOMMUN - KOMMUNHANDBOK KOMMUNFULLMÄKTIGE Rev 2003-02 3.7.3 Renhållningsordningens Föreskrifter om avfallshantering för Avesta kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2000-12-14, 116. Reviderad Inledande

Läs mer

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6 Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Adress Postadress Telefon E-post Byggherre (om annan än ovan) Namn Adress Postadress

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANP OPPSANPASSAD ASSAD AVFALLSHANTERING ALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN... SID 1 HITTA TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE... SID 1 LAGSTIFTNING... SID 2 SORTERING

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer