SVENSKA KOMM: TEKN: FÖRENINGEN år KONFERENSPROGRAM. KommunalTeknik september i Malmö. S:t GERTRUD KONGRESSER Östergatan 7 B

Transkript

1 SVENSKA KOMM: TEKN: FÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNAL-TEKNISKA FÖRENINGEN år Foto: Malmö Turism KONFERENSPROGRAM KommunalTeknik september i Malmö S:t GERTRUD KONGRESSER Östergatan 7 B Kommunal-tekniska utbildningsdagar med årsmöte I samarbete med Foto: Alex Brandell Foto: Alex Brandell Foto: Lasse Strandberg Foto: Pierre Mens

2 VÄLKOMMEN TILL KT:s 99:e ÅRSKONGRESS I MALMÖ TEMA GRÄNSLÖS KOMMUNALTEKNIK Årets kongress är den 99: e i ordningen i KT: s nu snart 100-åriga historia. Kongressen är det formella årsmötet men än viktigare ett av årets många erbjudanden i KT: s rika utbud av olika kurser och seminarier. Årskongressen innehåller ett varierat program där både bredd och djup tillgodoses. Huvudprogrammet innehåller en bred redovisning av framtidens gränslösa samhälle där visioner och verklighet presenteras av välkända och kunniga föredragshållare. Utbildningsdagen innehåller ett antal intressanta teman där respektive fackgrupp med experter djupare presenterar tankar och erfarenheter. Slutligen arrangeras ett antal intressanta studiebesök där inte minst den europeiska bostadsutställningen Bo01 ingår. Temat för årets kongress gränslösheten - vill med olika infallsvinklar spegla den snabba och genomgripande förändring som även kommunaltekniken påverkas av. Detta gäller denna sektors del och betydelse för samhällsbyggandet som helhet och för skapandet av en god välfärd och livsmiljö. Stora förväntningar knyts till Malmö och Öresundsregionen, där den nya Öresundsförbindelsen nu skapar förutsättningar för en spännande och gynnsam utveckling och skapandet av en stark och expansiv region i Europa. Ny gränslös samverkan krävs där nationer - regioner och kommuner måste finna effektiva samverkansformer både politiskt och operativt. Malmös egen utveckling och satsningar under 90-talet och fortsatt på en god infrastruktur och stadsmiljö med hög standard och kvalitet på stadsbyggandet är en viktig del i denna satsning och utveckling. En annan gränslös nyckelfråga är generationsväxlingen, där kommunaltekniken liksom många andra yrkessektorer nu står inför stora utmaningar och ökad konkurrens. Det gäller inte bara det traditionella kunnandet utan också nya kompetenser krävs för ökad helhetssyn och samverkan. Genom KT:s yngresatsning vill vi medverka till att denna sektor kan hävda sig i den hårdnande konkurrensen om framtidens kompetens och möjligheterna till en spännande och bred personlig utveckling. Detta kommer att speglas under kongressen. Slutligen uppmärksammar kongressen den stora och spännande europeiska bostadsmässan Bo01 där framtidens bostadsbyggande och dess ekologiska försörjning i City of Tomorrow presenteras och besöks under sakkunnig ledning. Detta tillsammans, kvalificerade föredrag, intressanta studiebesök och den breda kontakten med dina kolleger gör att du säkert får stor behållning av ditt deltagande och inspiration i din yrkesroll. VÄLKOMMEN! Leif Josefson Ordförande i KT 2

3 HUVUDPROGRAM GRÄNSLÖS KOMMUNALTEKNIK Tisdagen den 4 september Kl Registrering och kaffe Kl Officiell öppning av Kommunalteknisk Utställning 2001 Gatudirektör Rolf Jonsson, Malmö Kl Utbildningsdagarna öppnas Leif Josefson, Ordförande i Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen Välkommen till Malmö Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, kommunalrådet Ilmar Reepalu Kl Visioner och verklighet i Öresundsregionen Programvärd: Leif Josefson, Ordf. Svenska Kommunaltekniska Föreningen Malmö stads vision och framtid - politiskt perspektiv och ambition. Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, kommunalrådet Ilmar Reepalu Malmö har under 90-talet genomfört ett omfattande visionsarbete som grund och inspiration för Malmös utveckling och framtid. Detta arbete har letts av kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, tillika ordförande i Kommunförbundet och i Öresundskommittén. Ilmar Reepalus breda politiska erfarenhet av samhällsfrågorna tillsammans med hans höga fackkompetens i stadsbyggnadsfrågor har varit en stark kraft i Malmös och regionens utveckling. Inte minst gäller detta infrastrukturen och stadsplaneringen. Öresundsregionens hot och möjligheter - framtidsforskarens perspektiv. Forskningschef Uffe Palludan, Instituttet For Fremtidsforskning i Malmö Instituttet sysslar med en bred forskning för näringslivet och den offentliga sektorn. Uffe Palludan är forskningschef och har under sina många år inriktat sitt arbete på den offentliga sektorn, trafik och transport samt infrastruktur. Han har speciellt ägnat sig åt Öresundsregionens möjligheter. Öresundsregionens utveckling - realitet och realiserbart Direktör Birger Olofsson, Öresundskommittén Öresundskommittén är en sammanslutning av regionens lokala och regional politiker. Dess uppgift är att bidraga till en stark utveckling av regionen. Ett stort antal projekt har etablerats inom miljö med benchmarking, kollektivtrafik, kultur, utbildning samt för harmonisering. Nya spännande projekt med bl.a. samverkan mellan Skåne-Öresundsregionen-norra Tyskland pågår där bl.a. en fast förbindelse Femarn-Belt belyses. Birger Olofsson har med sitt starka engagemang som chef för kommittén blivit lite av en pappa för dessa lyckade insatser. 3

4 Gränslös kommunikation -kollektivtrafiken gränsbrytare för integration och utbyte Trafikdirektör Gösta Ahlberg, Skånetrafiken Från 90-talets struktur med ett antal lokala trafikhuvudmän via två länstrafikhuvudmän har en organisation, Skånetrafiken, bildats med uppgift att svara för hela Skånes kollektivtrafik inklusive Öresundstrafiken. En lyckosam start för kollektivtrafiken inte minst med ett stort antal tågresenärer har gett stora förväntningar. Samtidigt skall även mera glest befolkade delar av Skåne tillgodoses med en miljöanpassad trafik av hög kvalitet. Gösta Ahlberg med lång erfarenhet både från trafikföretag och nu i rollen som vd ser vikten och värdet av kollektivtrafiken som gränsbrytare och resurs för en lyckad integration. Kl Kl Lunch och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Framtida kompetens och ledarskap Framtidens ledarskap - min syn och erfarenhet Projektchef Christer Möller, Banverket Personliga reflektioner och erfarenheter av en erfaren ledare från tunnelprojektet Hallandsås och landanslutningarna till Öresundsbron. Synpunkter på dialog och kommunikation med allmänheten vid stora och kontroversiella projekt. Engagemang Malmö - Malmös personalutvecklingssatsning Gatudirektör Rolf Jonsson, Malmö Som en del i Malmös visionsarbete har ett omfattande personalutvecklingsprogram, P 2006, tagits fram och styr nu Malmös personalutveckling. Inom den tekniska sektorn finns ett antal projekt med ledarutveckling och utvecklingsinsatser där den personliga utvecklingen tillsammans med teknisk och social kompetensutveckling ingår. I samverkan med entreprenörer, konsulter m.fl. håller ett speciellt kompetenscenter att bildas i regionen. Rolf Jonsson med mångårig erfarenhet av personalfrågor i olika roller samt nu i rollen som gatudirektör är en ledande kraft i detta arbete. Bra start för mentorskap Lokalförsörjningschef Ulrica Blomgren, Gävle Redovisning av KT:s Yngrekommittés mentorprojekt med medverkan av någon mentor och adept, som är med i projektet. Kl Kaffe och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Kl Kommunalteknisk Malmörevy Programvärd: Leif Josefson, Ordf. Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen Varför Bo01 i Malmö Allan Karlsson f.d. vd. för Malmö Kommunala Bostads AB, MKB, nu vd för Bo01-Framtidsstaden Efter en lång och i vissa avseende turbulent process är Bo01 nu verklighet.varför en bomässa och till nytta för vem? Lyssna till Allan Karlsson med lång erfarenhet från bostadssektorn och som i ett kritiskt skede av projektet tog ansvaret för att förverkliga denna europeiska bostadsmässa. 4

5 Malmös stadsplanering och stadsbyggande mångfald och kvalitet. Stadsbyggnadsdir. Mats Olsson, Stadsbyggnadskontoret Malmös stadsbyggande innehåller en mängd intressanta och spännande projekt. Vad händer med skyskrapan Scandinavian Tower, Arenaanläggningen för ishockey och underhållning samt Västra Hamnen med Kockumskranen efter Bo01? Mats Olsson har under de senaste åren lett stadsbyggnadskontoret och dess visionsarbete, översiktsplaneprocess och att stimulera och koordinera ett antal idéer från kreativa och visionära entreprenörer. Citytunneln - dröm eller verklighet? Proj.ledare Klas Nydahl, Gatukontoret I snart 10 år har Malmö arbetat med Citytunneln som är en viktig nyckel till Malmös framtida förverkligande av sin stadsplanering och utveckling. Ett antal utredningar och beslut har tagits och ett konsortium för genomförandet har arbetat med projektet några år. Ännu har inte de avgörande besluten om tillåtlighet, finansiering etc. tagits. Vad händer??? Klas Nydahl, Malmö stads projektledare sedan projektet startade kan kanske ge svaret och dagsläget. Miljöprojekt nytta och/eller nöje Proj.ledare Roland Fridh, Gatukontoret Malmö har som många andra kommuner via bl.a. olika statliga stöd etc. satsat på ett antal intressanta miljöprojekt alltifrån gröna tak till miljöanpassade transporter. Inte minst inom Bo01-projektet sker satsningar. Roland Fridh har varit en av inspiratörerna och projektledare för dessa projekt. Geografisk informationsteknik i Malmö Stad Stadsing. Allan Almqvist, Stadsbyggnadskontoret Geografisk IT får en allt viktigare roll i förvaltningarnas verksamhet. Idag är det inte bara de tekniska förvaltningarna som använder tekniken utan även stadsdelarna med ansvar för den mjuka sektorn. För att effektivisera och samordna verksamheten på olika förvaltningar har Malmö Stad tagit fram en gemensam GIT-strategi som innehåller mål, organisation, ansvarsfördelning, teknik mm. Allan Almqvist är ordförande i GIT-rådet, som har som uppgift att utveckla och samordna GIT i Malmö Stad. Kl Kl Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens årsmöte Kongressmiddag på Hippodromteatern (HIPP) med gränslös underhållning 5

6 BLOCKPROGRAM Onsdagen den 5 september BLOCK A KOMPETENSFÖRSÖRJNING Programvärd: Anita Wallin, Malmö Stad Ledamot av Yngrekommittén KNUT (Kommunalt Nätverk Unga Tekniker) Inledning Anita Wallin, ledamot av Yngrekommittén KNUT Ett nytt sätt att vara Per-Ingemar Persson, Skanska Skanska vill bilda mönster för svenskt näringsliv. Ett bättre och mer förtroendefullt samarbete i branschen och bättre möjligheter att rekrytera unga medarbetare. Det är de viktigaste målen för Skanskas arbete med värderingar. På sikt vill företaget bli en förebild för hela det svenska näringslivet Generationsväxling inom kommunalteknik. Ulf Ramberg, KEFU (Kommunalekonomisk forskning och utbildning) Sektorns framtida kompetensförsörjning, hot eller möjlighet? Hur ser det ut och vad kan vi göra? Malmö stads satsning på framtida ledare. Kerstin Lejonqvist, Stadskontoret, Malmö Susanne Käsper, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Franciska Nermark, Fastighetskontoret, Malmö Inom detta årtionde kommer merparten av de högre cheferna i Malmö stad att gå i ålderspension. För att inte en brist på chefer ska uppstå satsar kommunen årligen ca en miljon för att identifiera och utveckla potentiella chefsämnen Kerstin Lejonqvist berättar om bakgrunden till satsningen, den bedömningsprocess som inledde arbetet samt hur man har jobbat i projektet. Nu två år efter starten kan vi också få veta lite om projektets resultat samt hur man planerar att jobba vidare. En av deltagarna berättar utifrån sina erfarenheter om projektet. Vilka förväntningar har en av deltagarna i årets satsning? Kaffe och besök på den Kommunaltekniska Utställningen 6

7 Onsdagen den 5 september BLOCK B GATU- OCH TRAFIKFRÅGOR Programvärdar: Håkan Bergeå, Borlänge kommun, ordf i Gatukommittén Lars Hansson, Göteborgs Stad, ordf i Trafikkommittén En framtid för kommunalteknik och infrastruktur Inledning Håkan Bergeå och Lars Hansson Förväntningar på regeringens infrastruktur proposition Lars-Gunnar Tannerfors, VD, Svenska Vägföreningen Stora investeringsbehov, ett eftersatt vägunderhåll och en försenad infrastrukturproposition har skapat stor frustration i kommunerna. Regeringen har gett löften om en kraftig ökning av väganslagen och förväntningarna på höstens infrastrukturproposition är stora Väghållningens finansiering Jan Söderström, Sektionschef, Svenska Kommunförbundet Hur klarar vi den nödvändiga finansieringen av våra gator och vägar? Annan kommunalteknisk infrastruktur Svenska Kommunförbundet finansieras genom taxor och avgifter. Varför skall gator och vägar finansieras genom skatter, med standardsänkningar och kapitalförstöring som följd? Effektsamband 2000 Hans Cedermark, Vägverket Vägverket kommer under hösten 2001 att publicera kataloger med aktuell kunskap om sambanden mellan tillstånd och trafikanteffekter för olika väghållningsåtgärder. Katalogerna utgör ett viktigt underlag i den kommande långsiktiga infrastrukturplaneringen Lunch och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Tekniska framsteg inom kommunaltekniken Ogräsbekämpning Strategier för att undvika ogräsproblem Håkan Schroeder, Hortonom, avd.chef Inst. för lantbruksteknik, SLU Alnarp Förutsättningarna för att bekämpa ogräsen har förändrats radikalt genom begränsningar i användningen av kemiska bekämpningsmedel, nedskärningar av anslag etc. En framgångsrik bekämpningsstrategi kräver kunskap om metodernas möjligheter och begränsningar, samt en organisation som skapar förutsättningar för att rätt metod används vid rätt tidpunkt Nationell VägDataBas NVDB Mari-Louise Lundgren, Projektledare, Vägverket Vägverket har regeringens uppdrag att utveckla en nationell vägdatabas NVDB. NVDB skall vara rikstäckande, och data skall registreras vid källan. Kommunernas medverkan är viktig. 7

8 Vinterväghållning i tätort Anna Bergström, Vägtekniska Institutet Information om forskningsprojekt om vinterväghållning av cykelvägar samt färdmedelsval vintertid Kaffe och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Säkerhet och tillgänglighet i trafiken Världens största fältförsök med ISA (Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet) är i full gång i Sverige Torbjörn Biding, Projektledare ISA Nu får 5000 bilförare i fyra kommuner hjälp att hålla hastighetsgränserna genom informerande och stödjande ISA-system i bilarna. Projektet ska visa vad användarna tycker, hur tekniken integreras med fordonet och vilka effekter ISA har på trafiksäkerhet och miljö. Slutrapport beräknas vara färdig i augusti 2002, men redan nu kan en del både intressanta och i vissa fall oväntade erfarenheter redovisas Dalhem-Stattena ett tillgänglighetsprojekt Agneta Hyberg, Utredningssekretare Gatukontoret, Helsingborg Syftet har varit att åstadkomma en hel fungerande reskedja, särskilt med hänsyn tagen till funktionshindrade personer. Redovisning av arbetsmetod, genomförda åtgärder och deras effekter samt kommunens fortsatta arbete Vandrade skolbuss Christina Nilsson, Projektledare Tekniska Förvaltningen Lunds kommun Kommunens initiativ till en vandrande skolbuss blev till ett spännande miljö-, trafiksäkerhets- och hälsoprojekt. Den vandrande skolbussen är ett organiserat samgående där föräldrar turas om att följa barn till och från skola Avslutning Sektionsgasque, Köpenhamn 8

9 Onsdagen den 5 september BLOCK C STADSBYGGNADSKOMMITTÉNS/STADSARKITEKTFÖRENINGENS BLOCKPROGRAM Programvärdar: Claes-Åke Kindlund, Karlskrona kommun, ordf. i Stadsbyggnadskommittén Göran Åberg, Karlstads kommun, ordf. i Sveriges Stadsarkitektförening Inledning och presentation av dagens program Göran Åberg, Ordförande i Sveriges Stadsarkitektförening Presentation av debattskrift om stadsarkitektrollen Staffan Carenholm, Förbundsdirektör ArkitektFörbundet TEMA Bo Visionen om en europeisk bostadsmässa Klas Tham, Mässarkitekt Bo Bostadsmässans betydelse för Västra Hamnen och Malmös utveckling Mats Olsson, Stadsbyggnadsdirektör, Malmö Utdelning av Stadsarkitektföreningens Hedersdiplom Göran Åberg, Ordförande i Sveriges Stadsarkitektförening Lunch på S:t Gertrud Busstransport till Bo01 Bussen utgår från Norra Vallgatan Övergripande planeringsstrategier för Bo01 och Västra Hamnen Christer Larsson, Stadsarkitekt, Malmö Hållbar stadsbyggnad Per-Arne Nilsson, projektledare för Malmö Stads miljösatsning på Bo01 Kvalitetsfrågor i planeringen Eva Dalman, Områdesarkitekt för Västra Hamnen Analys av Bo01-planen Bo Grönlund, Professor vid Arkitektskolan i Köpenhamn Kaffe Bo Arkitekturen och de offentliga rummen Klas Tham, Mässarkitekt Bo01 Gunnar Ericson, Stadsträdgårdsmästare, Malmö Introduktion till studietur Agneta Persson, Mässplanechef Bo Sektionsgasque, Köpenhamn 9

10 Onsdagen den 5 september BLOCK D MÄTNING OCH FASTIGHETSBILDNING Programvärd: Per Johansson, Västerås Stad Ordf. Mätnings- och Fastighetsbildningskommittén Digital kartor i Gränslandet Geoinformation i Öresundsregionen Lars Bröms, Lantmäteriet, Skåne Ett Gränslöst samarbete Gemensam standard för basdata och metadata Översiktskarta Skåne Allan Almqvist Regional samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet Malmö Stad Förstudie och pilotprojekt Produktion och avtal Statligt-kommunalt samarbete om kartläggning i Köpenhamnsområdet Göran Jönsson, Geodatakontoret Köpenhamn Optimering av offentlig kartläggning Anpassning av standarder Avtal och ekonomi Lunch S.t Gertrud och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Geografisk Information och Internet Samhällets grundläggande information C-G Sjögren, Svenska Kommunförbundet Kan informationen entydigt definieras? Hur skall den finansieras? Hur kan den distribueras? Juridik för GIS Karin Berglind, Författare till StrateGIS-Juridik Den personliga integriteten Offentlighetsprincipen Kaffe och besök på den Kommunaltekniska Utställningen 10

11 Geografisk Information i Verksamheten Planer och bestämmelser i kommunens Intranet Tomas Persson, Västerås Stad Hantering av registerkartans bestämmelseoriginal Digital avisering mellan myndigheter Tillgång för användarna i WEB-GIS KRIS-GIS, Arvika en blöt fläck på kartan Jan Wikner, Håkan Axelsson, Arvika kommun Bakgrund och problem som översvämningen skapade Användningen av GIS i arbetet Erfarenheter samt önskemål inför framtiden Sektionsgasque, Köpenhamn 11

12 Onsdagen den 5 september BLOCK E MARK- OCH EXPLOATERINGSFRÅGOR Programvärd: Marianne Cedervall, Linköpings kommun, Ordf. Mark- och Exploateringskommittén Gränslöst samarbete i Norr - vi bygger ihop två städer Staffan Isling, Haparanda kommun Två städer-haparanda och Torneå- på var sin sida av gränsälven mellan Sverige och Finland byggs samman! Vilka problem och möjligheter innebär detta? Hur påverkar den nya broförbindelsen fastighetsmarknad och fastighetspriser? Jan Wejdmark, Newsec Analys AB Vinnare och förlorare på den nyfödda Öresundsregionens hyres- och fastighetsmarknad. Hur blir utvecklingen för kontor, butiker och bostäder? Lunch S.t Gertrud och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Konkurrens skall mötas inte stoppas En analys av handelns strukturomvandling Fredrik Bergström, Handelns utredningsinstitut Handeln har under de senaste decennierna förändrats. Stora butiker ersätter små, ägandet har blivit alltmer internationellt, externa köpcentrum tar marknadsandelar och e-handeln har blivit ett komplement. Hur skall handeln möta konkurrensen? Storbutiker ett resultat av detaljhandelns efterfrågan Peter Suur, TK-Development Om kundens önskemål/krav vid butiksetablering (storbutiker) och begränsningar som gör att kunden ibland inte kan utveckla sin verksamhet så som han önskar men också de möjligheter som finns både för kunden (detaljhandelsföretaget), konsumenten och andra omvärldsintressenter (bla kommunen). Handels utveckling på en transparent marknad Mats Larsson, Acando AB Allting tyder på att internethandeln kommer att växa kraftigt och förändra våra vanor på många områden. Hur påverkar detta - inte bara handeln utan även samhället i stort, på gott och ont Kaffe och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Exploateringsprocessen, organisation och övervägande inom Bo01-området och centrumområdet vid Hyllie station Börje Klingberg m fl, Malmö Stad Exploatering av två nya stadsdelar har påbörjats. Stadsdelar som profileras och marknadsförs på olika sätt. Under sessionen diskuteras bl.a. visioner för stadsdelarna, intressentmedverkan, frågor om kvalitet och ekonomi för utbyggnaderna, etappindelning, styrning genom bl.a. markanvisningsavtal samt organisationsformer i olika skeden av exploateringsprocessen Sektionsgasque, Köpenhamn 12

13 Onsdagen den 5 september BLOCK F HUSBYGGNAD OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Programvärd: Gunder Häggström, Ordf. Bygg- och Förvaltningskommittén Säkerhetsarbete i kommunerna, behövs det? Nils Hiedland, Gävle kommun Erfarenheter av säkerhetsarbete i Gävle kommun. Nils Hiedland har stor erfarenhet av säkerhetsarbete för en kommunal fastighetsförvaltare och kommer att ge oss tips om hur säkerhetsarbetet kan bedrivas i en kommun Lunch S:t Gertrud och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Erfarenheter från skadefall och restvärdesplanering Måns Krook, Malmö Stad En viktig del av arbetet efter en inträffad skada är restvärdesplaneringen. Måns Krook har stor erfarenhet av detta arbete i Malmö Så här arbetar vi med säkerhetsfrågor i Göteborg Lars Olander Göteborgs Stad På Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg har man kommit långt med det förebyggande säkerhetsarbetet. Lars Olander kommer att ge oss exempel som kan användas i alla kommuner Går det att försäkra kommunala byggnader? Christer Witeus, Marsh Försäkringsmäklare AB Försäkringskostnaderna ökar dramatiskt för alla kommuner. Det har t.o.m. blivit så att vissa kommuner, framförallt i storstadsregionerna, inte kan teckna försäkringar för sin fasta egendom. Christer Witeus kommer att ge oss en aktuell bild av hur det ser ut på försäkringssidan Kaffe under vilken förflyttning sker till kv. Rönnen Från slutet sjukhusområde till en integrerad stadsdel. Anders Hultgren, Malmö Stad I Malmö har man ett centralt beläget gammalt sjukhusområde, som nu ska byggas om till annan verksamhet. Anders Hultgren kommer att berätta om de idéer och problem som finns med projektet. Säkerligen finns det mycket tankar och erfarenhet, som man kan ta med till andra ombyggnadsprojekt. Passet avslutas med ett studiebesök Sektionsgasque, Köpenhamn 13

14 Onsdagen den 5 september BLOCK G MILJÖFRÅGOR Programvärd: Agneta Sundberg, Nynäshamns kommun, Vice ordf. Miljökommittén Presentation av blocket Agneta Sundberg Kvalitetssäkring i boendet Ingvar Göran, Göteborgs Stad (Några exempel från arbetet i Göteborg) Buller Giftfri miljö Närmiljön i bostadsområden Hur kan vi tillgodose den biologiska mångfalden i planarbetet Peter Ståhl, Gävle kommun Lunch S.t Gertrud och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Miljöstatus för byggnader Thomas Dahl, Vasakronan Malmö (Miljöinventering och bedömning) Arbete med förorenade markområden Göran Husebye, Göteborgs Stad (Några exempel från arbetet i Göteborg) Inventering Bedömning/klassning Hantering Kaffe och besök på den Kommunaltekniska Utställningen Markföroreningar och sanering inför byggandet av Bo01 T. Nilsson, Malmö Stad Lokala investeringsprogram med knytning till Bo01 P A Nilsson, Malmö Stad Miljöaspekter på Citytunnelprojektet Ola Gustafsson, Malmö Stad Summering och avslutning Agneta Sundberg Sektionsgasque, Köpenhamn 14

15 4, 5, 6 september BLOCK H KOMMUNAL-TEKNISK UTSTÄLLNING Programvärd: Göte Gustavsson, Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen I foajén på S:t Gertrud Kongresser och utomhus i anslutning till entrén finns en Kommunal-Teknisk Utställning med intressanta nyheter inom våra skilda fack. Samhällsplaneringsfrågor med inriktning på miljön förevisas av Malmö Stad och konsultföretag inom branschen. Företag med utrustning för den yttre miljön, som parkmöbler och belysning, ställer ut. Intresse för utställningen har också visats av dataföretag, kartföretag och entreprenörer, såväl för anläggning som för husbyggnad. Utställningen integreras i programmet på sådant sätt att konferensdeltagarna får tid avsatt för utställningsbesök. STUDIEUTFÄRDER Utfärd A för medföljande onsdagen den 5 september kl ca Utfärden går till det skånska Österlen där så många av Sveriges kulturpersoner funnit sig till rätta. Vi besöker en kryddgård, äppelodlingar vid Kivik, gallerier, spettkakebageri m.m. Buss avgår från Elite Hotel Savoy kl Utfärd B torsdagen den 6 september kl Bussarna avgår från S:t Gertrud kl Utfärden besöker ett antal intressanta projekt inom stadsbyggandet och infrastruktur samt intressanta stadsmiljöupprustningar, unika trafiklösningar och servicecentra för kollektivtrafiken med bl.a. följande projekt: De nya bostadsområdena på Potatisåkern och Ön i Limhamn, framtida exploateringsområden kring Kalkbrottet och Brostaden där Scandinavian Tower och Arenaanläggningen planeras, Svågertorps station för Öresundstågen, Katrinetorpsgården där f.m. kaffe serveras. Södervärns bussstation, Regementsgatans ombyggnad till paradgata, Gustav Adolfs Torgs ombyggnad, Högskoleområdet och Västra Hamnen. Avslutning på Bo01 där lunchen intages kl Visning av bostadsmässan med utställningar under sakkunnig guidning. Möjligheter till besök på egen hand finns. Återresa på egen hand med linjebussar från mässan till centrum. Utfärd C torsdagen den 6 september kl ca Färd med egna bilar till Kvarnby Golfklubb. Naturområde Kvarnby. Jan Ramqvist, Malmö Stad Öster om Malmös breder ett mjukt böljande backlandskap ut sig. Här är horisonten fri och från de högsta kullarna har man en svindlande utsikt över den bördiga odlingsmarken i söder. I väster syns Malmös siluett med sina tydliga landmärken som Kockumskranen, Kronprinsen och sen ett år tillbaka Öresundsbron. Riktar man blicken österut syns Lund och delar av Skånes bokskogsbälte. Backlandskapet genomkorsas av den nybyggda Yttre Ringvägen som fungerar som förbifart för trafikanter mot Öresundsbron. Det ställdes speciella krav på Vägverket och deras entreprenörer när vägen skulle byggas. Arbetet skedd i nära samarbete med Kvarnby golfklubb eftersom vägen går rakt genom golfbanan. Kraven var att vägen på intet sätt skulle störa golfspelet lika lite som golfbollar aldrig kan tillåtas komma ut på vägen. Samtidigt skulle vägen och främst de omgivande skyddsvallarna anpassas till backlandskapet. Hur man lyckats kommer vi att se direkt på plats under vår inspektionsrunda. Utfärden avslutas med en golfturnering, Officiellt Kommunal-Tekniskt Mästerskap med inteckning i KT:s vandringspris. En 18-håls poängbogey. Första start ca kl och prisutdelning ca kl SOCIALA ARRANGEMANG Kongressmiddag tisdagen den 4 september kl Kongressmiddagen hålles på Hipp, en av malmöborna under decennier välkänd mötesplats som fungerat som cirkusbyggnad, teatersalong, nattklubb och frikyrka. Under 90-talet restaurerades lokalerna som idag är byggnadsminnesförklarade och används bl.a. som teaterlokal. I dess magninfika Spegelsal intar vi en middag enligt skånsk tradition: möed mad, goer mad o mad i rättan ti. Till avec bjuds vi på gränslös underhållning av Lundaspexare. Sektionsgasque onsdagen den 5 september kl Med de nya Öresundstågen åker vi från Malmö Central via Kontinentalbanan och Öresundsbron till Kastrup, där vi besöker Kastrups nya tågstation och sedan samlas i det nyöppnade Hotel Copenhagen Airport Hilton. Här får vi lyssna till Kastrups framtidsplaner och dess fortsatta samarbete med Malmö-Sturup. Efter en dansk buffé fortsätter vi med tåget till Københavns Hovedbangaard varefter kvällen är fri för att på egen hand uppleva Köpenhamns pulserande nöjesliv. 15