Grunden Tidning. Projektet i Bolivia. Vi tänker med hjärtat. Furuboda Folkhögskola. Grunden Bazar. Pris 59 sek. Lekens dag. På Göteborgs kulturkalas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grunden Tidning. Projektet i Bolivia. Vi tänker med hjärtat. Furuboda Folkhögskola. Grunden Bazar. Pris 59 sek. Lekens dag. På Göteborgs kulturkalas"

Transkript

1 Grunden Tidning Nummer 3/Sept 2013 Pris 59 sek Projektet i Bolivia Vi tänker med hjärtat Grunden Bazar På Göteborgs kulturkalas Föreningen Grunden Furuboda Folkhögskola Lekens dag

2 Grunden Tidning nummer 3/sept 2013 Ledare Innehåll Nummer 3/Sept 2013 Hej alla Grunden-medlemmar och läsare! Emily Gunnarsson Arbete och sysselsättning... 4 Den 18 maj i år hade Riksföreningen Grunden årsmöte. Då bestämdes det att vi ska arbeta för en rättvisare värld. Grunden om Undran om arbete för oss... 5 Hemsida: E-post: Telefon: Adress: Svangatan 4A Göteborg Formgivning: Grundens Reklambyrå Ansvarig utgivare: Mats Andrén Grunden Malmö skrev en motion om habiliteringsersättning. Om att habiliterings-ersättningen ska vara lika över hela Sverige. Nu ska Grunden arbeta för att alla ska få en HAB som är samma summa som en lunch kostar där man bor. Det bestämdes också att vi ska arbeta intressepolitiskt för att alla flyktingar som kommer till Sverige och har funktionshinder automatiskt ska ha rätt att få stanna i Sverige Daniel Andersson Känner sig fängslad i sin stadsdel Projektet i Bolivia Vi tänker med hjärtat Furuboda Högskola Lekens dag Redaktörer: Mats Andrén och Elsa Leth Tankesmedjan: Mats Andrén Emily Gunnarsson Anders Karlsson Ola Larsson Elsa Leth Hanna Swiesciak Kristin Svensson Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning: Den 10 juni flög Anders Johansson och jag upp till Norrland för att försöka skapa nya förutsättningar för Grunden Luleå. Sedan bilade vi ner från till Skellefteå för att hjälpa till att starta en Grunden-förening där. Sedan besökte vi Grunden Umeå. Det var roligt att se nya och gamla ansikten! Jag ser fram emot en spännande höst. Om inte förr så hoppas jag att vi ses på Riksföreningen Grundens Dag i Göteborg den 7 november. Med vänliga hälsningar OLA LARSSON, ordförande Riksföreningen Grunden Sverige Anders Johansson Kämpar för sin ersättning Mikael Åhman Mellan stolarna- vilken lag gäller? Emily Gunnarsson Jag vill gå min egen väg Riksföreningen Grunden på Gotland Resan till politikens ö Grunden Bazar På Göteborgs kulturkalaset Dikter Annika Ronneland Anders Johansson Andreas Oskarsson Carl- Magnus Eriksson Emily Gunnarsson Elsa Leth Gustavo Maturana Mats Andrén Marina Sångängel Mark Singleton Malin Andrén Ola Larsson Paulina Rojo Sayam Chortip Och några till Sayam Chortip Serie och Filmrecension... 23

3 Grunden om Undran om arbete för oss Arbete och Sysselsättning Emily Gunnarsson skrev ett mail till Thomas Martinsson, kommunalråd rödgrön samverkan som ansvarar för kultur, integration, jämställdhet, funktionshinder, hbtq och mänskliga rättigheter i Göteborg: J ag heter Emily Gunnarsson och har min dagliga verksamhet på Riksföreningen Grunden Sverige. Jag bara undrar varför dagliga verksamheter/dagcenter tjänar ungefär kronor/år på var och en av oss? Varför kan inte dessa pengar gå till vanliga löner för oss som kallas intellektuellt funktionshindrade? För vi får gå på sjukersättning/ aktivetersättning och hab-ersättning som är låg så vi knappt kan leva, ofta äter vi dyr medicin och ska betala hyra mm. Vi tycker detta är fel! Hur kan vi förändra detta? Så här skrev Thomas Martinsson: Vi känner oss sällan som medborgare. Vi är som utomjordingar. Regeringen tror att vi inte fattar något. Denna frustation som vi känner att aldrig bli sedda som individer, att alltid känna oss som utomjordingar, tär på våra kroppar. Vi kräver att arbetsförmedlingen hjälper oss, inte slussar vidare oss till Försäkringskassan eller LSShandläggare. Vår nuvarande regering pratar och skriver flera gånger om arbetslinjer, men de pratar eller skriver sällan om oss som har intellektuella funktionsnedsättningar. Varför pratar de aldrig om detta? Därför att de är osäkra på om vi kan jobba. Men vi kan visst arbeta, vi behöver bara hjälp att hitta arbeten och arbetsgivaren behöver lite anställningsstöd och liknande åtgärder. Dessutom måste övergången från förtidspension till arbete göras i lugn takt. Det går inte att bara kasta oss ut ur tryggheten. Försäkringskassan drar i oss och säger att vi inte får aktivitetsersättning/sjukersättning, men de hjälper oss inte ur detta utanförskap. När det finns funktionshindrade som är så funktionshindrade att de inte kan jobba, så måste dagliga verksamheter finnas kvar för dem. För att de inte ska hamna i utanförskap, det är viktigt med den sociala närvaron. Vi tycker att alla människor ska kunna få sjukersättning om de går in i väggen, att inte samhället tjatar så att någon som känner sig stressad mår ännu sämre. Vi tror att alla människor är godhjärtliga, att de inte skojar och ringer och säger jag är sjuk för att de inte har lust att gå till jobbet. Det stora problemet är det omvända: Att vi som kallas intellektuellt funktionsnedsatta förhindras att komma in på arbetsmarknaden. EMILY GUNNARSSON "Vi försöker skapa fler jobb i Göteborg för personer med funktionsnedsättning. När vi inte kan skapa jobb så försöker vi hitta en annan form av sysselsättning. Vi har traineeplatser som kommunen gör möjliga. Traineeplatser är en sorts 'pröva-på-platser' som en person kan få efter kontakt med Arbetsförmedlingen. Vi jobbar med offentligt skyddade arbeten (OSA) och försöker få fram arbete där en person med funktionsnedsättning kan få del av lönen betald från arbetsförmedlingen. I Göteborg finns också flera sociala arbetskooperativ där personer med funktionsnedsättning kan få jobb. Göteborgs stad är med och ger pengar till sådana arbetskooperativ. Vi försöker också anställa fler personer med funktionsnedsättning i kommunen och vi försöker få privata arbetsplatser att anställa fler personer med funktionsnedsättning. När Göteborg köper saker och tjänster från dessa privata företag så säger vi till dem att vi vill att de också ska anställa personer med funktionsnedsättning för att få lov att sälja saker och tjänster till Göteborgs stad. Stadsdelsnämnderna jobbar mycket med arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. En del personer med funktionsnedsättning har fått rätt enligt LSS-lagen till daglig verksamhet, när inte ett vanligt jobb verkar möjligt. Även dagliga verksamheter ska vara blandade så att personer ska kunna välja det som passar den personen bäst. Grunden Media är ett exempel på en förening som en person kan ha daglig verksamhet hos. En arbetstagare i daglig verksamhet är inte anställd av Göteborgs stad. Daglig verksamhet är en rättighet till sysselsättning som en person kan ha. HAB-ersättningen som Göteborgs stad betalar ut till den som har daglig verksamhet är inte en lön. HAB-ersättningen är en extra peng som ska läggas till sjukersättning eller aktivitetsersättning som en person har. Sjukersättning och aktivitetsersättning får en person från statens organisationer och inte från kommunen. HAB-ersättningen höjdes med 10 kronor ungefär för ett år sedan. Istället för ungefär 40 kronor för en hel dag så får en person ungefär 50 kronor för en heldag nu. Detta gjorde vi för att säga att vi ser värdet av det arbetstagarna gör och att de tar del av daglig verksamhet. Det är staten som kan höja sjukersättning och aktivitetsersättning. Det är riksdagens politiker som styr staten. " 4 5

4 Daniel känner sig fängslad i sin stadsdel Foto: Gustavo Maturana Daniel Andersson måste jobba i sin stadsdel. Trots att han inte trivs får han inte byta arbetsplats. F ör fem år sedan bestämde sig Daniel Andersson för att han ville ha sin Dagliga Verksamhet på Grunden Göteborgs Dagliga Verksamhet. Men hans stadsdel Backa i Göteborg sa att han inte fick börja på Grunden. De sa att de hade något liknande i stadsdelen Backa. Där skulle han börja istället, sa de. Daniel gick med på att prova. Daniel jobbade på DV Fixarna i Backa i ett halvår under våren Men han trivdes inte. - Jag sa att jag inte trivdes. Det sket de i. Jag fick ändå inte börja på Grunden. Trots att Daniel vid flera tillfällen sa att han inte trivdes blev han kvar på DV Fixarna i ytterligare ett år. Han försökte byta till Grunden men stadsdelen sa nej. Efter sommarledigheten 2010 mådde Daniel dåligt och orkade inte komma tillbaka till stadsdelens Dagliga Verksamhet DV Fixarna. - Jag orkade inte göra någonting ett tag, säger Daniel. Jag hade depression och panikångest. Det var knappt så att jag kunde gå ut. Bara att åka buss och spårvagn, som annars är kul, var också jättejobbigt. Våren 2012 började Daniel må lite bättre. Han bestämde sig för att försöka igen. Han sa till sin handläggare att han gärna ville börja på Grunden Media och jobba med datorer. - Då sa de nej, det finns en IT Media-grupp i Backa. På hösten 2012 började han på stadsdelens Dagliga Verksamhet IT Media. - Jag tyckte inte det var något kul, så jag bytte till teatern. Daniel tänkte att han kunde vara där ett kort tag tills han fick börja på Grunden. I december förra året fick Daniel ännu en gång beskedet att han inte fick börja på Grunden. De hänvisade igen till att de hade liknande verksamhet i stadsdelens regi. Hur ska vi göra om alla går till konkurrerande verksamheter sa de till Daniel. Bara för att jag inte trivs så betyder det inte att det inte finns många andra som vill börja på er Dagliga Verksamhet sa Daniel tillbaka. - De höll på och trilskades. Eller snarare jävlades, säger Daniel. Daniel tog beslutet med sig och visade det för juristen på Riksföreningen Grunden. Tillsammans skrev de ett överklagande som de skickade in till förvaltningsrätten i januari. Mitt under semestern i juli damp domen ner i brevlådan. Här kommer ett utdrag ur domen: Annat har inte framkommit än att den beviljade dagliga verksamheten tillförsäkrar Daniel Andersson goda levnadsvillkor samt bidrar till den personliga utvecklingen och främjar hans delaktighet i samhället. Den omständigheten att han inte trivs på den nuvarande dagliga verksamheten ändrar inte bedömningen. - Det är dags att politikerna börjar agera och inte bara snackar, säger Daniel. Det betyder att domstolen tycker att stadsdelen Backas Dagliga Verksamhet är tillräckligt bra för Daniel. De bryr sig inte om att Daniel inte trivs. - Det känns förjävligt. Man känner sig mer eller mindre överkörd, för det är man ju, säger Daniel. Jag önskar att jag fick börja där jag ville. Svårare än så kan det inte vara. Alla som vill byta daglig verksamhet till Grunden måste få göra det. Daniel har tidigare pratat med kommunalrådet Thomas Martinsson. Han beklagade det beslut som stadsdelen gett Daniel i december där det står att han inte får byta arbetsplats. Han tyckte att det var illa och att det inte skulle vara så. - Det är dags att politikerna börjar agera och inte bara snackar, säger Daniel. Daniel kommer att överklaga domen. Han hoppas på att det inte ska ta lika lång tid som det tog för en bekant till honom, Maria Johansson. - Maria Johansson fick kämpa i fem år innan hon fick börja. Jag hoppas verkligen inte att det tar så lång tid för mig. Då hade hon hållit på och bråkat väldigt aktivt i fem år. Det är verkligen ett helsike. Jag tyckte verkligen synd om henne. ANDREAS OSKARSSON 6 7

5 Projektet i Bolivia TÄNKER MED HJÄRTAT I slutet av augusti beslutade Grunden Göteborgs styrelse att föreningen ska fortsätta med Boliviaprojektet Pensamos con el corazón (Vi tänker med hjärtat) under perioden 2015 till Studiebesök i Askim Fakta: Pensamos con el corazón. Projektet stöds av MyRight som är en del av biståndsmyndigheten SIDA. Projektledare i Bolivia: Isabel Vallejo Projektledning i Sverige: Kristin Svensson, Octavio Hernandez, Björn Samuelsson, Kristian Nilsson, Patricia Martinez och Gustavo Maturana. I dag har Grunden Göteborg ett projekt i Bolivia som pågår fram till slutet av Beslutet att fortsätta togs eftersom projektet har fungerat mycket bra och gett bra resultat. Syftet med projektet har varit att starta och stödja föräldraorganisationen Despertares i La Paz. Genom projektet är Despertares på väg att bli en stark, demokratisk och inkluderande organisation som kan leda kampen för personer med funktionshinders rättigheter. att fortsätta med projektet är att Despertares ska etablera sig som en förebild för andra liknande organisationer som jobbar med samma ämne samt att de ska bli en självständig och hållbar organisation. Despertares har blivit en stark organisation som påverkar de politiska beslut som gäller personer med funktionshinders situation i La Paz och gentemot regeringen. Projektet med Despertares förstärker de politiska målen för Bolivia som programland enligt biståndsmyndigheten SIDA. Besök på Myright kontor i Stockholm 8 9

6 Lekens Dag Målen är: - Organisationsutveckling - Politiskt påverkansarbete - Information och medvetandegörande. Despertares i Sverige I våras var två medlemmar från Despertares på besök i Sverige. De gjorde flera studiebesök, träffade andra organisationer och personal som jobbar med personer med funktionshinder. Förutom att de var på besök hos Grunden Göteborg hälsade de även bland annat på Autismföreningen Göteborg, Trollreda i Trollhättan och Hovåsskolan i Göteborg. Studiebesök i Trollhättan Isabel Vallejo och Miriam Cuevas berättade om sina erfarenheter och situationen för personer med intellektuella funktionshinder i Bolivia. Det var mycket uppskattat. I Stockholm fick de träffa MyRights personal på huvudkontoret. Grunden i Bolivia Projektledningen, Kristin Svensson, Octavio Hernandez, Gustavo Maturana och Patricia Martinez, var på besök i Bolivia under oktober 2012 och träffade barn och föräldrar kring Despertares. Projektledning skedde på plats. - Det var spännande att träffa och umgås med alla i Bolivia, säger Kristin Svensson. En solig dag i slutet av augusti fanns Grunden Tidning på plats på Furuboda Folkhögskola för att delta i Lekens Dag. B åde barn och föräldrar från hela Skåne har tagit sig hit till Furuboda Folkhögskola som ligger utanför Åhus. Här anordnas Lekens Dag varje år. Det är ett väldigt populärt evenemang. I år är det sammanlagt 3800 personer som deltar. Solen lyser från en klarblå himmel. Det är 25 grader varmt. Riksföreningen Grunden har ett bord där vi har informationsmaterial och en drös knappar som vi delar ut. Alla barn som kommer på Lekens Dag får gratis korv med bröd och glass. Man känner den härliga doften av ny grillade korvar. Det finns också en action park där barnen får prova på olika sporter. Man kan testa på att rulla i en jättestudsboll på vatten. Man kan prova på pingis, rullstolstennis, rullstolsbandy, rullstolsbasket och rullstolshandboll. Det finns en lekplats där barnen kan springa runt och leka. Man får prova på att köra go kart. Det anordnas också shower med Pippi till Karlsson på taket på scenen. Clownerna Spillevinkerna går runt i sina fina kläder och visade små enkla tricks. Alla deltagare av årets Mot alla Odds är här. Det är också musik-uppträdande av Erik Segerstedt. MATS ANDRÉN MALIN ASZTELY ANDRÉN 10 11

7 Anders Johansson kämpar för sin ersättning Mellan stolarna vilken lag gäller? Här förklarar Riksföreningen Grundens jurist Mikael Åhman varför Anders har problem med sin ersättning. Han beskriver vad olika lagar och bestämmelser innebär. A nders Johansson har fått avslag på sin aktivitetsersättning. Han har haft aktivitetsersättning sedan gymnasietiden. Efter gymnasiet fick Anders en Daglig Verksamhetsplats som han fortfarande har kvar. Han fortsätter att gå till jobbet varje dag. Men han får inga pengar, förutom den lilla dagpengen som han får från jobbet. - Det känns tråkigt. Det känns som ett helvete, säger Anders. Nu måste Anders söka socialbidrag varje månad. För att kunna betala hyra, elräkningar och mat. - Det är ovant och inte alls kul, säger Anders. Jag är van att få pengar varje månad. Nu måste jag tigga efter pengar. Anders tycker inte om att fylla i blanketter. Han har svårt att göra det själv. Det blir inte bättre av att han upplever att de som jobbar på socialkontoret ofta är griniga. - Det kommer att vara så här tills jag får rätt igen, suckar Anders. Anders har överklagat beslutet att han inte längre ska få aktivitetsersättning. - Jag vill visa fingret till de som bestämmer, säger Anders. De vet inte hur jag har det. De är inte i samma sits som jag. Jag vill att allt ska bli som vanligt igen. ANNIKA RONNELAND Foto: Paulina Rojo detta nummer av Grunden Tidning blir Anders Johansson intervjuad. Han har blivit beviljad Daglig Verksamhet av sin LSS-handläggare men att han blivit nekad aktivitetsersättning av Försäkringskassan. Nu har han ansökt om försörjningsstöd men vet inte om han får det eftersom han inte kan skriva in sig på arbetsförmedlingen, eftersom han inte aktivt söker arbete, eftersom han deltar i sin beviljade Dagliga Verksamhet. Jag kommer inte diskutera detaljerna i Anders fall. Däremot kommer jag, med avstamp i Anders situation, visa att det finns ett grundläggande problem med den nuvarande lagstiftningen, ett problem som kräver en politisk lösning. Vi tar det från början: Normalläget i Sverige är att vuxna människor i arbetsför ålder försörjer sig själva genom att ha en anställning och utföra ett lönearbete. Ibland blir man sjuk eller skadad. Då får man medicin eller vård eller annan slags hjälp som beslutas av sjukvården. Att man är sjuk eller skadad betyder inte med automatik att man inte klarar av att sköta sitt arbete. Även om man är lite snuvig kan man kanske arbeta som bilmekaniker. Själv utför jag kontorsarbete även med foten i gips hade jag kunnat sitta vid en dator och skriva den här artikeln. Jobbar man som kock kan man däremot inte sköta sitt arbete när man är snuvig. När jag själv jobbade som plåtslipare på ett löpande band hade jag inte kunnat utföra mina arbetsuppgifter med foten i gips. I dessa situationer vänder man sig Försäkringskassan, som bedömer inte om man är sjuk eller frisk, men om man har arbetsförmåga. Sjukdom är alltså en sak, huruvida sjukdomen påverkar arbetsförmågan är en annan. Bedömningen görs utifrån reglerna i AFL (Allmänna försäkringslagen) kapitel 3, 7. Arbetslösa och långtidssjukskrivna får sin arbetsförmåga bedömd mot hela den reguljära arbetsmarknaden. Att långtidssjukskrivna bedöms mot hela den vanliga arbetsmarknaden, snarare än mot sina normala arbetsuppgifter, har sin förklaring. Om exempelvis en 23- årig balettdansös, med fast anställning på Stora Teatern, får hälseneinflammation och aldrig mer kommer att kunna dansa då framstår det som naturligt att ordna någon form av omskolning. Alternativet vore ju livslång sjukskrivning. Detsamma gäller alltså för arbetslösa; situationen är ju likadan om balettdansösen blir uppsagd från Dramaten, med hänvisning till något svepskäl av karaktären allmän omorganisering (man får inte säga upp folk enbart för att de är sjuka eller har blivit skadade.) Hursomhelst; för funktionsnedsättningar gäller detsamma som för skador och sjukdomar. Dyslexi må vara en funktionsnedsättning, men det påverkar sällan någon arbetsförmåga. Jag känner yrkesverksamma jurister som har dyslexi. Faktum är att somliga så kallade funktionsnedsättningar kan innebära förhöjd arbetsförmåga om man i övrigt har rätt förutsättningar för rätt arbete. Det är exempelvis allmänt känt att kompositörer och matematiker som har bipolärt syndrom ( manodepressiva ) regelmässigt presterar mycket bättre än kollegor utan bipolärt syndrom, och att deras prestationsförmåga försämras om de tar medicin mot sin funktionsnedsättning. Nåväl; Anders har alltså intellektuella funktionsnedsättningar. Oaktat vad dessa består i, har Försäkringskassan alltså kommit fram till att Anders har i vart fall 25 procent arbetsförmåga på åtminstone ett för honom särskilt anpassat arbete, och således utgår ingen sjukersättning. Men vänta lite nu. Anders har ju blivit beviljad Daglig Verksamhet enligt LSS? Daglig Verksamhet är väl något man blir beviljad just eftersom man inte anses kunna utföra ett arbete? Vi tar även detta från början. Normalläget i Sverige är att vuxna människor själva tar ansvar för sina egna liv I

8 och sin egen livsföring. Misslyckas man med att ta detta ansvar, kan man i sista hand få hjälp enligt Socialtjänstlagen SoL. Ytterst sett har alla medborgare (sjukskrivna eller ej, arbetsoförmögna eller ej, arbetslösa eller ej, funktionsnedsatta eller ej) nämligen rätt, enligt SoL 6, till skälig levnadsnivå. Detta innefattar situationer då samhällets övriga skyddsnät fungerar så dåligt att den enskilde personen riskerar att tvingas leva på en oskäligt låg levnadsnivå. Vad som är skäligt kan naturligtvis diskuteras. På senare tid har det ansetts skäligt att kräva motprestationer från dem som får försörjningsstöd. Närmare bestämt anses det skäligt att man är inskriven på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Om detta krav kan man tycka mycket. Exempelvis kan man tycka att hur det än motiveras, så vore det oanständigt att låta folk dö svältdöden i någon trappuppgång, vare sig den krävda men icke uppfyllda motprestationen är skälig eller oskälig. Av det skälet har vi, utöver SoL även LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen har tillkommit eftersom en del människor befinner sig i en situation, där även skäliga krav är helt orimliga och ouppnåeliga. De behöver regelmässigt och helt utan egen förskyllan mer hjälp än andra för att få välfungerande liv. SoL är helt enkelt otillräcklig, om målet är att hjälpa till att organisera ett anständigt liv åt (vissa) personer med intellektuella funktionshinder. Man kan sammanfatta LSS-lagens bokstav och syfte enligt följande: Personer med omfattande intellektuella funktionshinder har rätt till goda levnadsvillkor. De goda levnadsvillkoren skall säkerställas av kommunen genom insatser som beskrivs i LSS 9, om insatserna behövs och behoven inte tillgodoses på annat sätt. Foto: Gustavo Maturana En av de insatser som räknas upp i paragrafen är Daglig Verksamhet. Personer med omfattande intellektuella funktionshinder och som varken förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till en meningsfull daglig sysselsättning som främjar personens utveckling och självbestämmande och på så sätt säkerställer dennes goda levnadsvillkor. Men detta behov kanske kan tillgodoses på något annat sätt? Kanske genom Arbetsförmedlingens försorg? Mycket möjligt; låt oss titta närmare på detta tredje regelverk, som alltså styr den tredje myndigheten som i praktiken har ett bestämmande inflytande över Anders situation. Enligt Arbetsförmedlingsinstruktionen 3 skall all verksamhet som arbetsförmedlingen bedriver anpassas efter den enskildes förutsättningar. Enligt Funktionshindersförordningen 8 gäller att Arbetsförmedlingen får anvisa arbeten till personer med funktionsnedsättningar om arbetet är lämpligt utformat efter den sökandes behov och kan bidra till att den anställde utvecklas och förbättrar sin arbetsförmåga. Observera att det rör sig om befintliga, faktiskt existerande arbeten. Arbetsförmedlingen skapar inte arbeten, de förmedlar arbetstillfällen som någon annan erbjuder. Försäkringskassan har i uppdrag att bedöma Anders (och personer i Anders situation) mot hela den reguljära arbetsmarknaden men Arbetsförmedlingen har att förhålla sig till den reellt existerande regionala arbetsmarknaden. Så vad göra som arbetsförmedlare, om det faktiskt inte finns något lämpligt utformat arbete att uppbringa till en person med omfattande intellektuella funktionsnedsättningar? Svar: man anvisar den sökande att ansöka om Daglig Verksamhet enligt LSS! Så vad landar vi i, för Anders del? Det är fullt möjligt att Försäkringskassan har helt rätt utifrån reglerna i AFL. Anders kanske kan anses ha i vart fall 25 % arbetsförmåga på åtminstone ett för honom särskilt anpassat arbete som förekommer någonstans på den reguljära arbetsmarknaden. I så fall skall Anders givetvis inte ha aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Det är också fullt möjligt att Arbetsförmedlingen samtidigt, utifrån de regler som styr AF, har gjort allt vad som står i deras makt i sin strävan att uppbringa arbete åt Anders, men att det faktiskt inte finns några arbeten att anvisa. Vidare är det fullt möjligt att arbetsförmedlingen, utifrån sitt uppdrag och sina instruktioner i övrigt, inte har någon verksamhet som det är realistiskt möjligt att anpassa efter Anders förutsättningar Det är samtidigt fullt möjligt att den kommunala LSShandläggaren också har helt rätt, utifrån reglerna i LSS. Anders kanske faktiskt har så omfattande intellektuella funktionsnedsättningar att han ingår i LSS-lagens personkrets. I så fall, om det inte rent faktiskt finns någon sysselsättning att uppbringa, via AF, som säkerställer Anders en god levnadsnivå har kommunen en skyldighet att erbjuda honom Daglig Verksamhet. Enligt LSS räcker det inte att något kan säkerställas på annat sätt det skall säkerställas. Men mitt i allt detta har den kommunala försörjningsstödsenheten kanske också rätt, utifrån regelverket i SoL, att kräva att Anders uppfyller skäliga krav på motprestationer för att erhålla försörjningsstöd. Skäliga motprestationer som skulle inkräkta på hans rättigheter enligt LSS, och som dessutom bara renderar honom skälig levnadsnivå, rent ekonomiskt. Alltså: Hur Anders än beter sig går han miste om sina lagstadgade rättigheter; antingen får Anders ett alltför lågt ekonomiskt bistånd från socialkontoret i kombination med upplevd meningslös sysselsättning, eller så får han meningsfull daglig sysselsättning men inga pengar alls (eller, om socialkontoret av allmänna rimlighetsskäl avstår från krav på motprestationer en ersättning som i vilket fall understiger vad Anders har rätt till enligt LSS dvs. vad som krävs för att säkerställa goda levnadsvillkor.) Allvarligt talat: Detta är inte rimligt. Och problemet är inte att den ena eller andra tjänstemannen möjligen fattat ett illa genomtänkt beslut. Problemet är att denna bisarra situation faktiskt kan ha uppstått som en direkt följd av att alla inblandade myndigheter och tjänstemän antagligen har fattat fullt korrekta beslut utifrån de regelverk som styr dem i deras respektive myndighetsutövning. Här krävs ett klargörande från lagstiftaren. När LSS infördes, var det uppenbarligen lagstiftarens utgångspunkt, att personer som beviljades Daglig Verksamhet enligt LSS skulle få sin försörjning säkrad via de allmänna försäkringssystemen. Riksföreningen Grunden uppmanar därför riksdag och regering att klargöra, att vid bedömning av rätten till sjuk-, och aktivitetsersättning skall denna alltid beviljas, om den enskilde sedan tidigare blivit beviljad Daglig Verksamhet enligt LSS 9 punkt 10. MIKAEL ÅHMAN, Förbundsjurist Riksföreningen Grunden 14 15

9 Jag vill gå min egen väg Efter många år hemma, ute i skogen, var det dags att bestämma vilket gymnasium jag skulle gå. Jag sökte in på Rixgymnasiet i Kristianstad och sökte även till Riksgymnasiet Angredsgymnasiet. Min hemkommun ville inte betala min skolgång på något Rikgymnasium, men efter en överklagan kom jag in på Angeredsgymnasiet. Där gick jag i fyra år. Jag sökte sedan till Valjevikens Folkhögskola i Blekinge. Jag kom in där och gick där i ett år. Efter att jag hade gått där i ett år bestämde jag mig för att flytta till Göteborg. Nu vill jag gå min egen väg. Jag vill bestämma själv hur jag ska se ut. Jag vill bestämma själv om min egen framtid. Emily Gunnarsson Foto: Anders Johansson När jag var nästan sju år råkade jag ut för en olycka. Det var så att mamma hade lovat mig att vi skulle baka bröd efter min lillebror och jag hade varit ute och lekt. Pappa var med, han gick lite före. Så helt plötsligt ropade min lillebror till pappa, jag kan inte väcka henne. Han trodde först att jag lekte död. Pappa sprang snabbt upp till vårt hus och ringde ambulansen. När ambulansen kom sa de att jag inte skulle överleva. När de väl såg att jag överlevde så sa de att jag skulle bli ett kolli. Emily Gunnarsson om sin kamp för att bestämma själv över sin egen situation. Men efter hård träning under ett år på rehabiliteringshemmet Bräcke Östergård kunde jag gå och prata. Efter att jag kom hem var det träning på barnhabiliteringen i Varberg för att åtminstone kunna vara lite normal. Min uppväxt var ett schemalagt schema varje dag, under hela dagen. Jag flyttade då till Göteborg, men min gamla LSShandläggare skickade inte min akt så under två år fick jag inte den assistans jag behövde. Efter de åren gick jag till Arbetsförmedlingen för att söka jobb, men de skickade mig till Arbetsförmedlingens Rehab (arbetsförmedlingen för personer med funktionshinder). Därifrån skickade de tillbaka mig. Fram och tillbaka. Efter långt om länge sa de att jag skulle gå till Försäkringskassan. På Försäkringskassan sa de att jag skulle gå till en LSS-handläggare, som sa att jag skulle gå tillbaka till Försäkringskassan. Efter många turer sa de tillslut att jag skulle tillhöra LSS. LSS sa att de krävde en stor psykologisk utredning. Då sökte jag mig till Vuxenhabiliteringen. Efter ett år utreddes jag. Utredaren sa att jag tillhörde LSS. Efter detta fick jag daglig verksamhet på Dalheimers Hus. Där kände jag att det inte var så utvecklande. Då sa jag detta till LSS-handläggaren. Efter det fick jag komma till en privat dagligverksamhet. Samtidigt kom jag in på Vuxenskolan och läste en assistentutbildning med inriktning på barn och fritid. Efter det läste jag en kurs i handikappskunskap. Jag praktiserade på ett dagis och på Vuxenskolan. När jag läst färdigt utbildningen fortsatte jag på den privata dagliga verksamheten. Jag praktiserade samtidigt på dagiset och på vuxenskolan. Under dessa år kände jag mig instängd. Efter att lärare på Vuxenskolan hjälpt mig kom jag att flytta min dagliga verksamhet till Grunden. Jag praktiserade samtidigt på Vuxenskolan. Under ca fyra år slet jag och under många omständigheter kom jag äntligen att ha min dagliga verksamhet på Riksföreningen Grunden Sverige. Där har jag min dagliga verksamhet fortfarande kvar. Genom otaliga samtal har jag nu kommit på att jag under mina ungdomsår och barndomsår har jag bestulits mig. Jag känner att jag inte har fått gå mina egna vägar. Jag känner att jag har blivit instängd genom att jag inte fått gå ut och härja som andra ungdomar. Jag har massor av aggressioner inom mig. Jag vill helst gå ut och härja, men på grund av mina barn- och ungdomsår vet jag inte hur man gör. Nu sätter jag ner foten och säger nu räcker det. Nu vill jag gå min egen väg. Jag vill bestämma själv hur jag ska se ut. Jag vill bestämma själv om min egen framtid. EMILY GUNNARSSON 16 17

10 Resan till politikens ö I början av juli åkte Grunden till Gotland för att vara med under politikerveckan i Almedalen. Varje år är det fullt av politiker och olika föreningar och andra där för att diskutera politik. Foto: Gustavo Maturana Det var Rikföreningen Grundens ordförande Ola Larsson och flera av oss som är anställda på rikskansliet. Vi åkte tidigt, halv nio på morgonen, för att ta oss till Kalmar. Vi sov i Kalmar för att slippa åka så tidigt från Göteborg. När vi väl kom i väg på morgonen från Kalmar åkte vi till Oskarshamn för att ta färjan över till Gotland. När vi var framme i Visby som är huvudort på Gotland åkte vi till där vi skulle bo. Den dagen tog vi det lugnt. Nästa dag åkte vi in till Visby för att göra reklam för Grunden. Vi delade ut foldrar som Grundens Riksstyrelse godkänt. Foldrarna handlade om vad Grunden tycker om särskolan, om boende och arbetsmarknaden. Vi hade även blivit inbjudna till ordföranden i Grunden Gotland. Hon heter Marina Sångängel. Vi satt vid hennes uteplats, och åt goda bullar och drack kaffe och te. Vi samtalade om hur det går för Grunden Gotland, hur det är att driva en lokal Grundenförening. De tyckte det var roligt att arbeta intressepolitiskt och det gick att få igenom saker man kräver men det var lite jobbigt ibland. Ungefär som det är att arbeta på rikskansliet, kändes det som. Nästa dag åkte vi också in till Visby och gjorde mer reklam. Vi gick även och lyssnade på ordföranden i Grunden Gotland som pratade på ett forum om funktionshinder och stödhjälpmedel. Det var ett välbesökt möte och mycket intressant att höra. Vår lokalförenings ordförande pratade så bra om hur man kan arbeta med funktionshinder. Också dagen därpå åkte vi till Visby för att göra reklam för oss. På kvällen åkte vi in och lyssnade på Jonas Sjöstedt, en politiker, som talade. Varje Foto: Gustavo Maturana kväll var det en politiker som pratade, det var alltid en partiledare. Den enda som sa något direkt om oss med funktionshinder var Centerpartiets Annie Lööf. Hon pratade om att man kan nå framgång även om man har funktionshinder, bara man får rätt stöd. Det tycker Grunden också! Flera andra organisationer var också där, som vi knöt kontakter med. Exempelvis KRIS som är en förening personer som har suttit i fängelse. Dessutom pratade vi med SKL om riksnorm för HAB, SKL är en förening för kommunalråd som bestämmer HAB. På så sätt kan vi kanske påverka hur stor HAB vi får även om det tar tid. Jag tror att genom att vara där, kunde vi påverka en massa människor som fattar viktiga beslut som påverkar oss som kallas intellektuellt funktionshindrade. EMILY GUNNARSSON Foto: Gustavo Maturana Foto: Gustavo Maturana 18 19

11 Grunden Bazar på Göteborgs kulturkalas Mitt i augusti hade Grunden Göteborg ett evenemang på Stora Teatern-området i Göteborg. Det kallades Grunden Bazar och hölls under Göteborgs kulturkalas som anordnas varje år. Foto: Andreas Oskarsson Bandet har börjat spela trots det dåliga vädret. Folk börjar ställa sig runt om för att lyssna. Det är många som är med. Grunden Radio gör radio. Primacura Media, som är en Daglig Verksamhet från Borås, läser poesi. Grunden Band spelar låtar med aktuella teman. Kjell and the Flaming Sideburns säljer deras cd för självkostnadspris, den har rocka billy-tema. Grunden Göteborg delar ut småkakor i olika former som var hembakade till nyfikna som går förbi. Grunden Göteborg och deras avdelning Grunden Media är här för att sprida budskap om delaktighet, inflytande och inkludering. Alla kan. Alla kan vara med. Det var också smakprovning av Cp Ölet som är anpassat för den funktionshindrade. Vi som har funktionshinder skall kunna leva som vilka so helst och inte bli diskriminerade. Vi ska inte bli nekade att beställa öl på krogen för att vi har funktionshinder. Oavsett vilket handikapp vi har ska vi bli välkomnade in på krogarna i stan och inte bli bemötta negativt för vårt funktionshinder. Man skall kunna ta egna beslut. Det behövs mer tillgänglighet så att vi tar mer plats i samhället. I hela livssituationen. MALIN ANDRÉN 20 21

12 Dikter Serie av Mark Singleton Drömmen Längtan Förlusten Vinsten Rymmer Finner hinner Ligger står går består pratar gapar tiger Strider den lider Sprider Ryter fryser lyder flyger Drömmen drömmer drömmer längtar längtar längtar Drömmen Längtan Förlusten och vinsten! ger poäng Vem är clownen Vem är clownen Vad gömmer sig bakom den där masken Din mask Vad gömmer sig bakom ridån Vad gömmer sig bakom skrattet Vad gömmer sig bakom gråten Vad gömmer sig bakom sminket Vad gömmer sig bakom dina solglasögon Vem är clownen Vad har dom gjort med din barndom Vad har dom gjort med din fantasi I vilken plats hör du hemma Vem är det egentligen som frågar Är det du Eller är det clownen Så vem är clownen Är det han som är glad Eller hon som är ledsen Vem är clownen Och vem är du i spelet Det har du glömt Det har även jag glömt Vilken roll hade vi nu igen Manuset är borta Vad ska vi göra Människan kan ändra sig Vi kan improvisera i levet Vi kan vara flexibla Regler är till för att brytas Tydligen Det har jag alla fall hört Men varför finns det då lagar som stoppar Är det Clownen Eller är det du Som bygger upp dessa fasader Som väntar på att rivas ner Så vem är clownen Sayam Chortip Matchstick Men Jag har sett filmen Matchstick men. Filmen handlar om två bedragare som heter Roy och Frank. Roy spelas av Nicolas Cage. I filmen är han tvångsneurotiker och kedjerökare. Det leder till att han får problem i sin brottsliga karriär. En dag går någonting fel och Roy försöker fixa till det. Han söker hjälp hos en psykolog och upptäcker att han har en 14-årig dotter. Filmrecension Hon spelas av Alison Loman. Jag tycker att Matchstick men är en lysande film med bra skådespelare. Jag ger filmen 5 fåglar av 5 möjliga. Regissör: Ridley Scott Längd: 116 minuter CARL-MAGNUS ERIKSSONS Sayam Chortip 22 23

13 Posttidning B Retur adress: Svangatan 4A Göteborg Grunden förändrar! kom till Riksföreningen Grunden Sveriges dag 7 nov kl Världskulturmuseet Göteborg (hållplats Korsvägen) Varmt välkomna!

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

till våra medarbetare. Detta har skapat en arbetsmiljö där det finns plats och tid att reflektera, diskutera och trivas.

till våra medarbetare. Detta har skapat en arbetsmiljö där det finns plats och tid att reflektera, diskutera och trivas. Grunden Media är en fristående del av föreningen Grunden i Göteborg. Vi är en daglig verksamhet enligt LSS, Lagen om särskilt stöd för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Vi anpassar arbetstakten

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Vad är goda levnadsvillkor för dig? Vad är goda levnadsvillkor för dig? I LSS så står det att man genom insatserna ska få goda levnadsvillkor. Frågan är vad goda levnadsvillkor betyder? Den frågan har Riks-Klippans styrelse och Klippan i

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Björn Samuelsson. Pris 59 sek Grunden Tidning. Reklambyrån. Jämställdhet & Delaktighet i Samhället Vi andas samma Luft

Björn Samuelsson. Pris 59 sek Grunden Tidning. Reklambyrån. Jämställdhet & Delaktighet i Samhället Vi andas samma Luft Pris 59 sek Grunden Tidning Nummer 1/Mars 2013 Björn Samuelsson Reklambyrån En del av Riksföreningen Grunden Jämställdhet & Delaktighet i Samhället Vi andas samma Luft 1 Föreningen Grunden Grunden Tidning

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer