Innehållsförteckning. Regelverk Allmänna anvisningar

Transkript

1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 1 ORGANISATION... 2 Förvaltning... 2 Basenhet... 3 HJÄLPMEDELSNÄMND... 6 Nämndens sammansättning... 6 Överenskommelsen... 6 Befogenheter för Hjälpmedelsnämnden... 6 BEREDNINGSGRUPP... 7 SORTIMENTSGRUPPER... 8 Syfte... 8 Målsättning... 8 Representation... 8 Arbetsuppgifter... 8 Ärendegång vid ändringar i sortiment och regelverk... 9 HJÄLPMEDELSINSTITUTET (HI) SOCIALSTYRELSEN LEVERANTÖRER LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER SOM STYR OCH PÅVERKAR HJÄLPMEDELSVERKSAMHET Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: HSL 3b och 18b Lagen om medicintekniska produkter, 1993: Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område LYHS 1998: Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996: Ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården mm SOSFS 2001: Verksamhetschef inom hälso- och sjukvården SOSFS 1997: Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård 1997: Hälso- och sjukvårdspersonal Delegering av arbetsuppgifter SOSFS 1997: 14 2 kap 6 LYHS Patientjournal 1985: Informationsöverföring och samordnad vårdplanering SOSFS 1996: Anmälningsskyldighet :786 om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering Hjälpmedelscentralens Haverikommission KOSTNADSANSVAR LANDSTINGET Kvalificerade hjälpmedel (KV) - exempel KOMMUNERNA Enklare hjälpmedel (E) - exempel DEBITERINGSPRINCIPER Månadshyra Schablon Köp KOSTNADER FÖR BRUKARE Besöksavgift Avgifter för hjälpmedel...18 Egenavgift för samhällsbetalda hjälpmedel Depositionsavgift och köp...fel! Bokmärket är inte definierat. Anpassad produkt Egenvårdsprodukt... 18

2 4 FÖRTYDLIGANDE AV BEGREPP BOENDEN Ordinärt boende Särskilt boende Fritidsboende INDIVIDUELLT HJÄLPMEDEL GRUNDUTRUSTNING HJÄLPMEDEL SOM ARBETSMILJÖANSVAR HJÄLPMEDEL MED EGENVÅRDSANSVAR Egenvårdsprodukter Tillfällig uthyrning ÖVRIGT HJÄLPMEDEL I SKOLA, SÄRSKOLA OCH TRÄNINGSSKOLA HJÄLPMEDEL SOM INTE KAN TILLHANDAHÅLLAS VIA HJÄLPMEDELSCENTRALEN Arbetshjälpmedel Fritidshjälpmedel Hjälpmedel i vissa skolor FÖRSKRIVNING AV INDIVIDUELLA HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVNINGSRÄTT Förskrivare FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Initiera specialanpassning Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta FÖRSKRIVNINGSANVISNINGAR Individuell förskrivning Förskrivning utanför sortiment och/eller Regelverk Dubbelförskrivning Hjälpmedel för barn Dubbelförskrivning - barn Trippelförskrivning barn Uppföljning Montering/fastsättning...24 Byte av hjälpmedel Märkning av hjälpmedel Utomlänsförskrivning Brukare flyttar in till länet Brukare flyttar från länet Utländsk medborgare stadigvarande bosatt i Sverige Asylsökande BESTÄLLNING AV HJÄLPMEDEL TILL REKVIRENTFÖRRÅD HJÄLPMEDEL SOM GRUNDUTRUSTNING (TILL VÅRDENHET) HJÄLPMEDEL SOM ARBETSMILJÖANSVAR ANVISNINGAR TRANSPORTER Skrymmande hjälpmedel Flyttning av säng Transport av hjälpmedel akut ÅTERLÄMNING OCH AVREGISTRERING Köpt hjälpmedel (KK, LK) Schablonhjälpmedel (KS, LS) Hyreshjälpmedel (KM, LM) Anpassade produkter (AP)...Fel! Bokmärket är inte definierat. Hjälpmedel med brukaransvar (B)... 30

3 ARKIVERING BEVAKNING AV TIDSBEGRÄNSAD FÖRSKRIVNING SAMT UPPFÖLJNING FAKTURERING FÖRKLARINGAR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Avsett syfte CE-märkning Tillverkarens ansvar Anpassning Specialanpassning Avhjälpande underhåll...32 Förebyggande underhåll Besiktning Rekonditionering Utrangering BRUKARENS ANSVAR Hjälpmedel är lån Förvaring Daglig skötsel Reparation och service...33 Kan bli ersättningsskyldig ÖVERKLAGAN FÖRSÄKRING FÖRKLARINGAR SORTIMENTSFÖRTECKNING Artnr Utgående artikel Enhet Ansvar H/R Förskrivare L B /2/

4 1 Bakgrund Januari 2011 Syftet med detta Regelverk är att skapa en gemensam grund för hjälpmedelsförsörjningen inom Sörmlands län. För att tillförsäkra länets invånare samma tillgänglighet till hjälpmedel är det angeläget att samma övergripande principer ligger till grund för verksamheten. Målsättningen är att Regelverket skall präglas av en god samverkan mellan landstinget, kommunerna, hjälpmedelscentralen samt brukarna. Regelverket skall vara styrande för länets förskrivare i hur hjälpmedelsförsörjningen i länet fungerar och för hur de resurser som finns tillgängliga bäst skall användas. Förskrivning kan göras enhetligt och kontroll av kostnaderna blir möjlig genom att bestämmelserna efterföljs. Regelverk och sortimentsförteckning omfattas av dokumenten: - Allmänna anvisningar - Avgifter och priser - Produktanvisningar - Sortimentsförteckning vuxen och barn Produktanvisningar är uppställda enligt den internationella klassificeringen av handikapphjälpmedel, ISO-koder. Indelningen grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Systemet omfattar tre hierarkiskt ordnade nivåer produktområden, produktgrupper och produktundergrupper t ex : 12 - Förflyttning Rullstolar Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar. Produktanvisningarna följer alla samma uppställning, -ledord med: förskrivare kriterier mål med hjälpmedlet utprovningsrutiner uppföljning brukarens ansvar dubbelutrustning egenavgift HMCs ansvar kommentarer. 1

5 Organisation Förvaltning Som framgår av organisationsplan är Hjälpmedelscentralen (HMC) en basenhet inom Landstinget Sörmland under förvaltningen Habilitering & Hjälpmedel(H&H). GEMENSAM NÄMND FÖR HJÄLPMEDEL Habilitering & Hjälpmedel FÖRVALTNINGSCHEF Sjukreseenheten Handikappservice Ledningskansli Habiliteringsverksamheten Hjälpmedelscentralen Dammsdalsskolan För barn/ ungdomar och vuxna med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Norra enheten Södra enheten Västra enheten Pedagogisk hörselvård Syncentral Tolkcentral Filialer i Katrineholm Nyköping Riksverksamhet för elever med svåra beteendestörningar t ex autism-asperger I Vingåker 2

6 Basenhet Verksamheten är länsövergripande med enheter i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. I organisationsplan för HMC ingår sektionerna: administration hjälpmedelskonsulent hjälpmedelstekniska MA (Material administration) Vesicacentralen. HJÄLPMEDELSCENTRAL Hjälpmedelschef Ledningsgrupp Hjälpmedelschef 1:a linjens chefer Administration Kundtjänst IT-sekreterare Inköp Hjälpmedelskonsulent Medicinsk funktion Hjälpmedelstekniska Teknisk funktion MA Förråd transporter vaktmästeri Vesicacentralen Beställningscentral för Inkontinenshjälpmedel Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla hjälpmedel för brukare i länet inom ramarna för ekonomiska och politiska beslut, utgöra resurscenter och expertorgan samt ansvara för utbildning och information i hjälpmedelsfrågor. Hjälpmedelscentralen svarar för försörjningen av hjälpmedel till länets invånare gällande: rörelsetekniska hjälpmedel medicinska behandlingshjälpmedel kommunikationshjälpmedel kognitiva hjälpmedel inkontinenshjälpmedel syn- och hörselhjälpmedel 3

7 Hjälpmedelscentralen ska tillgodose brukarnas behov av funktionella hjälpmedel vilket innebär att rätt arbete utförs i rätt tid och omfattning beträffande underhåll och anpassning. Förskrivare ska ha tillgång till ett bra, säkert och kostnadseffektivt sortiment. Sortimentet utgår från av huvudmännen fattade beslut om vilka hjälpmedel som kan förskrivas till invånare i Sörmland. Hjälpmedelscentralen har som mål att inneha samlad kunskap/kompetens om: de produkter som finns på marknaden hur produkterna skall användas hur de kan anpassas efter individuella behov ha god framförhållning beträffande utvecklingen inom hjälpmedelsområdet samt verka för att: alla människor efter sin förmåga ges förutsättningar till delaktighet på lika villkor i sin dagliga livsföring. människor med funktionshinder uppnår och behåller största möjliga självständighet och funktionsförmåga. inom ekonomiska ramar vara lyhörd för kundernas efterfrågan på hjälpmedel och tjänster samt anpassa arbetsinnehållet efter det. För att förverkliga målen arbetar Hjälpmedelscentralen med: att följa utvecklingen samt fortlöpande bevaka policyfrågor inom hjälpmedelsområdet att kvalitetssäkra sitt ansvarsområde inom hjälpmedelsförsörjningen upphandling och inköp av hjälpmedel återtagning och rekonditionering av hjälpmedel förrådshållning och distribution till rekvirentförråd och brukare enligt överenskommelse med respektive huvudman allmän information till brukare, personal och allmänhet arkivering av beställningar/förskrivningar samt bevakning av tidsbegränsade förskrivningar bistå förskrivare och beställare med medicinsk och teknisk konsultation innefattande utprovning, information, utbildning, service, underhåll, anpassningar och installationer förskrivning på uppdrag av respektive huvudman erforderligt samråd med brukarorganisationer HMC har en egen hemsida: hmc.dll.se På HMCs hemsida hittar du: aktuella nyheter och informationer adresser, öppettider, telefonnummer, e-postadresser, arbetsområden dokument; regelverk, sortimentsförteckning, sortimentsgrupper med deltagare HMC-info, Vesica Nytt blanketter specifikationer minnesanteckningar länkar till olika myndigheter och organisationer kalender med aktuella datum för möten, utbildningar mm. 4

8 Hjälpmedelsnämnd Beredningsgrupp ESKILSTUNA KOMMUN SORTIMENTSGRUPPER rådgivande FLENS KOMMUN GNESTA KOMMUN Andning (5st) Barnhjälpmedel (3st) Bord, stolar och tillsatser till möbler. Gång, cyklar, transporthjälpmedel samt rörelse, styrke och balansträningsredskap Cirkulationsbehandling Eldrivna rullstolar, drivaggregat och ramper Kylbehandling Infusionspumpar (3st) Manuella rullstolar. kroppsburet skyddsmateriel. Personlyftar, sängar, madrasser och överflyttningshjälpmedel Hygien, personlig vård och egenvårdsprodukter Samtalshjälpmedel Sitt- och ryggdynor, sittsystem, kroppsburet skyddsmateriel Skriv- och styrsätt KATRINEHOLMS KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN OXELÖSUNDS KOMMUN STRÄNGNÄS KOMMUN TROSA KOMMUN VINGÅKERS KOMMUN BARN OCH UNGDOMS HABILITERING SHSO NVHSO Larm, telefoner och omgivningskontroll Ljusbehandling Stimulatorer (2st) Tidshjälpmedel och kognitivt stödjande hjälpmedel HABILITERING & HJÄLPMEDEL HJÄLPMEDELSCENTRAL 5

9 Hjälpmedelsnämnd En gemensam nämnd är inrättad efter överenskommelse mellan landstinget Sörmland och länets nio kommuner. Nämndens uppgift är att trygga en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Nämnden har ansvar för den del av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som avser förskrivning av hjälpmedel. Varje huvudman bibehåller dock sitt ansvar gentemot sina invånare för deras tillgång till hjälpmedel enligt HSL. Hjälpmedelsnämnden ingår i landstingets organisation. Nämndens sammansättning Nämnden har 15 ledamöter. Av dessa utser landstinget 3 och kommunerna 12. Landstinget utser ordförande och kommunerna 2 vice ordförande. Överenskommelsen Överenskommelsen omfattar ansvar för försörjning av hjälpmedel enligt följande: 1. Hjälpmedel för daglig livsföring. Avser sådana hjälpmedel som erfordras för att den enskilde själv eller med hjälp av annan person skall kunna tillgodose grundläggande behov, t ex klä sig, sköta sin hygien, kommunicera med omvärlden. 2. Hjälpmedel för vård och behandling Avser hjälpmedel som kompenserar förlust av en kroppsdel eller kroppsfunktion, som behövs efter en medicinsk behandlingsinsats eller behövs för fortlöpande behandlingsinsats t ex för att tillföra kroppen vätskor eller motsvarande dock ej hjälpmedel som inopereras. 3. Grundutrustning 4. Hjälpmedel för inkontinens 5. Ytterligare hjälpmedel kan överföras till den gemensamma nämnden efter särskilt beslut av samtliga fullmäktige Hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering, pedagogiska hjälpmedel inom skola samt förbrukningsartiklar ingår inte i överenskommelsen. Befogenheter för Hjälpmedelsnämnden Nämnden ska för huvudmännens räkning bereda frågor beträffande: - vilka hjälpmedel som skall tillhandhållas av sjukvårdshuvudmannen enligt HSL - egenavgifter för respektive hjälpmedel samt vilka hjälpmedel som ingår i begreppet egenvårdsprodukter och därmed bekostas av den enskilde själv Hjälpmedelsnämnden ska besluta om: - priser för enskilda hjälpmedel gentemot respektive huvudman - riktlinjer och bestämmelser vad gäller hjälpmedel, i detta ingår också att fastställa erforderliga krav på förskrivare av hjälpmedel. 6

10 Beredningsgrupp Beredningsgruppen för tekniska hjälpmedel är ett beredande forum för den gemensamma Hjälpmedelsnämnden. Beredningsgruppen är också ett viktigt forum för dialog på tjänstemannanivå mellan hjälpmedelscentralen som leverantör, och tjänstemän inom landstinget, respektive länets kommuner som köpare av hjälpmedel. Beredningsgruppens köparrepresentanter utses av respektive huvudman och företräder kostnadsansvariga i landstinget respektive länets kommuner. Deltagare från kostnadsansvariga huvudmän förutsätts ha mandat att företräda sin huvudman. Deltagare i Beredningsgruppen fördelas enligt följande: För köpare: En representant per kommun För landstinget: tre representanter från Hälso- och sjukvården, en representant från Habiliteringsverksamheten, Habilitering och Hjälpmedel och en från Kommunikationscenter, Habilitering och Hjälpmedel För Hjälpmedelscentralen: Förvaltningschef Hjälpmedelschef (föredragande) Ekonomichef Habilitering och Hjälpmedel Sekreterare Beredningsgruppen sammanträder minst fyra gånger per år. Beredningsgruppen behandlar och beslutar enligt delegation från Hjälpmedelsnämnden i ekonomiska och driftärenden, samt är beredande organ i ärenden till nämnden. Beredningsgruppens deltagare och minnesanteckningar från Beredningsgruppen hittar du på HMCs hemsida. 7

11 Sortimentsgrupper Hjälpmedelscentralen har sortimentsgrupper för respektive hjälpmedelsområde. Syfte Syftet med arbete i sortimentsgrupper är att säkerställa ett ändamålsenligt sortiment av rätt kvalitet för länets invånare utifrån gällande lagar, föreskrifter, Hjälpmedelsnämndens intentioner samt givna ekonomiska ramar. Målsättning arbeta för ett bassortiment som ska tillgodose huvuddelen av brukarnas behov föreslå anvisningar i regelverk och rutiner för förskrivning av hjälpmedel vara rådgivande till Beredningsgrupp och Hjälpmedelsnämnd inför beslut som rör sortiment och regelverk Representation Sortimentsgrupperna består av intern representation från HMC och externa representanter från länets förskrivare, både kommuner och landsting. Arbetsuppgifter En stor del av sortimentsarbetet består idag av upphandlingsarbete. Det sker ofta genom samarbete inom regionen 7-klövern. Representanter från länets förskrivare har till uppgift att: förmedla synpunkter från förskrivare och brukare under avtalsperioden och inför upphandling av hjälpmedel vid behov medverka i arbete med att ta fram kravspecifikation rapportera uppenbara brister på hjälpmedel i sortiment till sortimentsansvarig hjälpmedelskonsulent utvärdering av hjälpmedel De interna representanterna från HMC har till uppgift att: delta i regelbundna interna sortimentsgruppsmöten och vid behov kalla extern deltagare följa gällande rutin om sortimentsarbete bidra med synpunkter på sortiment utifrån sin sektions arbetsområde representera Sörmland i upphandlingsgrupp vid aktivt deltagande i upphandling verkställa förändringar efter upphandling, beslut i Beredningsgrupp och nämnd ge information om förändringar internt till HMC/KommC och till förskrivare göra uppföljning efter upphandling 8

12 Ärendegång vid ändringar i sortiment och regelverk Verksamhetschef HMC delger Beredningsgruppen resultat av upphandling. Sortimentsansvarig konsulent lämnar förslag på förändring till Beredningsgruppen för beslut gällande: produkt som blir utgående eller utgår ur sortiment ersättning av befintligt hjälpmedel då det inte handlar om upphandling införande av nytt hjälpmedel/ ny produktgrupp betydande ändringar i regelverk Förslag på förändring ska kompletteras med ekonomiska konsekvenser. Svar från samtliga deltagare i Beredningsgruppen inväntas. Inkommer invändningar från deltagare i Beredningsgruppen får föreslagen förändring vänta tills ärendet tagits upp på nästa Beredningsgrupp alternativt Hjälpmedelsnämnden för beslut. Inkommer inget svar inom 3 veckor, tas det som ett godkännande. Vid godkännande från Beredningsgruppen verkställer HMC förändringen. HMC ansvarar för att informera förskrivare och övriga kunder om beslutad förändring av sortiment och regelverk. 9

13 Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. De arbetar för full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning genom bra hjälpmedel och ett tillgängligt samhälle. Institutet stimulerar forskning och utveckling, provar nya hjälpmedel, medverkar till kunskaps- och metodutveckling, informerar och utbildar. Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet - Inkontinenshjälpmedel Socialstyrelsen Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter och allmänna råd för hur vissa lagar ska och bör tillämpas. All hälso- och sjukvård med personal står under tillsyn av Socialstyrelsen. Tillsynen syftar framförallt till att främja patientsäkerheten, förebygga skador och ta bort risker i vården. Socialstyrelsens uppgifter är både att stödja och att granska verksamheter och personal. Socialstyrelsen bevakar att kvaliteten och säkerheten är hög och att den enskildes rätt tas till vara. Socialstyrelsen Adresser till myndigheter och handikapporganisationer kan Du hitta på HMCs hemsida hmc.dll.se under länkar. Leverantörer Varje befattningshavare får själv beställa broschyrmaterial från respektive leverantör. På HMC hemsida hmc.dll.se finns länkar till de flesta leverantörer som HMC anlitar vid inköp av sortiment. 10

14 2 Lagar, förordningar och föreskrifter som styr och påverkar Hjälpmedelsverksamhet Oktober 2004 Riksdagen fastställer lagar, regeringen förordningar och myndigheter ger ut föreskrifter. Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande författningar. Det finns inte någon generellt gällande definition av begreppet hjälpmedel för funktionshindrade i lagen eller i annan författning. Däremot finns bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser för personer med funktionshinder och behov av hjälpmedel. Som anställd personal måste man följa gällande policy och riktlinjer för aktuell verksamhet. Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763 Sjukvårdshuvudmännens, d v s landstingens och kommunernas skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder. Att landsting och kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en patient har motsvarande rättigheter. Det går därav inte att överklaga vårdbeslut till domstol. De mål och principer som anges i HSL och angränsande författningar gäller även hjälpmedelsverksamheten. HSL 3b och 18b HSL tillfördes i samband med handikappreformen den 1 januari 1994 dessa 2 paragrafer. Landstingens och kommunernas skyldighet att erbjuda bl a hjälpmedel för personer med funktionshinder. Omfattar hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av annan person ska kunna: tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin hygien mm) förflytta sig kommunicera med omvärlden fungera i hemmet och närmiljön orientera sig sköta vardagslivets rutiner i hemmet gå i skola delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Lagen om medicintekniska produkter, 1993:584 I lagen om medicintekniska produkter, i förordningen och i de föreskrifter som Socialstyrelsen utfärdat ställs krav på medicintekniska produkter som används inom vården och hur dessa produkter ska hanteras. Medicintekniska produkter definieras i lagen som en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att: påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom (ex. inhalatorer) påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder (ex. rullstolar) undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process (ex. proteser). 11

15 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område LYHS 1998:531 Bestämmelser som avser att stärka patientens ställning i vården. I kraven på god vård anges bl a att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och bedrivas så att den tillgodoser patientens behov av trygghet. Goda kontakter mellan patient och vårdpersonal ska eftersträvas och så långt det är möjligt ska vården utformas och genomföras i samråd med patienten. Bestämmelser i 3a HSL och i 2 kap, 2 a LYHS ger patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten ska snarast ges en bedömning och på ett sätt som hon förstår informeras om de behandlingsalternativ som finns. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996:24 I 31 HSL anges att inom hälso- och sjukvården ska kvaliteten i verksamheten systematisk och fortlöpande utvecklas och säkras. I hälso- och sjukvården finns följande formella ansvarsnivåer för att säkra kvaliteten i vården: vårdgivare verksamhetschef medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inom kommunens hälso- och sjukvård hälso- och sjukvårdspersonal. Ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården mm SOSFS 2001:12 Ansvaret innebär bl a att rutiner finns så att: endast lämpliga produkter används produkterna kontrolleras innan de tas i bruk personalen är kompetent att hantera produkterna produkterna underhålls regelbundet instruktion för användning och teknisk dokumentation finns tillgänglig produkterna utrangeras när de inte längre får användas. Verksamhetschef inom hälso- och sjukvården SOSFS 1997:8 Verksamhetschef: representerar och utses av vårdgivare har det samlade ledningsansvaret och ansvarar för att: god vård ges och att resurser finns personalen har kompetens för de arbetsuppgifter de tilldelats ta fram och fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem rutiner finns för hantering av medicintekniska produkter. 12

16 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård 1997:10 Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för: att rutiner finns för att kontakta läkare eller annan personal att delegeringsbeslut för vårduppgifterna är förenliga med patientsäkerhet kvalitet och säkerhet att rutiner finns för hantering av medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal ska: själv ansvara för hur och att arbetsuppgifterna fullgörs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet rapportera avvikelser föra patientjournal medverka i fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete inhämta kunskaper om lagar mm inom sitt verksamhetsområde. Delegering av arbetsuppgifter SOSFS 1997: 14 2 kap 6 LYHS Hälso- och sjukvårdspersonal får endast delegera en arbetsuppgift då det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Delegering innebär att: den arbetsuppgift som delegeras ska vara klart definierad ett beslut om delegering ska vara personligt den som meddelar ett delegeringsbeslut ska inte vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser ett delegeringsbeslut ska vara tidsbegränsat högst ett år ett delegationsbeslut ska dokumenteras och undertecknas både av den som delegerar och den som får uppgiften. Patientjournal 1985:562 Dokumentation: En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Dokumentation är viktig i alla faser som görs i förskrivningsprocessen. Dokumentation gäller såväl att föra patientjournal som teknisk dokumentation. I lagen anges vilka yrkeskategorier som är skyldiga att föra patientjournal. Om även andra bland hälso- och sjukvårdspersonalen ska eller inte ska föra patientjournal är en medicinsk ledningsfråga. Då det förekommer att olika yrkeskategorier deltar i förskrivningsprocessen är det viktig att det finns klara lokala rutiner som anger vem som ska svara för dokumentationen. Teknisk dokumentation: Krav på teknisk dokumentation finns bl a vid specialanpassning av medicintekniska produkter. Dokumentationen ska belysa specialanpassningens konsekvenser för brukaren och dennes omgivning samt vilka effekter den har på produktens olika egenskaper. 13

17 Informationsöverföring och samordnad vårdplanering SOSFS 1996:32 För att trygga att enskilda brukare får en god och säker vård och omsorg krävs i vissa fall samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En förutsättning för att samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare fungerar i samband med att brukaren flyttar från en vårdform till annan. Tydliga rutiner för informationsöverföring är nödvändig för att säkra kvaliteten i all hälso- och sjukvård, förskrivning av hjälpmedel inkluderat. Informationsöverföring ska exempelvis innehålla habiliterings-, rehabiliterings-, och hjälpmedelsinsatser och ev. behov av uppföljning. Verksamhetschef och MAS ansvarar för att det finns rutiner för hur detta ska genomföras. Anmälningsskyldighet :786 om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskapen om risker i hälso- och sjukvården så att avvikelser kan minimeras genom i första hand förebyggande åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att rapportera avvikelser av betydelse för patientsäkerheten till den som hos vårdgivaren ansvarar för den lokala avvikelsehanteringen enligt SOSFS 1996:23 och LYHS. Hjälpmedelscentralens Haverikommission HMCs blankett Avvikelserapport avseende medicintekniska produkter (art.nr: 17773) ska användas vid rapport om avvikelser med medicintekniska produkter som HMC ansvarar för. Denna blankett kan hämtas på hemsidan under blanketter. Defekta hjälpmedel och tillbehör som är inblandat i en avvikelse ska returneras till HMCs haverikommission. 14

18 3 Kostnadsansvar Januari 2011 Landstinget Kvalificerade hjälpmedel (KV) - exempel 04 Behandlings- och träningshjälpmedel 06 Proteser och ortoser 12 Aktiva manuella rullstolar, eldrivna rullstolar och stårullstolar 18 Rygg- och sittsystem 22 Hjälpmedel för information och kommunikation Landstinget har kostnadsansvar för: kvalificerade individuella hjälpmedel i alla ärenden och boendeformer enklare individuella hjälpmedel för barn t o m det år de fyller 19 kvalificerade och enklare individuella hjälpmedel i skola grundskola inkl. särskola och specialskola gymnasieskola högskola/universitet statlig och kommunal vuxenutbildning. Omfattas inte av sjukvårdshuvudmannens ansvar: De statliga specialskolorna för funktionshindrade elever samt funktionshindrade elever i arbetsmarknadsutbildning, folkhögskolor och studiecirklar. För skolelever med funktionshinder gäller att skolhuvudmannen har primäransvaret för att eleven ska kunna fungera i skolmiljön och tillgodogöra sig undervisningen. Skolhuvudmannen ansvarar även för läromedlen. Hälso- och sjukvårdshuvudmannen har däremot ansvaret för sådan anpassning och utrustning, som hjälper elever med funktionsnedsättning att fungera i skolmiljön och att använda och tillgodogöra sig läromedlen. Hjälpmedel, som kan betraktas som permanent och generell standardutrustning på skolor ska finansieras på annat sätt. Detta gäller även lokalanpassningar. 15

19 Kommunerna Enklare hjälpmedel (E) - exempel 09 Hjälpmedel för personlig vård 12 Hjälpmedel vid förflyttning (gånghjälpmedel, manuella rullstolar) 15 Hjälpmedel i hushållet 18 Hjälpmedel för anpassning i bostad Kommunerna har kostnadsansvar för: Enklare individuella hjälpmedel för vuxna fr o m det år det år de fyller 20 Kommunerna har inte kostnadsansvar för elever i skola: grundskola, gymnasieskola, statlig och kommunal vuxenutbildning och högskola. 16

20 Debiteringsprinciper Hjälpmedelscentralen (HMC) använder 3 olika principer för debitering av kostnader till angiven kund: Månadshyra HMC hyr ut hjälpmedlet. Schablon HMC debiterar kund enligt fastställd schablonmodell vid förskrivning av individuellt hjälpmedel. Köp HMC säljer hjälpmedlet. Förklaringar till förkortningar som återfinns i bl a sortimentsförteckning och på blanketter: ANSVAR: Kostnadsansvaret ligger hos: KM Kommun Månadshyra KS Kommun Schablon KK Kommun Köp LM LS LK AP B Landstinget Månadshyra Landstinget Schablon Landstinget Köp Anpassad Produkt Egenvårdsprodukt. Brukaransvar. Hjälpmedelscentralen fakturerar angiven brukare enligt prislista. Då inget anges under ANSVAR i sortimentsförteckningen avses ett tillbehör till där ovan angivet hjälpmedel. Utslitna eller trasiga tillbehör till hyreshjälpmedel (ID-nummermärkta och schablonhjälpmedel) ersätts kostnadsfritt. 17

21 Kostnader för brukare Besöksavgift Utprovningsavgift sjukvårdande behandling samt hembesöksavgift; tas ut vid besök av landstingsförskrivare enligt landstingets patientavgiftsregler för öppenvård, gäller vid förskrivning, utprovning och anpassning av hjälpmedel. besök för installation, service och underhåll av hjälpmedel är kostnadsfritt. ingen besöksavgift för barn tom det år de fyller 19 år. Besöksavgift ingår i landstingets högkostnadsskydd för sjukvård. Avgifter för hjälpmedel Samtliga avgifter för hjälpmedel administreras av Hjälpmedelscentralen. Förskrivaren ansvarar för att informera brukaren om avgifter i samband med förskrivning, se produktanvisning och dokument Avgifter och priser. Egenavgift för samhällsbetalda hjälpmedel Egenavgift tas ut för vuxna, inga egenavgifter för barn t o m det år de fyller 19. Anpassad produkt I denna grupp ingår produkter som även icke funktionshindrade använder i sin dagliga livsföring t ex cykel, klocka, telefon. Dessa produkter är dock särskilt anpassade för personer med funktionshinder och är därför oftast dyrare. Avgift för anpassad produkt tas ut för både barn och vuxna, se produktanvisning och dokument Avgifter och priser. Egenvårdsprodukt I denna grupp ingår produkter som även icke funktionshindrade använder i sin dagliga livsföring t ex bestick, hushållsredskap mm. Dessa produkter tillhandahålls av HMC via förskrivare. Brukaren erhåller i efterskott en faktura genom Hjälpmedelscentralen och produkten övergår helt i brukarens ägo. Ingen kostnad för barn t o m 19 år. 18

22 4 Förtydligande av begrepp December 2008 Boenden Ordinärt boende Ordinärt boende är detsamma som eget boende där personen är mantalsskriven. Särskilt boende Särskilt boende erhålls via biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen eller enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Fritidsboende Boende eller vistelse utan att man är mantalsskriven där, t ex sommarstuga eller vid utlandsvistelse. Huvudprincipen är att förskrivna hjälpmedel ska användas även vid fritidsboendet. Transporter av redan förskrivna hjälpmedel bekostas av brukaren. Individuellt hjälpmedel Individuella hjälpmedel i ordinärt boende avser hjälpmedel som förskrivs utifrån en medicinsk bedömning av brukarens funktionsförmåga eller behov. De är endast avsedda att användas av den brukare till vilken hjälpmedlet har förskrivits och får inte överlåtas till någon annan. Individuella hjälpmedel kan, under förutsättning att det individuella behovet är större än vad verksamhetens grundutrustning kan tillgodose, även förskrivas till den som vistas på sjukhus, i särskild boendeform eller daglig verksamhet. Kriterier för individuella hjälpmedel finns i regelverkets produktanvisningar. Grundutrustning Med grundutrustning avses hjälpmedel som kan användas av flera brukare och som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas utifrån fastställd målsättning oberoende av huvudmannaskap och driftform. Grundutrustning kan inte finnas i ordinärt boende. Hjälpmedel som arbetsmiljöansvar Arbetsmiljöansvaret innefattar arbetsgivarens ansvar för att förebygga arbetsskador och att arbetsuppgifter utförs på ett säkert sätt. 19

23 Hjälpmedel med egenvårdsansvar Egenvårdsprodukter Enklare hjälpmedel eller tillbehör som brukaren själv har kostnadsansvar för. Tillfällig uthyrning Specifikt sortiment som kan hyras ut kortare tid av privat person som inte behöver föregås av medicinsk bedömning. Se HMC:s interna hemsida, Dokument HMC/ Hur vi arbetar. Övrigt Hjälpmedel kan hyras för specifikt ändamål för utbildning, rekvisita etc Hjälpmedel i skola, särskola och träningsskola Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. I ansvaret ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel, grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som kan användas av flera elever och som inte behöver någon omfattande individuell anpassning. Läroplanen i särskolans träningsskola omfattar fem olika undervisningsområden; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter samt verklighetsuppfattning. Den grundutrustning som träningsskolan tillhandahåller bör därför omfatta dessa områden. I skolor där man regelbundet undervisar elever med funktionsnedsättning ska miljön vara utrustad utifrån de funktionshindrade elevernas behov. Det är skolhuvudmannens ansvar. Individuella hjälpmedel är i huvudsak kompenserande. De är utprovade och särskilt anpassade till brukaren och kan inte utan omfattande åtgärder användas av någon annan. Transport av individuella hjälpmedel mellan bostad och skola bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen. Hjälpmedel som inte kan tillhandahållas via Hjälpmedelscentralen Arbetshjälpmedel Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som en funktionshindrad person behöver på sin arbetsplats och som normalt inte behövs i verksamheten. Ansvaret för arbetshjälpmedel eller ombyggnad av arbetsplatser är delat mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Fritidshjälpmedel Huvudmannen tillhandahåller inte rekreations eller fritidshjälpmedel som samhällsbetalt hjälpmedel. Hjälpmedel i vissa skolor Statliga specialskolor för funktionshindrade elever samt funktionshindrade elever i arbetsmarknadsutbildning, folkhögskolor och studiecirklar omfattas inte av sjukvårdshuvudmannens ansvar. 20

24 5 Förskrivning av individuella hjälpmedel Augusti 2010 Förskrivningsrätt För att funktionshindrade ska få tillgång till hjälpmedel krävs en förskrivning. Hjälpmedel ska förskrivas på ett för brukaren funktionellt och för huvudmannen ekonomiskt effektivt sätt. Ett funktionshinder ska kompenseras till en nivå som är rimlig i förhållande till de resurser som finns att tillgå. SOSFS 2001:12 den som förskriver medicintekniska produkter som hjälpmedel vilka brukas av en patient, ensam eller med hjälp av anhörig eller någon annan person, ska se till att produkten är lämplig samt att brukaren kan använda och hantera den på avsett sätt. Förskrivningsrätt för individuella hjälpmedel har landstings-, kommunanställd personal samt privata vårdgivare inom Sörmland med adekvat utbildning. Regelverkets huvudlinje är att de yrkeskategorier som anges som förskrivare för en viss produkt har förskrivningsrätt oberoende av huvudmannaskapet. Huvudmännens målsättning är att alla som förskriver hjälpmedel ska genomgå av Sörmland anordnad förskrivarutbildning. Förskrivning av lämpligt hjälpmedel ska ske så långt det är möjligt i samråd med brukare. Förskrivare Förskrivare är den befattningshavare som i processen mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig specifik produkt till en namngiven brukare. A = Arbetsterapeut D = Distriktssköterska, alternativt sjuksköterska i särskilda boendeformer H = Hjälpmedelskonsulent, förskrivare med specialistfunktion K = Handläggare vid Kosmos resurscenter, förskrivare med specialistfunktion L = Läkare Lo = Logoped S = Sjukgymnast Ssk = Sjuksköterska slutenvård Sp = Specialpedagog vid NP-centrum och BUH 21

25 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen gäller förskrivning av medicintekniska produkter som hjälpmedel, vilka ska brukas av en namngiven patient, ensam och/eller med hjälp av en anhörig eller annan person. Bedöma behov av insatser inhämta tillräcklig information om brukarens totala situation, ev. alternativ till hjälpmedel eller andra åtgärder såsom annan medicinsk/social åtgärd eller bostadsanpassning samråda med övriga berörda befattningshavare inom andra verksamhetsområden informera om alternativa behandlingsmetoder och hjälpmedel i samverkan med brukaren planera och besluta om insatser dokumentera planerade insatser och mål i en habiliterings-, rehabiliterings-, eller vårdplan dokumentera i journal. Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt utgå från behovsbedömningen beakta brukarens önskemål och val prova olika modeller med ev. anpassningar i realistisk miljö samordna mellan berörda verksamheter informera brukaren om alternativa produkter och lånevillkor, avgifter, försäkringar mm dokumentera i journal. Initiera specialanpassning undersöka om alternativa hjälpmedel finns utfärda anvisning. Instruera, träna och informera funktionskontrollera och justera inställningar innan hjälpmedlet tas i bruk träna att använda hjälpmedlet i den miljö där hjälpmedlet ska användas och tydliggör vem som ansvarar för träningen informera om var återlämning av förskrivet hjälpmedel bör ske. informera om användningsområde och ev. begränsningar, brukarens ansvar för skötsel och underhåll, vart brukaren vänder sig vid behov av avhjälpande underhåll, kontaktperson vid uppföljning/förändrade förutsättningar information ska vara tydlig och begriplig, anpassad till brukarens förutsättningar dokumentera i journal. När brukaren använt sitt hjälpmedel en tid ska utvärdering av funktion och nytta göras. Gällande vissa hjälpmedel ställs krav på uppföljning, se under respektive produktanvisningar. 22

26 Följa upp och utvärdera funktion och nytta ta reda på om hjälpmedlet fungerar utifrån tidigare uppgjorda planer och uppsatta mål klargör vem som är kontaktperson för det fortsatta uppföljningsansvaret vilket informeras till brukaren åtgärder i uppföljnings- och utvärderingsarbete ska dokumenteras i journal. För att förskrivningsprocessen ska fungera fullt ut krävs stöd av andra funktioner såsom upphandling, leverans, montering, installation, förebyggande och avhjälpande underhåll, specialanpassning, rekonditionering, utrangering. Källa: HI:s dokument FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN, för personer med funktionshinder. Förskrivningsanvisningar Individuell förskrivning Hjälpmedel kan förskrivas via websesam. Om det inte är möjligt används blankett FÖRSKRIVNING/BESTÄLLNING (artikelnr 13140). Bifoga alltid specifikation vid förskrivning av hjälpmedel som kräver sådana, ex arbetsstolar, rullstolar och sängutrustning. Under respektive produktanvisning anges om specifikation krävs. Specifikation kan inte bifogas i websesam, utan inställningar anges på annat sätt (se websesam-pärm). Vid utlämning till patient från rekvirentförråd förskrivs hjälpmedlet via websesam. alternativt används blankett FÖRSKRIVNING HJÄLPMEDEL FRÅN REKVIRENTFÖRRÅD (art.nr 13434). Samtliga blanketter fylls i tydligt och fullständigt och undertecknas av förskrivare. Original skickas till Hjälpmedelscentralen. Faxad förskrivning betraktas som ett original. Utbyte av hjälpmedel på en beställning kan göras, om HMC har likvärdiga hjälpmedel som ska levereras i första hand. Förskrivning utanför sortiment och/eller Regelverk Befintligt sortiment ska alltid prövas i första hand. Om behov finns att förskriva hjälpmedel utanför sortiment och/eller regelverk ska särskild ansökan göras och godkännas av kostnadsansvarig hos respektive huvudman. Förskrivaren skriver särskild ansökan, blankett art.nr Ifylld blankett särskild ansökan skickas till Hjälpmedelskonsulent som gör ett yttrande och vidarebefordrar ansökan till kostnadsansvarig. Både Landstinget och Sörmlands kommuner har samrådsgrupper som består av kostnadsansvariga där dessa ärenden föredras. 23

27 Dubbelförskrivning Grundprincipen är att brukaren normalt får förskrivet en uppsättning av ett hjälpmedel. Med dubbelförskrivning menas här att brukaren har behov av två funktionellt lika hjälpmedel med samma användningsområde. I produktanvisningarna anges när dubbelförskrivning är möjlig att göra. Finns behov av dubbelförskrivning utöver vad som angetts där ska särskild ansökan göras till respektive huvudman. Hjälpmedel för barn Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn och ungdom med funktionshinder. Grundinställningen vara att tillgodose det funktionshindrade barnets behov på sådant sätt att barnet kan genomföra de aktiviteter ett icke funktionshindrat barn utför. Detta för att barnen ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. Hjälpmedelscentralen kan utföra anpassningar som inte är huvudmannens ansvar. Dessa anpassningar bekostas då av brukaren/vårdnadshavaren. Dubbelförskrivning - barn Vid förskrivning till barn kan dubbelförskrivning vara aktuell, vid speciell teknisk utrusning, för stora och tunga hjälpmedel då det kan vara orealistiskt att regelbundet transportera dessa mellan t ex hemmet och skola. Trippelförskrivning barn Vid trippelförskrivning ska särskild ansökan skrivas i samråd med hjälpmedelskonsulent. Vid önskemål om trippelförskrivning får tredje part hyra/köpa aktuellt hjälpmedel. Uppföljning Uppföljning är en viktig del av förskrivningen för att bedöma funktion, nytta och måluppfyllelse. I produktanvisningarna hänvisas till enligt förskrivarprocess vilket då innebär att det ingår i förskrivarens ansvar att göra regelbunden uppföljning eller överlämna detta till annan befattningshavare. När uppföljning krävs enligt produktanvisningarna initierar HMC detta och ett meddelande skickas ut till uppföljningsansvarig förskrivare/enhet eller till brukaren. Montering/fastsättning Krävs inmontering eller fastsättning ska den som förskriver hjälpmedlet se till att det blir utfört. Fastighetsägaren måste ge tillstånd till uppsättning av hjälpmedel i bostaden. I produktanvisningarna under respektive hjälpmedel anges om montering/fastsättning krävs. Byte av hjälpmedel Utbyte till annat hjälpmedel kan ske då brukarens medicinska behov förändrats eller då befintligt hjälpmedel dömts ut av hjälpmedelstekniker. Ett hjälpmedel kan ersättas med en nyare modell om detta väsentligt förbättrar funktionella krav. Märkning av hjälpmedel Alla hyreshjälpmedel är uppmärkta med en individetikett med Landstingets logga, och texten: Hjälpmedelsverksamheten, streckkod samt ett femsiffrigt id.nummer. Köphjälpmedel ska märkas med namngiven kommun, här har respektive huvudman sina egna rutiner. 24

28 Utomlänsförskrivning Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utomlänspatient - d v s patient bosatt i annat sjukvårdsområde än det där han vårdas, regleras vid vård inom den egna sjukvårdsregionen i det lokala avtalet och i övrigt enligt Riksavtalet för hälso- och sjukvård. Förskrivning av hjälpmedel till utomlänspatienter ska vid remissvård enligt Riksavtalet ske i samråd med brukarens hemlandsting om kostnaden beräknas överstiga kr. Vid vård i annat fall ska alltid samråd ske med brukarens hemlandsting före förskrivning. Praxis är att kontakt alltid tas innan förskrivning sker, oberoende av beloppets storlek. Hjälpmedel som fordrar någon form av installation eller anpassning med hänsyn till brukarens bostadsförhållande eller miljö skall förskrivas av brukarens hemlandsting. Riksavtalet finns på HMC:s interna hemsida, Dokument HMC/ Regelverk och sortiment. Brukare flyttar in till länet Varje län varifrån brukaren kommer måste initierar förfrågan om HMC vill överta tidigare förskrivna hjälpmedel. Skriftligt underlag från berört län, vilka hjälpmedel det gäller, vilka kostnader, inköpsår skickas till HMC Eskilstuna för handläggning. Förskrivare kontaktas av HMC för fortsatt handläggning om övertagande eller ej: om hjälpmedlet är relevant för brukaren i nuvarande miljö och om det är i funktionsdugligt skick förse brukare med hjälpmedel inom vårt sortiment som kan ersätta dessa informera om det hjälpmedelsutbud/regler som gäller för Sörmland. HMC kan hjälpa till med hämtning av ej övertagna hjälpmedel som ska returneras till berört län. HMC registrerar övertagna hjälpmedel på brukaren. Brukare flyttar från länet Hjälpmedel är ett lån och ska i möjligaste mån återlämnas till HMC vid flytt från länet. Brukaren ska ej bli drabbad vid flytt genom att vara utan hjälpmedel för de dagliga aktiviteterna. Får Du som förskrivare kännedom om flytt till annat län så kontakta HMC som åtar sig att förmedla kostnadsuppgifter till berört län. HMC får varje månad rapporter om utflyttade och hanterar detta så att inte Sörmlands kommuner/landsting ska fortsätta debiteras kostnader. Det är viktigt att övertagande län (HMC) får kännedom om att brukaren flyttar in till länet för att kunna uppfylla säkerhetskrav, service mm på medtagande hjälpmedel Brukaren bekostar själv flyttning av överenskomna hjälpmedlen till nya bostadsorten. Utländsk medborgare stadigvarande bosatt i Sverige Utländska medborgare som stadigvarande är bosatta i Sverige förskrivs hjälpmedel enligt de regler som gäller för svenska medborgare som bor här i landet. Stadigvarande bosättning bör normalt anses föreligga om en utländsk medborgare har uppehållstillstånd som ligger till grund för folkbokföring. 25

29 Asylsökande Hjälpmedel åt asylsökande bekostas av landstinget oavsett grundansvar. Som kund anges Flyktingmottagning (VC Flen har ej uppdraget längre). Den asylsökande ska kunna uppvisa ett tillfälligt giltigt ID-kort, LMA-kort för att få subventionerad vård. Asylsökande barn förskrivs hjälpmedel enligt de regler som gäller för barn med svenskt medborgarskap. Asylsökande som fyllt 18 år kan endast förskrivas hjälpmedel där behovet inte kan anstå utan måste ske omedelbart. Observera dock att för en asylsökande föreligger alltid risken om utvisning. Vid eventuell utvisning skall förskrivna hjälpmedel återlämnas. 26

30 6 Beställning av hjälpmedel December 2008 För förskrivning av hjälpmedel se kapitel 5, Förskrivningsanvisningar, Individuell förskrivning Till rekvirentförråd Beställning av hjälpmedel till rekvirentförråd kan göras via websesam alternativt används blankett REKVISITION TEKNISKA HJÄLPMEDEL (art.nr 13421). I sortimentsförteckningen framgår vilka hjälpmedel som får beställas till rekvirentförråd. Utbyte av hjälpmedel på en beställning kan göras, om HMC har likvärdiga hjälpmedel som ska levereras i första hand. Hjälpmedel som grundutrustning (till vårdenhet) Ansvaret för grundutrustning har varje verksamhet eller vårdenhet. De hjälpmedel som finns i sortiment på hjälpmedelscentralen kan köpas eller hyras av verksamheter eller vårdenheter utifrån gällande köp- och hyresprislista. Schablonhjälpmedel blir i detta avseende köphjälpmedel. Grundutrustning kan inte beställas via websesam. Använd blankett FÖRSKRIVNING/BESTÄLLNING (artikelnr 13140) men fyll i vilken verksamhet eller vårdenhet som kommer att använda hjälpmedlet i fältet för brukare. Blanketten ska undertecknas av kostnadsansvarig. De vanligaste hjälpmedlen som kan betraktas som grundutrustning är: Antidecubitusmadrass (slutenvården har eget avtal om denna artikel) Arbetsstol Duschstol på hjul Duschvagn Hygienstol/toalettstol Personlyft inkl lyftsele Rullstol för transport Skötbord Säng inkl tillbehör Sänglyft Trygghetslarm Överflyttningshjälpmedel I särskola dessutom: ADL hjälpmedel Dator Kognitiva hjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel 27

31 Skolbänk eller arbetsbord Träningsredskap (brits, kilkuddar, rullar, bollar, mattor mm) Hjälpmedel som arbetsmiljöansvar Ansvaret för hjälpmedel med arbetsmiljöansvar har arbetsgivaren. De hjälpmedel som finns i sortiment på hjälpmedelscentralen kan köpas eller hyras utifrån gällande köp- och hyresprislista. Schablonhjälpmedel blir i detta avseende köphjälpmedel. Hjälpmedel med arbetsmiljöansvar kan inte beställas via websesam. Använd blankett FÖRSKRIVNING/BESTÄLLNING (artikelnr 13140) men fyll i vilken verksamhet eller vårdenhet som kommer att använda hjälpmedlet i fältet för brukare. Blanketten ska undertecknas av kostnadsansvarig. Samtliga blanketter fylls i tydligt och fullständigt och skickas eller faxas till Hjälpmedelscentralen. 28

32 7 Anvisningar Januari 2011 Transporter Hjälpmedelscentralens åtagande är leverans/hämtning på fasta schemabundna transportturer till/från rekvirentförråd. HMC har avtal med olika transportörer för dessa transporter. Hjälpmedel som i sortimentsförteckningen anges som lagervara (L) levereras inom fem arbetsdagar från erhållen beställning under förutsättning att förskrivning/beställning är korrekt ifylld. Skrymmande hjälpmedel HMCs chaufförer levererar/ hämtar endast skrymmande hjälpmedel som kräver stort fordon till och från brukare och andra vårdenheter. Brukaren skall då vara informerad om att kontakta sin förskrivare för instruktion om levererat hjälpmedel. I samband med leverans/hämtning av skrymmande hjälpmedel tas även övriga hjälpmedel med. Chaufförernas körschema finns på hemsidan. Skrymmande hjälpmedel är: (står även under respektive produktanvisning) Säng/sänglyft Eldrivna rullstolar/ drivaggregat Personlyft mobil och fast installerad Stårullstolar, uppresningsstolar, ståstöd Dusch-toastol på hjul Tippbräda Duschvagn Barr Gåbord Manuped Cykel Studsmatta Komfortrullstolar CCTV Arbetsstol HMCs åtagande vid transporter av skrymmande hjälpmedel gäller även i samband med reparation. Flyttning av säng HMCs chaufförer flyttar säng då brukaren så önskar. Detta gäller flytt till ny adress eller inom bostaden vid ändrade förhållanden. Flytt får även göras på annat sätt t ex med hjälp av flyttfirma. Detta gäller vid individuell förskrivning, vid uthyrning som grundutrustning och vid privat hyra. Debitering för flytt sker ej. Flyttningen sker i enlighet med chaufförernas körschema. Ordinarie utleveranser av hjälpmedel går dock alltid i första hand. Förskrivare kontaktar HMCs kundtjänst och beställer tjänsten. Om brukare eller annan person kontaktar HMC hänvisas de till förskrivare. Transport av hjälpmedel akut Transport av hjälpmedel akut dvs. leverans/hämtning som önskas på dagar utanför ordinarie körschema debiteras, se dokument Avgifter och priser. Transport avser endast skrymmande och tunga hjälpmedel. Ovanstående gäller endast till/ från ordinärt boende där personen är mantalsskriven, ej vid privat hyra. Debitering av akuta transporter ska i förväg vara godkänt av kostnadsansvarig i kommun respektive landsting. 29