Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson"

Transkript

1 1 Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Mål för sårbehandling 3 Informera patienten 3 Definition av sår 3 Läkningshämmande faktorer 3 Dokumentation 4 Sårsmärta 4 Hygien 4 Syfte 4 Arbetsdräkt 5 Hår 5 Handhygien 5 Hygienrutiner vid omläggning av sår 5 Förebyggande insatser och behandling av trycksår. 5 Definition trycksår/tryckskada 5 Lågriskpatienter, Norton 13-20: 6 Högriskpatienter, Norton <13 6 Förebyggande åtgärder 6 Behandling av trycksår 6 Omläggningsförslag 6 Förskrivning av Anti-Decubitushjälpmedel/Madrasser 7 Målgrupp 7 Avlastning stadium Beställning av madrass 9 Leverens av AD-madrass 9 Registrering av AD madrass i ordinärt, särskilt boende och korttidsboende 9 Uppföljning 9 Återlämning av AD-madrass 9 Bilagor: Modifierad Nortonskala 11 Sårjournal 12 Sårgrad 1-4 Bruksanvisningar Sof-Care; Rhombo-Fill; Rohomadrass Madrassöversikt Signeringslista handkontroll Rohomadrass 2

3 SÅRVÅRD TRYCKSÅRSBEHANDLING FÖREBYGGANDE OCH LÄKANDE Inledning Patienter med sår är ofta äldre personer med en eller flera bakomliggande sjukdomar. Svullnader, undernäring, låg fysisk aktivitet och övervikt ökar benägenheten för uppkomsten av sår. Att ha ett sår är en belastning som påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår eller maligna tumörsår. Mål för sårbehandling Målet för sårbehandlingen är att läka såret, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet. Delmål kan vara exempelvis att minska sårsekretion, minska smärta och minska luktproblematik. Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenteras. Sätt även upp delmål. Informera patienten Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårläkning och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling. Patienten och/eller dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat. Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring. Definition av sår Vulnus, primärläkande sår, operationssår och vissa traumatiska sår som skärsår, är sår utan vävnadsdefekt. Sårkanterna läggs emot varandra och sutureras. Ulcus, sekundärläkande sår, bensår och trycksår, är vävnadsdefekter som måste utfyllas för att såret ska kunna läka. Såret ska inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: individ sår omgivning. Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd. Läkningshämmande faktorer För att sår ska kunna läka bör följande faktorer uppmärksammas hos patienten: Sjukdomstillstånd. Till exempel kan diabetes, arteriell och/eller venös insufficiens, minskad aktivitetsförmåga, smärta och infektioner samt nedsatt allmäntillstånd hämma sårläkningen. Ödem. Det är speciellt viktigt att behandla vävnadsödem vid bensår. Näringstillstånd. Vid dåligt eller lågt näringsintag kan det vara aktuellt att behandla med protein- och C-vitamintillförsel, liksom med zinktillförsel om patienten har zinkbrist. 3

4 Dehydrering. Lågt vätskeintag exempelvis hos medvetslösa och/eller demenssjuka, lång väntan på akutmottagning ökar risken för uppkomst av dehydrering. Tryck mot utsatta punkter där ben ligger nära hud försvårar den lokala hudcirkulationen. Lång väntan på hårda underlag kan öka risken för trycksår Minskad rörlighet kan ge långvarigt tryck mot utsatta punkter vilket kan öka risken för trycksår och/eller hämma sårläkningen. Smärta kan i vissa fall hämma sårläkningen. Tobaksrökning hämmar sårläkningen genom minskad perifer genomblödning, minskad tillförsel av syre och näring till huden, nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter och nedsatt förmåga till kollagenbildning. Läkemedel. Läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska och immunosuppressiva, kan hämma sårläkningen. Sårinfektion försvårar sårläkning. Riklig bakterieväxt kan bromsa normal läkning. Den psykosociala situationen kan också ha betydelse för sårläkningen. Brist på social kontakt liksom depression har visat sig kunna ge långsammare sårläkning. Dokumentation Av dokumentationen ska följande framgå: Orsak till såret Sårlokalisation Sårstorlek, längd/bredd/djup Beskrivning av sårbotten Beskrivning av sårkanter Beskrivning av huden runt omkring såret Smärtbedömning enl VAS och patientens upplevelse av smärta dokumenteras Omläggning Ev kompression Sårjournal förs Sårsmärta För att få en uppfattning om patientens upplevelse av smärta är det viktigt att i möjligaste mån kartlägga smärtan. Akut långvarig - intermittent Lokalisation Karaktär: brännande, svidande, skärande, stickande, molande Stör smärtan nattsömnen? Smärtutlösande faktorer påverkan av olika förbandstyper Hur hanterar patienten sin smärta Hjälper smärtstillande läkemedel Hur påverkas patientens livssituation Hygien Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syfte Syftet är att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). 4

5 I basala hygienrutiner ingår handhygien, det vill säga alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt, handskar, engångs plastförkläde, ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt vid direktkontakt med patient. Engångs plastförkläde ska användas vid såromläggningar då risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor föreligger. Hår Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Handhygien Kontaktsmitta med händerna är den vanligaste av alla smittvägar Handtvätt utförs om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga. Handdesinfektion utförs för att avlägsna mikroorganismer. Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. Dessa samlar mikroorganismer och förhindrar adekvat handhygien. Håll naglarna korta och använd inte nagellack eller lösnaglar. Använd alltid handskar vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning eller sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Byt handskar mellan patienter. Desinfektera händerna efter att handskar använts. Hygienrutiner vid omläggning i av sår Fabriksrent material såsom kompresser och förband ska användas. Det skall förvaras, hanteras och vara förpackat så att det bibehåller oförändrad renhetsgrad. OBS! Handdesinfektion före hantering av rent gods. Samla ihop material som behövs för bandagebytet. Om du inte sett såret förut, lossa på förbandet och inspektera det. Se efter vilket material som behövs och hur mycket Använd vanligt kroppstempererat kranvatten till sårtvätt. Kranvattnet bör vara nytappat och från en kran som används regelbundet. Spola cirka en minut innan det används. Ren rutin används vid behandling av kroniska sår. Flergångmaterial som används vid sårvård skall vara desinfekterade genom att tvättas i hett vatten och sprittorkas. Förebyggande insatser och behandling av trycksår. Trycksår eller tryckskada uppstår på grund av nedsatt eller otillräcklig genomblödning. Detta gör att vävnaden utsätts för syre- och näringsbrist och att slaggprodukter inte kan transporteras bort. Vårdtagare med nedsatt allmäntillstånd eller med rörelseinskränkningar under längre eller kortare tid löper risk för att få trycksår. Det är viktigt för alla med lägesändringar. Normalt ändrar friska personer läge var femte minut under sömn. Definition trycksår/tryckskada: En lokal skada i huden förorsakad av störning i blodtillförseln till området, oftast förorsakad av tryck, skjuvkraft eller en kombination av detta. (Dealey 1994) Tidiga och aktiva åtgärder är effektiva metoder för att förebygga tryckskador. 5

6 Lågriskpatienter, Norton 13-20: Något begränsad rörelseförmåga, kan själv aktivt ta ansvar för tryck avlastningen.försämrad känsel, något försämrat allmäntillstånd Högriskpatienter, Norton <13 Inaktiv och orörlig. Kan inte själv utföra vändningar Äter mindre än en halv portion av maten och dricker mindre än en halv liter/dygn Försämrat allmäntillstånd, Inkontinent, Nedsatt mental aktivitet, demens, läkemedelspåverkan Vård i livets slut, smärtlindring. Riskbedömning enl. Norton registreras i Senior Alert. Förebyggande åtgärder: Identifiera riskpersoner, använd Modifierad Nortonskala Informera utbilda närstående/omsorgspersonal Undvik immobilisering, undvik stillasittande och sängläge Regelbundna lägesändringar Inspektera och smörj huden dagligen på utsatta ställen, ryggslut, höfter, hälar och öron Håll huden ren och torr Allsidigt kostintag, tillräckligt med vätska. Vid försämrat kost- och dryckesintag kontakta sjuksköterska Lyft istället för att dra vid förflyttning i säng Vid tendens till hudrodnad kontakta sjuksköterska Tryckavlastande hjälpmedel i sängen, sittdyna till rullstol, antidecubitusmadrass mm. Kontakta sjuksköterska. Fortlöpande dokumentation i omvårdnadsjournalen Förskrivning av AD-hjälpmedel, se PM Förskrivning av AD-hjälpmedel. Behandling av trycksår: Sårvård, ordinerad av läkare eller sjuksköterska Kontrollera att det inte finns rynkor och veck på kläder/sängkläder Regelbundna lägesändringar, vändschema vid behov Undvik friktion mellan hud och underlag vid förflyttningar Tryckavlastande hjälpmedel i sängen/rullstolen Extra underlägg och sängkläder i samband med tryckavlastande hjälpmedel får ej användas Kontrollera näringstillförsel, tillräckligt med protein, kosttillskott Vätskeintag, vätskelista vid behov Smärtlindring ordinerad av läkare/sjuksköterska/sjukgymnast Fortlöpande dokumentation i omvårdnadsjournalen Uppföljning av förskrivna AD-hjälpmedel Omläggningsförslag stadium 1: Rombo-fill; Optimal 5zon Op-site (friktion) Ligasano (se bilaga sårgrad 1) Omläggningsförslag stadium 2: Jelonet Zinksalva, skyddande av sårkanter Sof-care madrass 6

7 Siltex Ligasano Op-site Allevyn Allevyn border (se bilaga sårgrad 2) Omläggningsförslag stadium 3: Sof-care madrass Zinksalva, skyddande av sårkanter Nugel Mepilex Aquacel/Aquacel Ag Actisorb Duoderm Sorbact vid vätskande sår (se bilaga sårgrad 3) Omläggningsförslag stadium 4: Djupa sår: Cavilone Nugel Actisorb Allevyn Sorbact vid vätskande sår Illaluktande sår: Idosorb Actisorb Roho dry flation madrass Smärtsamma sår: Morfingel/Emla/Nacl/Xylocain spray Duoderm Allevyn (se bilaga sårgrad 4) Förskrivning av Anti-Decubitushjälpmedel/Madrasserbirale1 Det är leg.sjuksköterska, som bedömer behov av AD-madrass och beslutar om vilken madrass som ska användas. Förskrivning av AD-hjälpmedel görs efter en bedömning som är baserad på brukarens medicinska status och funktionsnedsättning. Förskrivningen skall så långt det är möjligt ske i samråd med brukaren. AD- hjälpmedel får aldrig förskrivas för att ersätta grundutrustning eller höja den enskildes standard. Målgrupp Personer med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla eller har utvecklat trycksår samt personer i livets slutskede med smärtproblematik. Avlastning tryckskada stadium 1 ordinärt boende: Kvarstående rodnad i intakt hud. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Rombo-Fill, 7 cm tjock, används ovanpå befintlig madrass i det egna boendet. Madrassen ska vändas vid varje renbäddning för att bevara sin funktion. Madrassen kasseras när den blir urtvättad. Se bruksanvisning, bilaga 7

8 Optimal 5zon, 90*200*6 cm, används ovanpå befintlig madrass i det egna boendet. Madrassen kasseras när den blir urtvättad. Optimal 5 zon 90*200*15 cm, används direkt på sängbotten. Madrassen kasseras när den blir urtvättad. I de fall det bedöms ett behov av att lägga en bäddmadrass under AD-madrassen så får den enskilde bekosta den själv. Avlastning tryckskada stadium 1 särskilt boende och korttidsboende: Kvarstående rodnad i intakt hud. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Alla vårdsängar på särskilt boende och korttidsboende är utrustade med en grundmadrass motsvarande de AD-madrasser som rekommenderas för tryckskador i stadium 1 ( vinröd madrass 12 cm). I dessa sängar blir Rombo-Fill och Optimal 5 Zon madrasserna överflödiga. Vid behov av ytterligare avlastning använder man där en sofcare-madrass direkt. Rombofill-madrassen kan dock i undantagsfall då särskilda behov föreligger, läggas över en stadium 1 madrass. Då måste man ta bort grundmadrassen. I samband med byte till ADmadrass, ska grundmadrassen märkas med sängnummer och läggs i sängförråd på särskilt boende. I de fall AD-madrass och grundmadrass tillsammans överstiger 22 cm måste grundmadrassen bytas mot en tunnare bäddmadrass som läggs direkt på sängbotten. Grundmadrassen märks med sängnummer och läggs i sängförråd på särskilt boende. I de fall det bedöms ett behov av bäddmadrass under AD-madrassen så tillhandahåller kommunen bäddmadrassen inom särskilt boende och korttidsboende. Avlastning tryckskada stadium 2: Delhudsskada i epidermis. Ytligt sår. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Sofcare, 85*190*10 cm, en statisk luftmadrass med pump. Befintlig madrass tas bort och ersätts med en bäddmadrass 3 cm. Bäddmadrass hämtas på rehab. Daglig handkontroll av omsorgspersonal och kontrollpumpning 1 min/14 dag enl. signeringslista. Madrassen skickas i retur till Rehabenhetens buffertförråd. Se bruksanvisning, bilaga Avlastning tryckskada stadium 3: Fullhudsskada, kan även omfatta skada eller nekros av subcutan vävnad. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Sofcare, 85*190*10 cm, en statisk luftmadrass med pump. Befintlig madrass tas bort och ersätts med en bäddmadrass 3 cm. Bäddmadrass hämtas på rehab. Daglig handkontroll av omsorgspersonal enl. signeringslista. Madrassen skickas i retur till Rehabenhetens buffertförråd. Se bruksanvisning, bilaga Avlastning tryckskada stadium 4: Omfattande vävnadsskada, nekros eller skada på muskel, ben eller stödjevävnad med sårkaviteter. 8

9 Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Roho dry flotation, statisk luftmadrass som används ovanpå befintlig madrass. Om sänggrind är ordinerad i fallförebyggande syfte tas befintlig madrass bort och ersätts av en bäddmadrass. (särskilt boende och korttidsboende se ovan). Daglig kontroll av att madrassen håller luften görs av omsorgspersonal enl. signeringslista. Madrassen kan beställas i luft och skumgummi-sektioner om 85*50 cm. Varje luftsektion levereras med en pump. Luftsektion kan ersättas med skumgummisektion vid huvudändan. Madrassen skickas i retur till Rehabenhetens buffertförråd. Se bruksanvisning, bilaga Beställning av madrass Sjuksköterska kontaktar rehabenheten på tel: 9842 som tar madrass ur kommunens buffertförråd eller gör en beställning från Hjälpmedelsförrådet i Västervik. I de fall sjuksköterskan/personalen inte kan hämta madrass ur kommunens buffertförråd kan rehabs personal kontaktas och tillfrågas om de kan vara behjälpliga med transport av madrass till hemmet/ enheten/ korttidsenheten. Leverans av AD-madrass Personal i hemmet/enheten/korttidsenheten lägger i madrass i brukarens säng med hjälp av sjuksköterska eller efter information om funktionalitet från sjuksköterska. Förskrivande sjuksköterska registrerar vem som har madrassen på särskild lista och upprättar signeringslista för handkontroll och pumpning (se bilagor). Förskrivande sjuksköterska instruerar även omsorgspersonalen. Instruktionen skall omfatta: Allmän skötsel, se bruksanvisning Rengöring, se bruksanvisning Bäddning, undvik om möjligt extra material i sängen. Vid vila dagtid ta bort sängöverkast och täcke. Vid frågor vänder man sig till PAS. Instruktion till omsorgspersonal angående signeringslista på daglig handkontroll och kontrollpumpning av de madrasser som kräver detta. Se bilagor Given information/instruktion dokumenteras Registrering av AD madrass i ordinärt, särskilt boende och korttidsboende Madrassöversikt (se bilaga) fylls i och förvaras hos PAS. Syftet är att ha kontroll över antal madrasser/område och ingår i kvalitetssäkringen för sårvården. Det är också av ekonomiskt intresse så att madrasserna med tillbehör återlämnas då de inte längre behövs. Se bilaga. Uppföljning Ansvarig sjuksköterska följer upp om behovet av AD-madrass kvarstår eller förändras och att madrassen används och sköts på ett riktigt sätt. Det innefattar även att byta ut urtvättad eller trasig madrass. Återlämning av madrass Ansvarig sjuksköterska informerar närstående eller omsorgspersonal om rengöring av madrass och eventuell pump. Observera att det är en pump/luftsektion vid ROHO-madrass. Återlämning till buffertförrådet då behovet upphört kan ske genom att: Närstående, omsorgspersonal eller sjuksköterska återlämnar otvättad Rombofillmadrass i sopsäck till buffertförrådet där rehabenheten ordnar med tvätt 9

10 Närstående eller omsorgspersonal rengör (gäller ej Rombofillmadrassen) och återlämnar madrass och eventuell pump till buffertförrådet Sjuksköterskan tar i samband med annat besök med sig den rengjorda madrassen och eventuell pump tillbaka till buffertförrådet Sjuksköterskan kontaktar rehabenheten och frågar om de har ärende till patienten och i samband med detta tar åter madrass och eventuell pump Rehab hämtar madrass och eventuell pump på uppdrag från närstående mot en avgift enligt gällande beslut om avgifter för hämtning av hjälpmedel. I särskilt boende och korttidsboende måste dessutom sjuksköterska kontakta reparatör på rehab för iordningställande av sängenhet med rätt grundmadrass. 10

11 Modifierad Nortonskala för bedömning av patienters risk att utveckla trycksår A. Psykisk status 4 Helt orienterad till tid och rum 3 Stundtals förvirrad 2 Svarar ej adekvat på tilltal 1 Okontaktbar B. Fysisk aktivitet 4 Går med eller utan hjälpmedel 3 Går med hjälp av personal (ev rullstol för oberoende förflyttning) 2 Rullstolsbunden hela dagen 1 Sängliggande C. Rörelseförmåga 4 Full 3 Något begränsad (assistans vid lägesändring) 2 Mycket begränsad (behöver fullständig hjälp vid lägesändring, men kan bidra) 1 Orörlig (kan ej alls bidra vid lägesändring) D. Födointag 4 Normal portion (eller fullständig parenteralt) 3 3/4 av normal portion (eller motsvarande parenteralt) 2 Halv portion (eller motsvarande parenteralt) 1 Mindre än halv portion (eller motsvarande parenteralt) E. Vätskeintag 4 Mer än ml/dag ml/dag ml/dag 1 Mindre än 500 ml/da F. Inkontinens 4 Nej 3 Tillfällig (vanligen kontinent men ej just nu) 2 Urin- eller tarminkontinent (KAD) 1 Urin- och tarminkontinent G. Allmäntillstånd 4 Gott (afebril, normal andning, frekvens, rytm, normal puls och blodtryck, ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende motsvarande åldern). 3 Ganska gott (afebril-subfebril, normal andning, puls och blodtryck, ev lätt tachycardi, latent hypo-hyptertoni, ingen eller lätt smärt- påverkan, vaken, hud ev blekhet, lätta ödem). 2 Dåligt (ev feber, påverkad andning, tecken på cirkulationsinsufficiens, tachycardi, ödem, hypoeller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden ev blek eller cyanotisk, varm fuktig eller kall fuktig eller nedsatt turgor eller ödem). 1 Mycket dåligt (ev feber, påverkad andning, utpräglade tecken på cirkulationsinsufficiens ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm och fuktig eller kall och fuktig eller nedsatt turgor eller ödem). Totalpoäng poäng eller lägre = ökad risk för tryckskada. Mycket aktiv trycksårsprofylax och skärpt totalomvårdnad! Ek AC, Unosson M, Bjurulf P.The modified Norton scale and the nutritional intake.(1989) Scand J Caring Sci 3:4;

12 Vimmerby kommun Omsorgsförvaltningen SÅRVÅRDSJOURNAL Namn: Pers.nr: Nortonpoäng poäng HÖ VÄ Ja Nej Smärta Ja Nej Diabetes VAS Vila/rörelse / Avvikelser i blod Störd nattsömn /elektrolytstatus Sover med hängande ben Nutrition Smärtanalys utförd Längd cm Smärtlindring: Vikt kg BMI Nutritionsstatus utfört Aktivitet Går obehindrat Käpp/gångstöd Levande stöd Rullstol Sängliggande delvis Sängliggande helt Överkänslighet: Snusar Röker Slutat röka/snusa Psykosocialt Patientens egna upplevelser Såranamnes: Lukt från såret Sår nr Sårdebut Läkt Riklig sårvätska Bundenhet pga omläggn Annat 12

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Trycksår Innehållsförteckning Sid. Definition.. 3 Orsaker.. 3 Riskfaktorer.. 4 Reaktiv hyperemi. 5 Utsatta kroppsdelar. 6 Stadieindelning av trycksår, Grad 1-4.. 7 Riskbedömning med hjälp av Nortonskalan..

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår 1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland

Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

2010-07-27 Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun

2010-07-27 Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun 2010-07-27 Vv 160/2010 Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun Innehållsförteckning Basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården...3 Syfte...3 Handhygien desinfektion av händer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen INNEHÅLL: Rygg och andningsfrämjande läge... 3... 4 Halvsidesläge... 5 Avlastning nacke och arm... 6 Viloläge, Hemiplegi... 7 Avlastning sacrum, knän och hälar... 8 Molly Hälskydd... 10 HANDBOK Positionera

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL 2015-04-14 VÄGLEDNING VID DELEGERING - Följande arbetsuppgifter räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Före avsteg från denna vägledning ska medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas för godkännande.

Läs mer

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning Checklista för omvårdnadstekniska moment Namn: Kurs: Alla moment utföres utifrån etisk, estetisk, empirisk och personlig kunskap (Carper, 1978) Allmän

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers, 2015 Kunskap om Hur

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköpings kommun.

Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköpings kommun. Risk för trycksår? Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköpings kommun. Marie Ernsth Bravell & Bo Malmberg Jönköping: Institutet för gerontologi,

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER REGION STOCKHOLMS INNERSTAD MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTE RSKOR MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILITERING Sid 1 (21) UTFÄRDAD 2005-07-01 REVIDERAD 2013-03-05 HANDBOK STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns

Läs mer

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna

Läs mer

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46. VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 2 (39) INNEHÅLL Innehåll 1 KORTVERSION AV SAMVERKANSDOKUMENTET SID 3-6... 3 2 SYFTE MED SAMVERKANSDOKUMENTET... 7 3

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

PRODUKTKATALOG Madrasser

PRODUKTKATALOG Madrasser 2014-06-05 PRODUKTKATALOG Madrasser Standard, tryckförebyggande, tryckavlastande Avtal 1200412, 2012-07-01-2014-06-30 Kontakt Region Skåne Prisinformation vid köp och hyra Strategisk inköpare Lars-Olof

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Ansvarsfördelning medicintekniska produkter mellan Division allmänmedicin och interna/externa verksamheter Gäller för: Division Allmänmedicin,

Ansvarsfördelning medicintekniska produkter mellan Division allmänmedicin och interna/externa verksamheter Gäller för: Division Allmänmedicin, Administrativ rutin 1 (9) mellan Division allmänmedicin och interna/externa verksamheter Division Allmänmedicin, Värmland Utgåva: 3 Godkänd av: Karin Malmqvist, Divisionschef Utarbetad av: Eva Bergquist,

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogram för trycksår förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogrammet är framtaget av Agnetha Perlkvist, leg. sjuksköterska och vårdutvecklare Enheten för ehälsa och kvalitet, Staben för verksamhetsutveckling,

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer