Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson"

Transkript

1 1 Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Mål för sårbehandling 3 Informera patienten 3 Definition av sår 3 Läkningshämmande faktorer 3 Dokumentation 4 Sårsmärta 4 Hygien 4 Syfte 4 Arbetsdräkt 5 Hår 5 Handhygien 5 Hygienrutiner vid omläggning av sår 5 Förebyggande insatser och behandling av trycksår. 5 Definition trycksår/tryckskada 5 Lågriskpatienter, Norton 13-20: 6 Högriskpatienter, Norton <13 6 Förebyggande åtgärder 6 Behandling av trycksår 6 Omläggningsförslag 6 Förskrivning av Anti-Decubitushjälpmedel/Madrasser 7 Målgrupp 7 Avlastning stadium Beställning av madrass 9 Leverens av AD-madrass 9 Registrering av AD madrass i ordinärt, särskilt boende och korttidsboende 9 Uppföljning 9 Återlämning av AD-madrass 9 Bilagor: Modifierad Nortonskala 11 Sårjournal 12 Sårgrad 1-4 Bruksanvisningar Sof-Care; Rhombo-Fill; Rohomadrass Madrassöversikt Signeringslista handkontroll Rohomadrass 2

3 SÅRVÅRD TRYCKSÅRSBEHANDLING FÖREBYGGANDE OCH LÄKANDE Inledning Patienter med sår är ofta äldre personer med en eller flera bakomliggande sjukdomar. Svullnader, undernäring, låg fysisk aktivitet och övervikt ökar benägenheten för uppkomsten av sår. Att ha ett sår är en belastning som påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår eller maligna tumörsår. Mål för sårbehandling Målet för sårbehandlingen är att läka såret, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet. Delmål kan vara exempelvis att minska sårsekretion, minska smärta och minska luktproblematik. Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenteras. Sätt även upp delmål. Informera patienten Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårläkning och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling. Patienten och/eller dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat. Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring. Definition av sår Vulnus, primärläkande sår, operationssår och vissa traumatiska sår som skärsår, är sår utan vävnadsdefekt. Sårkanterna läggs emot varandra och sutureras. Ulcus, sekundärläkande sår, bensår och trycksår, är vävnadsdefekter som måste utfyllas för att såret ska kunna läka. Såret ska inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: individ sår omgivning. Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd. Läkningshämmande faktorer För att sår ska kunna läka bör följande faktorer uppmärksammas hos patienten: Sjukdomstillstånd. Till exempel kan diabetes, arteriell och/eller venös insufficiens, minskad aktivitetsförmåga, smärta och infektioner samt nedsatt allmäntillstånd hämma sårläkningen. Ödem. Det är speciellt viktigt att behandla vävnadsödem vid bensår. Näringstillstånd. Vid dåligt eller lågt näringsintag kan det vara aktuellt att behandla med protein- och C-vitamintillförsel, liksom med zinktillförsel om patienten har zinkbrist. 3

4 Dehydrering. Lågt vätskeintag exempelvis hos medvetslösa och/eller demenssjuka, lång väntan på akutmottagning ökar risken för uppkomst av dehydrering. Tryck mot utsatta punkter där ben ligger nära hud försvårar den lokala hudcirkulationen. Lång väntan på hårda underlag kan öka risken för trycksår Minskad rörlighet kan ge långvarigt tryck mot utsatta punkter vilket kan öka risken för trycksår och/eller hämma sårläkningen. Smärta kan i vissa fall hämma sårläkningen. Tobaksrökning hämmar sårläkningen genom minskad perifer genomblödning, minskad tillförsel av syre och näring till huden, nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter och nedsatt förmåga till kollagenbildning. Läkemedel. Läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska och immunosuppressiva, kan hämma sårläkningen. Sårinfektion försvårar sårläkning. Riklig bakterieväxt kan bromsa normal läkning. Den psykosociala situationen kan också ha betydelse för sårläkningen. Brist på social kontakt liksom depression har visat sig kunna ge långsammare sårläkning. Dokumentation Av dokumentationen ska följande framgå: Orsak till såret Sårlokalisation Sårstorlek, längd/bredd/djup Beskrivning av sårbotten Beskrivning av sårkanter Beskrivning av huden runt omkring såret Smärtbedömning enl VAS och patientens upplevelse av smärta dokumenteras Omläggning Ev kompression Sårjournal förs Sårsmärta För att få en uppfattning om patientens upplevelse av smärta är det viktigt att i möjligaste mån kartlägga smärtan. Akut långvarig - intermittent Lokalisation Karaktär: brännande, svidande, skärande, stickande, molande Stör smärtan nattsömnen? Smärtutlösande faktorer påverkan av olika förbandstyper Hur hanterar patienten sin smärta Hjälper smärtstillande läkemedel Hur påverkas patientens livssituation Hygien Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syfte Syftet är att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). 4

5 I basala hygienrutiner ingår handhygien, det vill säga alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt, handskar, engångs plastförkläde, ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt vid direktkontakt med patient. Engångs plastförkläde ska användas vid såromläggningar då risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor föreligger. Hår Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Handhygien Kontaktsmitta med händerna är den vanligaste av alla smittvägar Handtvätt utförs om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga. Handdesinfektion utförs för att avlägsna mikroorganismer. Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. Dessa samlar mikroorganismer och förhindrar adekvat handhygien. Håll naglarna korta och använd inte nagellack eller lösnaglar. Använd alltid handskar vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning eller sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Byt handskar mellan patienter. Desinfektera händerna efter att handskar använts. Hygienrutiner vid omläggning i av sår Fabriksrent material såsom kompresser och förband ska användas. Det skall förvaras, hanteras och vara förpackat så att det bibehåller oförändrad renhetsgrad. OBS! Handdesinfektion före hantering av rent gods. Samla ihop material som behövs för bandagebytet. Om du inte sett såret förut, lossa på förbandet och inspektera det. Se efter vilket material som behövs och hur mycket Använd vanligt kroppstempererat kranvatten till sårtvätt. Kranvattnet bör vara nytappat och från en kran som används regelbundet. Spola cirka en minut innan det används. Ren rutin används vid behandling av kroniska sår. Flergångmaterial som används vid sårvård skall vara desinfekterade genom att tvättas i hett vatten och sprittorkas. Förebyggande insatser och behandling av trycksår. Trycksår eller tryckskada uppstår på grund av nedsatt eller otillräcklig genomblödning. Detta gör att vävnaden utsätts för syre- och näringsbrist och att slaggprodukter inte kan transporteras bort. Vårdtagare med nedsatt allmäntillstånd eller med rörelseinskränkningar under längre eller kortare tid löper risk för att få trycksår. Det är viktigt för alla med lägesändringar. Normalt ändrar friska personer läge var femte minut under sömn. Definition trycksår/tryckskada: En lokal skada i huden förorsakad av störning i blodtillförseln till området, oftast förorsakad av tryck, skjuvkraft eller en kombination av detta. (Dealey 1994) Tidiga och aktiva åtgärder är effektiva metoder för att förebygga tryckskador. 5

6 Lågriskpatienter, Norton 13-20: Något begränsad rörelseförmåga, kan själv aktivt ta ansvar för tryck avlastningen.försämrad känsel, något försämrat allmäntillstånd Högriskpatienter, Norton <13 Inaktiv och orörlig. Kan inte själv utföra vändningar Äter mindre än en halv portion av maten och dricker mindre än en halv liter/dygn Försämrat allmäntillstånd, Inkontinent, Nedsatt mental aktivitet, demens, läkemedelspåverkan Vård i livets slut, smärtlindring. Riskbedömning enl. Norton registreras i Senior Alert. Förebyggande åtgärder: Identifiera riskpersoner, använd Modifierad Nortonskala Informera utbilda närstående/omsorgspersonal Undvik immobilisering, undvik stillasittande och sängläge Regelbundna lägesändringar Inspektera och smörj huden dagligen på utsatta ställen, ryggslut, höfter, hälar och öron Håll huden ren och torr Allsidigt kostintag, tillräckligt med vätska. Vid försämrat kost- och dryckesintag kontakta sjuksköterska Lyft istället för att dra vid förflyttning i säng Vid tendens till hudrodnad kontakta sjuksköterska Tryckavlastande hjälpmedel i sängen, sittdyna till rullstol, antidecubitusmadrass mm. Kontakta sjuksköterska. Fortlöpande dokumentation i omvårdnadsjournalen Förskrivning av AD-hjälpmedel, se PM Förskrivning av AD-hjälpmedel. Behandling av trycksår: Sårvård, ordinerad av läkare eller sjuksköterska Kontrollera att det inte finns rynkor och veck på kläder/sängkläder Regelbundna lägesändringar, vändschema vid behov Undvik friktion mellan hud och underlag vid förflyttningar Tryckavlastande hjälpmedel i sängen/rullstolen Extra underlägg och sängkläder i samband med tryckavlastande hjälpmedel får ej användas Kontrollera näringstillförsel, tillräckligt med protein, kosttillskott Vätskeintag, vätskelista vid behov Smärtlindring ordinerad av läkare/sjuksköterska/sjukgymnast Fortlöpande dokumentation i omvårdnadsjournalen Uppföljning av förskrivna AD-hjälpmedel Omläggningsförslag stadium 1: Rombo-fill; Optimal 5zon Op-site (friktion) Ligasano (se bilaga sårgrad 1) Omläggningsförslag stadium 2: Jelonet Zinksalva, skyddande av sårkanter Sof-care madrass 6

7 Siltex Ligasano Op-site Allevyn Allevyn border (se bilaga sårgrad 2) Omläggningsförslag stadium 3: Sof-care madrass Zinksalva, skyddande av sårkanter Nugel Mepilex Aquacel/Aquacel Ag Actisorb Duoderm Sorbact vid vätskande sår (se bilaga sårgrad 3) Omläggningsförslag stadium 4: Djupa sår: Cavilone Nugel Actisorb Allevyn Sorbact vid vätskande sår Illaluktande sår: Idosorb Actisorb Roho dry flation madrass Smärtsamma sår: Morfingel/Emla/Nacl/Xylocain spray Duoderm Allevyn (se bilaga sårgrad 4) Förskrivning av Anti-Decubitushjälpmedel/Madrasserbirale1 Det är leg.sjuksköterska, som bedömer behov av AD-madrass och beslutar om vilken madrass som ska användas. Förskrivning av AD-hjälpmedel görs efter en bedömning som är baserad på brukarens medicinska status och funktionsnedsättning. Förskrivningen skall så långt det är möjligt ske i samråd med brukaren. AD- hjälpmedel får aldrig förskrivas för att ersätta grundutrustning eller höja den enskildes standard. Målgrupp Personer med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla eller har utvecklat trycksår samt personer i livets slutskede med smärtproblematik. Avlastning tryckskada stadium 1 ordinärt boende: Kvarstående rodnad i intakt hud. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Rombo-Fill, 7 cm tjock, används ovanpå befintlig madrass i det egna boendet. Madrassen ska vändas vid varje renbäddning för att bevara sin funktion. Madrassen kasseras när den blir urtvättad. Se bruksanvisning, bilaga 7

8 Optimal 5zon, 90*200*6 cm, används ovanpå befintlig madrass i det egna boendet. Madrassen kasseras när den blir urtvättad. Optimal 5 zon 90*200*15 cm, används direkt på sängbotten. Madrassen kasseras när den blir urtvättad. I de fall det bedöms ett behov av att lägga en bäddmadrass under AD-madrassen så får den enskilde bekosta den själv. Avlastning tryckskada stadium 1 särskilt boende och korttidsboende: Kvarstående rodnad i intakt hud. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Alla vårdsängar på särskilt boende och korttidsboende är utrustade med en grundmadrass motsvarande de AD-madrasser som rekommenderas för tryckskador i stadium 1 ( vinröd madrass 12 cm). I dessa sängar blir Rombo-Fill och Optimal 5 Zon madrasserna överflödiga. Vid behov av ytterligare avlastning använder man där en sofcare-madrass direkt. Rombofill-madrassen kan dock i undantagsfall då särskilda behov föreligger, läggas över en stadium 1 madrass. Då måste man ta bort grundmadrassen. I samband med byte till ADmadrass, ska grundmadrassen märkas med sängnummer och läggs i sängförråd på särskilt boende. I de fall AD-madrass och grundmadrass tillsammans överstiger 22 cm måste grundmadrassen bytas mot en tunnare bäddmadrass som läggs direkt på sängbotten. Grundmadrassen märks med sängnummer och läggs i sängförråd på särskilt boende. I de fall det bedöms ett behov av bäddmadrass under AD-madrassen så tillhandahåller kommunen bäddmadrassen inom särskilt boende och korttidsboende. Avlastning tryckskada stadium 2: Delhudsskada i epidermis. Ytligt sår. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Sofcare, 85*190*10 cm, en statisk luftmadrass med pump. Befintlig madrass tas bort och ersätts med en bäddmadrass 3 cm. Bäddmadrass hämtas på rehab. Daglig handkontroll av omsorgspersonal och kontrollpumpning 1 min/14 dag enl. signeringslista. Madrassen skickas i retur till Rehabenhetens buffertförråd. Se bruksanvisning, bilaga Avlastning tryckskada stadium 3: Fullhudsskada, kan även omfatta skada eller nekros av subcutan vävnad. Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Sofcare, 85*190*10 cm, en statisk luftmadrass med pump. Befintlig madrass tas bort och ersätts med en bäddmadrass 3 cm. Bäddmadrass hämtas på rehab. Daglig handkontroll av omsorgspersonal enl. signeringslista. Madrassen skickas i retur till Rehabenhetens buffertförråd. Se bruksanvisning, bilaga Avlastning tryckskada stadium 4: Omfattande vävnadsskada, nekros eller skada på muskel, ben eller stödjevävnad med sårkaviteter. 8

9 Tryckavlastning på utsatta ställen, dynor, hälskydd, öronskydd, regelbundna lägesändringar Roho dry flotation, statisk luftmadrass som används ovanpå befintlig madrass. Om sänggrind är ordinerad i fallförebyggande syfte tas befintlig madrass bort och ersätts av en bäddmadrass. (särskilt boende och korttidsboende se ovan). Daglig kontroll av att madrassen håller luften görs av omsorgspersonal enl. signeringslista. Madrassen kan beställas i luft och skumgummi-sektioner om 85*50 cm. Varje luftsektion levereras med en pump. Luftsektion kan ersättas med skumgummisektion vid huvudändan. Madrassen skickas i retur till Rehabenhetens buffertförråd. Se bruksanvisning, bilaga Beställning av madrass Sjuksköterska kontaktar rehabenheten på tel: 9842 som tar madrass ur kommunens buffertförråd eller gör en beställning från Hjälpmedelsförrådet i Västervik. I de fall sjuksköterskan/personalen inte kan hämta madrass ur kommunens buffertförråd kan rehabs personal kontaktas och tillfrågas om de kan vara behjälpliga med transport av madrass till hemmet/ enheten/ korttidsenheten. Leverans av AD-madrass Personal i hemmet/enheten/korttidsenheten lägger i madrass i brukarens säng med hjälp av sjuksköterska eller efter information om funktionalitet från sjuksköterska. Förskrivande sjuksköterska registrerar vem som har madrassen på särskild lista och upprättar signeringslista för handkontroll och pumpning (se bilagor). Förskrivande sjuksköterska instruerar även omsorgspersonalen. Instruktionen skall omfatta: Allmän skötsel, se bruksanvisning Rengöring, se bruksanvisning Bäddning, undvik om möjligt extra material i sängen. Vid vila dagtid ta bort sängöverkast och täcke. Vid frågor vänder man sig till PAS. Instruktion till omsorgspersonal angående signeringslista på daglig handkontroll och kontrollpumpning av de madrasser som kräver detta. Se bilagor Given information/instruktion dokumenteras Registrering av AD madrass i ordinärt, särskilt boende och korttidsboende Madrassöversikt (se bilaga) fylls i och förvaras hos PAS. Syftet är att ha kontroll över antal madrasser/område och ingår i kvalitetssäkringen för sårvården. Det är också av ekonomiskt intresse så att madrasserna med tillbehör återlämnas då de inte längre behövs. Se bilaga. Uppföljning Ansvarig sjuksköterska följer upp om behovet av AD-madrass kvarstår eller förändras och att madrassen används och sköts på ett riktigt sätt. Det innefattar även att byta ut urtvättad eller trasig madrass. Återlämning av madrass Ansvarig sjuksköterska informerar närstående eller omsorgspersonal om rengöring av madrass och eventuell pump. Observera att det är en pump/luftsektion vid ROHO-madrass. Återlämning till buffertförrådet då behovet upphört kan ske genom att: Närstående, omsorgspersonal eller sjuksköterska återlämnar otvättad Rombofillmadrass i sopsäck till buffertförrådet där rehabenheten ordnar med tvätt 9

10 Närstående eller omsorgspersonal rengör (gäller ej Rombofillmadrassen) och återlämnar madrass och eventuell pump till buffertförrådet Sjuksköterskan tar i samband med annat besök med sig den rengjorda madrassen och eventuell pump tillbaka till buffertförrådet Sjuksköterskan kontaktar rehabenheten och frågar om de har ärende till patienten och i samband med detta tar åter madrass och eventuell pump Rehab hämtar madrass och eventuell pump på uppdrag från närstående mot en avgift enligt gällande beslut om avgifter för hämtning av hjälpmedel. I särskilt boende och korttidsboende måste dessutom sjuksköterska kontakta reparatör på rehab för iordningställande av sängenhet med rätt grundmadrass. 10

11 Modifierad Nortonskala för bedömning av patienters risk att utveckla trycksår A. Psykisk status 4 Helt orienterad till tid och rum 3 Stundtals förvirrad 2 Svarar ej adekvat på tilltal 1 Okontaktbar B. Fysisk aktivitet 4 Går med eller utan hjälpmedel 3 Går med hjälp av personal (ev rullstol för oberoende förflyttning) 2 Rullstolsbunden hela dagen 1 Sängliggande C. Rörelseförmåga 4 Full 3 Något begränsad (assistans vid lägesändring) 2 Mycket begränsad (behöver fullständig hjälp vid lägesändring, men kan bidra) 1 Orörlig (kan ej alls bidra vid lägesändring) D. Födointag 4 Normal portion (eller fullständig parenteralt) 3 3/4 av normal portion (eller motsvarande parenteralt) 2 Halv portion (eller motsvarande parenteralt) 1 Mindre än halv portion (eller motsvarande parenteralt) E. Vätskeintag 4 Mer än ml/dag ml/dag ml/dag 1 Mindre än 500 ml/da F. Inkontinens 4 Nej 3 Tillfällig (vanligen kontinent men ej just nu) 2 Urin- eller tarminkontinent (KAD) 1 Urin- och tarminkontinent G. Allmäntillstånd 4 Gott (afebril, normal andning, frekvens, rytm, normal puls och blodtryck, ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende motsvarande åldern). 3 Ganska gott (afebril-subfebril, normal andning, puls och blodtryck, ev lätt tachycardi, latent hypo-hyptertoni, ingen eller lätt smärt- påverkan, vaken, hud ev blekhet, lätta ödem). 2 Dåligt (ev feber, påverkad andning, tecken på cirkulationsinsufficiens, tachycardi, ödem, hypoeller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden ev blek eller cyanotisk, varm fuktig eller kall fuktig eller nedsatt turgor eller ödem). 1 Mycket dåligt (ev feber, påverkad andning, utpräglade tecken på cirkulationsinsufficiens ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm och fuktig eller kall och fuktig eller nedsatt turgor eller ödem). Totalpoäng poäng eller lägre = ökad risk för tryckskada. Mycket aktiv trycksårsprofylax och skärpt totalomvårdnad! Ek AC, Unosson M, Bjurulf P.The modified Norton scale and the nutritional intake.(1989) Scand J Caring Sci 3:4;

12 Vimmerby kommun Omsorgsförvaltningen SÅRVÅRDSJOURNAL Namn: Pers.nr: Nortonpoäng poäng HÖ VÄ Ja Nej Smärta Ja Nej Diabetes VAS Vila/rörelse / Avvikelser i blod Störd nattsömn /elektrolytstatus Sover med hängande ben Nutrition Smärtanalys utförd Längd cm Smärtlindring: Vikt kg BMI Nutritionsstatus utfört Aktivitet Går obehindrat Käpp/gångstöd Levande stöd Rullstol Sängliggande delvis Sängliggande helt Överkänslighet: Snusar Röker Slutat röka/snusa Psykosocialt Patientens egna upplevelser Såranamnes: Lukt från såret Sår nr Sårdebut Läkt Riklig sårvätska Bundenhet pga omläggn Annat 12

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge

Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Svårläkta sår Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Hur tänkte vi? Kunde vi gjort annorlunda? Hur förebygger vi trycksår hos äldre? Patienten i det aktuella fallet är 83 år och har

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall 1a. Bedömningsinstrument för trycksår Grad 1. Kvarstående rodnad Grad 2. Ytliga sår eller blåsa Grad 3. Sår ner till underhuden Grad 4. Sår ner till

Läs mer

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Behandling av svårläkta sår

Behandling av svårläkta sår Behandling av svårläkta sår Bedömning av sår Tack alla åhörare i Örebro! Här kommer en sammanfattning av föreläsningen. Ett tillägg finns som svar på frågan från personalen på gyn-kliniken, bild 52. Britt-Marie

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Trycksår Innehållsförteckning Sid. Definition.. 3 Orsaker.. 3 Riskfaktorer.. 4 Reaktiv hyperemi. 5 Utsatta kroppsdelar. 6 Stadieindelning av trycksår, Grad 1-4.. 7 Riskbedömning med hjälp av Nortonskalan..

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Trycksår Orsak, åtgärder

Trycksår Orsak, åtgärder Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Antidecubitusmadrasser

Antidecubitusmadrasser Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig: Hjälpmedelskonsulent: Telefon: 021-17 58 57 E-post: eva.scharin@ltv.se Version: ht 2016 Produktinformation Antidecubitusmadrasser (Utdrag

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår 1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens 2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård Detta dokument innehåller medicintekniska färdigheter som Du som student bör/ kan få möjlighet att träna/gå igenom dels på utbildningsenheten (universitetet

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland

Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt - förhindra smitta på bästa sätt Alla människor är bärare av mikroorganismer. I vårdmiljö möts många människor, vilket innebär en ökad

Läs mer

Curera Positioneringskuddar

Curera Positioneringskuddar INNEHÅLL: Rygg och andningsfrämjande läge... 3... 4 Halvsidesläge... 5 Avlastning nacke och arm... 6 Viloläge, Hemiplegi... 7 Avlastning sacrum, knän och hälar... 8 Molly Hälskydd... 10 Handbok Curera

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård

Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård Färdigheter Personlig handhygien Professionell tvättning och spritning av händer, naglar, ringar, handskar Professionell klädkod kortärmat, uppsatt

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett

Läs mer

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser /Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6) SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid Fallövningar Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid. Enheten Vitsippan Dagen för HALT-mätning 20 sängplatser tillgängliga

Läs mer

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre 2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden

Läs mer

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi Basal hygien i tandvård Dnr: 1-415/2017 2017-03-29 Sid: 1 / 5 Mats Trulsson, prefekt Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi Reviderad mars 2017 av Ann Roosaar och Katarina Gustavsson

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp1. TentamensKod:

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp1. TentamensKod: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-12-02 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för tryckavlastande /tryckutjämnande madrasser Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140221

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se RUTIN 2016-07-22 Beslutad av ledningsgruppen 2016-08-23 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av

Läs mer

Madrasser ALKENBERG AB F -T V YCK, TR AB TE Rehab Development GA 2011,

Madrasser ALKENBERG AB F -T V YCK, TR AB TE Rehab Development GA 2011, Madrasser Det mest lättbehandlade trycksåret, är det som aldrig uppstår. Regelbundna kontroller och aktiv tryckavlastning besparar många människor onödigt lidande och begränsar vårdinsatserna. Madrasser

Läs mer

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.

Läs mer