Tillsyn av fordonsverkstäder i Sollentuna 2012/2013

Transkript

1 Miljö- och byggnadskontoret Sidan 1 av 6 Tillsyn av fordonsverkstäder i Sollentuna 2012/2013 Elin Stenberg Miljö- och hälsoskyddsinspektör Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten Mars 2014 Besök Postadress Telefon växel Fax Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Bakgrund Fordonsverkstäder är så kallade miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. De påverkar miljön främst genom utsläpp till avlopp från service- och tvätthall, uppkomst av farligt avfall och genom förbrukning av kemikalier och energi. För att minimera påverkan på vatten ska alla fordonsverkstäder med avlopp ha en slam- och oljeavskiljare kopplad till avloppet. Fordonsverkstäderna ska följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och bl.a. arbeta med att använda så få miljöskadliga produkter som möjligt och minimera uppkomsten av farligt avfall. Vid miljö- och hälsoskyddsenhetens tillsyn år har 38 stycken fordonsverkstäder besökts. Det innebär att samtliga fordonsverkstäder samt däckverkstäder, motorcykelverkstäder och några mark- och anläggningsföretag har besökts. 37 av dessa är så kallade U-anläggningar (omfattas inte av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). En verkstad omfattas av anmälningsplikt och är en så kallad C- anläggning. Miljö- och hälsoskyddsenheten som ansvarar för miljöskyddstillsynen av verksamheterna har som mål att besöka C-anläggningar varje år. De fordonsverkstäder som är U-anläggningar och betalar årsavgift ska besökas vartannat år och resterande ska besökas minst vart fjärde år. De som betalar årsavgift gör det för att de tvättar fordon eller för att de har en verkstadsyta över 500 m 2. De som inte betalar årsavgift har debiterats miljö- och hälsoskyddsenhetens timtaxa som är 875 kr/timme för tillsynen. Lagstiftning och andra krav I miljöbalkens andra kapitel finns de allmänna hänsynsreglerna som alla verksamheter omfattas av. Bl.a. finns krav på att använda produkter som påverkar miljön och människors hälsa så lite som möjligt. Det finns också krav på att använda bästa möjliga teknik och på att ha tillräcklig kunskap om verksamhetens miljöpåverkan. I miljöbalkens 15:e kapitel finns regler om avfall och i det 14:e kapitlet finns bestämmelser om kemikalier. I 26:e kapitlet finns bestämmelser om egenkontroll. Utöver miljöbalken finns bl.a. EU:s kemikalielagstiftning REACH. Sollentunas avloppsnät är anslutet till Käppalaverket på Lidingö. I Käppalaförbundets riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar finns krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar, se bilaga 3. Käppalaförbundet tog 2011 fram rekommendationer för hur golv i verkstäder ska städas efter att det gjorts undersökningar som visat att golvskurvatten från verkstäder ofta innehåller höga halter av tungmetaller. Vid denna tillsyn ställde därför miljö- och hälsoskyddsenheten krav på att golvskurvatten från verkstadsgolv inte skulle tillföras avloppet orenat. I Svensk Standard SS-EN och 2 finns

3 bestämmelser om hur slam- och oljeavskiljare ska vara dimensionerade och hur de ska skötas. Syfte I miljö- och hälsoskyddsenhetens tillsynsplaner för 2012 och 2013 fanns fordonsverkstäder angivet som ett tillsynsprojekt. Syftet med projektet var att genomföra inspektioner hos alla fordonsverkstäder i kommunen för att informera om miljöbalkens regler samt att säkerställa att verksamheterna har ett väl fungerande miljöarbete vilket innebär att riskerna för utsläpp till mark och vatten minimeras. Metod Fordonsverkstäder utför olika typer av arbeten såsom bilreparationer, motorrenoveringar, plåt- och lackarbeten, däckservice, rekonditionering samt fordonstvätt. Lista över aktuella företag togs fram med hjälp av sökning på internet samt kontroll mot enhetens tillsynsregister. Några av verksamheterna är inte renodlade fordonsverkstäder utan har mark och anläggning som huvudverksamhet. Även däckverkstäder och motorcykelverkstäder besöktes. Vid inspektionerna kontrollerades främst avfallshantering, kemikaliehantering, skötsel av slam- och oljeavskiljare, egenkontroll och metod för golvtvätt. Till skillnad från föregående tillsyn så ställdes denna gång kravet att samtliga oljeavskiljare skulle besiktigas och att besiktningsprotokollet skulle skickas in till miljö- och hälsoskyddsenheten. Information om egenkontroll, slam- och oljeavskiljare och de allmänna hänsynsreglerna delades ut. Inspektionerna utfördes av miljö- och hälsoskyddsinspektör Elin Stenberg. Vid de första inspektionerna närvarade även miljö- och hälsoskyddsinspektör Marianne Fex. Inspektionerna bokades med verksamhetsansvarig på de olika verkstäderna, inga oanmälda inspektioner gjordes första gången. Vid uppföljande inspektioner gjordes båda oanmälda och bokade inspektioner. Checklistor användes för att säkerställa att varje objekt inspekterades på ett liknande sätt, se bilaga 2. Inspektionerna hos företagen utfördes under hösten 2012 och under Inspektionsrapporter med synpunkter och anmärkningar upprättades och skickades till verksamhetsutövarna. Dessa fick vanligtvis några månader på sig att åtgärda bristerna. Uppföljande inspektioner genomfördes, till största delen under våren och hösten 2013, för att kontrollera att företagen hade åtgärdat anmärkningarna. Ett fåtal uppföljande inspektioner gjordes under januari I vissa fall bedömdes det vara tillräckligt att information/kompletterande uppgifter skickades/ringdes in till miljöoch hälsoskyddsenheten. I de fall bristerna inte åtgärdats inom den angivna tiden har enheten och verksamhetsutövaren kommit överens om ett nytt slutdatum för genomförandet av åtgärderna. Många företag behövde av olika anledningar mer tid på sig.

4 Ett företag fick förelägganden om att åtgärda en läckande oljeavskiljare och ett annat fick ett förslag till beslut om föreläggande att installera rening för däcktvättvatten. De verkstäder som besöktes finns listade i bilaga 1. Resultat Nästan samtliga besökta verksamheter hade någon anmärkning som krävde åtgärd. De vanligaste bristerna var i fallande ordning följande (inom parentes anges antalet verksamheter med förekommande brist utav totalt antal): Samtliga verkstäder 1. Anteckningar farligt avfall saknades (38 av 38)/ Transportdokument kunde inte uppvisas (28 av 38) 2. Säkerhetsdatablad saknades för kemikalier (22 av 38) 3. Kemikalier och farligt avfall förvarades utan invallning i utrymme med golvbrunn eller utomhus (21 av 38) 4. Olämpliga kemikalier användes (13 av 38) 5. Egentransport av farligt avfall var inte anmäld till länsstyrelsen (10 av 38) 6. Felaktig sortering av farligt avfall (10 av 38) 7. Märkning av farligt avfall var bristfällig (8 av 38) 8. Cistern var inte besiktigad (2) Antal Transportdokument saknades Säkerhetsdatablad saknades Olämplig förvaring kem och avfall Miljöfarliga kemikalier Verkstäder med golvavlopp kopplat till slam- och oljeavskiljare 1. Slam- och oljeavskiljare var inte besiktigad (23 av 24) 2. Golvskurvatten hälldes orenat i avloppet (19 av 24) 3. Egenkontroll av oljeavskiljare sköttes inte (17 av 24) 4. Brister som upptäckts vid besiktning (4 av 23) 5. Provtagning på utgående vatten hade inte genomförts (4 av 4)

5 Slam- och oljeavskiljare ej besiktigad Golvskurvatten orenat till avlopp Brister egenkontroll av oljeavskiljare 0 Antal Däckverkstäder 1. Däcktvättvatten renades inte (5 av 6) Anteckningar om farligt avfall/ transportdokument Den allra vanligaste anmärkningen var att anteckningar om farligt avfall saknades. Inget företag hade fört anteckningar om mängd uppkommet farligt avfall. Enligt avfallsförordningen ska anteckningar föras över mängd uppkommet farligt avfall. Anteckningarna ska sparas i tre år. Att spara transportdokument bedöms dock kunna likställas med att föra anteckningar om farligt avfall. Transportdokument ska enligt avfallsförordningen upprättas för varje transport av farligt avfall och sparas och kunna visas upp för miljö- och hälsoskyddsenheten vid inspektion. Här ska framgå avhämtad mängd, slag av avfall samt lämnare och mottagare av avfallet. Hela 28 verksamhetsutövare (74 %) kunde vid besöket inte visa upp alla transportdokument. Resultatet var sämre än vid förgående inspektion 2007 (56 %). Några företag uppgav att de inte fått transportdokument av transportören och andra hävdade att de hade fått men inte sparat dem. Hos några verksamheter fanns transportdokumenten på huvudkontoret, vilket inte är tillräckligt. Säkerhetsdatablad Avsaknad av uppdaterade säkerhetsdatablad för kemikalier var den näst vanligaste anmärkningen hos företagen. 22 av de 38 besökta verksamheterna (58 %) hade anmärkningar vad gäller säkerhetsdatablad. Hos en del saknades säkerhetsdatablad helt och hållet och hos vissa saknades de enbart för några produkter. Bladen, som innehåller information om bland annat kemikaliernas hälso- och miljöfarlighet, ska finnas lättillgängliga för all personal. Om det finns datorer ute i verksamheten som all personal lätt har tillgång till kan det vara tillräckligt att ha bladen enbart digitalt. De allra flesta hade dock bladen i pappersform. Det var ungefär lika stor andel som hade brister idag jämfört med föregående tillsyn.

6 Förvaring av kemikalier och farligt avfall Många verksamheter, 21 stycken (55 %), hade en bristfällig förvaring av kemikalier och farligt avfall. Ofta förekom förvaring av flytande kemikalier och spillolja utan invallning eller med otillräcklig invallning i utrymme med golvavlopp. I några fall förekom förvaring även utomhus utan invallning och nederbördsskydd. Om ett spill eller läckage skulle ske innebär detta att kemikalier eller spillolja kan komma ut i spillvattennätet, dagvattennätet eller förorena marken. Något färre verksamheter än vid föregående tillsyn hade anmärkningar. Olämpliga miljöfarliga kemikalier Miljö- och hälsoskyddsenheten anser att produkter som används för fordonstvätt bör stå med på Kemikaliesvepets/Naturskyddsföreningens lista över godkända kemikalier eller uppfylla motsvarande krav. Sju företag (18 %) hade produkter som inte fanns med på listan. Vidare hade sex verksamheter produkter med komponenter som bedömdes olämpliga ur hälso- alternativt miljösynpunkt. I de flesta fall handlade det om bromsrengöringsvätskan Brakecleaner som är klassad som miljöfarlig. De flesta företag uppgav att de inte kunde byta ut den mot någon annan produkt men att de skulle vara noga med att inte använda för mycket av produkten, samt att de skulle prova mer miljövänliga alternativ om sådana dök upp på marknaden. Märkning av farligt avfall Åtta verksamheter (21 %) hade anmärkning vad gäller märkning av behållarna med farligt avfall (uppgift om innehåll samt texten farligt avfall ). Vid föregående tillsyn hade 41 % anmärkning angående detta. Sortering farligt avfall Tio företag (26 %) sorterade sitt avfall fel genom att t.ex. blanda glykolrester med spillolja. En annan vanlig anmärkning var att lägga förorenat absorptionsmedel (som används för uppsugning av spill) i behållare för vanligt avfall eller att inte sortera ut aerosoler (sprayburkar). Ett företag värmde upp sin verkstad genom att elda med spillolja. Egentransport av farligt avfall Verksamhetsutövarna har efter anmälan till länsstyrelsen möjlighet att själva få transportera mindre mängder farligt avfall som uppkommit i verksamheten. 10 verksamheter (26 %) utförde sådan transport utan att ha anmält detta. Vid förra tillsynen var det 30 %.

7 Slam- och oljeavskiljaren var inte besiktigad Av de 24 verksamheter som hade en slam- och oljeavskiljare var det bara en som hade besiktigat den. Kravet finns i svensk standard SS-EN och gäller egentligen avskiljare installerade från år 2007 och framåt men miljö- och hälsoskyddsenheten har tolkat kravet som att alla avskiljare behöver besiktigas. Detta för att det är större risk att en äldre avskiljare läcker än en som är ny. Miljö- och hälsoskyddsenheten har inte ställt krav på detta tidigare. 19 stycken verksamheter har redovisat besiktningsprotokoll. För övriga fem pågår fortfarande arbetet med att få in protokollen. Egenkontroll slam- och oljeavskiljare 17 av de 24 verksamheter (71 %) som hade slam- och oljeavskiljare hade inte en tillräcklig egenkontroll över dem. Enligt svensk standard ska underhåll och kontroll av avskiljaren ske minst var sjätte månad. Då ingår kontroll av larmets funktion, mätning av oljeskiktets tjocklek och mätning av slamskiktets tjocklek. Vid inspektionen delades information om slam- och oljeavskiljare och ett förslag på journal för egenkontroll ut. Brister i oljeavskiljaren Av de 24 verksamheter som hade en slam- och oljeavskiljare så var är det 19 som redovisat besiktningsprotokoll och av dessa var det fem avskiljare som hade brister. En hade trasigt larm och fyra avskiljare läckte. Tre har åtgärdats och två håller för närvarande på att åtgärdas/bytas ut till en modernare (klass 1) avskiljare. Provtagning tvättvatten Fyra verksamheter hade inte tagit prov på utgående tvättvatten trots att de är ålagda att göra det. Detta krav omfattar alla som tvättar mer än 1000 bilar/200 lastbilar eller bussar per år. Golvskurvatten Enligt Käppalaförbundet får inte golvskurvatten hällas ut orenat i avloppet, det gäller även om avloppet är försett med slam- och oljeavskiljare. Detta eftersom golvskurvatten från verkstadsgolv innehåller höga halter av tungmetaller (bl.a. bly, zink, koppar och kadmium). 19 av 24 verksamheter (79 %) hällde orenat golvskurvatten i avloppet. Samtliga fick Käppalas informationsbroschyr och hittade sedan lösningar för att rena vattnet eller upphörde med att skura golvet. Alternativ till att skura golvet är att enbart torrsopa det. Det var första gången som hantering av golvskurvatten kontrollerades.

8 Däcktvättvatten renades inte För däcktvättvatten gäller samma krav som för golvskurvatten eftersom det innehåller höga halter av metaller. Fem av sex däckverkstäder hade ingen rening av däcktvättvatten utan hade däcktvättmaskinen kopplad direkt till avloppet. Efter påpekande började de att rena vattnet innan det släpptes till avloppet. En verksamhet fick ett förslag till beslut om föreläggande innan åtgärder vidtogs. Diskussion Miljönyttan av att låta alla verksamheter som har en slam- och oljeavskiljare kontrollera den är stor, eftersom det visade sig att fyra av avskiljarna läckte till marken. Miljönyttan av att se till att alla verksamheter tömmer sina avskiljare regelbundet och har egenkontroll genom att kontrollera oljeskikt och larm är också stor. En avskiljare som är full fungerar inte och förorenat vatten passerar genom den. Genom att ställa kravet på att inte hälla ut orenat golvskurvatten till avloppet borde mängden metaller som kommer till reningsverket och går vidare ut i kretsloppet ha minskat. Även kravet på rening av däcktvättvatten borde ha reducerat mängden metaller som tillförs avloppet. Vid denna tillsyn ställdes krav på att låta besiktiga slam- och oljeavskiljarna och om de hade brister åtgärda dem. Vi ställde dock inga krav på att de skulle bytas ut till klass 1 avskiljare om den klass 2 avskiljare som fanns fungerade. Enligt Käppalas krav på utgående vatten till avloppsnätet ska vattnet innehålla en oljehalt av max 50 mg/l men en klass 2 avskiljare klarar bara 100 mg/l. En klass 1 avskiljare ska klara 5 mg/l. Under 2014 kommer vi att gå vidare med att ställa krav på de som har en klass 2 avskiljare och tvättar mer än ca bilar per år. Angående förvaring av kemikalier och avfall så var det ungefär lika många avvikelser som vid inspektionerna Detta kan vara brister som åtgärdas efter påpekande men som sedan återkommer. När vi kontrollerade avfallshanteringen upptäckte vi på några ställen att bilbatterier förvarades utomhus. Då informerade vi om att det finns risk att batterierna stjäls och kan användas i illegala avfallsexporter. Blyet och syran kan då hamna i naturen. Några företag kunde inte heller uppge vem som hämtade avfallet och inte uppvisa transportdokument. Kravet på transportdokument innebär att de ska kunna visa upp vad som transporterats och vart det transporterats. Vid framtida tillsyn skulle det vara intressant att inrikta oss mer på kemikalier och granska säkerhetsdatablad och se till att företaget upprättade kemikalieförteckningar och arbetade mer aktivt med produktvalsprincipen. Även energihushållning skulle vi kunna fokusera mer på vid tillsyn framöver.

9 Miljö- och hälsoskyddsenheten anser att projektet har bidragit till ökad kunskap hos branschen om vilka skyldigheter man har som verksamhetsutövare. Fordonsverkstäderna i kommunen är oftast små med endast ett fåtal anställda. Miljöpåverkan från denna bransch kan dock bli betydande eftersom det finns många verksamheter i kommunen. Tillsynen har bidragit till att mindre olja och tungmetaller hamnar i avloppet tack vare kravet på egenkontroll, besiktning av oljeavskiljare och rening av däcktvättvatten och golvskurvatten. Genomgången av verksamheterna visar att det fanns en hel del för företagen att arbeta med när det gäller att följa miljölagstiftningen. Av de besökta verksamheterna var det tolv stycken där miljö- och hälsoskyddsenheten inte ansåg att återbesök krävdes, detta innebar dock inte att de inte hade några anmärkningar, utan att åtgärderna kunde redovisas genom inskickade protokoll och liknande. Brister, som riskerade att leda till utsläpp av kemikalier och flytande farligt avfall, har genom vidtagna åtgärder avhjälpts. Ett företag fick föreläggas att åtgärda en läckande slamoch oljeavskiljare och ett företag fick ett förslag till beslut om föreläggande innan åtgärder vidtogs. Fortsatt arbete Ett tätare tillsynsintervall skulle kunna leda till att företagen upprätthåller miljökraven. Vid denna tillsyn hade det gått sex till sju år sedan föregående tillsyn och det var många brister som ungefär lika många företag inte uppfyllde. Målet är dock att ha max fyra år mellan besöken för fordonsverkstäder (u-anläggningar) som inte betalar årsavgift, och kortare för övriga verkstäder. Arbetet med information om miljöbalkens krav är viktigt för att kunna minska miljöbelastningen från fordonsverkstäderna i kommunen. Det är viktigt att företagen själva har kunskap och bedriver egenkontroll.

10 Besökta fordonsverkstäder Fordons verkstad med fordonstvätt Upplands Motor, Kronåsvägen 2 Delfinbuss, Vattenverksvägen 2 T.B Bil & Motor, Industrivägen 14 Mec och Däck, Konsumentvägen 2 Mekonomen Bilv. Landin & Pettersson Bilservice i S-a AB, Bergkällavägen 30 Mekonomen bilverkst R.T. Autoteknik AB, Kuskvägen 2 Turebergs auto & motor, Tingsvägen 29 Arbetscenter, Hovslagarevägen 2B Brandkåren, Pommernvägen 1 Dammarsberg, Djupdalsvägen 21 Bildäck i Sollentuna, Engelbrekts väg 3B Häggviks bilverkstad, Bäckvägen 20 Norell & Nilsson, Gamla Stäketvägen 1 SEAB bilverkstad, Knistavägen Stor Stockholms Bärgningstjänst, Norra Kolonnvägen 16 GS Express Service, Glimmervägen 10 Arbetsfordon AB, Hedvigsdalsvägen 70 Fordonsverkstad utan tvätt Edsbacka bilservice, Sollentunavägen 29 Expoautos, Kanalvägen 11 Sollentuna bil & motor, Hovslagarevägen 5 Jobs Marin, Hedvigsdalsvägen 70 Edsbergs bil & däckservice, Frestavägen 120 Mekonomen E.I Bilservice, Engelbrekts väg 17 Turebergs biltjänst, Kyrkvägen 1 (Brostaden) Bro Elektronen 4 (fastighetsägare), Hovslagarevägen 3 Däckverkstad Euromaster, Kuskvägen Euromaster, Kanalvägen (har flyttat till Kista) Euromaster, Åkeribacken Däckia, Bergkällavägen Guson däck, Bäckvägen 18 Svenska bil däckpalatset, Norra Kolonnvägen 16 Motorcykelverkstad Probike, Kuskvägen 3 MC Shopen, Kuskvägen 2 Mark och anläggning Cramo Sverige AB, Bergkällavägen 25 Lefa Mark, Norra Kolonnvägen 12 Berndt Nord Mark & Bygg, Nydalsvägen

11 Datum Företag Handläggare Närvarande vid besöket C h e c k lis ta fo rdo n s v e rk s tä de r Information om taxor (timtaxa för de som inte betalar årlig avgift) T y p a v v e rk s a m h e t (v ä lj) R ep arationer och service, detaljtvä tt, avfettning, lackering, rostskyddsbehandling fordonstvä tt, p lå tslageri, rekonditionering, renovering av luftkonditionssystem dä ckservice, annat N ä r startade verksam heten? A rbetstider: A ntal up p stä llningsp latser för rep aration av fordon: V erkstadsyta: L o k a lis e rin g Industriom rå de, bostadsom rå de, handel, landsbygd, annat A vstå nd till nä rm aste bostad: A vstå nd till nä rm aste arb.p lats: V attenskyddsom rå de, inre eller yttre skyddsz on: B u lle r V ilka bullerkä llor finns? Tider då bullret förekom m er: B ullerklagom å l? A v lo p p s v a tte n Släpps avloppsvatten från? Uppställningsplats Dagvattenbrunnar Fordonslyft Smörjgrop Avfallsförvaringsplats JA NEJ KSN KDN DTR EAA CISTERN

12 Kemikalieförvaringsplats Oljeavskiljare Fordonstvätt Finns brunnar i anslutning till förvaring? J a, om ja hur många meter: Vilka skyddsåtgärder har vidtagits för att förhindra att utsläpp rinner ner i golvavlopp: Lock, krage, tättingar, avstängsningsbara, absorptionsmedel, annat Ä r skyddsåtgärderna lättillgängliga och i gott skick? Förekommer reparationer av fordon utomhus? O ljeavskiljare Vilka aktiviteter i verksamheten är anslutna till avskiljaren? När installerades avskiljaren? Finns ritningar? Följande finns på oljeavskiljaren Slamdel, separat el integrerad m avskiljaren Avskiljardel klass 1 el 11 P rovtagningsmöjlighet Ä r oljeavskiljaren besiktigad? (ska besiktigas vart 5:e år) T yp avskiljardel Klass 1: (oljeavskiljare med koalescensfilter, restinnehåll olja 5 mg/liter) Klass 2: (G ravimetrisk oljeavskilj, restinnehåll 100 mg/liter) Kontrolleras och journalförs oljeavskiljarens funktion? Finns nivålarm? Finns larmsignal? Kontrolleras och journalförs larmfunktionen? Kontrolleras och journalförs oljeskiktets storlek? Hur ofta töms oljeavskiljaren? J ournalförs tömningar? När tömdes den senast? Vem anlitas? Sker uppfyllning av vatten efter tömning? Vem är skötsel och tömningsansvarig?

13 Tvätt Vilken tvättmetod används? (manuell, högtryck, GDS hall, automat) Tot antal tvättar per år? Vilka slags fordon tvättas och hur många tvättar? Personbilar, bussar, lastbilar, annat Behandling spillvatten? (slamränna, slamavskiljare, oljeavskiljare, reningsanl, annat) Vilket fordonstvättmedel används? Är medlet med i listan över miljögodkända medel (rapport 2005:13, MF Göteborg) Var förvaras kemikalierna? Däcktvätt- förekommer däcktvätt? Vad händer med tvättvattnet? A vfallshantering Sker sortering? Spillolja, oljefilter, glykol, bilbatterier Var förvaras avfallet? Avfallssl ag Spillolja Oljefilter Glykol Bilbatter ier Var förv aras avfa llet? I vad förvaras avfallet? Finns invallni ng/tråg? Volym? Är bottenyta n hårdgjord /tät Finns tak/reg nskydd? Påkörni ngsskyd d? Transp ortör? Motta gare Hur hanteras förbrukad olja och kemikalier? Hur märks de olika avfallsslagen? (avfallsslag, avfallskod, fa, utan märkning) Förs anteckningar om farligt avfall? (mängd, typ, EWC-kod, mottagare). Hur förvaras anteckningarna? Transporterar företaget farligt avfall? Finns beslut för transport? Lämnas avfallet till transportör? Kontrolleras att transportören har transporttillstånd? Om ja, hur? Kontrolleras att mottagaren har tillstånd? Om ja, hur? Upprättas transportdokument för varje transport av farligt avfall?

14 Kemikaliehantering Finns säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier? Finns rutin för uppdatering av säkerhetsdatabladen? Kemikal ier Var förvaras kemikalierna? I vad förvaras kemikalierna? Finns invallning/tråg? Volym? Är bottenytan hårdgjord/tät Finns tak/regns kydd? Påkörningsskydd? Vilka kemikalier förbrukas mest i verksamheten? Utförs årlig utrensning av kemikalierna? Används köldmedier? Städmetoder Vilken städmetod används? Torrstädning eller våtstädning? Används rengöringsmedel? Vilket rengöringsmedel? Används skurmaskin? Hur tas skurvattnet omhand? Cistern Förvaras flytande kemikalier/avfall i cistern? Totalt antal? Placering? Innehåll? Är de kontrollerade? Energifrågor Har energiöversyn gjorts? (uppvärmning, belysning, närvarostyrd belysning etc) Egenkontroll Finns ansvarig person utsedd för egenkontroll? Finns rutiner för kemikaliehantering? Finns rutiner för avfallshantering? Finns skriftliga drift- och skötselinstruktioner för oljeavskiljaren? Finns journaler för kontroll av oljeavskiljaren? Finns skriftliga rutiner för åtgärder vid haveri och olyckor?

15 Krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar Till bilvårdsanläggningar räknas biltvättanläggningar, bensinstationer, GDSanläggningar (Gör-Det-Själv-anläggningar), bilverkstäder, rostskyddsanläggningar, bilplåtverkstäder, billackeringsanläggningar m.fl. som har någon anknytning till bilvård. Alla bilvårdsanläggningar ska vara utrustade med avskiljarsystem, d.v.s. slam- och oljeavskiljare. Alternativt ska lokalerna vara avloppslösa. För samtliga stora och små anläggningar gäller riktvärdena för utsläpp till avlopp i tabell 1 i Käppalaförbundets riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar. I verkstäder med slam- och oljeavskiljare utan koalescensfilter där även tvätt av fordon förekommer ska verkstadsdelen vara avloppslös, alternativt ska tvätten ha separat oljeavskiljare. I verkstäder med slam- och oljeavskiljare med koalescensfilter där även tvätt av fordon förekommer kan verkstadsdelens och tvättens oljeavskiljare vara gemensam. Alla garage ska vara utrustade med slam- och oljeavskiljare om spolmöjlighet/tappkran finns eller om stora mängder smältvatten kan uppstå. Alternativt ska garaget vara avloppslöst. Tömning av hela slam- och oljeavskiljaren, d.v.s. olja, slam och vatten, ska ske minst 2 gånger varje år, alternativt när 50% av slamvolymen eller 80% av lagringskapaciteten för olja är fylld. Efter tömning ska avskiljaren återfyllas med vatten för att avskiljaren ska fungera som det är tänkt. Vid toppsugning ska även slamnivån kontrolleras eftersom den har inverkan på avskiljarens funktion. Bedömning om förändrad tömningsfrekvens kan ske i det enskilda fallet. Tömningskontrakt ska tecknas med godkänd entreprenör1. Tömningskontrakt innebär att man skriftligen gör ett avtal om tömning av slam- och oljeavskiljaren med en tömningsentreprenör som är godkänd av länsstyrelsen att transportera farligt avfall. Larm ska finnas till slam- och oljeavskiljaren (både optiskt och akustiskt). Larmet ska kontrolleras varje månad. Avskiljarsystemet ska besiktas minst vart femte år av behörig personal enligt SS EN Tanköar och distributionsytor ska vara försedda med tak och plattan skall utgöras av tätt material samt luta mot ränna eller brunn. Omgivande ytor får inte luta mot spillplattan. Avloppsvattnet ska ledas via avskiljarsystem till spillvattennätet.

16 Tankstation för diesel behöver inte vara försedd med tak om spillz onen är väl avgränsad. O mgivande ytor få r inte luta mot spillplattan. Avloppsvattnet ska ledas via avskiljarsystem till spillvattennätet. U tgå ende vatten till spillvattennätet frå n slam- och oljeavskiljare/reningsanläggning få r max imalt innehå lla 50 mg olja per liter mätt som oljeindex. V atten frå n detalj- och motortvätt få r inte avledas till avskiljarsystemet utan ska tas om hand som farligt avfall. O ljefat och övriga kemikalier ska vara invallade eller placerade i lokal där läckage inte kan nå avloppet. Invallningen ska kunna rymma den största behå llarens volym + 10 % av övriga behå llares volym. G olvavlopp i smörjgrop, under fordonslyft, eller på annan uppställningsplats avsedd för reparation av fordon ska vara anslutet till spilloljetank, alt. sättas igen. F örbindelse till spill/dagvattennät få r inte finnas. Använd kylarglykol få r inte tillföras avloppsnätet på grund av sin giftighet mot mikroorganismerna vid reningsverket. P rodukter som används vid biltvätt ska antingen uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen eller B ra Miljöval eller ingå i K emikaliesvepets listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel ( sök på fordonstvättar). Säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska finnas på anläggningen. V erkstadsgolv ska i första hand torrstädas (sopning, dammsugning). O m verkstadsgolvet behöver skuras ska skurvattnet samlas upp och renas innan det leds till avloppet, alternativt tas omhand för rening ex ternt. D etta i enlighet med K äppalaförbundets riktlinjer för rengöring av verkstadsgolv jalposs-och-miljon/f or-foretag/.