Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Transkript

1 1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Göteborgs norra och södra skärgård Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Göteborgs, Kungälvs och Öckerö kommuner Datum: Områdesnummer: FO13 Kommunnummer: 1480; 1482; 1407 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Göteborg, Kungälv och Öckerö vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: ha Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturoch/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter ochdärmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel m.m.) artrikedom naturområden med särskilt goda förutsättningar för att bedriva friluftsaktiviteter. bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar lämplig terräng med variationsrik topografi terrängförhållanden utan hindrande blockighet, snårigheter, brutenhet eller myrrikedom naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar)

2 2(5) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m. möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Strövande, promenader, vandring, skridskoåkning, bad, båtliv, kanot, segling, paddling, dykning, naturupplevelser, fritidsfiske, klippklättring, geocaching, fågelskådning, kiting, skärmflygning, surfing, tältning. Beskrivning av områdets värden: Området har exceptionellt goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation genom såväl lättillgänglighet, popularitet och slittålighet. Området är lätt att nå genom sin närhet till centrala Göteborg, med allmänna kommunikationer, lättframkomliga vägar och stigar samt god tillgång på anläggningar för allmän service, framförallt sommartid. Upplevelsevärdena är en mångfald av goda förutsättningar för rekreation framförallt knuten till bad, fiske, båtliv och promenader. Området är livligt besökt av fritidsbåtar såväl från Göteborg som från övriga landet. God till Mycket god tillgänglighet. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: Riksintresset för högexploaterad kust kan komma i konflikt med riksintresset för friluftslivet som syftar till att belysa områdets friluftslivsvärden. Underhåll av stigmarkeringar, skyltning, stigröjning, promenader och bryggor, allmänna toaletter, strandstädning är nödvändigt för att säkerställa områdets tillgänglighet. Verksamheter som privatisering av stränder, bryggor och hamnområden. Bebyggelse, exploatering, oljeutsläpp, muddringar och hamnanläggningar. Militära skjutövningar och vindkraft kan påverka värdena negativt Förbättrade stigsystem, skötsel av promenadleder, skyltning, information om kommunikationsmedel. Utveckla nya leder, som kanot/kajak och snorkelleder. Ekoturism. Information på plats angående de värden som finns och hur man som friluftsutövare bäst bidrar till att bevara dessa. Planering och säkerställande: Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet: Fågelvik (SE ); Sillvik (SE ); Sälöfjorden (SE ); Vrångöskärgården (SE ). De två sistnämnda är liksom Torsviken (SE ) också skyddade enligt fågeldirektivet. Stora delar av skärgården omfattas även av strandskyddsbestämmelser. Naturreservat: Ersdalen; Hult Åsen; Rya skog; Rörö; Sillvik; Vargö; Vinga; Vrångö-Arkipelagen Djur- och växtskyddsområden: Aveskären, Benskär, Buskär-Trojeskär-Buskärs knöte, Byrknalten, Danska Liljan, Flatskär, Fånyttan, Inre Tistlarna, Kalvholmen-Skansen, Klåveskär, Lilla Rossen, Lilla Svartskär, Räven, Rödskär, Stenskär, Stora Rossen, Stora Stenskär, Stora Svarskär, Torrbeskär och Vassskären.

3 3(5) Konflikt kan uppkomma mellan riksintresset för friluftsliv och militära intressen, genom att stora delar av området kan bli bullerstörda av försvarets skjutverksamhet. Det finns en möjlig intressekonflikt i att öarna har intressant växtlighet och fågelliv. Delar av Vrångö skärgård är fågel- och sälskyddsområde vilket ställer vissa krav på ostördhet. De grunda och leriga inomskärsbottnarna är värdefulla för fiskreproduktionen och de steniga havsbottnarna är värdefulla för skaldjursreproduktionen. Muddring för friluftsbåtar kan därför vara negativt för områdets naturvärden. Hela området är även av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden vilket ställer krav på varsamhet från besökare. Områdets huvuddrag: Området består av två koncentrerade skärgårdsavsnitt - Öckeröskärgården och Styrsöskärgården i dagligt tal kallade norra och södra skärgården - vilka skiljs åt genom något öppnare vatten utanför Göta Älvs mynning. Den storskaliga sprickdalskaraktären gör sig här påmind med huvudsakliga sprickriktningar i nord - syd och öst -väst. Genom de nord - sydliga skiljs skärgårdarna från fastlandet. På öarna märks också ett mer småskaligt spricksystem med samma sprickriktningar. Berggrunden i området består av gnejs som här och var genomsätts av diabasgångar På några platser förekommer även granitformer. Skärgårdsområdet uppvisar talrika exempel på hällformer av olika slag. På Grötö, Rörö och Hyppeln samt på några platser i södra skärgården påträffas större klapperförekomster, vilka utgör ursvallade rester efter randavlagringar utsträckta i nordväst-sydost Vegetationen i området är mestadels sparsam. Kalspolade klipphällar förekommer i utsatta lägen. På de större öarna dominerar klipphed och hällmarksljunghed medan gräshedar och saltängar karakteriserar de sedimentfyllda dalgångarna. Utmed dalsidorna påträffas vindpinade lövsnår av slån, hagtorn, nypon och olvon. De flesta större öarna i området är bebodda året runt. Färjeförbindelser finns från fastlandet. Till norra skärgården även med bilfärjor. Inom Öckerö kommun finns dessutom förbindelser mellan de större öarna med broar eller färjeförbindelser. Genom kollektiva förbindelser är området lättillgängligt under hela året. Dessa förbindelser tillsammans med områdets närhet till Göteborg och läget utmed fritidsbåtarnas E6 har inneburit att skärgården är livligt utnyttjad för friluftsliv främst under sommaren, men även vintertid för fritidsfiske. Här finns möjligheter till en variationsrik rekreation genom god tillgång på attraktiva badplatser, skyddade naturhamnar och bra fiskeplatser. Fritidsfisket är fritt. Områdets avgränsning: Området har justerats enligt önskemål från Göteborgs kommun och länsstyrelsen (införlivning av kusten från Sillvik till Torsviken samt Torsvikenområdet). Gränsdragningen har gjorts mycket grovt. Hänsyn har inte tagits till bebyggelse eller annan form av exploatering. Även kustområdet från Långedrag till Näset har lagts till efter önskemål från Göteborgs kommun. Välen har lagts till eftersom det har ett framtidsvärde och utvecklingsplaner finns, området planeras att bli naturreservat inom projektet Tätortsnära natur. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Galterö, NRO14154 och Rörö, NRO14143 RI Kulturmiljövård: Bronsålderssundet, KO1; Styrsö socken, KO7; Hälsö Burö m. fl. öar, KO69; Nya Varvet, KO5; Nya Älvsborg-Aspholmen, KO6; Tumlehed; KO8.

4 4(5) Hela området omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken (MB). Vilket bland annat innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i detta område endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Övrigt underlag: DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Referenser: Bergström, Lars Petrology of the Tjörn Area in Western Sweden (sid ). Eriksson : En inventering av Känsö flora under juli månad Florén A 1975: Veg inventering över del av Öckerö kommun och Styrsöarkipelagen. Gillner V 1968: Vegetation och flora inom det tilltänkta naturreservatet Rörö i Öckerö kommun. Göteborgs kommun 1979: Natur- och kulturvårdsprogram Göteborgs kommun Översiktsplan Karlsson, J Marinbiologisk inventering av Pater Noster skärgården och Göteborgs södra skärgård. Rapport till Länsstyrelsen 2001: in prep. Göteborgs kommun 1983: Havsbruk i Göteborgs kommun Jansson C-A: Inventering av Grötö. Karlsson, J Marinbiologisk inventering av Pater Noster skärgården och Göteborgs södra skärgård. Rapport till Länsstyrelsen 2001: in prep. Lindberg P 1969: Styrsö kommun. Naturvårdsinventering del I och II. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohus län. Magnusson S 1965: Fågellivet på Känsö. Naturvårdsverket, Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Naturvårdsverket Myrskyddsplan för Sverige. Nilsson A 1970: Floran på ögruppen Tistlarna vid ett kort besök 20/ Info om vindsurfing, kite; Schoultz M 1980: Slitagestudier i södra skärgården. Pehrsson O, Inventering av häckande sjöfågel i Göteborgs och Bohus län. Tjörns kommun, Kommunomfattande markdispositionsplan. Åhäll K I, Berggrunden i Pater Noster-området. Länsstyrelsen. Werner M 1968: Naturgeografisk inventering av Rörö. Åhäll K I, Berggrunden i Pater Noster-området. Länsstyrelsen. Åsander, L Ängs- och hagmarker i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen, rapport 1990:3. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft, farleder för båttrafik med mera) Bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera) Barriärskapande verksamheter (vägbyggen) Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel stängsling Negativ visuell påverkan etcetera (telemaster, kraftledningar och vindkraftverk)

5 Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck med mera) Privatisering av stränder mm kan påverkan allemansrätten negativt Sida 5(5)