Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Transkript

1 1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Ätrans dalgång Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Ulricehamn och Falköpings kommuner Datum: Områdesnummer: FO48 Kommunnummer: 1491, 1499 Riksintresset berör flera kommuner: Berör kommunerna Ulricehamn och Falköping vilket kan komma att kräva mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: ha, varav ha land och 125 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten med mera) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd, friluftsgårdar, badplatser och vandringsleder och så vidare. förekomst av markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder med mera möjligheterna att komma till och in i området, samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, längdåkning, utförsåkning, cykling, bad, kanot, naturupplevelser, kulturupplevelser, fritidsfiske, bär- och svampplockning, jakt,

2 2(5) löpning, orientering, geocaching, ridning, naturstudier, eldning/grillning, cykelturer. Beskrivning av områdets värden: Ätradalen är ett vackert och varierat odlingslandskap med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturliga slåttermarker. Förutom biologiska och geovetenskapliga värden rymmer Ätradalen även stora kulturhistoriska värden med ett av länets tätaste fornlämningsbestånd. Dalen utgör ett viktigt flyttfågelsträck med flera viktiga rastlokaler för flyttande fåglar. Ätrans dalgång har haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan Syd- och Mellansverige. Många fornlämningar, byar och herrgårdsmiljöer avspeglar ett landskapsutnyttjande som sträcker sig tillbaka till stenåldern. Timmele kyrkby är en viktig kulturmiljö liksom miljön kring kvarnen. Området är rikt på fornlämningar och är en klassisk färdväg mellan det inre av Götaland och förbindelserna med Halland och Danmark. Ekehagens forntidsby ligger i området. Det är ett av Sveriges största arkeologiska friluftsmuseum. Längs en vacker naturstig finns återskapade boplatsmiljöer från sten, brons- och järnålder. Ätran är ett av regionens mest opåverkade vattendrag med värdefulla naturmiljöer både i och omkring vattendraget. I Ätradalen finns ett rikt friluftsliv. Ätran används som kanotled och det finns flera vandringsleder i och i närheten av området, bland annat Dalumsleden och Redvägsleden. Naturstig finns i Baktrågens naturreservat och en bilfri cykelväg löper på gammal banvall från Falköping till Ulricehamn. Bussar går längs Ätradalen. Det går bland annat att åka kollektivt till Frälsegårdens naturreservat. Bland anordningar kan nämnas parkeringar, strövstigar, vandringsled, badplatser, spänger, eldstäder, toaletter, vindskydd, markerade leder, informationsskyltar, brukningsvägar, kollektivtrafik, kanotuthyrning och museum. I landskapet har inrättats Kulturvägen Ekomuseum Västergötland som är samlingsnamnet för ett stort antal sevärdheter mellan Falköping och Ulricehamn. Det inrymmer inte mindre än 80 olika besöksmål alla med anknytning till temat Jordbruksbygd i 6000 år, från Åsle i norr till Ulricehamn i söder. Ekomuseet vill ge besökaren en så fullständig bild som möjligt av en landsbygd, där jordbruket varit en dominerande verksamhet. På den norra delen av Falbygden är jordbruket även idag en viktig näring, men redan för 6000 år sedan började människorna att odla upp marken. Många är de spår som lämnats i jorden och påminner oss idag om den tiden då människorna med enkla medel brukade jorden och var helt beroende av goda skördar för att överleva. Den södra delen - Ätradalen - har alltid varit en betydelsefull kommunikationsväg upp emot de inre delarna av Sverige. Ätrans dalgång kantas av gamla ridvägar, ett tydligt spår av en ridväg/hålväg kan ses i Timmele bakom det gamla färgeriet. Boplatser, fornåkrar och gravfält kan också ses efter vägen. Landskapet i söder visar upp en enastående natur med otaliga naturreservat och även ett småskaligt jordbruk som varsamt har kombinerats med kulturlandskapet. Kulturvägen är också ett upplevelseområde där besökare möter småskaliga landsbygdsföretagare inom bl. a. lantligt boende, mat- och kaffeserveringar, lokalproducerad mat, aktiviteter, konsthantverk och mycket mer i kombination med naturen och historien i en avstressande miljö. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Ätradalens odlingslandskap är präglat av mångtusenårig jordbrukshävd. Småskalig hävd med åkerbruk, beteshävd och slåtter är en förutsättning för att bevara områdets attraktionskraft som besöksmål och för det rörliga friluftslivet. Underhåll av stigar, cykelleder, parkeringsplatser och informationstavlor är av stor vikt. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Exempel på problem som kan hota värdena i Ätran är fragmentering, t.ex. kraftverksdammar

3 3(5) eller vägar, övergödning, försurning, gifter t.ex. kvicksilver, sedimentering av t.ex. bottenslam, rensningsbehov. För landskapet i stort kan upphörd hävd, igenplantering, gödsling av slåtter och naturbetesmarker och borttagande av murar och andra odlingshinder skada områdets värden. Dikning eller andra markavvattnande åtgärder kan påverka kärrens hydrologi. Markexploatering, grävning, schaktning och andra ingrepp kan påverka områdets värden negativt. 3. Utveckling av områdets värden: Information och parkeringsplatser är viktigt då det i området finns gott om fossil åkermark och fornlämningar. Många områden är skyddade som Natura 2000-områden och naturreservat. Aktiviteter, service, mat och boende utmed Ätradalen bedöms kunna utvecklas vidare genom samverkan mellan olika aktörer. Planering och säkerställande: Natura 2000-områden med stöd av art- och habitatdirektivet: Alvared (SE ); Baktrågen (SE ); Dalums brinkar ( ); Dalums kyrka nord (SE530197); Frälsegården (SE ); Hallabo (SE ); Horsäckrasjön (SE ); Humla (SE ); Humla Smedsgården (SE ); Knätte kullar (SE530087); Krutbrännaregården (SE ); Kurebo (SE ); Kycklingkullen (SE ); Nordtorpet (SE ); Nöre (SE ); Ryninga (SE ); Smula ås (SE ); Vimmerstad (SE ) och Vinsarpskärret (SE ). Naturreservat: Baktrågen, Frälsegården, Knätte och Kycklingkullen Inom området finns flera biotopskyddsområden. Strandskydd. Områdets huvuddrag: Ätran har ett rent vatten och dess unika öringbestånd och speciella flora och fauna gör att specialister menar att Ätran borde ingå i listan över lämpliga världsarv. Ätran rinner ut i havet genom Falkenberg. Några delområden med rika natur- och kulturmiljöer är Baktrågen, Vinsarpakärret, Frälsegården och Horsäckrasjön. Baktrågen ligger i det omväxlande landskapet öster om Blidsberg. Här finns intressanta åsformationer och ovanliga växter. Från åskrönen har man fin utsikt över omgivande marker. Naturreservatet ligger i ett fornminnesrikt område. På Tävesåsabacken finns flera olika arter av vaxskivlingar. De är typiska för den slagna eller välbetade gräsmarken som inte konstgödslas. I naturreservatet finns en naturstig som utgår från Blidsberg och är 4 km lång och lär besökarna mer om områdets biologi, geologi och historia. Vinsarpakärret utgörs av gräsmark med artrik torrängsvegetation samt två sluttande rikkärr. Vegetationen är rik och med flera krävande och sällsynta arter, bland annat ängsnycklar, sumpnycklar och kärrknipprot. Naturreservatet Frälsegården ligger i norra delen av Ätradalen, som är en sprickdalgång som sträcker sig mellan Kölaby och Ulricehamn. Dalgången präglas av ett omväxlande jordbrukslandskap med bitvis ålderdomlig prägel och med långsträckta grusåsar och små kullar som har ett högt kalkinnehåll, vilket tillsammans med slåtter- och beteshävd har lett till att en artrik och unik flora har utvecklats. I området förekommer bland annat backsippa, blodnäva, vingvial, flentimotej, vårfingerört, backglim, backruta samt de rödlistade arterna drakblomma, smalbladig lungört och trollsmultron. Slåttergynnade arter som jungfrulin, slåttergubbe, svinrot, gullviva och darrgräs är ganska vanliga i området.

4 4(5) Områdets avgränsning: Området har avgränsats utifrån riksintressen för kulturmiljövård och naturvård, naturreservat och Ekehagens forntidsby. Andra riksintressen som berörs: Stora delar utgör riksintresse för kulturmiljövård Ätrans dalgång och Åsarp. Stora delar av området utgör även riksintresse för naturvård Ätradalen samt Hössnadalen och Gullared. Övrigt underlag: Ulricehamns kommun (2005). Planprogram för Industriområde söder om Timmele Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Upprättad den 8 februari 2005 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Ätrans vattenråd: Ätrans vattenråd (2013). Ätran värd att bevara! URL: 4.pdf. Datum för uttag: Vattenråd är lokala samverkansorgan där berörda aktörer kan mötas och diskutera gemensamma lösningar i vattenfrågor. Ätrans vattenråd arbetar med frågor som rör vatten- drag, sjöar och grundvattenförekomster inom Ätrans avrinningsområde.målet med vattenrådets arbete är att stödja kontakt, samverkan och planering i frågor som rör användningen av yt- och grund- vatten för alla inom Ätrans huvudavrinningsområde. Goda exempel på projekt som genomförts i Ätradalen: Öringprojekt och erosionsprojekt (Ulricehamn och Svenljunga), Skyddsområden för vattentäkt, avloppsinventering (Kommuner), Ålgaller (EON), Ålyngelledare (FEAB), Vinån greppa näringen (LRF), Kväverening (Elmo Leather AB), Ätran som dricksvatten (Vivab), Ekomuseum Slow Valley VISS (VattenInformationsSystemSverige): Vattenkartan: Referenser: Ekehagens forntidsby (2013). Program Jordbruksverket. Ängs- och betesmarksinventeringen Objektrapporter. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2003:5. Sundh, L: Örtrika torrängar i Ätradalen år Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1989:1. Andersson, L. 1989: Lövskogar Ulricehamns kommun. Länsstyrelsen (2013). Naturreservatet Baktrågen. Länsstyrelsen (2005). Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Frälsegården. Länsstyrelsen (2005). Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Vinsarpakärret. Länsstyrelsen Västra Götalands län (2007). Stäppartade torrängar på Falbygden och i Ätradalen. Inventering Länsstyrelsen (2013). Naturreservat Frälsegården. Ulricehamns kommun (2005). Planprogram för Industriområde söder om Timmele Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Upprättad den 8 februari 2005 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Ätrans vattenråd (2013). Ätran värd att bevara! URL: 4.pdf. Datum för uttag: Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Elvingsson, P., Hindström, M. 1987: Ängar och hagar i Ulricehamns kommun. Rapport 1989:5. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 1989: Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser.

5 5(5) Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 1976: Skötselplan och beslut för naturreservatet Baktrågen. Beslut Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 1994: Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Rapport 1994:5. Naturvårdsverket. ISBN Bingman, I. (ed.) 1994: Myrskyddsplan för Sverige. Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (National Conservation Plan for the Agricultural Landscape). ISBN Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet är exploatering i känsliga delar av området (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft). Barriärskapande verksamheter (vägbyggen) och hinder längs stränder kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel vattenkraftutbyggnad. Större kraftledningar, telemaster och vindkraftverk kan inverka negativt på landskapsbilden.