Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Transkript

1 1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Lärjeåns dalgång Kommun: Göteborg och Lerums kommuner Datum: Områdesnummer: FO 28 Kommunnummer: 1480, 1441 Riksintresset berör flera kommuner: Eftersom dalgången löper genom både Lerums och Göteborgs kommun kan det finnas behov av mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: ha, varav ha land och 22 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten med mera) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) förekomst av sammanhängande gröna stråk naturområden med särskilt goda förutsättningar att bedriva friluftsaktiviteter som är beroende av platser med särskilda fysiska förutsättningar som vattenanknutna friluftsaktiviteter såsom paddling, men även strövande och vandring. naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd, friluftsgårdar, badplatser och vandringsleder och så vidare. Insatser för fritidsfisket. Utnyttjande av områden utan omfattande anordningar. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder med mera möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) frånvaro av hinder för områdets användning för friluftslivsändamål, till exempel inga eller små inskränkningar i allemansrätten Friluftsaktiviteter:

2 2(5) Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, naturupplevelser, kulturupplevelser, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, naturstudier, eldning/grillning, cykelturer. Beskrivning av områdets värden: Lärjeåns dalgång består av Lärjeån med stora vattenanknutna värden samt omkringliggande ädellövskogar och ett rikt jordbrukslandskap. Artrikedomen kring Lärjeån är stor med många ovanliga och hotade arter. Området hyser stora natur-, kultur-, landskapsbilds- och friluftslivsvärden. I området finns en fritidslantgård som tar emot besökare. Det ligger nära flera av Göteborgs stora bostadsområden med skolor och förskolor, och det är lätt tillgängligt med kollektivtrafik, GC-väg och vandringsleder. Det är mycket välbesökt och det är ett närrekreationsområde för flera stora stadsdelar som t ex Angered, Hjällbo, Bergsjön, Kortedala, Eriksbo och Gunnilse. Många gångvägar finns iordningställda, varav en del ligger nära vattendraget. Det går också en 7,5 km lång vandringsled genom området. Området tillhör en av Göteborgsområdets gröna kilar. Till områdets höga upplevelsevärden hör den naturligt meandrande Lärjeån vilken har skurit en relativt djup ravin genom jordbrukslandskapets mäktiga leror. Ädellövskogen kring ån består ställvis av relativt gamla och grova träd. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Åtgärder beskrivna i bevarandeplanen för Natura 2000-området som syftar till att bevara och utveckla ett lövskogsrikt område med bland annat värdefulla ädellövskogar, flodpärlmussla och lax är också av värde för friluftslivet. Vissa åtgärder i form av röjning och anläggande av leder kan dock behövas för att göra delar av området mer tillgängligt. Särskilt viktigt är att informera besökande om de naturvärden som finns i området. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Omfattande skogsavverkningar kan skada de naturtyper som man önskar skydda inom området. Framförallt kan avverkningar som leder till kontinuitetsbrott i trädskiktet och åtgärder som förändrar hydrologin (dikning m.m.) vara negativt. Invandrande gran eftersom den konkurrerar med lövträden. Alltför kraftig röjning eller avverkning vid de många stigarna i området. Bortförande av död. Läckage av bekämpningsmedel och gödning från omkringliggande jordbruksmarker. Exploatering för samhälls- och vägbyggande i olika former. I väster korsas området av två riksintressen, riksväg 45 och Norge/Vänern-banan. Andra åtgärder som kan påverka upplevelsevärdena negativt är vattenkraftsutbyggnad och andra aktiviteter (t.ex. dämmen) som kan komma att försvåra/förstöra möjligheten till laxens vandring. I skogslandskapet är skyddszoner särskilt viktigt vid avverkning, markberedning och dikning eftersom detta ofta leder till igenslamning. Avsaknad av skyddszoner ger också större instrålning och sämre möjligheter till att finna skugga, vilket har negativ inverkan på fisk. 3. Utveckling av områdets värden: Utveckling av naturmiljön bör ske i enlighet med kommande skötselplan för naturreservatet och Natura 2000-området Lärjeån. Utbildning i utepedagogik bör underlättas i riksintresseområdet, både för omkringliggande skolor och förskolor. Utveckling av området bör kunna ske inom ramen för, eller i samverkan med, EU-projektet Utveckling Nordost som verkar för hållbar utveckling. Eftersom området ligger nära Göteborg med god kollektivtrafik kan det undersökas om det finns möjligheter för utveckling av ekoturism för turister i Göteborg eller att skolor från andra delar av Göteborg kan använda området i större utsträckning än i dag för bland annat utepedagogik. Planering och säkerställande:

3 3(5) I sydvästra delen av dalgången överlappar riksintresseområdet med Natura 2000-område Lärjeån (SE ). Ett förslag till naturreservat för kommunens del av Lärjeåns dalgång håller på att utarbetas av Göteborgs stad. Strandskydd. Områdets huvuddrag: Lärjeån ligger i en sprickdalgång och sträcker sig från sjön Mjörn i öster till utloppet i Göta älv i väster. Dalgången är en gammal fjorddal där havet avsatt upp till 70 meter tjocka lerlager på berggrunden. Senare höjdes dalen över havsnivån. Lärjeån grävde sig ner genom årtusenden av avlagringar i de lätteroderade lersedimenten. Ett säreget ravin- och meanderlandskap formades som bryter skarpt mot den jämna lerplatån. Områdets geologi är mycket intressant. Här finns, förutom raviner och meandrande vattendrag, rester av både gamla skred och åfåror i form av s.k. korvsjöar. Området kring Lärjeån domineras av jordbruks- och betesmark, men i den västra delen, där Natura 2000-området ligger, är andelen lövskog stor. Det finns många skogstyper i dalgången. De högre partierna är magra och här finns mycket barrskog, björkskog och näringsfattig ekskog. På de lägre belägna slänterna har den näringsrika lerjorden gett upphov till ädellövskogar dominerade av ask, alm, lind, ek och hassel. Närmast ån finns även sumpskogar med dominans av al. Ädellövskogarna och sumpskogarna utgör en stor del av Natura 2000-området. Artrikedomen kring Lärjeån är stor med många ovanliga och hotade arter. Ädellövskogarna hyser en artrik kärlväxt- och kryptogamflora. Artrikedomen av landmollusker och insekter är stor. Även fågellivet är rikt. Upp till 10 par av mindre hackspett har observerats. Skogsfåglar som t.ex. stenknäck, skogsduva och spillkråka har påträffats. Sparvugglan ses ibland vintertid och bland däggdjuren kan hasselmusen nämnas. Spår av bäver har setts på senare tid. I Lärjeån finns viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring liksom ett stationärt öringbestånd. Här finns även ett hotat bestånd av flodpärlmussla och nedströms förekommer bl.a. de rödlistade fiskarna asp och havsnejonöga av vilka den senare är klassad som starkt hotad på den nationella rödlistan. Åtgärder inom Life-projektet för flodpärlmussla har genomförts. Strandbrinkarna utgör viktiga boplatser för kungsfiskare. Ån är dessutom betydelsefull för rastande och övervintrande strömstarar. Ån har tidigare utnyttjats för att driva kvarnar. I närheten av Lärjeholm finns forsande vatten, rester av en gammal kvarn från 1700-talet och en stenbro. Lärjeån ligger tätortsnära och är mycket välbesökt. Det är ett närrekreationsområde för flera stora stadsdelar som t ex Angered, Hjällbo, Bergsjön, Kortedala, Eriksbo och Gunnilse. Många gångvägar finns iordningställda, varav en del ligger nära vattendraget. På sina håll finns problem med underhåll av borteroderade gångvägar liksom nedfallande träd. Natura 2000-området är belägen nära riksväg 45 och Norge/Vänern-banan. En vandringsled som är 7,5 km går genom området. Den sträcker sig från Lärjeholm i sydväst till ett stycke bortom Angereds centrum, varifrån man kan fortsätta på Bohusleden. Leden förbinder många stadsdelar med varandra. Lärjeåns kafé och trädgårdar är ett omtyckt besöksmål. Tillgängligheten med kollektivtrafik är god, både buss och spårvagn vid flera ställen vid och inom området. Bland anordningar kan nämnas parkeringar, strövstigar, vandringsled, motionsspår, spångar, eldstäder, samlingsplatser, vindskydd, markerade leder, informationsskyltar, ridvägar, ridhus, kollektivtrafik, naturstig, fritidslantgård och golfbana. Områdets avgränsning: Förutom områdena närmast vattendragen har även landskapet norr om Lärjeån som omfattar jordbruks- och skogsmark fram till gränsen för riksintresset Vättlefjäll tagits med. Gränserna är tänkta att vara enligt den nya naturreservatsgränsen, som delvis föreslås att gå ända fram till Vättlefjäll och även

4 4(5) inkluderar jordbrukslandskapet mot Bergum. Jordbrukslandskapet och fonden med Vättlefjäll kan anses vara en integrerad del av Lärjeålandskapet. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Lärjeån, NRO Övrigt underlag: Göteborgs stads arbete med att göra Lärjeån till naturreservat finansieras delvis med statligt LONAbidrag från Naturvårdsverket. Ett av Sveriges största EU-projekt inom stadsutveckling heter Utveckling Nordost, vilket arbetar för hållbar utveckling i och kring området, ekonomiskt, socialt och miljömässigt (Utveckling Nordost 2013). Vid utredning inför naturreservatsbildningen har friluftsliv, sociala och kulturella aspekter liksom möjligheter att använda området till pedagogisk undervisning i naturområdet i och kring Lärjeån utretts omsorgsfullt (Calluna AB 2013). DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Referenser: Ahlén, J. 2002: Naturvärdesbedömning av två områden vid Lärjeån och Säveån. Naturvårdsunderlag för järnvägsutredning/vägutredning. Rapport, 11 sidor. Naturcentrum AB. Bergums Fritidslantgård. Uttag Calluna AB (2013). Underlagsrapporter till naturreservatsbildning och skötselplan för Lärjeåns dalgång, opublicerat, arbete för Göteborgs stad Envall, K. 1986: Inventering av ädellövskog i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1986:8. Ericsson, U. M.fl Bottenfauna i Göteborgs och Bohus läns vattendrag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, miljöavdelningen. 1997:24. Eriksson, M. O. G., Henriksson, L., Oscarson, H. G Flodpärlmusslan i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, naturvårdsenheten. 1986:2 Fiskenämnden i Göteborgs och Bohuslän Fisket och vattenbruket, Göteborgs kommun. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. Göteborgs stad (2013). Naturreservatet Lärjeåns dalgång. URL: Uttag från weben Göteborgs stad (2013). Naturen i Göteborg. Lärjeåns dalgång. Informationsfolder. cddd2ee576ba/tvåvik_lärjeåns+dalgång.pdf?mod=ajperes Uttag från weben Henriksson, L Flodpärlmusslan i Lärjeån. Göteborgs stad, miljö. PM 2003:2. Hultengren, S., Olsson, K. 1995: Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län. Bevarandeprogramför odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rapport 1995:21. ISSN X. Länsstyrelsen (2005). Bevarande plan för Natura 2000-område. SE Lärjeån. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inventering av våtmarker i f.d. Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Natur och kulturvårdsprogramför Göteborg Göteborgs kommun. Rapport 3, natur. Remissomgång för naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund. Skantze, B Naturgeografiska studier vid Lärjeåns meanderlopp. Naturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Utveckling nordost (2013a).

5 5(5) Utveckling nordost (2013). Hållbar utveckling i Nordost. URL: XEJMDDwNDcOMDJy8jbyNjIAKIoEKDHAARwNCv088nNT9XOjciwAitWrog!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Stadsbyggnadskontoret Förslag till naturreservat i Lärjeåns dalgång. Walden, H Rapport över områden inom Göteborgs kommun, värda att naturskyddas eller att avsättas som referensområden, med avseende på den lägre landlevande faunan. Natur. Naturhistoriska museet, Göteborg. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Verksamheter som kan påverka områdets upplevelsevärden negativt är exploatering i form av bebyggelse, bulleralstrande verksamheter, barriärskapande verksamheter som vägbyggen. Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel vattenkraftutbyggnad, stängsling, negativ visuell påverkan är ytterligare exempel. Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet, högt besökstryck med mera). vissa friluftslivsverksamheter kan komma i konflikt med varandra såsom ridning, vandring och terrängcykling.