Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

Transkript

1 Promemoria Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till stor del på de naturgivna förutsättningarna, vatten och grönska. Staden breder ut sig utmed Mälarens och Saltsjöns stränder. Topografin och tillgången till stränder gör att det finns gott om utblickar och utsiktspunkter. Vattnen mitt i staden ger ytor, ljus och luft som så väl behövs i en storstad. Naturen är en resurs vi måste värna och vårda. Inte bara de parker och naturområden och mellanrum som finns inne i tätbebyggelsen, utan hela den grönstruktur som stäcker sig genom stora delar av hela Stockholmsregionen. De tio gröna kilarna skapar en grön infrastruktur som sträcker sig från ren landsbygd ända in mot innerstaden. Naturen i Storstockholm har också höga kvaliteter. I den tätortsnära naturen finns områden som hör till den värdefullaste naturen i landet, t.ex. nationalstadsparken och Tyresta nationalpark - för att inte tala om skärgården och Mälarens stränder. Men i regionen finns också många viktiga naturområden med vanlig natur som är betydelsefulla lokalt för att de ligger nära ett dagis, en skola eller ett bostadsområde. Jag hoppas vi har passerat den tid då obebyggd mark betraktades som exploateringsreserv eller möjligen en restpost. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Det aktiva friluftslivet är det man kanske först kommer att tänka på. Många aktiviteter i naturen kan utövas av de flesta och utan nämnvärd kostnad. Olika former av friluftsliv som att ströva i skog och mark, promenader i allmänhet, cykling, segling, paddling, fritidsfiske, ridning, skidåkning och skridskoåkning har många utövare. Jag gjorde en vandring i söndags mellan Stäket och Hässelby en jätteskön vandring på

2 2 1,5 mil där större delen är naturreservat. Varierad natur men också lättillgänglig och många platser att sitta och fika eller kanske bada. Stockholmsregionens kollektivtrafik är fantastisk möjlighet att vandra eller åka skridsko från en plats till en annan! Biologisk mångfald och kulturmiljöer finns också i den tätortsnära naturen, något som bidrar till att göra områdena attraktiva och till att ge dem en identitet. Den biologiska mångfalden och kulturhistorien ger ett mervärde för besökaren och är en tillgång för undervisningen. Globalt är hotet mot den biologiska mångfalden ett av de stora utmaningarna vi har. De gröna kilarna har enorm betydelse för att vi ska kunna få tillräckligt vidsträckta livsutrymme för många arter. Nationalstadsparken och dess värden måste också skyddas långsiktigt och där förväntar jag mig att både berörda kommuner, länsstyrelsen och andra aktörer samarbetar för att utveckla och förstärka parkens värden. I andra delar av länet kan vi uppleva de vanliga naturtyperna i som finns i regionen. Kulturmiljöer som äldre bebyggelse, spår av gammal markanvändning, gravplatser och runstenar bidrar till perspektiv och en historisk förankring. Vardagsnära natur är viktig för folkhälsan och vårt välbefinnande. SCB tidningsartiklar Forskningen visar att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv. Jag vill gärna påminna om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som är ett av de miljömål som är svårast att nå. Närheten är väldigt viktig! För dagisbarnen kan stora granen och myrstacken som är granne med dagis vara mycket viktigare än dom stora gröna kilarna. Naturen gör också tätortsmiljön sundare genom flera ekosystemtjänster, något som också nämns i den nya miljömålspropositionen. Parker och grönområden dämpar buller från trafik och industrier. Samtidigt fungerar deras växtlighet som filter för en del luftföroreningar. Dammar och våtmarker renar dagvatten från näringsämnen och en del föroreningar innan det släpps vidare ut i vattendrag och sjöar. Eftersom våtmarkerna lockar till sig ett rikt fågelliv, blir de också ofta populära friluftsområden. I ett storstadsområde är förändringstrycket stort. Den tätortsnära naturen konkurrerar med behov av bostäder, verksamhetslokaler, vägar och spår i en växande region. Det är därför viktigt med en långsiktig planering och bevarande av tätortsnära natur. Det är lika viktigt att det finns tätortsnära natur som att vi utvecklar bebyggelse och transportmöjligheter. Kommunerna har en särställning när det gäller den tätortsnära naturen genom sitt ansvar för samhällsplaneringen. Regeringen har nyligen lagt en proposition till riksdagen med förslag till en ny plan- och bygglag. Kravet på behovet av grönområden förtydligas i den nya lagen. behovet av grönområden nära bostadsområden ska alltid beaktas,

3 3 när planer tas fram ska det göras med hänsyn att det i närheten av bostäder bl.a. ska finnas torg, parker och andra grönområden, det ska även finnas lämpliga friytor och platser för lek, motion och annan utevistelse, bestämmelsen stärks om att grönområde går före t.ex. parkering om det inte finns utrymme för båda. Det är viktigt att behoven av grönområden och grön infrastruktur kommer in i all samhällsplanering i ett tidigt skede. I översiktsplaneringen, i detaljplaner, vid planering av infrastruktur. Strandskyddsbestämmelserna är också viktiga, inte minst i en storstadsregion med högt bebyggelsetryck. Nya regler gör att strandskydd kan återinträda. Samtidigt kan en klok planering kombinera attraktiva bostäder med ökad tillgänglighet till natur och stränder. Kommuner har också sedan många år möjlighet att långsiktigt skydda natur som t.ex. naturreservat. Jag vet att många kommuner i just Stockholms län arbetar aktivt med att skydda natur. Stockholms län är det län som har flest kommunala naturreservat. Att skydda natur är ett bra verktyg i den kommunala planeringen. Programmen för skydd av tätortsnära natur som finns i de tre storstadslänen är viktiga för att långsiktigt bevara värdefulla naturområden i de heta storstadsområdena. Regeringen följer arbetet, och angav i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2010 att arbetet ska fortsätta med ambitionen att programmen ska vara genomförda till år Medel har också anvisats för att förstärka länsstyrelsernas arbete. Det är glädjande att arbetet i Stockolms län nått bra resultat, inte minst genom kommunernas höga aktivitet. Jag vill påminna om de nya LONAbidragen som kan nyttjas i detta sammanhang. Regeringen har anslagit medel för en ny omgång LONA-bidrag. Det förra programmet var en stor framgång hela 90 procent av landets kommuner har deltagit och många lokala organisationer har genomfört naturvårdsprojekt. Det har rört sig om allt från restaurering av sjöar till åtgärder för att göra naturen tillgänglig för friluftslivet. LONAprogrammet är exempel på där samverkan mellan stat och lokalsamhälle kan bidra till konkreta åtgärder. Inititativet ligger lokalt hos bland annat föreningsliv och kommuner. Statens går in med stöd för att idéerna ska bli verklighet. Lövsta.nu (Hässelby golf och Kyrkhamns fältskola) Ansökningarna är nu inne för det första årets projekt i denna omgång. Jag har hört att intresset har varit stort här i Stockholms län. Det är mycket glädjande. Jag vill verkligen uppmana att utnyttja möjligheten att söka medel också kommande år.

4 4 Att värna tätortsnära natur handlar också om att göra naturen tillgänglig och att områdenas naturvärden och kulturhistoria måste vårdas. Inte minst gäller det i det gamla odlingslandskapet, där behovet av en fortsatt jordbruksdrift med betande djur är nödvändig. Landsbygdsnäringarna behövs också nära en storstad. Skötseln för att tillgodose naturvärden, biologisk mångfald och kulturvärden bidrar samtidigt till att ge högre upplevelsevärden för besökarna. Hummelmora äng bra exempel. Vid Dikartorp strax intill är ett annat exempel som visar att det inte behöver vara kommun eller länsstyrelse som sköter om ett område. Tillgängligheten är förstås viktig för besökaren. Det är särskilt viktigt att tänka på att ordna för nya besökare, funktionshindrade och för de som inte är så vana att vistas i naturen. Det är något vi måste bli bättre på. Många gånger när jag är ute i naturen här i länet slå jag av att det är ganska få människor som man möter. Som tar vara på en gratis möjlighet att njuta av livet. Istället kanske man passerar IKEA:s parkering och inser vad de flesta av länets invånare ägnar sina lördagar åt. I åtgärder för tillgängligheten ingår t.ex. information (skyltar, Kartor på nätet (Ekerö), broschyrer, böcker) hur man tar sig till ett naturområde (var kan man parkera?) hur man rör sig inom området (ledmarkeringar svåra att finna ibland. GPS? Geocaching? service och särskilda åtgärder t.ex. för funktionshindrade (Omberg, Hornborgasjön) Regeringen håller på att förbereda en proposition om en framtida friluftslivspolitik. Det är många frågor och politikområden som berörs. Jag vill ta upp några frågor som är viktiga i sammanhanget. Det är människorna och organisationerna som utövar friluftslivet som upprätthåller och utvecklar formerna för friluftslivet. Stat och kommun ska vara ett stöd för att bl.a. värna naturområden, sköta anläggningar och annan infrastruktur. Allemansrätten ska värnas. Den är grunden för all vistelse i naturen och en förutsättning för friluftslivet. Regeringen diskuterar möjligheten att låta organisationerna själva i framtiden ska få möjlighet att fördela de 25 miljoner kronor per år som utgår som statsbidrag till friluftsorganisationerna. Skolans och förskolornas stora betydelse för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv ska lyftas fram. Att barn och ungdomar får en känsla av trygga och lustfyllda upplevelser i naturen är en förutsättning för en allmänbildning om naturen och en vilja att utöva friluftsliv.

5 5 Friluftslivets betydelse för folkhälsan ska uppmärksammas. Människor kan bli friskare och samhället kan spara pengar genom åtgärder som gör att folk rör på sig och kan koppla av i naturen. Turism och friluftsliv har många beröringspunkter. Naturturism och friluftsliv kan bidra till att skapa jobb på landsbygden. Ett exempel här i närheten är Stockholms skärgård, där många arbeten i servicesektorn bygger på båtliv och annat friluftsliv. Miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård tolkar jag som att det finns en insikt om att mänskligt liv också är en förutsättning för en levande skärgård. Se möjligheter. Temat för dagens konferens är samverkan i de gröna kilarna. Jag har inte haft möjlighet att medverka under förmiddagen, men jag ser i programmet att ni har fått höra om samverkansarbete i Järvakilen i nordvästra Storstockholm och i Hanveden i söder. Frågorna kring tätortsnära natur och friluftsliv berör många aktörer. Det är myndigheter som länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommunerna. Det är naturvårdsstiftelser som Skärgårdsstiftelsen och Tyrestastiftelsen. Det är markägare, ibland enskilda, ibland det allmänna. Det är självfallet många nyttjare av områdena både enskilda och föreningar. Ibland är det också kommersiella aktörer som bedriver naturturism. Det är angeläget att det skapas bra forum för samverkan, både för att få ett effektivare arbete men också för att lösa problem som uppstår eller bara för att hålla varandra informerade. Just i Stockholmsområdet med dess stora befolkning och många kommuner är detta särskilt angeläget. Modellen med samarbete inom varje grön kil kan vara en bra början. Jag hoppas de presentationer som tas upp under dagen kan ge inspiration att gå vidare och utveckla samarbeten också där sådana ännu inte kommit igång och fördjupa och förbättra de samarbeten som redan har påbörjats. Avslutningsvis vill jag säga att det är roligt att se vilket stort intresse det är för den tätortsnära naturen genom alla ni engagerade personer som representerar så många olika aktörer i regionen. Fortsätt arbeta för att behålla och utveckla en av Stockholmsregionens stora tillgångar dess natur. Fortsätt samarbeta med varandra, träffas, diskutera och utveckla nya idéer. Bejaka att vi som bor och lever här har olika behov och kanske olika sätt att njuta av naturen. Och det är vi som ska fortsätta att göra det möjligt!