Förstudie Samrådshandling

Transkript

1 Förstudie Samrådshandling Väg 875 Gång- och cykelväg delen Laxforsen Jukkasjärvi Kiruna kommun BD

2 Projektledning Vägverket Region Norr Intern projektgrupp Ansvarsområden Projektledare: Mats Westerlund (Bengt Jonsson t.o.m ) Landskap, gestaltning: Kristina Björling Francki Vägutformning: Leif Nordlund Konsult WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Teknikansvarig rapport, förstudie: Teknikansvarig Gestaltning: Mikael Eriksson Carina Seppelin Anna Nordmark Titel: Förstudie Samrådshandling. Väg 875, GC - väg delen Laxforsen-Jukkasjärvi. BD Omslagsbild: WSP Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Norr Kontaktperson: Mats Westerlund Distributör: Vägverket Region Norr, Box 809, Luleå, vagverket.lul@vv.se, telefon: , fax:

3 Innehåll Innehåll 3 Sammanfattning 4 1. Inledning BAKGRUND SYFTE TIDIGARE UTREDNINGAR AKTUALITET PARALLELLA PROJEKT FÖRSTUDIENS GEOGRAFISKA OMFATTNING PROJEKTMÅL VÄGPLANERINGS- OCH VÄGPROJEKTERINGS PROCESSEN 8 2. Befintliga förhållanden TRANSPORTSYSTEMET OCH TRAFIKANTER LANDSKAPSBILD MARKANVÄNDNING BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL, MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER OCH MILJÖKVALITETSNORMER Funktionsanalys TILLGÄNGLIGHET, KVALITET, UTVECKLINGSKRAFT OCH JÄMSTÄLLDHET SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA BARNKONSEKVENSANALYS Tänkbara åtgärder ANALYS AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER ENLIGT FYRSTEGSPRINCIPEN MÖJLIGA ÅTGÄRDER Gestaltningsprogram SYFTE MED GESTALTNINGSPROGRAM OLIKA PERSPEKTIV GENERELLA GESTALTNINGSPRINCIPER GESTALTNINGSPRINCIPER VÄG 875 OCH Effekter och konsekvenser NOLLALTERNATIVET TILLGÄNGLIGHET, KVALITET, UTVECKLINGSKRAFT OCH JÄMSTÄLLDHET BYGGNADSTEKNISKA KONSEKVENSER KOMMUNALA PLANER Riskhantering FÖRUTSÄTTNINGAR SKYDDSOBJEKT IDENTIFIERING AV RISKOBJEKT OCH RISKSLAG FORTSATT ARBETE Måluppfyllelse Tillstånd enligt miljöbalken Miljöuppföljning Översiktlig kostnadsbedömning Samhällsekonomisk nytta Samråd INFORMATIONSMÖTEN SAMRÅD SAMRÅDSREDOGÖRELSE Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Vägverkets ställningstagande och fortsatt arbete Källor 47 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

4 Sammanfattning Bakgrund Trafiken på väg 875 mellan väg E10 och Jukkasjärvi ökar i takt med att verksamheterna i Jukkasjärvi och Esrange utvecklas. Laxforsen och Jukkasjärvi är idag attraktivt för etablering av verksamhet och byggande av bostäder. De båda orterna växer ihop och det saknas trygga och säkra gång- och cykelmöjligheter längs väg 875 mellan Laxforsen och Jukkasjärvi. Trafik och vägförhållanden Vägbredden längs väg 875 varierar mellan 8 9 m och längs väg , öster om anslutning till Paksuniemivägen, mellan 8-13 m. Trafikmängden på väg 875 mellan väg E10 och Jukkasjärvi mättes år 2006 till 1770 fordon per årsmedeldygn varav 170 (ca 10 %) utgjordes av tung trafik. Trafikmängden på väg mättes år 1997 till 730 fordon per årsmedeldygn varav 50 (ca 7%) utgjordes av tung trafik. Hastighetsgränsen på sträckan väster om Puimonen är 70 km/h och öster om Puimonen, genom Jukkasjärvi 50 km/h. Vid skolan och vid Ishotellet i Jukkasjärvi är hastighetsgränsen 30 km/h. Miljö Följande riksintressen finns: Riksintresse för rennäring bestående av flyttleder och svår passage för Gabna och Talma sameby Jukkasjärvi kyrkby är av riksintresse för kulturmiljön Torne-Muonio älvar är av riksintresse för friluftsliv Torneälven är av riksintresse för naturvård Följande Natura 2000-områden finns: Torne och Kalix älvsystem (områdeskod: SE , områdestyp: SCI) Jukkasjärvi kyrkby är upptaget i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och är ett riksintresse för kulturmiljövård. Markanvändning Bebyggelsen i området ligger i huvudsak längs väg 875. Invånarantalet i Kauppinen är 70 st invånare, i Laxforsen ca 270 st, i Poikkijärvi ca 50 st och i Jukkasjärvi ca 600 st. Centralt i Jukkasjärvi finns skola, förskola, livsmedelsbutik och bibliotek. Även kyrka, hembygdsgård, Folkets hus, Ishotellet och världshuset. Bostadsbebyggelse finns på båda sidor om vägen men merparten finns norr därom. Industriverksamhet bedrivs i Laxforsen av JTM Invest AB. Målpunkter Viktiga målpunkter är Ishotellet, värdshuset, skolan, förskolan, livsmedelsbutiken, biblioteket, folkets hus, hembygdsgård, kyrka, idrottsplats, älven och busshållplatserna vid ishotellet och skolan. En viktig målpunkt i området är även Esrange som ligger ca 25 km öster om Jukkasjärvi. Landskapet Landskapet kring Jukkasjärvi karaktäriseras av låglandet längs Torneälvens dalgång samt av enstaka omkringliggande bergshöjder som utgör blickpunkter och avgränsar landskapsrummet. Landskapet splittras upp av flera sjöar och vattendrag av varierande storlek. Utmärkande är den stora sjön Sautusjärvi öster om Jukkasjärvi. Hela förstudieområdet ligger ovanför odlingsgränsen. Stora områden med barrskog dominerar men bryts av med flacka myrmarker bevuxna med lägre fjällbjörk och högbevuxet ris. Byggnadstekniska förutsättningar Hela sträckan utgörs av ett fastmarksområde där jorden består av isälvssediment mellan Kauppinen och Laxforsen och av siltig morän från Laxforsen och fram till Jukkasjärvi. Grundvattenytan bedöms ligga inom ett par meters djup under markytan inom områden med moränjord och isälvssediment. Funktionsanalys Vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter både längs och tvärs vägen. Tillgängligheten för gående och cyklister är till viss del begränsad på grund av att gång- och cykelväg saknas längs sträckan. Det finns behov av åtgärder för att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Vintertid är det särskilt svårt att gå och cykla längs vägen på grund av snö och halka och smala vägrenar. 4 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

5 Barnkonsekvensanalys Inom förstudiens avgränsning kan man utifrån barnens synpunkter sammanfatta tre problemområden: 1. Det saknas gång- och cykelväg samt belysning mellan Laxforsen och Jukkasjärvi. Trafiken kör fort och trafiksituationen upplevs som farlig. 2. Det saknas en fullgod gång- och cykelväg längs väg 875 (Marknadsvägen). Den som finns mellan Ice-hotel och skolan fungerar inte vintertid. 3. Det upplevs ofta som farligt att gå längs vägen vid Ice-hotel. De parkerade bussarna tvingar ut gående och cyklister i körbanan. Tänkbara åtgärder Ny gång- och cykelväg Tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna kan förbättras genom att anlägga en gång- och cykelväg från Kauppinen till Jukkasjärvi. Korsningsåtgärder Framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna kan även förbättras genom åtgärder i korsningar och genom utformning av passager. En ny gång- och cykelväg med trafiksäkra passager ger en kraftigt ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Påverkan på miljön bedöms vara mycket liten. Åtgärderna måste anpassas mot bebyggelsen och kulturmiljöer i Laxforsen och Jukkasjärvi. Om befintliga vägar kan nyttjas minskar markintrånget. Intrång i rennäringsintressen bedöms som små. Ingen påverkan på Torneälvens Natura 2000 område bedöms uppstå. Satsningar på trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Jukkasjärvi är gynnsamt både för boende i området samt för den pågående och ökande turismen i området. Samråd Med förstudie/samrådshandling kommer samråd med allmänheten, Kiruna kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen, Försvarsmakten, m.fl att ske. Ett informationsmöte har genomförts februari 2009 i Jukkasjärvi. Fortsatt arbete Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan gör Vägverket ett ställningstagande om fortsatt arbete. Omfattningen av beslutade åtgärder avgör om arbetsplan och/eller bygghandling ska upprättas. Effekter och konsekvenser Samtliga alternativ bedöms medföra en mycket god tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Trafiksäkra passager underlättar att korsa vägen. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

6 Torneälven ") 875 ") 878 Torneälven 0 0, Kilometer Utredningsområden Delområde Väg 875 Passage hundspann Paksuniemi Väg 875 Gång- och cykelväg Laxforsen - Jukkasjärvi E10 Kauppinen - Kiruna Bild 1.0 Översiktskarta med förstudieområdena markerade, se avsnitt 1.5 Parallella projekt 6 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

7 1. Inledning 1.1 BAKGRUND Trafiken på väg 875 mellan väg E10 och Jukkasjärvi ökar i takt med att verksamheterna i Jukkasjärvi och Esrange utvecklas. Laxforsen och Jukkasjärvi är idag attraktivt för etablering av verksamhet och byggande av bostäder. De båda orterna växer ihop och det saknas trygga och säkra gång- och cykelmöjligheter längs väg 875 mellan Laxforsen och Jukkasjärvi. Väg 875 mellan väg E10 och Jukkasjärvi trafikeras av såväl motortrafik som gående och cyklister. E10 Kauppinen 875 KIRUNA Kauppisenjärvi 0 0,5 1 2 Kilometer Bild 1.1 Förstudieområdet Lehtisaari Laxforsen Tervasmaa Muotkanniemi GÄLLIVARE 1.2 SYFTE Syftet med denna förstudie är att redovisa viktiga förutsättningar och beskriva problem längs den aktuella vägsträckan. Förstudien ska även ange förslag på åtgärder som förbättrar situationen för oskyddade trafikanter efter sträckan så att en trygg och säker miljö tillskapas. I denna förstudie ingår även en barnkonsekvensanalys (BKA). Syftet med denna är att ge barnen möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen. Genom att integrera BKA-arbetet med planeringen säkras att hänsyn tas till barnens behov i detta projekt. Jukkasjärvi Aavaniemi Palo Puimoisenvaara Puimoisenvaara Puimoinen Riimisaari Syväjärvi Hietaniemi Jukkasjärvi Poikkijärvi Karkuvaara Kirkonniemi TORNEÄLVEN Kalloranta PAKSUNIEMI ESRANGE Väg 875 Gång- och cykelväg Laxforsen - Jukkasjärvi Saari Vidare ska förstudien utgöra underlag för samråd med myndigheter och allmänhet samt för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den ska även vara underlag för Vägverkets ställningstagande om fortsatt arbete. 1.3 TIDIGARE UTREDNINGAR Inga uppgifter om tidigare studier finns. 1.4 AKTUALITET Finansiering av objektet sker via Länsplanen, men inget byggår är ännu beslutat. 1.5 PARALLELLA PROJEKT Vägverket bedriver tre parallella förstudieprojekt mellan Jukkasjärvi och Tuolluvaara i Kiruna kommun: Förstudie väg 875 Laxforsen-Jukkasjärvi, BD (föreliggande rapport) Förstudie väg E10 Kauppinen-Kiruna, BD Förstudie väg 875, Hundspannport Paksuniemi, BD Förstudierna redovisas i tre separata rapporter. Förutsättningar och väglösningar kommer dock att samordnas mellan projekten t.ex. kommer sammanhållna lösningar för oskyddade trafikanter studeras för hela sträckan Tuolluvaara-Kauppinen- Jukkasjärvi. Samrådsmöten för de tre separata förstudierna samordnas. Se även bild 1.0. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

8 1.6 FÖRSTUDIENS GEOGRAFISKA OMFATTNING Förstudien omfattar delen av väg 875 från vägskälet med den gamla vägen genom Kauppinen till Jukkasjärvi samt väg genom Jukkasjärvi, en sträcka på ca 6 km. Denna vägsträcka ligger inom Kiruna kommun. Förstudieområdet visas i bild ÖVERGRIPANDE MÅL Den 20 maj 2009 fattade riksdagen beslut om nya mål för transportpolitiken. Det övergripande målet för transportpolitiken är som tidigare: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet berör tillgänglighet genom resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet genom resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning och användning ska anpassas till att ingen ska dö- das eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. 1.8 PROJEKTMÅL Målet med förstudien är att studera förutsättningar för en naturlig, säker och trygg väg för oskyddade trafikanter mellan Laxforsen och Jukkasjärvi samt inom Jukkasjärvi. Vägen, med dess anslutningar och kopplingar till målpunkter i området, utformas trafiksäker med god gestaltning och anpassning till omgivande miljö. GC-vägen anpassas i möjligaste mån till den turistiska verksamheten i Jukkasjärvi. 1.9 VÄGPLANERINGS- OCH VÄG- PROJEKTERINGS PROCESSEN En förstudie utförs alltid som ett första steg i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, bild 1.2. Det huvudsakliga syftet med förstudien är att ge underlag för beslut om projektet ska drivas vidare eller ej, samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag. VÄGVERKETS PLANERINGSPROCESS Förstudie Ingen fortsatt planering Vägutredning Projektering: Arbetsplan & bygghandling Utförande Uppföljning Bild 1.2 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen. För detta projekt bedöms i detta skede att en arbetsplan och bygghandling upprättas efter att förstudiearbetet har avslutats. 8 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

9 2. Befintliga förhållanden 2.1 TRANSPORTSYSTEMET OCH TRAFIKANTER Vägens funktion Väg 875 betecknas som en sekundär länsväg. Den är viktig för de verksamheter som håller på att utvecklas i Jukkasjärvi och Esrange samt för de boende längs vägen. Vägen är även viktigt för turismen i Jukkasjärvi. Trafik- och vägförhållanden Vägens bärighetsklass är BK 1 (högsta klass). Vägbredden längs väg 875 varierar mellan 8 9 m och längs väg , öster om anslutning till Paksuniemivägen, mellan 8-13 m. Viltstängsel finns inte längs sträckan. Trafikmängden på väg 875 mellan väg E10 och Jukkasjärvi mättes år 2006 till 1770 fordon per årsmedeldygn varav 170 (ca 10 %) utgjordes av tung trafik. Trafikmängden på väg mättes år 1997 till 730 fordon per årsmedeldygn varav 50 (ca 7%) utgjordes av tung trafik. Trafikmängderna redovisas i karta 2.1. Hastighetsgränsen på sträckan väster om Puimonen är 70 km/h och öster om Puimonen, genom Jukkasjärvi 50 km/h. Vid skolan och vid Ishotellet i Jukkasjärvi är hastighetsgränsen 30 km/h. Farligt gods Transporter med farligt gods är tillåtna längs de studerade vägsträckorna. Inga uppgifter på transporterad mängd finns tillgängliga. Dispenstransporter Om ett fordon eller fordonståg, med eller utan last, måste vara bredare än 350 cm, längre än 30 meter eller tyngre än vad dessa grundbestämmelser medger, är det möjligt att ansöka om undantag (dispens) för den aktuella transporten. Under åren har 6 ansökningar om dispens längs väg 875 gjorts samtliga beträffande bruttovikt förutom en hustransport. Oskyddade trafikanter Det saknas gång- och cykelvägar längs stora delar av väg 875. Gång- och cykelväg med bro finns över Torneälven i Laxforsen. En enkelsidig gångbana markerad med en målad linje i vägbanan finns längs vägen mellan Ishotellet Lehtisaari ^_ ^_ 280(10) 1770(170) Muotkanniemi ^_ Jukkasjärvi Puimoisenvaara Puimoisenvaara Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD ^_^_ Puimoinen Laxforsen Aavaniemi Riimisaari ^_ ^_ ^_ ^_ 730(50) ^_^_ ^_ Hietaniemi Syväjärvi Jukkasjärvi TORNEÄLVEN 460(50) Kalloranta 875 Kirkonniemi Saari KIRUNA Poikkijärvi 0 0,5 Kauppinen 1 2Km ^_ Hållplatser skoterled Tervasmaa ^_ Palo NA Bild 2.1 Årsmedeldygnstrafi k (totalt antal fordon varav antal tunga i parentes), vägbredd och hållplatser 9

10 Kauppinen 0 0,5 1Km och skolan i Jukkasjärvi. En gång- och cykelväg finns mellan Famnvägen och Nybyggarvägen norr om väg 875 (Marknadsvägen). Även en del av Lagmansvägen, bakom affären, är gång- och cykelväg. Ett markerat övergångsställe finns vid skolan. Väg 875 passerar genom tätorten Jukkasjärvi vilket gör att det finns ett behov för boende av att korsa vägen för att nå olika målpunkter. I Jukkasjärvi måste skolbarn korsa väg 875 (Marknadsvägen och Paksuniemivägen) för att ta sig till skolan. En busshållplats finns utanför skolan längs väg (Marknadsvägen). Där stannar skolbussen för att lämna av eller hämta upp $+ ") ") Lehtisaari 875 Bild 2.2 Trafi kolyckor. Olyckstyper och svårhetsgrad Laxforsen Olyckor Tervasmaa $+ S Muotkanniemi Olyckstyp Skadegrad ") A ") M Jukkasjärvi Aavaniemi Dödsolycka Lindrig olycka Svår olycka Palo barn. Barn som åker taxi lämnas av och hämtas upp inne på skolgården. Trafiksäkerhet På sträckan mellan Kauppinen och Laxforsen har tre polisrapporterade trafikolyckor med lindriga personskador inträffat under perioden januari oktober En av olyckorna var en singelolycka (S), en var en mötesolycka (M) och en var en olycka med avsvängande fordon (A). Inga polisrapporterade olyckor har skett längs vägen genom Jukkasjärvi. Se även bild 2.2. Kollektivtrafik Sträckan mellan Kiruna, IRF (Institutet för rymdfysik) och Jukkasjärvi trafikeras av Länstrafikens linje 501 med åtta turer per vardag åt båda hållen. Busshållplatser med hållplatsstolpe eller väderskydd förekommer med jämna mellanrum längs vägen. I centrala Jukkasjärvi är busshållplatser med väderskydd på norra sidan av vägen placerade vid Ishotellet i början av byn samt mitt i byn vid skolan., se bild 2.1. Barn boende i Laxforsen och Poikkijärvi har skolskjuts till skolan, ibland med buss och ibland med taxi, beroende på var de bor och vilka tider skolan börjar och slutar. Rastplatser och andra kringanläggningar En rastplats finns i anslutning bron över Laxforsen på dess västra sida, bild 2.3. Bild 2.3 Rastplats i Laxforsen 10 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

11 2.2 MILJÖ Riksintressen enligt miljöbalken samt Natura 2000 områden Nedan redovisas riksintressen och Natura 2000 områden i vägens närhet. Se även respektive avsnitt Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och Rennäring. I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv, kommunikationer, olika näringar, med flera att de utgör så kallade riksintressen. Följande riksintressen finns: Riksintresse för rennäring bestående av flyttleder och svår passage för Gabna och Talma sameby Jukkasjärvi kyrkby är av riksintresse för kulturmiljön Torne-Muonio älvar är av riksintresse för friluftsliv Torneälven är av riksintresse för naturvård Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet (psci) samt fågeldirektivet (SPA). Dessa syftar till att skydda livsmiljöer och djur- och växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse för naturvård. Följande Natura 2000-områden finns: Torne och Kalix älvsystem (områdeskod: SE , områdestyp: SCI) Riksintressen och Naturs 2000 områden redovisas i bild 2.4. Lehtisaari Puimoisenvaara Puimoisenvaara Kalloranta Muotkanniemi Puimoinen 875 Jukkasjärvi 875 Laxforsen Aavaniemi Riimisaari TORNEÄLVEN Jukkasjärvi Kirkonniemi Saari KIRUNA 0 0,5 Kauppinen 1 2 Km Tervasmaa Palo Syväjärvi Hietaniemi Poikkijärvi Riksintresse kultur Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Natura 2000 Bild 2.4 Riksintressen och Natura 2000 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

12 Lehtisaari Puimoisenvaara Puimoisenvaara Kalloranta Muotkanniemi Puimoinen 875 Jukkasjärvi 875 Laxforsen Aavaniemi Riimisaari TORNEÄLVEN Jukkasjärvi Kirkonniemi Saari KIRUNA 0 0,5 Kauppinen 1 2Km Tervasmaa Palo Syväjärvi Hietaniemi Fornminnen Kulturmiljöprogrammet Poikkijärvi Riksintresse kultur Ängs- och betesmarksinventering Bild 2.5 Kulturvärden Naturmiljö Längs den aktuella sträckan finns inga områden som finns med i Vägverkets förteckning över artrika vägkanter. Skogsstyrelsen har inventerat biotoper, nyckelbiotoper, sumpskogar och andra naturvärden i skogar. Inga områden finns inom förstudieområdet. I Länsstyrelsens i Norrbottens län inventering av våtmarker delas våtmarkerna in i fyra klasser, 1-4, där klass 1 är mest känsligt och har högst bevarandegrad. I anslutning till den aktuella vägsträckan finns inga klassade våtmarker. För Natura 2000 områden se föregående avsnitt. Kulturmiljö Jukkasjärvi kyrkby är upptaget i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och är ett riksintresse för kulturmiljövård. Det finns ett antal kultur- och fornlämningar i nära anslutning till vägen. Mellan Puimoinen och Jukkasjärvi finns en äng- och betesmark som ingår i Länsstyrelsens i Norrbottens län inventering av bevarandevärda odlingslandskap. Kulturvärden redovisas på karta, bild 2.5. Rekreation och friluftsliv Området kring vägen nyttjas för rekreation, bärplockning, jakt och fiske. Skoterleder finns i anslutning Torneälven vid Laxforsen. Skoterpassage under vägen finns öster om Laxforsen. I området bedrivs även turism bl.a. i form av hundspannturer. 12 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

13 Boendemiljö Boendemiljöer finns intill eller i närheten av vägen framförallt i Jukkasjärvi och Laxforsen. Trafiken kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen i form av buller, vibrationer och luftföroreningar. Ljudnivån 55 db(a) ekvivalent ljudnivå är riktvärde vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar. Ljudnivån 65 db(a) (ekvivalent ljudnivå) är riktvärde i befintliga vägmiljöer. Med utgångspunkt från översiktliga beräkningar med bullerberäkningsprogrammet Buller Väg från Trivector bedöms att inga bostäder berörs av ljudnivåer överstigande 65 db(a). Ett fåtal bostäder allra närmast vägen kan beröras av ekvivalenta ljudnivåer över 55 db(a). Merparten av fastigheterna i anslutning till vägen bedöms vara på fast mark. Påverkan av vibrationer bedöms inte föreligga. Väg 875 kan upplevas som en barriär för boende som har behov av att korsa vägen samt att färdas längs med vägen. Bild 2.6 Vy över Torneälven i Laxforsen Bild 2.7 Skoterspår längs gång- och cykelvägen i Laxforsen Vägverket Region Norr Bild 2.8 Jukkasjärvi kyrka Bild 2.9 Bebyggelse nära väg Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

14 2.3 LANDSKAPSBILD Jukkasjärvi, en liten by ca 15 kilometer öster om Kiruna, ligger i den subalpina fjällbjörksregionen norr om polcirkeln. Läget vid Torneälvens strand har gett byn dess karaktär med den huvudsakliga bebyggelsen på rad längs älven omgiven av fjällnära barrskogen. Det geografiska läget medför ett klimat med låg solinstrålning vintertid och en lång snösäsong. Sommartid råder midnattssol som gör den korta vegetationsperioden intensiv. Landskapet kring Jukkasjärvi karaktäriseras av låglandet längs Torneälvens dalgång samt av enstaka omkringliggande bergshöjder som utgör blickpunkter och avgränsar landskapsrummet. Landskapet splittras upp av flera sjöar och vattendrag av varierande storlek. Utmärkande är den stora sjön Sautusjärvi öster om Jukkasjärvi. Hela förstudieområdet ligger ovanför odlingsgränsen. Stora områden med barrskog dominerar men bryts av med flacka myrmarker bevuxna med lägre fjällbjörk och högbevuxet ris. Hela förstudieområdet ligger över HK, högsta kustlinjen, och domineras av moränmarker. Landskapstyper Jukkasjärvis läge vid Torneälv, variationer i topografin, jordartsfördelning, hydrologi, vegetation och bebyggelse är faktorer som tydligt styr landskapets karaktär. Dessa faktorer varierar på sådant sätt att fyra olika landskapstyper kan urskiljas i området. Flack myrmark Kuperad fjällskog Älven Bebyggelse Flack myrmark Vidsträckta, flacka myr- och torvområden förekommer i stor omfattning i terrängens lågpunkter. Torven underlagras endera av fasta sedimentjordar eller av moränjordar. De flacka myrmarkerna är i huvudsak bevuxna med lägre fjällbjörk och högbevuxet ris. Kuperad fjällskog Jukkasjärvi omges av vidsträckta områden med kuperad fjällskog bestående av t ex björk, rönn, en och tall. Längs Torneälven är barrskogen helt dominerande. Fast lagrade, siltiga, sandiga moränjordar med normal till hög sten- och blockhalt dominerar i fjällskogslandskapet. Berg förekommer lokalt ytligt och generellt alltid under moränen. Bild 2.10 Väg 875 går genom skogsmark Älven Torneälven rinner upp i Torneträsk norr om Kiruna och skär genom landskapet i nordvästlig-sydostlig riktning. Strax söder om Pajala flyter älven samman med Muonio älv och bildar naturlig gräns mellan Sverige och Finland. Till slut mynnar älven ut i Bottenviken mellan städerna Haparanda och Torneå. Älven är i passagen förbi Jukkasjärvi relativt bred. Moränjordarna längs älven har en mäktighet på ca 3 meter. Finare sedimentjordar förekommer endast i mindre omfattning på uddar i älven. Stränderna är skogbevuxna med relativt skarpa slänter på moränjord men flackar ut på sedimentjordarna där den huvudsakliga bebyggelsen finns. Bild 2.11 Utsikt över Torne älv från väg Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

15 Bebyggelse Den huvudsakliga bebyggelsen längs väg 875 finns i Jukkasjärvi men även i Kauppinen och i Laxforsen, där vägen passerar Torneälven, finns bebyggelse. Kauppinen nära E10 har bebyggelse längs en mindre väg genom skogen. Bebyggelsen i Laxforsen är placerad längs älvstränderna och här finns även en stor andel fritidshusbebyggelse. Jukkasjärvi ligger på en udde i Torneälven. Jukkasjärvi betyder mötesplats på samiska och här samlades man åtminstone under 1600-talet, kanske tidigare, en gång per år för att byta och sälja slöjd, skinn, fisk och kött mot livsnödvändiga varor som salt och järn. Jukkasjärvi fick sina första fasta invånare på 1600-talet. Länge bodde enbart församlingens präst och klockare och deras familjer i byn, men från och med 1700-talets andra fjärdedel slog sig ett flertal tornedalsfinska nybyggarsläkten ned där. Idag har byn en blandad bebyggelse av både äldre och nyare villabebyggelse mellan de gamla gårdsställena. Bebyggelsen är i huvudsak placerad på rad längs den stora genomfartsvägen, del av väg 875, som har sin början vid E10 och slutar ute på en udde i Torneälven. På udden finns kyrkan, hembygdsgården och grunderna efter bebyggelsen på den gamla marknadsplatsen. Kyrkan, vars äldsta delar är från 1607, är genom sin konstruktion unik i sitt slag i Sverige. Utmärkande för Jukkasjärvi är även det stora ishotellet, ett hotell där allt är byggt av snö och is. Byns egentliga centrum finns mellan ishotellet och kyrkan och här finns även andra viktiga byggnader så som skola, bibliotek och affär. Bild 2.12 Ishotellet med kringbyggnader ligger i början av byn. Bild 2.14 Affär och skola längs Marknadsvägen (väg ). Bild 2.13 Villabebyggelse kantar Marknadsvägen (väg 875). Bild 2.15 Bebyggelse vid bron över Torne älv i Laxforsen. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

16 Landskapets känslighet Flack myrmark Det flacka området är relativt okänsligt för markåtgärder. Kuperad fjällskog Det kuperade området med tunt jordtäcke är känsligt för ingrepp i form av t ex schakter. Landskapets förutsättningar innebär att plantering av ny vegetation kräver särskilda åtgärder för en lyckad etablering. Älven Det öppna området vid älven är känsligt för intrång då synligheten är stor. Bebyggelse Bostadsområden är känsliga för intrång eftersom det är miljöer människor lever i och vars områdeskaraktär påverkar boendekvaliteten. Sekvensanalys Vägen i landskapet Väg 875 närmar sig Torneälven och bebyggelsen vid Laxforsen söderifrån och följer därefter älvens norra sida fram till Jukkasjärvi och vidare mot Paksuniemi, ca 5 km nedströms Jukkasjärvi. Vägen kantas till stor del av skogsmark och följer väl landskapets terräng utan stora bankar eller skärningar. Från E10 sänker sig vägen brant ned mot älven för att på den norra sidan ligga högt i terrängen på sluttningen ned mot älven. Ovanför vägen fortsätter den barrskogsbeklädda sluttningen. Flera mindre vägar parallellt med väg 875 samt de dubbla broarna över älven vittnar om vägens historia i landskapet och ger ytterligare en dimension till upplevelsen. Utsikten från vägen avgränsas först av barrskogen men öppnas upp med fina vyer från Kauppinen över skogslandskapet på andra sidan älven samt från Laxforsen över Torneälven. Därefter fortsätter vägen genom skogsmarken fram till Jukkasjärvi där fina vyer fås både över bebyggelsen och över älven som skymtar mellan gårdarna på udden. Viktiga platser Vyerna över landskapet är en påtaglig kvalitet längs vägsträckan och bidrar i högsta grad till upplevelsen. I höjd med korsningen med vägen till Kauppinen fås en fin vy över skogslandskapet på andra sidan älven. Fina vyer fås även vid bropassagen över älven där älvlandskapet upplevs från vägen. Den gamla vägen mellan Laxforsen och Kauppinen går parallellt med väg 875 på dess västra sida. Vägen, som går genom skogsmark, är kurvig och kuperad med synliga rester av gamla väganläggningar som t ex stengardister. Vägsträckningen har en härlig atmosfär och ger ett historiskt perspektiv på resandet i bygden. Väg 875 har inom förstudieområdet en viktig funktion som entré till Jukkasjärvi där området runt ishotellet och världshuset idag markerar inträdet till byn. Platsen markerar början på centrala delen av Jukkasjärvi där kyrkan på udden i öster utgör slutpunkt. En annan viktig plats längs sträckan finns mellan ishotellet och kyrkan där skola, bibliotek och affär bildar en samlingspunkt för byns invånare. Sträckan mellan ishotellet och skolan är den del som trafikeras flitigast av både gående och cyklister likväl som motorfordon. Jukkasjärvi har i sin funktion som turistmagnet även en strid ström av turister som vandrar längs sträckan mellan ishotellet och kyrkan på sina utflykter till olika sevärdheter. 16 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

17 Områdeskaraktärer Genom upplevelsen av vägen i landskapet kan fyra olika karaktärsområden urskiljas; vägen genom skogsmark, vägen över Torneälven, vägen genom skogsmark på älvsluttning samt vägen genom bebyggelsen i Jukkasjärvi. Skogsmark Laxforsen Vägen går genom skogsmark innan den närmar sig bebyggelsen i Kauppinen och Laxforsen. Älven Den gamla bron som ligger parallellt uppströms den nya bron samt byggnaden efter ett färjeläge vid södra brofästet visar på vägens historia i landskapet. Skogsmark på älvsluttning Genom skogsmarken, på sluttningen mot älven, passerar vägen enstaka bebyggelse innan den når bebyggelsen i Jukkasjärvi. Skogen står tätt inpå vägen vilket ger ett väl avgränsat vägrum. Jukkasjärvi Vägen går genom bebyggelsen i centrala Jukkasjärvi. Byggnaderna vid ishotellet och värdshuset välkomnar besökaren till samhället. Vägen utgör livsnerv för transporter av olika slag. Första delen av vägen har ett väl avgränsat vägrum kantat av bebyggelse för att närmast kyrkan öppnas upp och vidgas. Bild 2.16 Vägen går genom skogsmark vid Kauppinen. Bild 2.17 Broar över Torne älv. Bild 2.18 Bebyggelse på sluttningen ned mot älven kantar vä - gen. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

18 TORNEÄLVEN Kvaliteter: Vacker vy över älven Gång- och cykelväg finns Brister: Belysning saknas Höga hastigheter 875 LAXFORSEN, #, BRO, SKOGSMARK PÅ ÄLVSLUTTNING Kvaliteter: Bitvis vackra utblickar över älven Väl avgränsat vägrum Brister: Gång- och cykelbana saknas Belysning saknas Höga hastigheter JUKKASJÄRVI ISHOTELL # ^ ^, # KYRKA # NOD VY LANDMÄRKE STRÅK MYRMARK BEBYGGELSE, AUPPINEN E10 ^ 877 SKOGSMARK LAXFORSEN Kvaliteter: Vacker vy över skogslandskapet Brister: Gång- och cykelbana saknas Belysning saknas Höga hastigheter JUKKASJÄRVI Kvaliteter: Brister: Historisk förankring Ingen tydlig entré till samhället Växtlighet ger ett grönt vägrum Gång- och cykelbana saknas längs stora delar Viktigt gång-/cykelstråk Viktiga servicefunktioner för samhället Bef. gång- och cykelbana fungerar inte vintertid Höga hastigheter Överdimensionerad vägbelysning Bitvis brett vägrum Rörig trafiksituation vid Ice-hotel Avsaknad av säkra vägpassager för gående Otydlig och bred korsning med väg Bild 2.19 Karta landskapsbilds-/sekvensanalys 18 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

19 2.4 MARKANVÄNDNING Befolkning, bebyggelse och näringsliv Bebyggelsen i området ligger i huvudsak längs väg 875. Längst i väster mot väg E10 ligger byn Kauppinen med ca 70 invånare. Bebyggelse, varav en stor del utgörs av fritidshusbebyggelse, finns även i Laxforsen där vägen korsar Torneälven samt på sträckan fram till Jukkasjärvi och i Poikkijärvi söder om Jukkasjärvi, på andra sidan av älven. Invånarantalet i Laxforsen är 270 st, i Poikkijärvi ca 50 st och i Jukkasjärvi 600 st. Centralt i Jukkasjärvi, längs väg , finns skola, förskola, livsmedelsbutik och bibliotek. Även kyrka, hembygdsgård och Folkets hus finns längs denna väg. I början av byn längs väg 875 finns Ishotellet och världshuset. Bostadsbebyggelse finns på båda sidor om vägen men merparten finns norr därom. Industriverksamhet bedrivs i Laxforsen av JTM Invest AB ett innovations- och utvecklingsföretag och JTM Produkt AB som konstruerar och tillverkar produkter inom plåt, svets, maskin och hydraulik. Målpunkter Ishotellet, värdshuset, skolan, förskolan, livsmedelsbutiken, biblioteket, folkets hus, hembygdsgård och kyrka utgör målpunkter. Busshållplatserna vid ishotellet och skolan utgör också målpunkter. Lekplatsen vid Tumvägen och vid prästgården längs Marknadsvägen, idrottsplatsen samt älven (vintertid) och badplatsen (sommartid) utgör också målpunkter. En viktig målpunkt i området är även Esrange som ligger ca 25 km öster om Jukkasjärvi, längs väg 857, Paksuniemivägen. Målpunkter i området redovisas i bild Skogsbruk och jordbruk Det bedrivs skogsbruk i området. Inget jordbruk bedrivs i området. Lehtisaari Puimoisenvaara Puimoisenvaara Kalloranta Muotkanniemi JTM Jukkasjärvi Puimoinen Lekplats Idrottsplats Värdshuset Affär Bad Esrange 875 Laxforsen Aavaniemi Riimisaari Ice Hotel Skola BibliotekJukkasjärvi Hietaniemi Syväjärvi Torneälven Folketshus Kirkonniemi Kyrka Lekplats Saari Kiruna 0 0,5 Kauppinen 1 2Km Tervasmaa Palo Poikkijärvi Bild 2.20 Viktiga målpunkter Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

20 Rennäring Enligt 3 kap 5 miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäring så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Områden av riksintresse för rennäring ska skyddas mot sådana åtgärder. Inom förstudieområdet verkar Gabna och Talma samebyar. Det finns flyttleder och svår passage som är av riksintresse för rennäringen. Riksintressen för rennäringen redovisas på karta, bild 2.4. Åsar och grundvatten Inga registrerade brunnar finns i direkt anslutning till väg 875. Naturgrus och täkter Inga täkter finns i anslutning till vägen. Ledningar Vattenfall har ledningar i området som både sträcker sig parallellt längs vägen (företrädesvis på norra sidan) samt korsar vägen. På sträckan mellan Kauppinen-Jukkasjärvi finns även huvudvattenledningar, spillvattenledningar, vägbelysning samt optokabel. Kommunala planer Kiruna kommuns nu gällande översiktsplan antogs Detaljplaner finns i Kauppinen, Laxforsen och Jukkasjärvi. 2.5 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUT- SÄTTNINGAR Hela sträckan utgörs av ett fastmarksområde där jorden består av isälvssediment mellan Kauppinen och Laxforsen och av siltig morän från Laxforsen och fram till Jukkasjärvi. Grundvattenytan bedöms ligga inom ett par meters djup under markytan inom områden med moränjord och isälvssediment. Moränen inom området kan förutsättas vara en sandig siltig morän med normal till hög blockhalt. Isälvssedimentets dominerande kornfraktion i de ytliga jordlagren bedöms vara sand. 2.6 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL, MILJÖBALKENS HÄN- SYNSREGLER OCH MILJÖKVALI- TETSNORMER Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. Miljömålen behandlar: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv. 20 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

21 Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet. Projektet kommer bedrivas så att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken kapitel 5. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön, eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. De kan även användas för att de 16 svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EU-direktiv. När en miljökvalitetsnorm meddelas måste regeringen samtidigt utse myndigheter och kommuner som ska mäta och kontrollera att normen uppfylls. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft. Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Fisk- och musselvatten. Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. I Norrbotten berörs Kalixälven som är ett utpekat laxvatten. Omgivningsbuller. Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Normen avser alla vägar i hela landet. Inga av miljökvalitetsnormerna bedöms vara tillämpliga för detta projekt i och med att Kalixälven inte berörs samtidigt som inga större tätorter berörs och trafikflödet i detta sammanhang är förhållandevis litet. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

22 3. Funktionsanalys Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsanalysen har gjorts med utgångspunkt från de trafikpolitiska målen. 3.1 TILLGÄNGLIGHET, KVALITET, UTVECKLINGSKRAFT OCH JÄM- STÄLLDHET Transportpolitiskt mål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Nuvarande situation Tillgänglighet definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås, varvid såväl medborgarnas som näringslivets behov avses. Det är viktigt att hela resan beaktas, vilket för vägtransportsystemet även inkluderar gång- och cykelsystemet. Vägen har idag högsta bärighetsklass, klass 1 och transportkvaliteten bedöms i överlag vara god för fordonstrafik. I Jukkasjärvi är turistverksamheten mycket omfattande. Vägen nyttjas av Esrange för transporter till uppskjutningsfältet. Vägen har också betydelse för arbetspendling mellan Jukkasjärvi och Kiruna. Vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter både längs och tvärs vägen. Tillgängligheten och transportkvaliten för gående och cyklister är begränsad på grund av att gång- och cykelväg saknas längs stora delar av sträckan och de oskyddade trafikanterna är hänvisade till blandtrafik. Vintertid är det särskilt svårt att gå och cykla längs väg 875 på grund av snö som gör att den målade gång- och cykelvägen inte syns. Sträckan trafikeras av Länstrafiken. Busshållplatser med hållplatsstolpe eller väderskydd förekommer med jämna mellanrum längs vägen. Någon undersökning av hur vägen idag nyttjas av kvinnor respektive män är inte gjord. Vägen nyttjas av arbetspendlare, turister samt av näringslivet. Erfarenhetsmässigt så är det fler män än kvinnor som arbetspendlar med bil och fler kvinnor än män som går och cyklar samt nyttjar kollektivtrafik för att lösa sitt transportbehov. Problem och behov Det finns behov av åtgärder för att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Behov av gång- och cykelväg finns längs hela sträckan och behovet förstärks i Jukkasjärvi. Vintertid är det särskilt svårt att gå och cykla längs vägen på grund av snö och halka och smala vägrenar. För att vidmakthålla en hög standard på vägen och samtidigt öka trafiksäkerheten kan åtgärder som en gång- och cykelväg som gynnar både boende och turistnäringen vidtas. Vid planering av åtgärder ska både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses. Både kvinnor och män ska aktivt delta i planeringsprocessen. Ett problem är att fånga upp kvinnors syn på vägplanering. Merparten av synpunkter i vägprojekt framförs i regel av män. En osäkerhetsfaktor är om dagens resmönster hos män respektive kvinnor motsvarar de resbehov som finns eller om det formas av de resmöjligheter som finns. För att uppnå detta måste jämställdhetsaspekten belysas kontinuerligt och finnas med i alla skeden av planering och projektering. Till exempel måste samrådsmöten och informationsmöten planeras och genomföras så att de blir lockande för både män och kvinnor. Båda gruppernas synpunkter ska tas tillvara och få påverka projektet. 22 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

23 3.2 SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA Transportpolitiskt mål Transportsystemets utformning och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Problem och behov För att förbättra trafiksäkerheten finns behov av att bygga en gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager. Även trafiksituationen vid Ishotellet behöver ses över. Åtgärder på vägen måste göras med hänsyn till markintrång, närboende till vägen samt till rennäringsintressen och kulturmiljöintressen. Nuvarande situation Vägen upplevs som osäker för oskyddade trafikanter särskilt vintertid på grund av snö, mer trafik, mer folk i samhället samt många parkerade bilar och bussar vid ishotellet. Bostadsbebyggelse finns framförallt i Laxforsen och Jukkasjärvi. Vissa störningar från vägen i form av buller kan upplevas av närboende. I området finns Torneälvens Natura 2000 område, kulturmiljöer av riksintresse samt rennäringsintressen av riksintresse. Bild 3.1 Transport till ishotellet Bild 3.2 Mycket snö och många människor i rörelse vid ishotellet. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

24 3.3 BARNKONSEKVENSANALYS Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om Barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Konventionen kan sammanfattas i fyra huvudprinciper: Att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter Att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Att barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga Att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad Riksdagen har beslutat om en nationell strategi för genomförande av FN:s barnkonvention vilket i korthet innebär att statliga myndigheter ska ha som målsättning att göra en barnkonsekvensanalys vid varje beslut som rör barn. Vägverket har antagit en policy för barnfrågor som grund för att inom sitt ansvarsområde medverka till att kraven från FN:s konvention om barns rättigheter uppfylls. Enligt policyn ska barn på samma villkor som andra samhällsmedlemmar utifrån sina behov och förutsättningar tillförsäkras bästa möjliga villkor när det gäller att förflytta sig och att resa säkert inom hela transportsystemet. Vägverket skall undanröja hinder för barn att använda systemet och samråda med barn eller dem som företräder barn. Vid alla beslut som rör barn skall barns fria rörlighet, tillgänglighet, miljö, hälsa och säkerhet beaktas. Metod Barnkonsekvensanlaysen har genomförts i fem steg. Inledningsvis har en kartläggning av problem och förutsättningar gjorts, vilket i nästa skede följs av en beskrivning. Problemen och eventuella konsekvenser av olika förslag har analyserats för att sedan leda till att alternativa åtgärder föreslås. En sista del av barnkonsekvensanalysen gäller en utvärdering och uppföljning av den genomförda åtgärden. Kartläggning Kartläggningen visar vilka kvaliteter som finns i området sedda i ett barnperspektiv, d.v.s. vilka möjligheter till lek, utomhusaktiviteter, naturupplevelser m.m. som den omgivande miljön erbjuder barnen. Den visar hur barnen använder hela det område som det aktuella avsnittet av väg 875 utgör en del av, var de leker, hur de rör sig i området och utmed vägen. I kartläggningen ingår också insamlandet av tekniska uppgifter om trafik- och vägförhållanden, förhållanden för oskyddade trafikanter, samt en enkel beskrivning av samhällets uppbyggnad och servicefunktioner. Se avsnitt 2 Befintliga förhållanden. Beskrivning De uppgifter som framkommit vid kartläggningen dokumenteras och sätts in i sitt sammanhang. Analys av konsekvenser I analysen klargörs motiven för olika åtgärder och åtgärdernas påverkan på barn redovisas. Hur barnens egna synpunkter beaktats redovisas också. Åtgärder En samlad bedömning görs och alternativ redovisas för vad som är bäst för de berörda Bild 3.3 Jukkasjärvi skola. Bild 3.4 Lekmiljö på skolgården. 24 Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD

25 barnen med avseende på rörelsefrihet, tillgänglighet, säkerhet och miljö. Utvärdera En uppföljning och kontroll av att barnens perspektiv blivit beaktade i beslutsprocessen görs. Det är även viktigt att barnperspektivet beaktas i den kommande vägplaneringsprocessen. Skolans deltagande i BKA-arbetet Jukkasjärvi skola Jukkasjärvi skola är en låg- och mellanstadieskola med 6-årsverksamhet. Skolan ligger mitt i Jukkasjärvi längs väg (Marknadsvägen) och är i huvudsak omgärdad av bostadsbebyggelse. Elevantalet på skolan är läsåret 2008/09 70 elever. Tre byggnader finns på skolgården. Det finns en större skolbyggnad med 5 st klassrum samt ett lärarrum och en träslöjdssal. Förskoleklassen går i en mindre byggnad i samma lokaler som förskolan. Matsal, bibliotek och syslöjdsal finns i en egen byggnad. Skolans arbete Som grund för barnkonsekvensanalysen har kartunderlag skickats till skolan. Skolklasserna har sedan självständigt arbetat med att beskriva barnens färdvägar till skolan och var det finns farliga platser samt beskrivit problemet. De har även tagit fram förslag på var en gång- och cykelväg ska dras samt gett förslag på andra trafiksäkrande åtgärder. Hur detta arbete har presenterats har varierat mellan Paksun klasserna beroende på barnens ålder. Vissa klasser har ritat teckningar med beskrivande text och andra har använt kartmaterialet som underlag. Platsbesök Arbetet i klasserna presenterades av elevrådet vid ett möte på skolan. Vid detta möte har elevrådet, som representanter för klasserna, och lärare deltagit. Under mötet har även mötesdeltagarna intervjuats om grundläggande frågor rörande var barnen är på fritiden, hur barnen färdas till/från skolan eller fritidsaktiviteten, varför på just detta sätt och platser som upplevs vara farliga. Marknadsvägen ISHOTELLET SKOLAN Bild 3.5 Skolbarnen har pekat ut farliga platser vid utfarter och vägkorsningar inom på bilden ingringade områden. Vägverket Region Norr Förstudie/Samrådshandling väg 875, Gång- och cykelväg, delen Laxforsen-Jukkasjärvi, Kiruna kommun, BD