REKOMMENDATION RÖRANDE HIV/AIDS OCH ARBETSLIVET NR 200
|
|
- Marianne Margareta Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REKOMMENDATION RÖRANDE HIV/AIDS OCH ARBETSLIVET NR 200 Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har sammankallats till Genève av styrelsen för Internationella arbetsbyrån och samlats där till sitt nittionionde möte den 2 juni 2010, noterar att hiv och aids i hög grad påverkar samhället och näringslivet, arbetslivet i såväl den formella som den informella sektorn, arbetstagarna, deras familjer och anhöriga, arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer och offentliga och privata företag och äventyrar förverkligandet av drägligt arbete och en hållbar utveckling, bekräftar vikten av Internationella arbetsorganisationens roll när det gäller hiv och aids i arbetslivet och behovet av att organisationen ökar sina ansträngningar för att i alla faser av sitt arbete och mandat skapa social rättvisa och bekämpa diskriminering och stigmatisering med avseende på hiv och aids, erinrar om betydelsen av att minska den informella ekonomin genom att skapa drägligt arbete och en hållbar utveckling för att bättre mobilisera arbetslivet mot hiv och aids, noterar att stor social och ekonomisk ojämlikhet, brist på information och medvetenhet, avsaknad av sekretess och otillräcklig tillgång till och fullföljande av behandling ökar risken för hiv-smitta, dödligheten, antalet barn som har förlorat en eller båda sina föräldrar och antalet sysselsatta i informellt arbete, beaktar att fattigdom, social och ekonomisk ojämlikhet och arbetslöshet ökar risken för bristande tillgång till förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd och därmed ökar smittorisken, noterar att det stigma, den diskriminering och det hot att förlora arbetet som personer som är drabbade av hiv eller aids lider av utgör hinder mot att få kännedom om personens hiv-status och därmed ökar arbetstagarnas sårbarhet för hiv och undergräver deras rätt till sociala förmåner, noterar att hiv och aids har allvarligare effekter på sårbara grupper och riskgrupper, noterar att hiv drabbar både män och kvinnor, men att kvinnor och flickor löper större risk, är mer sårbara för hiv-smitta och i högre grad drabbas av hiv-pandemin jämfört med män till följd av ojämlikhet mellan könen, och att en förstärkning av kvinnornas ställning därför är en avgörande faktor i den globala kampen mot hiv och aids, erinrar om betydelsen av att skydda anställda genom allsidiga program för säkerhet och hälsa i arbetet, erinrar om värdet av ILO:s etiska riktlinjer, An ILO code of practice on hiv/aids and the world of work, 2001, och behovet av att stärka dess genomslagskraft med hänsyn till att det finns begränsningar och brister i dess genomförande, beaktar att behovet av att främja och genomföra de internationella arbetskonventionerna och rekommendationerna och andra internationella instrument som är relevanta för hiv/aids och arbetslivet, däribland de som erkänner rätten till högsta tillgängliga hälsostandard och till en dräglig levnadsstandard,
2 2 erinrar om den specifika roll arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer spelar för att främja och stödja nationella och internationella ansträngningar för att bekämpa hiv och aids i och genom arbetslivet, beaktar arbetsplatsens viktiga roll när det gäller information om och tillgång till förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd i den nationella kampen mot hiv och aids, bekräftar behovet av att fortsätta och vidga det internationella samarbetet, särskilt inom FN:s gemensamma program mot hiv och aids, för att stödja ansträngningar att genomföra denna rekommendation, erinrar om värdet av samarbete på nationell, regional och internationell nivå med de strukturer som hanterar hiv och aids, bland annat hälsosektorn, och med relevanta organisationer, särskilt sådana som företräder personer som lever med hiv, bekräftar behovet av att fastställa en internationell standard för att vägleda regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer med att definiera sina roller och ansvar på alla nivåer, har beslutat anta vissa förslag med avseende på hiv/aids och arbetslivet, har beslutat att dessa förslag ska utformas som en rekommendation, och antar denna dag, den 17 juni 2010, följande rekommendation, som kan kallas 2010 års hiv/aids-rekommendation. I. DEFINITIONER 1. I denna rekommendation avses med (a) hiv: humant immunbristvirus, ett virus som skadar det mänskliga immunsystemet. Infektion kan förebyggas genom lämpliga åtgärder, (b) aids: det förvärvade immunbristsyndrom som är en följd av framskridna stadier av hivinfektion och kännetecknas av opportunistiska infektioner eller hiv-relaterade cancrar, eller bådadera, (c) personer som lever med hiv: personer som är smittade av hiv, (d) stigma: det sociala kännetecken som, när det knyts till en person, vanligen orsakar marginalisering eller utgör ett hinder för den som är infekterad eller berörs av hiv att fullt ut delta i samhällslivet, (e) diskriminering: varje särbehandling, utestängning eller preferens som leder till att lika möjligheter eller lika behandling i anställning eller yrkesutövning enligt 1958 års konvention och rekommendation om diskriminering (anställning och yrkesutövning) omöjliggörs eller påverkas negativt, (f) berörda personer: personer vars liv förändras genom hiv eller aids beroende på inverkan i vidare bemärkelse av pandemin, (g) rimlig anpassning: varje ändring eller anpassning av tjänsten eller arbetsplatsen som rimligen kan göras och som gör det möjligt för en person som lever med hiv eller aids att få tillgång till, delta i eller befordras i arbetet, (h) sårbarhet: de ojämlika möjligheter, det sociala utanförskap, den arbetslöshet eller den otrygghet i anställningen som följer av de sociala, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer som gör en person mera mottaglig för hiv-smitta och för att utveckla aids, (i) arbetsplats: varje plats där arbetstagare bedriver sin verksamhet,
3 3 (j) arbetstagare: varje person som arbetar, oavsett i vilken form eller på vilka villkor detta sker. II. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. Denna rekommendation är tillämplig på: (a) alla arbetstagare som utför arbete i någon form eller på några villkor samt på alla arbetsplatser, bland annat: (i) personer i varje anställning eller yrkesutövning, (ii) personer under utbildning, bland annat praktikanter och lärlingar, (iii) oavlönade personer, (iv) personer som söker arbete, allmänt eller en specifik tjänst, (v) friställd och permitterad personal, (b) alla sektorer av näringslivet, såväl privata som offentliga, formella och informella, (c) väpnade styrkor och uniformerad personal. III. ALLMÄNNA PRINCIPER 3. Följande allmänna principer bör gälla för all verksamhet inom nationella åtgärder mot hiv och aids i arbetslivet: (a) åtgärder mot hiv och aids bör anses medverka till att förverkliga mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och jämställdhet mellan könen för alla, inklusive arbetstagare, deras familjer och deras anhöriga, (b) hiv och aids bör erkännas och betraktas som en arbetsplatsfråga, som bör ingå bland de väsentliga inslagen i nationella, regionala och internationella åtgärder mot pandemin med full medverkan från arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer, (c) det bör inte finnas någon diskriminering eller stigmatisering av arbetstagare, särskilt arbetssökande, grundad på verklig eller antagen hiv-status eller att de tillhör regioner i världen eller befolkningsgrupper som antas löpa större risk eller vara mera utsatta för hiv-smitta, (d) att förhindra alla spridningssätt för hiv bör vara en grundläggande prioriterad åtgärd, (e) arbetstagare, deras familjer och anhöriga bör har tillgång till och utnyttja förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd när det gäller hiv och aids, och arbetsplatsen bör underlätta tillgång till dessa tjänster, (f) arbetstagares medverkan och engagemang i att utforma, genomföra och utvärdera program på nationell nivå och på arbetsplatsen bör erkännas och förstärkas, (g) arbetstagare bör utnyttja program för att förebygga särskilda risker för smitta i arbetet av hiv och relaterade smittsamma sjukdomar, t.ex. tuberkulos, (h) arbetstagare, deras familjer och anhöriga bör åtnjuta skydd för sitt privatliv, bl.a. sekretess när det gäller hiv och aids, särskilt med avseende på deras egen hiv-status, (i) inga arbetstagare bör tvingas undergå hiv-test eller avslöja sin hiv-status, (j) åtgärder mot hiv och aids i arbetslivet bör ingå i nationell politik och nationella program för utveckling av bl.a. arbete, utbildning, socialt skydd och hälsa, (k) skydd av arbetstagare inom yrken som är särskilt utsatta för risk för hiv-smitta. IV. NATIONELL POLITIK OCH NATIONELLA PROGRAM 4. Medlemsstater bör: (a) anta nationell politik och program rörande hiv/aids och arbetslivet samt arbetsmiljön, om sådana inte redan finns, och (b) integrera sin politik och sina program rörande hiv/aids och arbetslivet i utvecklingsplaner och strategier för att bekämpa fattigdom, bl.a. drägliga arbetsförhållanden, hållbara företag och strategier för inkomstskapande i tillämpliga fall.
4 4 5. När de behöriga myndigheterna utvecklar nationell politik och nationella program bör de beakta Internationella arbetsorganisationens etiska riktlinjer med avseende på hiv/aids 2001 och alla senare revideringar, andra relevanta ILO-instrument och internationella riktlinjer som antagits i frågan. 6. Den nationella politiken och de nationella programmen bör utarbetas av de behöriga myndigheterna i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och organisationer som företräder personer som lever med hiv och med beaktande av synpunkter från berörda sektorer, särskilt hälsosektorn. 7. När de behöriga myndigheterna utvecklar nationell politik och nationella program bör de beakta arbetsplatsens roll i förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd, bl.a. främjande av frivillig rådgivning och testning i samarbete med lokalsamhällen. 8. Medlemsstater bör ta tillvara varje möjlighet att sprida information om sin politik och sina program rörande hiv/aids och arbetslivet genom arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, andra relevanta hiv/aids-enheter och offentliga informationskanaler. Diskriminering och främjande av lika möjligheter och likabehandling 9. Regeringar bör i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna överväga att erbjuda skydd som motsvarar det som ges enligt 1958 års konvention om diskriminering (anställning och yrkesutövning) för att förhindra diskriminering grundad på verklig eller antagen hiv-status. 10. Verklig eller antagen hiv-status bör inte utgöra något skäl för diskriminering som hindrar rekrytering eller fortsatt anställning eller strävan mot lika möjligheter i överensstämmelse med föreskrifterna i 1958 års konvention om diskriminering (anställning och yrkesutövning). 11. Verklig eller antagen hiv-status bör inte vara något skäl för att avsluta en anställning. Tillfällig frånvaro från arbetet på grund av hiv- eller aidsrelaterad sjukdom eller vård bör behandlas på samma sätt som frånvaro av andra hälsoskäl, varvid 1982 års konvention om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ bör beaktas. 12. När befintliga åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen inte räcker till för ett effektivt skydd mot diskriminering grundad på hiv och aids bör medlemsstater anta dessa åtgärder eller ersätta dem med nya och se till att de genomförs på ett effektivt och öppet sätt. 13. Personer med hiv-relaterad sjukdom bör inte vägras möjlighet att fortsätta utföra sitt arbete, vid behov med rimlig anpassning, så länge detta är möjligt av medicinska skäl. Åtgärder för att omplacera sådana personer till uppgifter som i rimlig utsträckning är anpassade till deras förmåga, att finna andra uppgifter genom utbildning eller att göra det lättare för dem att återvända till arbetet bör stimuleras, med beaktande av Internationella arbetsorganisationens och Förenta nationernas relevanta instrument. 14. Åtgärder bör vidtas på arbetsplatsen eller genom dess försorg för att minska hiv-smittan och mildra dess genomslagskraft genom att: (a) visa respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, (b) tillämpa jämställdhet mellan könen och självbestämmande för kvinnor, (c) tillämpa åtgärder för att hindra och förbjuda våld och trakasserier på arbetsplatsen, (d) främja att både kvinnor och män aktivt medverkar i åtgärder mot hiv och aids,
5 5 (e) främja alla arbetstagares engagemang och självbestämmande oavsett deras sexuella läggning och om de hör till en sårbar grupp eller ej, (f) främja skyddet av sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter för kvinnor och män, och (g) säkra en effektiv sekretess för personuppgifter, bl.a. medicinska uppgifter. Förebyggande åtgärder 15. Strategier för förebyggande åtgärder bör vara anpassade till nationella förhållanden och arbetsplatsens art och bör beakta kön, kulturella, sociala och ekonomiska synpunkter. 16. Program för förebyggande åtgärder bör inriktas på (a) att korrekt, aktuell och relevant information tas fram i tid och i en form och på ett språk som är anpassat till det kulturella sammanhanget görs tillgänglig för alla via olika kommunikationskanaler, (b) kompletta utbildningsprogram för att hjälpa kvinnor och män att förstå och minska risken för alla former av hiv-smitta, bl.a. överföring från mor till barn, och att förstå vikten av ändrade riskbeteenden när det gäller infektion, (c) effektiva arbetsmiljöåtgärder, (d) åtgärder för att stimulera arbetstagare att ta reda på sin hiv-status genom frivillig rådgivning och testning, (e) tillgång till alla preventivmetoder, bl.a. säkerställande att nödvändiga förnödenheter, särskilt manliga och kvinnliga preventivmedel, finns tillgängliga och, vid behov, upplysning om deras korrekta användning, och att profylax efter exponering finns tillgänglig, (f) effektiva åtgärder för att minska högriskbeteenden, bl.a. hos de mest riskbenägna grupperna, i syfte att minska incidensen av hiv, och (g) skadelindrande strategier grundade på riktlinjer utfärdade av Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s samlade program för hiv/aidsinsatser (UNAIDS) och FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) samt andra relevanta riktlinjer. Behandling och vård 17. Medlemsstater bör se till att deras nationella politik och program för hälsoåtgärder på arbetsplatser utformas i samråd med arbetsgivare och arbetstagare och deras representanter och knyts till den offentliga hälso- och sjukvården. De bör erbjuda all lämplig och effektiv service som finns tillgänglig för att förebygga hiv och aids och bemästra dess följder. 18. Medlemsstater bör se till att arbetstagare som lever med hiv och deras anhöriga har full tillgång till hälso- och sjukvård, oavsett om den bedrivs som offentlig vård, sociala trygghetssystem, privata försäkringssystem eller i annan form. Medlemsstater bör också ansvara för att arbetstagare har tillgång till utbildning och medvetenhetshöjande åtgärder för att främja deras tillgång till hälso- och sjukvård. 19. Alla som omfattas av denna rekommendation, däribland arbetstagare som lever med hiv och deras familjer och anhöriga, bör vara berättigade till hälso- och sjukvård. I denna bör följande tjänster ingå, kostnadsfritt eller till överkomligt pris: (a) frivillig rådgivning och testning, (b) antiretroviral behandling och utbildning, information och stöd rörande vikten av fullföljande, (c) riktigt näringsintag som är förenligt med behandlingen, (d) behandling av opportunistiska infektioner och sexuellt överförbara infektioner samt eventuella andra hiv-relaterade sjukdomar, särskilt tuberkulos, och
6 6 (e) stöd- och preventionsprogram för personer som lever med hiv, bl.a. psykosocialt stöd. 20. Arbetstagare eller deras anhöriga bör inte utsättas för någon diskriminering grundad på verklig eller antagen hiv-status när det gäller tillgång till system för social trygghet och arbetsskadeförsäkring eller förmåner enligt sådana system, bl.a. för hälso- och sjukvård och arbetsoförmåga, förmåner i händelse av dödsfall och efterlevandeförmåner. Stöd 21. Vård- och stödprogram bör innefatta åtgärder för rimlig anpassning av arbetsplatsen till personer som lever med hiv eller hiv-relaterade sjukdomar, med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden. Arbetet bör organiseras på ett sådant sätt att det anpassas till hiv/aids episodiska egenskaper och till behandlingens eventuella sidoeffekter. 22. Medlemsstater bör verka för att personer som lever med hiv får vara kvar i arbete och rekryteras. Medlemsstater bör överväga att ge stöd under perioder av anställning och arbetslöshet och vid behov erbjuda möjligheter för personer som lever med hiv eller personer som drabbats av hiv eller aids att förvärva inkomster. 23. Om ett direkt samband kan fastställas mellan ett yrke och en infektionsrisk bör aids och hiv-smitta i överensstämmelse med nationella förfaranden och definitioner och med hänvisning till 2002 års rekommendation med förteckning över arbetssjukdomar och med andra relevanta ILO- instrument erkännas som en yrkessjukdom eller arbetsskada. Testning, integritetsskydd och sekretess 24. Testning måste vara helt frivillig och utan påtryckningar, och testprogrammen måste följa internationella riktlinjer för sekretess, rådgivning och medgivande. 25. Hiv-testning eller andra former av screening för hiv bör inte krävas av arbetstagare och inte heller av migrerande arbetstagare, arbetssökande eller sökande till en specifik tjänst. 26. Resultat av hiv-testning bör vara sekretessbelagda och inte vara något hinder för att tillträda eller behålla en anställning, anställningstrygghet eller möjligheter till befordran. 27. Ursprungs-, transit- eller destinationsländer bör inte kräva att arbetstagare, inklusive migrerande arbetstagare, arbetssökande och sökande till en specifik tjänst lämnar hiv-relaterade upplysningar om sig själva eller andra. Tillgång till sådana upplysningar bör styras av sekretessregler som är förenliga med ILO:s etiska regler om skydd av arbetstagares personuppgifter 1997 och andra relevanta internationella standarder för skydd av personuppgifter. 28. Arbetstagare som migrerar eller söker migrera för anställning bör inte utestängas från migration av ursprungs-, transit- eller destinationsländerna på grund av deras verkliga eller antagna hiv-status. 29. Medlemsstater bör ha lättillgängliga tvistlösningsförfaranden som ger arbetstagare gottgörelse om deras rättigheter enligt ovan kränks. Arbetsmiljö 30. Arbetsmiljön bör vara säker och hälsosam för att hindra överföring av hiv på arbetsplatsen, med beaktande av 1981 års konvention och rekommendation om arbetarskydd och ar-
7 7 betsmiljö, 2006 års konvention och rekommendation om ett ramverk för främjande av arbetarskydd och arbetsmiljö, samt andra relevanta internationella instrument, såsom gemensamma ILO/WHO-riktlinjer. 31. Säkerhets- och hälsoåtgärder för att hindra att arbetstagare exponeras för hiv i arbetet bör innefatta allmänna försiktighetsåtgärder, olycks- och riskförebyggande åtgärder såsom organisatoriska åtgärder, kontroll av teknisk utrustning och arbetsrutiner, i förekommande fall personlig skyddsutrustning, åtgärder för kontroll av arbetsmiljön, postexpositionsprofylax och andra säkerhetsåtgärder för att minimera risken för att drabbas av hiv och tuberkulos, särskilt i högriskyrken som hälso- och sjukvård. 32. Vid risk för exponering för hiv i arbetet bör arbetstagare få information och utbildning om smittvägar och åtgärder för att förhindra exponering och infektion. Medlemsstater bör se till att förebyggande åtgärder och arbetsmiljön överensstämmer med tillämpliga normer. 33. Medvetenhetshöjande åtgärder bör betona att hiv inte överförs vid tillfällig fysisk kontakt och att närvaro av en person som lever med hiv inte behöver betraktas som en arbetsplatsrisk. 34. Företagshälsovård och arbetsmiljörelaterade anordningar på arbetsplatsen bör utformas med hänsyn till hiv och aids och med beaktande av 1985 års konvention och rekommendation om företagshälsovård, ILO/WHO:s gemensamma riktlinjer om hälso- och sjukvård och hiv/aids, 2005 med eventuella senare ändringar samt andra relevanta internationella instrument. Barn och ungdomar 35. Medlemsstater bör vidta åtgärder mot barnarbete och barnhandel som kan bli följden av att familjemedlemmar eller vårdnadshavare dör eller insjuknar i aids och för att minska barnens sårbarhet för hiv, med beaktande av ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet 1998, ILO:s konvention och rekommendation om minimiålder 1973 och ILO:s konvention och rekommendation om de värsta formerna av barnarbete Särskilda åtgärder bör vidtas för att skydda dessa barn från sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande. 36. Medlemsstater bör vidta åtgärder för att skydda unga arbetstagare mot hiv-smitta och ta in barns och ungdomars särskilda behov av åtgärder mot hiv och aids i nationell politik och nationella program. Dessa bör innefatta objektiv undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa, särskilt spridning av information om hiv och aids genom yrkesutbildning och i program och tjänster för sysselsättning av ungdomar. V. Genomförande 37. Nationell politik och nationella program rörande hiv/aids och arbetslivet bör: (a) i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och andra berörda parter, bl.a. berörd offentlig och privat företagshälsovård, sättas i kraft med hjälp av något av eller en kombination av följande verktyg: (i) nationella lagar och förordningar, (ii) kollektivavtal, (iii) politik och åtgärdsprogram, nationellt och på arbetsplatsen, och (iv) sektorsstrategier, med särskild hänsyn till sektorer där personer som omfattas av denna rekommendation är mest utsatta för risker,
8 8 (b) engagera rättsvårdande myndigheter som är behöriga i arbetsfrågor och personaladministrativa myndigheter i planering och genomförande av politiken och programmen, och de bör få utbildning i detta avseende, (c) införa åtgärder i nationella lagar och förordningar mot brott mot integritetsskydd och sekretess och annat skydd som ges enligt denna rekommendation, (d) skapa samarbete och samordning mellan myndigheter och berörda offentliga och privata tjänster, bl.a. program för försäkring, förmåner eller andra typer av program, (e) främja och stödja att alla företag genomför nationell politik och nationella program, bl.a. genom sina leveranskedjor och distributionsnät, under medverkan av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, och se till att företag som arbetar i industriella frizoner för bearbetning på export uppfyller kraven, (f) främja en social dialog, bl.a. samråd och förhandling, enligt 1976 års konvention om samråd på trepartsbasis (ILO:s normer) och andra former av samarbete mellan statliga myndigheter, offentliga och privata arbetsgivare och arbetstagare och deras representanter, med beaktande av synpunkter från yrkesmedicinsk personal, specialister på hiv och aids och andra parter, inklusive organisationer som företräder personer som lever med hiv, internationella organisationer, relevanta organisationer som företräder det civila samhället och nationella samordningsmekanismer, (g) utformas, genomföras, regelbundet granskas och uppdateras med hänsyn till den senaste vetenskapliga och sociala utvecklingen och behovet av att integrera genus- och kulturaspekter, (h) samordnas med bl.a. politik och program för sysselsättning, social trygghet och hälsa, och (i) säkerställa att medlemsstater tillhandahåller skäliga verktyg för genomförandet, med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden samt till arbetsgivares och arbetstagares förmåga. Social dialog 38. Genomförande av politik och program rörande hiv och aids bör grundas på samarbete och förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare och representanter för dessa å ena sidan och regeringar å den andra, med ett aktivt engagemang på arbetsplatsen från personer som lever med hiv. 39. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer bör främja medvetenhet om hiv och aids, bl.a. förebyggande åtgärder och icke-diskriminering, genom att ge sina medlemmar utbildning och information som beaktar genus- och kulturaspekter. Utbildning, fortbildning, information och samråd 40. Fortbildning, säkerhetsinstruktioner och alla nödvändiga anvisningar om hiv/aids på arbetsplatsen bör ges i en form som är klar och tillgänglig för alla arbetstagare, särskilt för migrerande arbetstagare, nyanställd eller ovan personal, unga arbetstagare och personer i utbildning såsom praktikanter och lärlingar. Fortbildning, instruktioner och anvisningar bör utformas med hänsyn till genus- och kulturaspekter, anpassas till personalens egenskaper och beakta riskfaktorer för personalen. 41. Aktuell vetenskaplig och socioekonomisk information och, vid behov, utbildning och fortbildning om hiv/ aids bör vara tillgänglig för arbetsgivare, arbetsledare och representanter för arbetstagarna för att hjälpa dem att vidta lämpliga åtgärder på arbetsplatsen. 42. Arbetstagare, inklusive praktikanter och oavlönade, bör få medvetenhetshöjande information och lämplig fortbildning om åtgärder för att bekämpa hiv-smitta vid arbetsplatsolyckor och första hjälpen. Personal med arbetsuppgifter som kan medföra exponering för männi-
9 9 skoblod, blodprodukter och andra kroppsvätskor bör få kompletterande fortbildning om exponeringsförebyggande åtgärder, förfaranden för registrering av exponering och postexpositionsprofylax. 43. Arbetstagare och deras representanter bör har rätt till information och samråd om åtgärder för att genomföra hiv/aids-relaterad politik och program på arbetsplatsen. Representanter för arbetstagare och arbetsgivare bör delta i arbetsplatsinspektioner i enlighet med nationell praxis. Offentliga tjänster 44. Rollen i åtgärder mot hiv och aids för de personaladministrativa tjänsterna, bl.a. yrkesinspektionen, och de rättsvårdande myndigheterna på det arbetsrättsliga området bör ses över och vid behov stärkas. 45. Den offentliga hälsovården bör stärkas och följa ILO/WHO:s gemensamma riktlinjer om hälso- och sjukvård och hiv/aids, 2005 med eventuella senare ändringar för att förbättra tillgången till förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd och lindra den extra belastning på den offentliga vården, och särskilt på vårdpersonalen, av hiv och aids. Internationellt samarbete 46. Medlemsstater bör samarbeta genom bilaterala eller multilaterala avtal, genom medverkan i det multilaterala systemet eller på andra effektiva sätt för att genomföra denna rekommendation. 47. Ursprungs-, transit- och destinationsländer bör vidta åtgärder för att skapa tillgång till hiv-förebyggande åtgärder, behandling, vård och stödtjänster för migrerande arbetstagare, och när så är lämpligt bör avtal slutas mellan berörda länder. 48. Internationellt samarbete bör stimuleras mellan och bland medlemsstater, deras nationella strukturer som hanterar hiv och aids och berörda internationella organisationer, bl.a. rörande systematiskt informationsutbyte om alla åtgärder som vidtas mot hiv-pandemin. 49. Medlemsstater och multilaterala organisationer bör ägna särskild uppmärksamhet åt samordning och åt de resurser som krävs för att fylla behoven i alla länder, särskilt högincidensländer, när de utarbetar internationella strategier och program för förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd som avser hiv. 50. Medlemsstater och internationella organisationer bör sträva efter att sänka priset på alla slags förnödenheter för förebyggande åtgärder, behandling och vård av hiv-infektion och andra opportunistiska infektioner och hiv-relaterade cancrar. VI. Uppföljning 51. Medlemsstater bör skapa en lämplig metod eller utnyttja en befintlig sådan för att övervaka utvecklingen av deras nationella politik för hiv och aids och arbetslivet samt utarbeta råd för hur den ska antas och genomföras. 52. De mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna bör vara företrädda på jämställd bas i mekanismen för övervakning av den nationella politikens utveckling. Desssutom bör dessa organisationer vid behov konsulteras inom mekanismen, med beaktande av
10 10 synpunkter från organisationer av personer som lever med hiv, expertrapporter eller tekniska studier. 53. Medlemsstater bör så långt möjligt samla in detaljerad information och statistiska uppgifter och bedriva forskning om utvecklingen på nationell nivå och sektorsnivå rörande hiv och aids i arbetslivet, med beaktande av fördelningen på kvinnor och män och andra relevanta faktorer. 54. Utöver den rapportering som föreskrivs i artikel 19 i Internationella arbetsorganisationens stadgar kan en regelbunden utvärdering av de åtgärder som vidtagits på grundval av denna rekommendation ingå i de nationella rapporterna till UNAIDS och rapporter enligt relevanta internationella instrument.
11 11 Bilaga RESOLUTION OM FRÄMJANDE OCH VERKSTÄLLANDE AV REKOMMENDAT- IONEN RÖRANDE HIV/AIDS OCH ARBETSLIVET, 2010 Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har samlats till sitt nittionionde möte 2010, har antagit rekommendationen rörande hiv/aids och arbetslivet 2010, noterar att rekommendationens framgång förutsätter att dess krav främjas och verkställs på ett effektivt sätt, tar hänsyn till att arbetsorganisationens huvuduppgift är att främja drägligt arbete och hållbara företag, noterar att ILO deltar som en trepartsorganisation i FN:s gemensamma program mot hiv och aids (UNAIDS) och i dess ansträngningar att bekämpa hiv och aids, 1. Uppmanar styrelsen för Internationella arbetsbyrån att rikta resurser enligt den existerande budgeten och söka efter tilläggsresurser utanför budgeten för att med trepartssamarbetets parter verkställa rekommendationen i arbetslivet. 2. Uppmanar styrelsen att vidta åtgärder för att främja samarbetet med de olika relevanta internationella organisationerna rörande hiv och aids på arbetsplatser. 3. Uppmanar styrelsen att begära att en global verksamhetsplan utarbetas för att på omfattande basis verkställa rekommendationen och minska påverkningarna av hiv och aids på arbetsplatserna. Planen borde utvecklas tillsammans med de mest representativa arbetsgivaroch arbetstagarorganisationerna, med beaktande av synpunkter från UNAIDS, från organisationer som företräder personer som lever med hiv eller aids och från övriga relevanta parter. 4. Uppmanar styrelsen att begära generaldirektören att fästa uppmärksamhet vid att arbetsorganisationens byrå riktar sina tekniska resurser rättvist till medlemsländerna. Medlemsländerna och de mest representativa arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna kan begära hjälp med verkställandet av rekommendationen till exempel i följande fall: a) teknisk hjälp vid utvecklandet och verkställandet av nationell politik och nationella program som beslutats på trepartsbasis samt av lagstiftning för att fulfölja de krav som framförts i rekommendationen; b) beviljande av stöd och uppbyggande av kapacitet för utbildning, information, tillsyn, genomförande och främjande till exempel när det gäller: (i) utvecklandet av utbildningsprogram och -material för att uppbygga kapacitet, inklusive utbildning med fokus på särskilda sektorer; (ii) utbildning av ansvarpersoner och utbildare som på arbetsplatser handhar frågor rörande hiv och aids, inklusive representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna samt myndigheter inom arbetsförvaltningen; (iii) utvecklande av informationsmaterial samt verktyg för främjandet av rekommendationen; samt (iv) nationella och regionala seminarier och workshopar för att främja rekommendationen.
12 12 5. Uppmanar medlemsländerna att utnyttja existerande nationella mekanismer eller att skapa nya för att följa framsteg, övervaka utvecklingen och sprida god praxis vid verkställandet av nationell politik och nationella program rörande hiv och aids och arbetslivet. 6. Uppmanar styrelsen att enligt artikel 19 i ILO:s konstitution av medlemsländerna begära regelbundna rapporter som en del av de existerande rapporteringsmekanismerna, särskilt allmänna utredningar. Regeringarnas rapporter om hiv och aids borde beredas i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna, och rapporterna borde innehålla detaljerade uppgifter om framsteg och, så vitt möjligt, också exempel på god praxis. 7. Uppmanar styrelsen att periodvis uppfölja vilka framsteg har gjorts med verkställandet av denna rekommendation. 8. Uppmanar styrelsen att sporra medlemsländerna att utvidga artikel 1(1)(b) i 1958 års konvention om diskriminering (anställning och yrkesutövning) så att konventionens skydd utvidgas till verklig eller antagen hiv-status.
2010 års rekommendation (nr 200) om hiv och aids och arbetslivet
Unofficial Swedish translation (text copied from Regeringens skrivelse 2011/12:16) 2010 års rekommendation (nr 200) om hiv och aids och arbetslivet Internationella arbetskonferensen, som har sammankallats
ILO:s konvention (nr 181) om privat arbetsförmedling
ILO:s konvention (nr 181) om privat arbetsförmedling Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har sammankallats till Geneve av styrelsen för Internationella arbetsbyrån och samlats
Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2011 17567/11 PRESSE 451 Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen 1. I dag, på världsaidsdagen 2011, förenar sig Europeiska unionen och
bekräftar återigen att rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet,
1 Rekommendation om nationellt socialt grundskydd nr 202 Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har sammankallats till Genève av styrelsen för Internationella arbetsbyrån och samlats
KONVENTION OM ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR FÖR HUSHÅLLSARBETARE
Ds2017:10 Bilaga 1 KONVENTION OM ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR FÖR HUSHÅLLSARBETARE Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har sammankallats till Geni:ve av styrelsen för Internationella
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan
1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET
EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan
Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET
EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats
Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften
SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer
SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar
Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,
Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet Eva Nikell, eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Lagens ändamål Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
IMFs modell för internationellt ramavtal
IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella
RAMAVTAL OM FÖREBYGGANDE AV OCH SKYDD MOT SKADOR SOM ORSAKAS AV VASSA FÖREMÅL INOM SJUK- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN
RAMAVTAL OM FÖREBYGGANDE AV OCH SKYDD MOT SKADOR SOM ORSAKAS AV VASSA Förord 1. Hälsa och säkerhet på arbetet är en fråga som borde vara viktig för alla inom sjukoch hälsovårdssektorn. Att vidta åtgärder
för psykisk hälsa och
Europeiskt fördrag för psykisk hälsa och välbefinnande Europeiska unionens högnivåkonferens «tillsammans för psykisk hälsa och välbefinnande Bryssel, 12-13 juni 2008 Slovensko predsedstvo EU 2008 Slovenian
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Infranords uppförandekod
Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och
HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD
HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett
Minska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Infranord AB Box Solna Tel
Uppförandekod Infranord AB Box 1803 171 21 Solna Tel 010-121 10 00 www.infranord.se Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.
SV Förenade i mångfalden SV B8-0547/1. Ändringsförslag
26.11.2018 B8-0547/1 1 Skäl H H. Åtstramningsåtgärder inverkar negativt på kvinnor och personer med funktionsnedsättning i allmänhet, vilket resulterar i flerfaldig diskriminering. H. Åtstramningsåtgärder
Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter liksom ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften
UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS
UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS 1. Inledning För oss på Martinsons är det naturligt att gå i utvecklingens första led. Vi är en föregångare inom det industriella
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare
Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 411 Status: Gällande Giltighetstid: Linköpings kommun
Ramavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Jämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
POLICY. Uppförandekod för leverantörer
POLICY Uppförandekod för leverantörer OM UPPFÖRANDEKODEN Denna uppförandekod gäller för leverantörer, och dess underleverantörer, till Sydskånes avfallsaktiebolag med dotterbolagen Sysav Industri AB samt
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling
[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV
(MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs
Riktlinjer. Diskriminering och likabehandling
Arvidsjaurs kommun / Ärviesjavrien kommuvdna 1 (6) Riktlinjer Diskriminering och likabehandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrande dokument Riktlinjer Ks 2018-05-08 Kommunstyrelsen
Sociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och
Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön
1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan
PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508
Hållbarhetsregler för leverantörer
1 (5) Hållbarhetsregler för leverantörer Genom att leverantören skriver under affärsavtalet intygas att leverantören, och eventuella underleverantörer, följer de krav som är formulerade i detta dokument
HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.
I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga
SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN
Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet
Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess
VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING
VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *
Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning
Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan
06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Policy för likabehandling
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer
Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Etisk kod och hållbarhetspolicy
1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER Ragn-Sellskoncernen 2 (5) Detta dokument är en lokal översättning av Ragn-Sells Code of Conduct for Supplier som antogs den 15 oktober 2018. Tänk på att det är den engelska
1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.11.2014 2014/0124(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottet för
Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
SOS Alarms uppförandekod för leverantörer
Uppförandekod för leverantörer 1.0 1 (7) SOS Alarms uppförandekod för leverantörer Revisionshistorik 2017Dokumentnamn: Version: Sida: Uppförandekod för leverantörer 1.0 2 (7) Version Datum Utfärdat av
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?
VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till
Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,
2007-08-20 1 (5) Dnr 01-2007:2708 s antidiskrimineringsstrategi Bakgrund Alla människor har ett okränkbart värde. Diskriminering utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna där rätten till likabehandling
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Stockholms stads personalpolicy
Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart
Ansvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Kränkande särbehandling
Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att
Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar
Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
Barnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Corporate Social Responsibility
Corporate Social Responsibility CampusPharma AB Karl Gustavsgatan 1A 411 25 Göteborg, Sverige Telefonnummer: 031 20 50 20 info@campuspharma.se http://www.campuspharma.se/ CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY
Uppförandekod för leverantörer
Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring
Mångfald är det som gör oss unika
Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...
15571/17 anb/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande
Likabehandlingsplan
1(6) Likabehandlingsplan 2018-2019 Inledning Täby kommun har som arbetsgivare ansvar för att motverka diskriminering enligt diskrimineringslagen och ska därför bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete.
Plan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet
2016-12-20 Förvaltningsavdelningen Plan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Denna plan... 3 1.2 Inkluderande synsätt... 3 2. Diskrimineringslagen...
ARBETSPROGRAM 2011 2014
INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Polismyndighetens strategi för likabehandling PM 2017:33 Saknr. 747
Polismyndighetens strategi för likabehandling 2017-2021 PM 2017:33 Saknr. 747 Strategi 2 (8) Avser område/ämne Likabehandling 2017-2021 Beslutad av/titel Rikspolischefen Dan Eliasson Gäller för följande
Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.
Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent
Uppförandekod för leverantörer
April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra
MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över
Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Habo Gruppen AB UPPFÖRANDEKOD
Habo Gruppen AB 2013-01-01 UPPFÖRANDEKOD Habogruppens uppförandekod för leverantörer 1. INTRODUKTION Inom Habogruppen är socialt ansvarstagande en viktig del i affärskapet. Vi tar vårt ansvar för en hållbar
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 4.3.2015 B8-0220/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om bekämpning av sexuella
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både