Hur redovisas utsläppsrätter i 2005 års bokslut

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Kandidatuppsats inom redovisning Företagsekonomiska institutionen Våren 2006 Hur redovisas utsläppsrätter i 2005 års bokslut En studie av 12 börsnoterade bolag Handledare: Bengt Öström Författare: Malin Kumlin

2 Sammandrag För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats. Den kvantitativa studien baseras på fakta hämtad från årsredovisningar och intervjuer med anställda från tolv börsnoterade bolag. En kvalitativ intervju med en rådgivare och konsult inom hållbar affärsutveckling på Öhrlings PricewaterhouseCoopers har även gjorts för att tillföra uppsatsen ytterligare kunskaper och synpunkter om utsläppsrätter. De slutsatser som vi drar utifrån insamlad data är att företagen redovisat utsläppsrätterna på flera olika sätt. Flera företag har varit mycket noggranna och tydliga i sin redovisning av utsläppsrätter medan andra företag helt utelämnat information om dessa i sin årsredovisning. Viktiga konsekvenser av detta är att, företagen då de inte redovisar utsläppsrätterna kan uppvisa en missvisande bild av företagets ekonomiska ställning. En jämförelse av nyckeltal mellan stora utsläppare kan också bli missvisande om hänsyn inte tas till att företagen redovisat utsläppsrätterna på olika sätt. En missvisande bild kan i båda fallen leda till att felaktiga beslut fattas av användarna av informationen.

3 Förkortningar EFRAG - European Financial Reporting Advisory Group EU Europeiska Unionen IAS International Accounting Standards IASB - International Accounting Standards Board IFRIC - International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards (Se även ordlista på sidan 36)

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Utsläppshandel Utsläppshandel i Sverige Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Disposition Referensram IAS förordningen IFRIC 3 Emission rights Redovisning av utsläppsrätter enligt IFRIC Missmatch Redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisningssed Tillgångsredovisning Intäktsredovisning Skuldföring Reglering av skulden Försäljning av utsläppsrätter Löpande bokföring Alternativ värdering - Värdering till noll Kvalitativa anspråk på finansiella rapporter Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet Nytta och kostnad Metod Metodansats Kvantitativ och kvalitativ metod Tillvägagångssätt Informationssökning Val av företag Arbetsgång Bortfall Metodkritik/Källkritik Sekundära källor Primära källor Granskning av Årsredovisningar Intervjuer Övrig kritik Empiri Företagens redovisning av utsläppsrätter år Intervju med konsult och specialist inom hållbar affärsutveckling...27

5 5. Analys Redovisning av utsläppsrätter Kvalitativa egenskaper Slutsatser och slutdiskussion Svar på uppsatsens syfte Hur har företagen redovisat utsläppsrätterna i sitt bokslut för år 2005? Vad blir konsekvenserna av företagens redovisning av utsläppsrätter? Diskussion angående de slutsatser vi presenterar Förslag till fortsatta studier...35 Ordlista Referenslista Bilaga Bilaga 1 - Intervjuguide Martin Gavelius...41 Figur Figur 2.1 Redovisningens kvalitativa egenskaper...14

6 1. Inledning Kapitlet syftar främst till att introducera ämnet för läsaren. Detta för att ge en bättre förståelse för utsläppshandeln och därmed göra den fortsatta läsningen mer intressant och givande. I kapitlet återfinns även problemdiskussion, syfte, avgränsningar och uppsatsens fortsatta disposition. Klimatförändringar är ett omtalat ämne idag och inte minst diskuteras människans del i detta. Jordens medeltemperatur har ökat med 0,6 grader under 1900-talet och forskare menar att de utsläpp som människan gör av växthusgaser är huvudorsaken till denna uppvärmning. 1 Klimatkonventionen (1992) och Kyotoprotokollet (1997) är resultatet av en gemensam internationell satsning för att minska utsläppen av växthusgaser och på så sätt se till att negativ inverkan på klimatet undviks. Kyotoprotokollet är bakgrunden till att handeln med utsläppsrätter påbörjades i EU-länderna den 1 januari I Sverige kommer till en början 30 % 2 av koldioxidutsläppen att omfattas av handelssystemet och cirka företag är berörda. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen bland annat skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Från och med den 1 januari 2005 gäller gemensamma internationella redovisningsregler för samtliga noterade bolag inom EU. För svenska noterade bolag gäller numera att de skall följa standarder utfärdade av IASB. Hur företagen skall hantera redovisningen av utsläppsrätter regleras dock inte i någon standard. IASB kom i slutet av 2004 med ett uttalande, IFRIC 3 Emission Rights hur utsläppsrätter kan redovisas enligt IAS/IFRS, men förslaget drogs tillbaka innan det skulle träda ikraft och därefter har inga nya uttalanden gjorts. Hur har då företagen löst detta i sina bokslut för 2005? Detta är en intressant och outforskad fråga, varför vi bestämde oss för att studera detta ämne närmare. 1.1 Bakgrund Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet FNs klimatkonvention undertecknades 1992 av cirka 150 länder, däribland Sverige. 4 Konventionens mål är att utsläppen av växthusgaser skall stabiliseras så att negativ inverkan 1 Energimyndigheten, Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid, ET 2005:30. 2 Naturvårdsverket, Frågor och svar, ( ). 3 Flening, Birgit, Koldioxidutsläpp, ett nytt område för revision! Tidningen Balans 12/2004. s SÖ 1993:13, Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. 1

7 på klimatet undviks. 5 Konventionen var ett viktigt steg i bekämpningen mot världens utsläpp av växthusgaser. Klimatkonventionen innebar dock inget bindande krav på minskade utsläpp, utan länderna förband sig endast att arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser. Ett juridiskt bindande avtal kom först i och med Kyotoprotokollet, 1997, vilket anger riktlinjer för hur klimatkonventionens mål skall uppnås. Det anger bland annat att industriländerna skall minska utsläppen av växthusgaser med drygt 5 % under perioden jämfört med 1990 års nivå. 6 EU har åtagit sig att under perioden minska sina utsläpp med 8 %. 7 Länderna kan uppfylla sina åtaganden, att begränsa eller minska utsläppen genom åtgärder inom det egna territoriet eller i samarbete med andra länder. 8 Kyotoprotokollet anger tre flexibla mekanismer som parter knutna till protokollet kan använda sig av för att nå sina åtaganden. En sådan mekanism är handel med utsläppsrätter. De andra två mekanismerna är gemensamt genomförande (Joint Implementation) och ren utveckling (Clean Development Mechanism), vilka båda syftar till minskade utsläpp, genom samarbete mellan enskilda länder Utsläppshandel 10 Under 2003 beslutade EU att från den 1 januari 2005 inleda handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln delas in i olika handelsperioder och kommer att fungera som testperiod. Under denna handelsperiod omfattas endast växthusgasen koldioxid och svenska företag kan köpa och sälja utsläppsrätter inom EU. Under nästa period som också är den första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet skall det europeiska registret över utsläppsrätter knytas till ett internationellt register, och handel med utsläppsrätter skall då kunna ske, även utanför EUs gränser. Från år 2008 kan även andra växthusgaser utöver koldioxid bli del av utsläppshandeln. Utsläppshandeln innebär att EU-kommissionen sätter ett tak för de totala utsläppen under en viss period. Företagen berörda av handeln tilldelas sedan utsläppsrätter som sammantaget motsvarar detta utsläppstak. Hur många utsläppsrätter som tilldelas varje företag beror på historiska utsläpp samt förutsättningarna att minska utsläppen. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid, vilket är lika med vad vi släpper ut om vi till exempel kör sträckan Göteborg- 5 Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid, ET 2005:30. 6 Proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi, s Proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi, s Proposition 2005/06:184, Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan, s Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid, ET 2005: Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid, ET 2005:30. 2

8 Luleå tur och retur två gånger. 11 Företag som släpper ut mer koldioxid än vad de har utsläppsrätter till måste köpa utsläppsrätter på marknaden. Kring själva handeln finns inget lagstiftat, företag kan handla med varandra, via mäklare, banker eller andra etablerade organ. Att handla med utsläppsrätter sätter ett pris på rätten att släppa ut koldioxid. Priset bestäms av utbud och efterfrågan, vilket gör att antal utsläppsrätter på marknaden påverkar priset. För EU-kommissionen gäller det att sätta ett tak på utsläppen som gör att utbudet är mindre än efterfrågan, detta för att skapa incitament att vidta åtgärder att minska utsläppen. Företag som minskar sina utsläpp gynnas genom att de tjänar pengar på att sälja sina utsläppsrätter medan företag med ökade utsläpp får en extra kostnad då de måste köpa utsläppsrätter Utsläppshandel i Sverige EU har åtagit sig att under perioden minska sina utsläpp med 8 % jämfört med 1990 års nivå. 12 Denna minskning har fördelats mellan länderna inom EU, och medan några länder har rätt att öka sina utsläpp, skall andra kraftigt minska sina utsläpp. Sverige har rätt att öka sina utsläpp med 4 %. 13 Sverige har dock själv valt att sätta en högre ambitionsnivå och vill istället ha en minskning av utsläppen med 4 %. Detta är alltså ett ensidigt åtagande utöver vad Sverige behöver göra enligt Kyotoavtalet och överenskommelsen inom EU. 14 De anläggningar som berörs är förbränningsanläggningar, oljeraffinaderier, koksverk, anläggningar för produktion och bearbetning av järnmetaller, cement, glas, glasfibrer, keramik samt anläggningar som producerar papper och pappersmassa. 15 Enligt EUs handelsdirektiv är varje medlemsland skyldigt att hålla ett register för bokföring av transaktioner inom handelssystemet. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för detta register, som kallas SUS, Svenskt utsläppssystem. Varje företag som fått tillstånd att släppa ut koldioxid får efter ansökan hos tillsynsmyndigheten ett eget konto i SUS och administrerar själv sina utsläppsrätter. Vid till exempel en försäljning av utsläppsrätter överför säljaren själv sina rätter från sitt konto till köparens konto. 16 Företagen är skyldiga att löpande under året registrera sina faktiska utsläpp och den sista mars året därpå lämna in en verifierad utsläppsrapport till tillsynsmyndigheten. Att rapporten skall 11 Beräkningen gäller en bensindriven normalstor bil. 12 Proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi, s Proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi, s Proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi, s Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, 2 kap Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid, ET 2005:30. 3

9 vara verifierad, menas att den skall granskas av en kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen om (1 992:1119) teknisk kontroll. Därefter skall företaget senast den sista april samma år överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar föregående års utsläpp till tillsynsmyndigheten. Det företag som vid avstämningen inte kan visa att man har tillräckligt många utsläppsrätter, måste betala en sanktionsavgift på 40 euro per ton koldioxid, företagets namn offentliggörs och de resterande rätterna måste levereras året därpå Problemdiskussion Från och med den 1 januari 2005 krävs tillstånd att släppa ut koldioxid i Sverige och höga krav ställs på berörda företag, då de faktiska utsläppen skall mätas eller beräknas på ett tillförlitligt sätt. Företagen skall varje år lämna in en verifierad rapport om de faktiska utsläppen till tillsynsmyndigheten och därefter redovisa motsvarande utsläppsrätter. Utsläppshandeln påverkar även företagens redovisning då utsläppsrätterna skall finnas med i balansräkning, resultaträkning och påverkar deklarationen. Från och med den 1 januari 2005 gäller gemensamma internationella redovisningsregler för samtliga noterade bolag inom EU. För svenska noterade bolag gäller att man numera skall följa standarder utfärdade av IASB. Hur företagen skall hantera redovisningen av utsläppsrätter regleras inte i någon standard, men IASBs tolkningskommitté, IFRIC, kom i december 2004 med ett tolkningsuttalande IFRIC 3, Emission Rights, om hur utsläppsrätter kan redovisas enligt IAS/IFRS. IFRIC 3 godkändes dock inte av EFRAG, och drogs tillbaka innan den skulle träda i kraft den sista mars EFRAG håller med IFRIC om att innehav av utsläppsrätter ger upphov till en tillgång och att tilldelningen av utsläppsrätterna som idag sker gratis är att jämställa med statligt stöd (förutbetald intäkt) samt att en avsättning (skuld till staten att redovisa utsläppsrätter) uppkommer i takt med de faktiska utsläppen. Anledningen till att EFRAG inte godkände IFRIC 3 var den missmatch som uppstod i resultaträkningen, då intäktsredovisning av tilldelade rätter sker till det värde utsläppsrätterna hade på tilldelningsdagen medan kostnaderna för de faktiska utsläppen redovisas till aktuellt marknadspris. 18 Efter att IFRIC 3 dragits tillbaka har inga nya uttalanden gjorts av IASB 17 Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 18 EFRAG, Re: Adoption of IFRIC 3 Emission Rights. 4

10 angående redovisningen av utsläppsrätter. Revisorer och företag har som vi ser det i och med detta lämnats att själva hantera redovisningen är första året som utsläppsrätter hanteras i företagens redovisning. Det faktum att det idag trots att utsläppshandeln är i full gång inte finns någon fastlagd standard som hanterar redovisningen av utsläppsrätter, har gjort oss intresserade av hur svenska börsnoterade företag har hanterat detta i sitt bokslut för Syfte Vårt syfte är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag har hanterat redovisningen av utsläppsrätter i sitt bokslut för år Vi ämnar också jämföra företagens redovisning av utsläppsrätter, och analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning av utsläppsrätter utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. 1.4 Avgränsningar Utsläppshandeln berör företagen på många olika områden. Vi har valt att endast studera svenska börsnoterade företags redovisning av utsläppsrätter. Studien kommer i huvudsak att göras utifrån företagens årsredovisningar och kvartalsrapporter men då önskad information inte redovisas i årsredovisningen kommer vi att kontakta företaget för närmare upplysningar. 1.5 Disposition Nedan följer uppsatsens fortsatta disposition: Kapitel 2 Referensram: Kapitlet inleds med en redogörelse av IAS - förordningen, vilken inneburit stora förändringar på redovisningsområdet, framförallt för de börsnoterade företagen. Därefter redogör vi för de olika uttalanden vi funnit angående redovisning av utsläppsrätter, IFRIC 3 Emission Rights publicerat av IASBs tolkningskommitté och Redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisningssed publicerat av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutligen presenteras modellen för redovisningens kvalitativa egenskaper, vilken vi använder oss av när vi analyserar och diskuterar företagens redovisning av utsläppsrätter. 5

11 Kapitel 3 - Metod: Detta kapitel handlar om vårt arbete med uppsatsen, hur vi har gått till väga för att samla in relevant information samt hur vi sammanställt och analyserat den. I kapitlet återfinns även bortfall, metod- och källkritik. Kapitel 4 - Empiri: I detta kapitel redogör vi för den information som vi samlat in angående företagens redovisning av utsläppsrätter. Informationen kommer från företagens årsredovisning och kvartalsrapporter för år 2005 samt från telefonintervjuer eller mailkontakt med företagen. Varje företag presenteras var för sig, dock utan att specifikt företag kopplas samman med viss redovisning. I kapitlet presenteras även intervjun med Martin Gavelius, konsult och specialist inom hållbar affärsutveckling. Kapitel 5 - Analys: I detta kapitel analyseras och diskuteras resultatet av den empiriska undersökningen. Empirin analyseras och diskuteras utifrån de olika uttalanden som vi funnit angående redovisning av utsläppsrätter samt de kvalitativa egenskaperna som presenteras i referensramen. Analysen ligger som grund för att vi skall kunna dra slutsatser utifrån det empiriska materialet och på så vis besvara vårt syfte med uppsatsen. Kapitel 6 - Slutsatser och slutdiskussion: I detta kapitel presenteras svaren på de frågor som vi ställde i det inledande kapitlet, vilka är kopplade till uppsatsens syfte. Vi för också en diskussion angående de slutsatser vi dragit, vilken helt och hållet grundar sig på våra egna åsikter. Sist presenteras förslag till fortsatt forskning. 6

12 2. Referensram Kapitlet inleds med en redogörelse av IAS - förordningen, vilken inneburit stora förändringar på redovisningsområdet, framförallt för de börsnoterade företagen. Därefter redogör vi för de olika uttalanden vi funnit angående redovisning av utsläppsrätter, IFRIC 3 Emission Rights publicerat av IASBs tolkningskommitté och Redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisningssed publicerat av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutligen presenteras modellen för redovisningens kvalitativa egenskaper, vilken vi använder oss av när vi analyserar och diskuterar företagens redovisning av utsläppsrätter. 2.1 IAS förordningen År 2002 utfärdade Europaparlamentet och Ministerrådet den så kallade IAS-förordningen. Enligt IAS-förordningen måste alla noterade börsbolag från och med år 2005 upprätta sin koncernredovisning i enlighet med de standarder som utfärdas av IASB och som har antagits av EU kommissionen. När det gäller tillämpningen av IASBs standarder för onoterade bolag samt i det enskilda bolagets årsredovisning ger IAS-förordningen medlemsländerna fria händer. I Sverige kan onoterade bolag tillämpa IASBs standarder i sin koncernredovisning, men det är inte möjligt att tillämpa IASBs standarder fullt ut i årsredovisningen för ett enskilt bolag, då redovisning och beskattning i Sverige inte är anpassat för standarderna. 19 Syftet med IAS-förordningen är att harmonisera den finansiella information som börsnoterade företag inom EU är skyldiga att lämna, detta för att garantera en hög grad av insyn i redovisningarna samt att underlätta jämförelser mellan företag. För att gemenskapens kapitalmarknader skall kunna vara konkurrenskraftiga är det även viktigt att de redovisningsstandarder som tillämpas i Europa närmas de internationella standarder, som kan användas globalt, då gränsöverskridande transaktioner och börsintroduktioner världen över blir allt vanligare Smith Dag, Redovisningens språk, 3: e uppl. 2006, s Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. 7

13 2.2 IFRIC 3 Emission rights IASB har ännu inte utfärdat någon standard hur redovisningen av utsläppsrätter skall hanteras. Dock publicerade IASBs tolkningskommitté IFRIC den 2 december 2004 ett uttalande, IFRIC 3, Emissions rights om hur utsläppsrätter kan redovisas enligt IAS. IFRIC 3 godkändes dock inte av EFRAG och drogs tillbaka innan den skulle träda i kraft den sista mars EFRAG höll dock med IFRIC på flera punkter och därför redogör vi kort för IFRIC 3 nedan Redovisning av utsläppsrätter enligt IFRIC 3 Enligt IFRIC 3 skall utsläppsrätterna redovisas som en immateriell tillgång (IAS 38), då de betraktas som en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. 21 Utsläppsrätterna uppfyller kriterierna för identifierbarhet eftersom de är avskiljbara (det är möjligt att avskilja eller dela dem från företaget, det vill säga sälja eller köpa) och de uppkommer ur legala rättigheter. Utdelning av utsläppsrätter till de anläggningar som ingår i systemet sker gratis av staten. Detta medför att utsläppsrätterna redovisas som ett statligt stöd (IAS 20), Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. 22 Det statliga stödet skall enligt IFRIC 3 redovisas som en förutbetald intäkt. 23 Löpande under året, när utsläppen äger rum skall företaget sedan intäktsföra det statliga bidraget samt kostnadsföra en avsättning (IAS 37), Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Avsättningen speglar den skuld företaget har till staten, att den 30 april varje år leverera in utsläppsrätter motsvarande de faktiska utsläppen för föregående år. Avsättningar är skulder som är ovissa med avseende på den tidpunkt då de kommer att regleras eller till beloppen. 24 När det gäller utsläppsrätter är tidpunkten för reglering av skulden känd, dock är beloppet ovisst, då detta påverkas av marknadsvärdet på utsläppsrätterna på avstämningsdagen. 25 Då utsläppsrätterna betraktas som en tillgång med obegränsad livslängd skall dessa inte skrivas av. Bakomliggande motiveringen för detta är att utsläppsrätterna inte förbrukas till följd av utsläppen utan de används för att reglera en skuld som uppkommer. Då en aktiv 21 Internationell redovisningsstandard i Sverige, s. 555 p Smith, s. 207 f. 23 Smith, s Internationell redovisningsstandard i Sverige, s.536, IN Smith, s

14 marknad för handel av utsläppsrätter existerar finns möjligheten för företagen att värdera utsläppsrätterna till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde Missmatch Om företaget väljer att redovisa utsläppsrätterna enligt anskaffningsvärdemetoden, kommer utsläppsrätternas värde på balansdagen/årets slut att motsvara värdet vid anskaffningstillfället. Utsläppsrätterna värderas alltså på balansdagen till dess verkliga värde vid tilldelningstillfället. Vid redovisning enligt omvärderingsmetoden, kommer utsläppsrätterna att värderas till marknadsvärdet på balansdagen. Om det marknadsmässiga värdet ökar under året redovisas ökningen mot eget kapital, under rubriken omvärderingsreserv medan en minskning av värdet redovisas över resultaträkningen. 27 Vid redovisning enligt både anskaffningsvärdemetoden och omvärderingsmetoden uppstår en missmatch mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Denna missmatch var orsaken till att IFRIC 3 drogs tillbaka innan den skulle träda i kraft i mars Denna missmatch uppstår då företaget, löpande under året, i takt med gjorda utsläpp, intäktsför det statliga bidraget (erhållna utsläppsrätter) till det värde utsläppsrätterna hade på tilldelningsdagen och samtidigt tar upp en kostnad i takt med gjorda utsläpp som värderas till marknadspriset för tidpunkten. Vid anskaffningsvärdemetoden rättas denna missmatch dock till vid avstämningstillfället. 28 Vid omvärderingsmetoden korrigeras inte denna missmatch ens vid avstämningstillfället då ingen resultateffekt uppkommer på grund av att tillgången och avsättningen är värderade till samma belopp. Tillgången har löpande under året omvärderats till marknadsvärde men ökningen har redovisats mot omvärderingsreserven och på så vis påverkat det egna kapitalet direkt utan att påverka resultatet Smith, s Smith, s I balansräkningen har utsläppsrätterna värderats till anskaffningsvärde medan skyldigheten att leverera utsläppsrätter till staten (avsättningen) löpande under året värderats till marknadspriser. Vid avstämningen elimineras tillgången och skulden och den eventuella värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. 29 Smith, s

15 2.3 Redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisningssed 30 Då IFRIC 3 dragits tillbaka och ingen fastställd standard finns för hur redovisning av utsläppsrätter ska göras, har Öhrlings PricewaterhouseCoopers utarbetat ett förslag hur utsläppsrätterna kan redovisas enligt svensk god redovisningssed. Enligt denna preliminära bedömning skall utsläppsrätterna redovisas enligt följande IAS standarder; IAS 38 - Immateriella tillgångar IAS 20 - Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd IAS 37 - Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar IAS 36 Nedskrivning Tillgångsredovisning Utsläppsrätterna ses som en immateriell tillgång, oavsett om utsläppsrätterna är tilldelade företaget eller köpta. Vid värdering ska de tilldelade utsläppsrätterna värderas till det högsta av anskaffningsvärdet eller verkligt värde. Mellanskillnaden som uppstår mellan dessa två värden skall jämställas med statligt stöd. Utsläppsrätterna skall därefter värderas till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade nedskrivningar (nedskrivning görs om marknadsvärdet på utsläppsrätterna minskar och minskningen är bestående). Exempel: Redovisning vid tilldelning av utsläppsrätter Ett företag tilldelas i början av året utsläppsrätter motsvarande ton koldioxid. Marknadspriset vid tidpunkten är 100 kr/ton. Utsläppsrätter (immateriell tillgång) (tkr) 1200 Statligt stöd (förutbetald intäkt) (tkr) Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Accounting Update #1 okt-05, Redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisningssed. Avsnitt 2:4 är helt och hållet hämtat från denna källa med undantag för exemplen som är våra egna (med inspiration från Smith), samt då vi hänvisat i texten till annan källa. 10

16 2.3.2 Intäktsredovisning När tilldelningen av utsläppsrätter sker konterar företagen utsläppsrätterna mot förutbetalda intäkter. Anledningen till det är att när tilldelningen sker har företaget inte tjänat några intäkter utan detta sker först när de faktiska utsläppen sker. I takt med gjorda utsläpp intäktsredovisas sedan den förutbetalda intäkten (intäktsföringen skall alltså följa gjorda utsläpp och inte styras av tiden). Intäktsredovisning av utsläppsrätter för gjorda utsläpp bokförs till det värde utsläppsrätterna hade vid tilldelningstidpunkten. Intäktsredovisning sker även vid avyttring av utsläppsrätter. Exempel: Intäktsredovisning av utsläppsrätter för gjorda utsläpp. Faktiska utsläpp för januari månad; 1000 ton. Marknadspriset vid tilldelningstidpunkten används: 100 kr/ton. Statligt stöd (förutbetald intäkt) (tkr) 100 IB 1200 Saldo 1100 Statligt stöd (intäkt) (tkr) 100 Vid intäktsredovisning måste företag även beakta om de utsläppsrätter som tilldelats motsvarar hela det förväntade behovet för året. Motsvarar inte tilldelade utsläppsrätter det förväntade behovet skall en jämkning av intäktsredovisade belopp ske och en nettokostnad uppkommer varje månad. Exempel: Företaget har beräknat att de tilldelade utsläppsrätterna motsvarar 90 % av förväntade faktiska utsläpp för året. Vid januari månads slut har företaget förbrukat utsläppsrätter för 100 tkr som då kostnadsförs. Samtidigt intäktsredovisas 90 tkr. En nettokostnad på 10 tkr uppstår. När företaget senare köper in utsläppsrätter för 10 tkr för att täcka upp behovet bokas dessa upp som en tillgång Skuldföring När utsläppen sker uppstår en leveransskyldighet, en skuld, för företagen att leverera in utsläppsrätter till staten som motsvarar dessa utsläpp. Enligt IAS 37 betraktas skulden som en 11

17 avsättning. Enligt standarden skall det belopp som avsätts utgöra den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. 31 Den bästa uppskattningen borde således vara det aktuella marknadsvärdet. EFRAG godkände dock inte denna värdering, och avsättningen kan istället baseras på det värde utsläppsrätterna bokades till på tilldelningsdagen. 32 Exempel: Kostnadsredovisning och redovisning av skuld till staten för gjorda utsläpp. Faktiska utsläpp för januari månad; 1000 ton. Marknadspriset vid tilldelningstidpunkten används: 100 kr/ton. Rörelsekostnad (tkr) 100 Avsättning (Leveransskyldighet) (tkr) Reglering av skulden Företaget skall senast den 30 april överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de faktiska utsläppen för föregående år. Exempel: Reglering av skulden till staten. Vi antar i detta exempel att de faktiska utsläppen motsvarar tilldelade utsläppsrätter för året. Företaget har således under året, inte köpt eller sålt utsläppsrätter. De faktiska utsläppen för året uppgick till ton koldioxid. Företaget har varje månad kostnadsfört samt skuldfört de faktiska utsläppen vilket ger en skuld till staten i slutet av året på ton koldioxid. Tillgången och avsättningen regleras vid avstämningen enligt följande: Utsläppsrätter (immateriell tillgång) (tkr) IB Saldo 0 31 Internationell redovisningsstandard i Sverige, s. 536, IN Bokförs avsättningen till aktuellt marknadsvärde och intäktsredovisningen sker till anskaffningsvärde uppstår en missmatch i resultaträkningen som var anledningen till att IFRIC 3 drogs tillbaka. Bokförs avsättningen enligt ovan uppstår inte denna missmatch. 12

18 Avsättning (Leveransskyldighet) (tkr) 1200 IB 1200 Saldo Försäljning av utsläppsrätter Företag kan välja att sälja överskott av utsläppsrätter. Försäljningen kan jämställas med en försäljning av en anläggningstillgång och vinsten/förlusten tas upp som övrig rörelseintäkt Löpande bokföring Utsläppsrätterna faller under bokföringslagen och dess krav att bokföra alla affärshändelser. Följande punkter är affärshändelser som kan härröras till utsläppsrätter: 1. Vid tilldelningen av utsläppsrätter uppstår en tillgång i företagets balansräkning. 2. När de faktiska utsläppen sker realiseras en intäkt och en kostnad. 3. Handel av utsläppsrätter försäljning/inköp. 4. Reglering av skuld, vid nollningen av både tillgångs- och skuldkontot. 5. Varje affärshändelse skall bokföras månadsvis och bokföringen skall vara avslutad påföljande månad (det vill säga en mätning av faktiska utsläpp för januari skall vara bokförd i januari månads huvudbok senast vid utgången av februari). Detta krävs som verifieringsunderlag för utsläppsrätterna: De tilldelade utsläppsrätterna - kontoutdrag Mätningen av de faktiska utsläppen hänvisningsverifikation Faktura Den mängd faktiska utnyttjande utsläppsrätter kontoutdrag 2.4 Alternativ värdering - Värdering till noll Ett annat sätt att redovisa utsläppsrätterna är att värdera dessa till noll. Företaget bör presentera i not att de tilldelade utsläppsrätterna har redovisats till detta värde. Denna värdering kan endast göras om företaget har ett överskott av utsläppsrätter vid bokslutstillfället. Har företaget vid bokslutstillfället istället ett underskott på utsläppsrätter måste en skuld redovisas Gavelius, Martin, 2006: muntl. Telefonsamtal

19 2.5 Kvalitativa anspråk på finansiella rapporter Företagets finansiella rapporter, det vill säga balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys samt noter och tilläggsupplysningar till dessa är en del av företagets årsredovisning. Årsredovisningen fungerar som företagets kommunikation utåt och är idag ett viktigt konkurrensmedel för företagen. Syftet med de finansiella rapporterna är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Informationen är användbar för olika användare och utgör underlag för deras beslut i ekonomiska frågor. 34 Exempel på användare av finansiella rapporter är nuvarande och potentiella investerare, anställda, långivare, leverantörer och andra kreditgivare, kunder, statliga myndigheter samt samhället i övrigt. 35 De finansiella rapporterna skall spegla företagets ekonomiska verklighet och för att göra informationen i de finansiella rapporterna användbar för användarna, har vissa kvalitativa egenskaper för redovisningens utformning formulerats. En sammanställning av redovisningens kvalitativa Primär egenskap: egenskaper visas i figuren nedan. 36 Relevans - prognosrelevans - återföringsrelevans Minimikrav: - begriplighet - aktualitet Andra egenskaper: Tillförlitlighet Validitet Minimikrav: - neutralitet - innebörd och form - fullständighet/väsentlighet Verifierbarhet Asymmetrikrav: - försiktighet Jämförbarhet - mellan företag - över tiden Restriktion: Nytta och kostnad Figur 2.1 Redovisningens kvalitativa egenskaper 34 Internationell redovisningsstandard i Sverige, IFRS/IAS 2005, s. 12, p Internationell redovisningsstandard i Sverige, s. 12, p Smith, s

20 2.5.1 Relevans Relevans är den primära kvalitativa egenskapen och handlar om redovisningens användbarhet för beslut. För att informationen i de finansiella rapporterna skall ha något värde för användarna måste den vara relevant som beslutsunderlag. Med prognosrelevans menas att redovisningen används av till exempel investerare på aktiemarknaden för att göra prognoser som sedan ligger till grund för köp/försäljning av aktier. Återföringsrelevans är aktuellt i ett senare skede då man använder redovisningen för att kontrollera hur väl tidigare prognoser stämmer överens med det faktiska utfallet. Begriplighet och aktualitet ger uttryck för de minimikrav som uppställts för relevans. För att informationen skall vara relevant krävs att användaren av informationen förstår dess innebörd. Med aktualitet menas att informationen för att vara relevant som beslutsunderlag måste vara aktuell Tillförlitlighet Tillförlitlighet handlar om redovisningens förmåga att avbilda den ekonomiska verkligheten i företaget. Informationen är tillförlitlig om den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad. 38 Till tillförlitlighet kopplas begreppen validitet och verifierbarhet. Validitet innebär att redovisningen skall avbilda de aspekter av verkligheten som man avser att avbilda. 39 Egenskaper kopplade till begreppet validitet är, neutralitet, innebörd och form, fullständighet och väsentlighet. Redovisningen skall vara neutral och inte anpassas, för att utåt sett ge en bättre bild av företaget än vad verkligheten visar. Innebörd och form innebär att om en affärshändelse har en ekonomisk innebörd som skiljer sig från dess formella juridiska innebörd, bör man redovisa efter substansen, det vill säga den ekonomiska innebörden av händelsen. 40 Informationen är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna. 41 Verifierbarhet kopplas till sanningshalten i redovisningen och vikten av att kunna bevisa till exempel en affärshändelse med en verifikation. Redovisningen påverkas dock av en rad subjektiva bedömningar, till exempel vid fastställande av en anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Verifierbarhet har därför fått en vidare innebörd, nämligen att ju högre 37 Smith, s Internationell redovisningsstandard i Sverige, s Smith, s Smith, s Internationell redovisningsstandard i Sverige, s

21 samstämmigheten i bedömningarna är mellan sinsemellan oberoende bedömare, desto högre grad av verifierbarhet Jämförbarhet Jämförbarhet innebär dels att redovisningen skall vara jämförbar mellan olika företag, dels att den skall vara jämförbar över tiden för ett specifikt företag. Då lika händelser och tillstånd redovisas på samma sätt anses redovisningen vara jämförbar. Likadana intäkter, kostnader, tillgångar och skulder borde i och med det värderas till samma belopp i alla företag. 43 Detta sker dock inte. Företag väljer olika redovisningsprinciper och värderar händelser och tillstånd till olika belopp vilket stör jämförbarheten. Då företagen är skyldiga att tala om vilka redovisningsprinciper som har använts vid upprättandet av de finansiella rapporterna, om eventuella ändringar av sådana principer samt om effekten av sådana ändringar kan kravet på jämförbarhet ändå uppnås. 44 Då dessa upplysningar lämnas kan användarna av informationen se skillnader mellan företag, samt se skillnader för ett och samma företag över tiden och ta hänsyn till dessa Nytta och kostnad En avvägning mellan nytta och kostnad bör göras när det gäller att tillhandahålla redovisningsinformation. En utökad och kvalitativt förbättrad information kanske leder till bättre beslut, dock krävs att värdet av de förbättrade besluten är större än kostnaden för att ta fram den nya informationen Smith, s Smith, s Internationell redovisningsstandard i Sverige, s Smith, s

22 3. Metod Detta kapitel handlar om vårt arbete med uppsatsen, hur vi har gått till väga för att samla in relevant information samt hur vi sammanställt och analyserat den. I kapitlet återfinns även bortfall, metod- och källkritik. 3.1 Metodansats Metod är ett arbetsredskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Metoden hjälper uppsatsskrivaren på vägen till svaret, på uppsatsens frågeställning och syfte. När författarna väljer metod är det därför viktigt att välja den typ av metod som passar bäst för problemets karaktär. Inom samhällsvetenskapliga området finns det två olika tillvägagångssätt för att undersöka den insamlade informationen, kvantitativ och kvalitativ metod. Valet av metod bör avgöras utifrån kunskapsutbudet, redovisning av statistik och siffror samt utgångspunkt i frågeställningen Kvantitativ och kvalitativ metod Den kvantitativa metoden är präglad av struktur och mer kontrollerad av undersökaren än den kvalitativa metoden. Den kvantitativa metoden lämpar sig bra då uppsatsskrivaren vill undersöka ett större urval och kunna generalisera resultaten. Planering och undersökning sker selektivt och insamlingen av information sker på distans från källan. Den kvalitativa metoden går mer på djupet och är ofta svår att generalisera. Metoderna skiljer sig även åt då den kvalitativa metoden är mer beskrivande medan den kvantitativa metoden mer analyserande. 47 Vår studie har gjorts utifrån både en kvantitativ- och en kvalitativansats. Den kvantitativa studien baseras på företagens årsredovisningar, samt intervjuer med anställda inom företagen. En kvalitativ intervju med Martin Gavelius, rådgivare och konsult inom hållbar affärsutveckling på Öhrlings PricewaterhouseCoopers har gjorts för att tillföra uppsatsen ytterligare kunskaper och synpunkter om utsläppsrätter. 46 Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang. Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra uppl Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang, s. 79 ff. 17

23 3.2 Tillvägagångssätt Informationssökning Uppsatsen bygger på information från både primära och sekundära källor. Primärdata är den information som forskaren själv samlar in till exempel genom enkäter eller intervjuer eller förstahandskällor så som lagtext och propositioner. Sekundärdata är information publicerad i till exempel böcker, tidskrifter och på Internet. De primära källor som vi använt oss av är bland annat lagtexter, propositioner, årsredovisningar och intervjuer. Tidningsartiklar, litteratur inom området och Internet är viktiga sekundära källor som vi har använt oss av Val av företag Uppsatsens syfte är att studera redovisningen av utsläppsrätter hos svenska börsnoterade företag. Att vi valt att endast studera börsnoterade företag har att göra med att dessa företag från och med den 1 januari 2005 måste följa redovisningsstandarder utfärdade av IASB medan onoterade svenska företag inte har det som krav. Förutom kravet att företaget ska vara börsnoterat måste även företaget ha tilldelats utsläppsrätter för perioden Vi utgick ifrån listan Svensk tilldelning av utsläppsrätter per anläggning Från den listan kunde vi sedan plocka ut de företag som vi också fann noterade på Stockholmsbörsen. Sammanlagt fann vi tolv företag (se tabell nedan) som matchade våra kriterier, sju av dessa finns noterade på Stockholmsbörsens A-lista och fem av företagen finns noterade på O-listan. Således har hela den valda populationen valts att studera. A-listan Tilldelade utsläppsrätter 49 Företagets försäljning ABB st MUSD 50 Astra Zeneca st MUSD 51 Sandvik st MSEK 52 Scania st MSEK 53 SSAB st MSEK 54 Stora Enso st MEUR 55 Volvo st MSEK Naturvårdsverket, Svensk tilldelning av utsläppsrätter per anläggning Naturvårdsverket, Svensk tilldelning av utsläppsrätter per anläggning ABB, Årsredovisning 2005, Finansiell sammanfattning, Resultaträkningen. 51 Astra Zeneca, Årsredovisning 2005, s Sandvik, Årsredovisning 2005, s Scania, Årsredovisning 2005, s SSAB, Årsredovisning 2005, s Stora Enso, Årsredovisning 2005, s Volvo, Årsredovisning 2005, s

24 O-listan Tilldelade utsläppsrätter 57 Företagets försäljning Billerud st MSEK 58 Boliden st MSEK 59 Klippan AB st MSEK 60 Rottneros st MSEK 61 SAAB st MSEK Arbetsgång För att få en bakgrund och en bredare kunskap om utsläppshandeln började vårt arbete med att allmänt söka information om ämnet. Vi använde oss framförallt av Internet och webbsidan som ger en bra bild av utsläppshandeln samt tips om länkar för vidare sökningar. Sökord som till exempel utsläppsrätter, redovisning av utsläppsrätter och IFRIC 3 användes också vid sökningar via sökmotorn Google. När det gäller redovisningen av utsläppsrätter som vi behandlar i referensramen hade vi vissa förkunskaper från kursen Redovisning 5 poäng, som vi läst under vårterminen När vi började söka information utanför kursboken fann vi dock att redovisningen av utsläppsrätter var mer oklar än vi tidigare trott. Det tolkningsuttalande som under 2004 kommit från IASBs tolkningskommitté, IFRIC 3, Emission Rights, om hur utsläppsrätter kan redovisas enligt IAS/IFRS drogs tillbaka innan det skulle träda ikraft och inget nytt uttalande har därefter gjorts. Vi fann istället ett uttalande som gjorts av Öhrlings PricewaterhouseCoopers angående redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisnings sed. Detta uttalande grundar sig till stor del på IFRIC 3, men tar hänsyn till den kritik som EFRAG riktade mot IFRIC 3. För att försäkra oss om att uttalandet fortfarande var/är aktuellt kontaktade vi en av författarna till artikeln. 63 Vi har även sökt uttalanden angående redovisning av utsläppsrätter från de andra större revisionsbyråerna men inte funnit några. Vi har i detta fall främst använt oss av revisionsbyråernas hemsidor. 57 Svensk tilldelning av utsläppsrätter per anläggning Billerud, Årsredovisning 2005, s Boliden, Årsredovisning 2005, s Klippan, Årsredovisning 2005, s Rottneros, Årsredovisning 2005, s SAAB, Årsredovisning, 2005, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Accounting Update #1 okt

25 Empirin har till största delen grundats på populationens årsredovisningar samt kvartalsrapporter. Årsredovisningarna beställdes på företagens hemsidor eller per telefon. Då uppgifter om redovisningen av utsläppsrätter inte framgick av årsredovisningen kontaktades företaget för närmare upplysningar. Arbetet med att via telefon få information om företagets hantering av utsläppsrätter i redovisningen har varit tidskrävande. För det första var det svårt att komma i kontakt med den person vid företaget som var insatt i ämnet och för det andra ansåg flera företag att utsläppsrätterna var en sådan liten del av deras verksamhet att intresset för ämnet var svagt. Empirin består även av en kvalitativ intervju med en rådgivare och konsult inom hållbar affärsutveckling. Intervjun gjordes för att öka våra kunskaper om utsläppsrätter, för att diskutera kring utfallet av vår studie av företagens årsredovisningar, samt för att få en inblick i de problem som en specialist inom området upplever att företagen stött på under handelns första år. Intervjun följde vår intervjuguide, men då en diskussion mer än ett fråga svar scenario eftersträvades gavs mycket utrymme för intervju personens egna reflektioner och synpunkter inom ämnet. Intervjun gav även utrymme för följdfrågor och förtydligande. Intervjun spelades in på band för att underlätta arbetet med att sammanställa informationen och för att undvika missförstånd. Empirin har slutligen analyserats och diskuterats utifrån de olika uttalanden vi funnit angående redovisningen av utsläppsrätter samt redovisningens kvalitativa egenskaper. 3.3 Bortfall Ett företag faller delvis bort från vår studie, då vi inte lyckats få kontakt med någon anställd angående upplysningar om företagets redovisning av utsläppsrätter. Företaget har i sin årsredovisning redogjort för att utsläppsrätter tilldelats men angående redovisningen finns inget specificerat. Vi anser inte att detta påverkar resultatet av studien nämnvärt. 3.4 Metodkritik/Källkritik För att bedöma hur sanna och trovärdiga olika påståenden om verkligheten är krävs ett källkritiskt tänkande. Fyra principer som är viktiga i det källkritiska tänkandet och som vi använt oss av då vi utvärderat uppsatsens aktuella källor är: Thurén, Torsten: Sant eller falskt? Metoder i källkritik. KBM: s utbildningsserie 2003:7. 20

26 Äkthet Är källan sann, förfalskad eller förvanskad? Tid Hur aktuell är källan? Beroenden Är källorna beroende av varandra? Tendens Opartiska eller partiska källor? Vilket förhållningssätt har författaren /intervjuobjektet till ämnet? Vi är även medvetna om att våra egna befintliga kunskaper och erfarenheter i olika grad kan ha påverkat arbetsprocessen fram till det slutliga resultatet Sekundära källor När det gäller de sekundära källorna som vi tagit del av, har vi varit noggranna med att försäkra oss om att källan är aktuell samt tagit hänsyn till vilket egenintresse författaren kan tänkas ha haft. Utsläppshandeln är ett aktuellt och nytt ämne och det har därför varit viktigt att följa utvecklingen och debatten angående utsläppsrätter löpande under uppsatsens gång för att ta del av eventuell ny information Primära källor Granskning av Årsredovisningar Vi har tagit del av tryckta årsredovisningar från företagen, vilka när det gäller de flesta företag kom ut under april månad. Årsredovisningarna är därför både äkta och aktuella. Vi har för att inte missa eller misstolka information i årsredovisningarna granskat varje företag var för sig för att sedan jämföra vilken information vi funnit samt hur vi ser på denna. Vi tror i och med detta tillvägagångssätt att sannolikheten är stor att någon annan som gör om denna studie med samma förkunskaper som vi, samt med ett likartat urval av årsredovisningar, kommer att komma fram till ett likartat resultat Intervjuer Flera telefonintervjuer genomfördes för att få information om hur företagen hanterat utsläppsrätterna i sin redovisning då detta inte framgick av företagets årsredovisning. Viss mailkontakt med företagen förekom också. Det var ofta svårt att få tag på någon insatt person på företaget och vi är medvetna om att vi kanske inte alltid fick prata med rätt person. Kanske hade någon annan inom företaget kunnat ge oss en bättre bild av företagets hantering av utsläppsrätter. En enkät ut till de berörda företagen hade kunnat vara ett alternativ till 21

27 telefonintervjuer, men för att minimera risken för bortfall samt att direkt kunna klargöra oklarheter gjorde att vi valde telefonintervjuer. En personlig intervju genomfördes för att tillföra uppsatsen ytterligare kunskaper och synpunkter på utsläppshandeln. Valet föll på Martin Gavelius då vi under vår sökning efter material till referensramen stötte på hans namn i flera sammanhang. Han är bland annat en av författarna till Redovisning av utsläppsrätter enligt svensk god redovisningssed. 65 Vi är medvetna om att mycket av den information vi fått angående redovisningen av utsläppsrätter kommer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Martin Gavelius. Det hade för uppsatsens tillförlitlighet varit bra med kompletterande källor och intervjuer med andra specialister inom ämnet, här har dock tidsbrist påverkat. Vår uppfattning är att Öhrlings PricewaterhouseCoopers är den revisionsbyrå som har uppmärksammat utsläppshandeln tydligast och vi tror i och med detta att deras uttalande bygger på stor erfarenhet och kompetens inom ämnet Övrig kritik Då flera av företagen brustit i sin redovisning av utsläppsrätter i sin årsredovisning har mycket information hämtats från personliga kontakter med anställda inom företagen. Många företag har önskat att inte bli utpekade, då de anser att oklarheterna är stora kring redovisningen av utsläppsrätter och de anser att hanteringen av dessa varit svår. Detta gör att vi inte kan redogöra för alla referenser i empiriavsnittet. Vi redovisar endast för om informationen är hämtad från årsredovisningen, kvartalsrapporten eller från telefonintervju med företaget. När det gäller telefonintervjuerna har vi angett titeln på den anställde som vi har haft kontakt med på företaget. Företagens numrering i empiriavsnittet har inget samband med uppräkningen av företagen i metodavsnittet. Vi har valt att inte redogöra för vilken revisionsbyrå som företagen anlitar, detta för att en koppling mellan företagen och viss redovisning av utsläppsrätter då lättare skulle kunna göras. Att kontakta företagens revisor hade kunnat ge uppsatsen ytterligare fakta och förståelse kring företagens hantering av redovisningen av utsläppsrätter, detta har dock inte varit möjligt på grund av tidsbrist. 65 Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Accounting Update #1 okt