Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun distrikten Höglunda, Nacksta och Selånger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun distrikten Höglunda, Nacksta och Selånger"

Transkript

1 Inspektionsrapport från från Skolverket 2005:39 Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun distrikten Höglunda, Nacksta och Selånger Skolrapporter Skolrapporter

2 Innehåll Skolrapporter Höglunda/Nacksta Höglundaskolan Nackstaskolan Skönsmons skola Sundsvalls Montessori skola S:t Olofsskolan Södermalms skola Selånger Anundgårds skola Bergsåkers skola Granloholms skola Högoms skola Katrinelunds skola Lidens skola Sticksjö skola Stige skola Vallens skola Österro skola

3 Höglundaskolan Utbildningsinspektion i Höglundaskolan grundskola 6 9, särskola 6 10 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

4 Höglundaskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Höglundaskolan Antal elever Grundskola 502 Särskola 30 Utbildningen vid Höglundaskolan omfattar årskurs 6 till och med årskurs 9. Vid skolan finns också en grundsärskoleklass med elever från årskurs 6 till och med årskurs 10. Skolans profil är Hela Jag hälsa, lärande och trivsel. Höglundaskolan ligger på Södermalm, centralt i Sundsvall. Upptagningsområdet består av de två närliggande skolorna, Södermalms skola och Skönsmons skola. Det är endast cirka 5 procent av eleverna som åker skolskjuts. Höglundaskolan leds av två rektorer. Den ena har ansvaret för det så kallade Skönsmo-spåret med en arbetsenhet för elever i klass 6:1 och 7:1, en arbetsenhet för klass 8:1 och 9:1 samt särskolan. Den andra rektorn har ansvaret för det så kallade Södermalms- spåret med en arbetsenhet för klass 6:2 och7:2, en arbetsenhet för klass 8:2 och 9:2 samt en arbetsenhet för elever i klass 6-9. Antalet lärare vid skolan är cirka 60. Skolan är byggd 1928 men är sedan några år tillbaka renoverad och moderniserad. Det finns en stor huvudbyggnad men även andra byggnader med klassrum, restaurang och idrottshus. Skolgården är vackert utformad men ganska trång eftersom bilparkering upptar en stor del av ytan. En fotbollsplan, basketplan och löparbanor finns. Dessutom finns klätterställningar för de yngre barnen. Genomförandet av inspektionen i Höglundaskolan Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Höglundaskolan har bestått av experterna Ola Dahlgren och Ulrika Svedmark. Besök i Höglundaskolan påbörjades den 5 oktober 2004 och avslutades den 7 oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Höglundaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Höglundaskolan I Höglundaskolan genomfördes intervjuer med rektorer, elever från årskurs 6 och 9, personal ur tre arbetslag för grundskolan, arbetslag för särskolan, elevhälsoteam samt föräldrar. Lektioner i årskurs 6, 9 och särskolan besöktes. Under besöket fördes också spontana och informella samtal med enskilda elever, lärare och övrig personal. Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Höglundaskolan känner sig eleverna trygga och de trivs i skolan. Vid besöken upplever inspektörerna att atmosfären är positiv. Eleverna upplever att Höglundaskolan är en bra skola och lusten att lära är också hög hos de flesta av eleverna. Detta är något som också betonas i skolans kvalitetsredovisning som bland annat baseras på elevernas utvärderingar. Enligt elever och lärare förekommer viss mobbning men den har minskat under det senaste året. Eleverna är väl medvetna om att mobbning inte får förekomma. Det finns i stort sett inget klotter eller skadegörelse. Skolgården har kameraövervakning på kvällar och helger. Eleverna uppfattar, utifrån sina förutsättningar, vikten av att kunna och vilja påverka och ser klassråd och elevråd som viktiga organ för elevinflytandet. Närvaron vid elevrådsmöten är dock bristfällig. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att Höglundaskolan når goda resultat i arbetet med normer och värden. Skolan bör förbättra arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande i frågor av gemensamt intresse. 3

6 Höglundaskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna känner i viss utsträckning till mål och betygskriterier. Mål för vissa ämnen finns inramade och anslagna i klassrummen. Genom olika arbetsformer, till exempel vid temaarbeten och vid enskilda arbeten, prövas elevernas förmåga att dels arbeta självständigt men också att arbeta i grupp. Enligt de resultat som finns tillgängliga i officiell statistik uppvisar eleverna vid Höglundaskolan sämre resultat när det gäller slutbetyg i årskurs 9 än rikssnittet. Skolan har dock bättre resultat än snittet för Sundsvalls kommun. Genomsnittliga meritvärdet för år 2003 var 202 för Höglundaskolan, 199 för Sundsvalls kommun och 205 för riket. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde låg på 192 och flickornas på 210. Medelmeritvärdet har pendlat mellan 201 och 211 under de senaste fem åren. Det har ibland legat över rikssnittet och ibland under rikssnittet. Någon djupare analys av resultatet görs inte vid Höglundaskolan. Officiell statistik visar att 87,5 procent av eleverna var behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Motsvarande siffror för Sundsvalls kommun och riket var 87,0 respektive 89,3 procent. Enligt tillgänglig betygsstatistik för år 2004 har betygssituationen förbättrats så att 94,7 procent av eleverna nu är behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Höglundaskolan uppnår goda resultat när det gäller elevers kunskaper. Skolan bör dock analysera resultatet avseende kunskaper för att kunna sätta in adekvata åtgärder så att resultatet förbättras ytterligare. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Höglundaskolan Vissa klasser har klassråd med elever som ordförande och sekreterare. I andra klasser förekommer klassråd sporadiskt eller aldrig. Elevrådet ska enligt fastställd plan ha kontinuerliga möten under året. Skolans fritidspedagog är med på mötena för att stötta arbetet. Enligt de få protokoll som finns från elevrådet är ett stort antal klasser inte representerade vid elevrådets möten. Cirka tio klasser har inte haft någon representation vid elevrådets senaste möten. Eleverna har enligt kvalitetsredovisningen getts möjlighet att delta i val och planering av bland annat temaområden, kurser, lektionsinnehåll, utformning av läxor, utvärdering, examinationsformer, arbetssätt och arbetsmiljöfrågor. Samverkan med föräldrarna sker bland annat genom de så kallade råden. Varje arbetsenhet har ett råd som består av representanter från elever, föräldrar och personal. Råden utser två ledamöter, en förälder och en elev, till skolans styrelse (skolrådet). I arbetsenheterna har man i samarbete med föräldrar bland annat genomfört schemaförändringar och upprättat gemensamma regler för eleverna. Arbetslagen har genomfört hälsa på veckor i skolan för att fler föräldrar skall bli delaktiga i skolans verksamhet. Höglundaskolan har tydliga ordningsregler som är kända av elever och föräldrar. Det är skolrådet som har fastställt dessa regler. Reglerna ska revideras varje år. Innan nya regler införs sker en remissomgång där elevråd, arbetsenhetsråd och personalens arbetsplatsträff lämnar remissvar. I Höglundaskolan arbetar man aktivt mot mobbning och kränkande behandling. Mobbning förekommer men är inte utbredd och har snarare minskat än ökat under det senaste året. Skolan har ett mobbningsteam som består av två medarbetare från varje arbetslag. Dessa har utbildats i mobbningshantering. De mobbningsärenden som uppkommit har hanterats snabbt och oftast med gott resultat. Det finns en handlingsplan mot mobbning. Mobbningsplanen innehåller utdrag ur gällande styrdokument, definition, förebyggande arbete samt handlingsplan. Planen fokuserar enbart på mobbning och inte på det vidare begreppet kränkande behandling. Mobbningsplan och mobbningsteam är inte heller kända av alla elever. Delar av personalen uttalar också meningen att vissa delar av mobbningsplanen inte bör vara kända för eleverna. Vissa förebyggande insatser görs. Vid skolan finns två kamratstödjare från varje klass med uppdrag att motverka mobbning. Stiftelsen Friends har utbildat en del av eleverna. Höstterminen inleds med dagar där elever och personal skall få möjlighet att lära känna varandra. Hela skolan deltog i en temavecka Tillsammans mot våld och kränkande behandling. I alla handledargrupper har det genomförts arbeten kring värdegrundsfrågor, tjej/killsnack och teman kring droger. För att förbättra och fördjupa arbetsmiljöarbetet har skolan arbetat fram handlingsplaner som till exempel Vid hot, våld och drogpåverkan och Vid po- 5

8 Höglundaskolan SKOLVERKET lisanmälan rörande hot, brott och skadegörelse. Skolan har ett pausrum för elever där skolans fritidspedagog finns under dagen. Skolans elevhälsoteam består av rektor, speciallärare/specialpedagog, skolsköterska, fritidspedagog, beteendevetare, resurslärare och studie- och yrkesvalslärare. Teamet träffas var fjortonde dag. På distriktsnivå finns skolpsykolog. Kontakterna med socialtjänsten har intensifierats och rutiner för samarbetet har tydliggjorts. Höglundaskolan strävar efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysisk aktivitet. Skolan deltar i Folkhälsoinstitutets projekt Hälsofrämjande skolor och har en profil kallad Hela Jag hälsa, trivsel och lärande. Man har antagit en uttalad hälsoprofil som ser till både fysiskt och psykiskt välmående hos alla elever och all personal. Skolan har bland annat fysisk aktivitet en gång i veckan förutom ordinarie idrottstimmar. De serverar hälsosamma produkter i elevkafeterian och eleverna har möjlighet att köpa färsk frukt till självkostnadspris. Hälsogruppen leds av skolsköterskan och representanter från skolans olika arbetslag. Personal och elever har utbildats i hjärt- och lungräddning. Kill/tjejgrupper genomförs för de senare årskurserna där man bland annat behandlar ämnen som mina vänner, min självbild och gruppsamvaro. En temavecka tillsammans genomförs också. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet inom vissa områden är av god kvalitet. Kvaliteten är god när det gäller arbetet med att skapa en bra arbetsmiljö och att förebygga kränkningar. När det gäller elevernas delaktighet är arbetet av godtagbar kvalitet. Skolan bör förbättra arbetet med att utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former. Mobbningsplanen bör förbättras så att den omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. Information om planen och mobbningsteamets verksamhet bör ges till eleverna så att verksamheten blir mer känd. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Höglundaskolan har en lokal arbetsplan. Planen inleds med en verksamhetsidé, vision och profilbeskrivning. Den innehåller också riktlinjer för normer och värden, utveckling och lärande, elevers inflytande samt elevhälsa. Här framgår 6

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Höglundaskolan också arbetslagens, handledarnas och studieledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter. Lärarna och eleverna är organiserade i vertikala arbetsenheter. Varje enhet består av fyra klasser. Arbetet leds av lärare i arbetslag. Arbetslaget leds av en studieledare. Arbetslagets uppgift är bland annat att genomföra pedagogisk planering, uppföljning och utvärdering, fördela gemensam resurs, utveckla elevinflytandet, arbeta med elevvård enligt skolans elevvårdsplan och möjliggöra samverkan mellan arbetsenheterna. Grundsärskolan på Höglundaskolan är lokalintegrerad på ett våningsplan centralt i skolan. Tre åldershomogena klasser har slagits samman till en åldersintegrerad klass. Syftet är att kunna öka flexibiliteten i sammansättningen av olika grupperingar. Eleverna är uppdelade i tre grundgrupperingar. Varje gruppering har ett hemarbetsrum där varje elev har en egen arbetsplats. Personalen är nöjd med det nya sättet att organisera verksamheten. Alla elever vid Höglundaskolan har en handledare som regelbundet träffar sin handledningsgrupp som i regel består av drygt tio elever. Grupperna träffas minst två gånger i veckan. Handledare och ämnesföreträdare följer fortlöpande elevernas samvaro och studier. Avstämningen görs varje vecka vid arbetslagsmöten. Höglundaskolans profil är Hela Jag hälsa-trivsel-lärande. Läsåret 2002/03 antog man en uttalad hälsoprofil som ser till både det fysiska och det psykiska välmåendet hos alla elever och all personal. En hälsogrupp bestående av skolsköterska och representanter från skolans olika arbetslag leder projektet. Samverkan mellan elever från olika klasser sker genom en rad olika gemensamma aktiviteter såsom tjejmässa, fotbollsturneringar, friluftsdagar, vårbal och vårshow. Skolan deltar också i tillsammansaktiviteter mellan olika klasser Södermalms skola och Skönsmons skola. Rutiner för närvarokontroll och frånvaroanmälan finns. Vid elevs frånvaro tar skolan omedelbart kontakt med föräldrarna om frånvaroanmälan ej skett. Individuella studieplaner finns inte för huvuddelen av eleverna. Särskolan har dock arbetat med individuella utvecklingsplaner under en längre tid. Utvecklingsplanerna i särskolan utformas av föräldrar, elever och personal tillsammans. Höglundaskolan har en väl genomarbetad elevhälsoplan som bland annat innehåller mål, handlingsplan vid handläggning av elevvårdsärenden och beskrivning av elevhälsoteamets arbete och organisation. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Gemensam mall finns för dessa åtgärdsprogram. För att identifiera elever i behov av särskilt stöd görs ett diagnostiskt prov i svenska i årskurs 6. Vid behov görs en läs- och skrivutredning av specialpedagogen. Specialpedagogiskt stöd organiseras i form av undervisning individuellt eller i grupp. Specialpedagog, speciallärare, resurslärare och elevassistenter finns. Inom särskolan arbetar speciallärare/specialpedagog och elevassistenter. Sedan ett par år har skolan två beteendevetare som vardera arbetar 50 procent i Höglundaskolan och 50 procent på avlämnande skolor. 7

10 Höglundaskolan SKOLVERKET För elever i behov av särskilt pedagogiskt och socialt stöd erbjuds undervisning i Lyftet. Lyftet är en mindre grupp där eleven kan få chansen att arbeta i sin egen takt med mer individuellt stöd. Det är en väl strukturerad verksamhet med tydliga syften, målsättningar och metoder. Det övergripande syftet är att erbjuda elever som inte får sina behov tillgodosedda i den traditionella verksamheten en speciell möjlighet att i en liten grupp få det speciella stöd som behövs. Målgrupp är elever i årskurs 6-9 med särskilda behov av pedagogiskt och socialt stöd som inte kan tillgodoses i en ordinarie klass. Tolv elever har undervisning i modersmål och tre elever har svenska som andra språk. Samtliga elever som önskar modersmålsundervisning får sådan undervisning. Finska, engelska och spanska är de mest frekventa språken. När det gäller arbetssätt och arbetsformer uppvisas varierande lösningar. Det finns utrymme för eget arbete 3-4 timmar per vecka. Då arbetar eleverna med olika ämnen. Det kan vara att göra klart arbetsuppgifter som man ej hunnit göra under sina ordinarie timmar, fördjupning eller stödundervisning. I bedömning av måluppfyllelsen använder skolan sig av prov, bedömningar av grupparbeten och individuella arbeten. Utvecklingssamtal hålls varje termin. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet i huvudsak är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Vid Höglundaskolan finns två rektorer på heltid. Den ena har ansvar för det så kallade Skönsmospåret med en arbetsenhet för klass 6-7, en arbetsenhet för klass 8-9 samt särskolan. Den andra rektorn har ansvaret för det så kallade Södermalmsspåret med en arbetsenhet för klass 6-7, en arbetsenhet för klass 8-9 och en arbetsenhet för klass 6-9. Personalen uttrycker att de har stöd av sina rektorer när det gäller elevärenden men efterlyser en tydligare pedagogisk ledning. Rektorerna har tillgång till administrativt stöd motsvarande en heltidstjänst. Skolledningen har liten kontakt med politikerna och med förvaltningsledningen. En gång i veckan har man gemensamma träffar antingen med distriktschef och arbetsledare inom distriktet eller med rektorerna och förskolecheferna i Höglundaområdet. Skolans lärare och elever är organiserade i arbetsenheter och arbetslag. Skolan är organiserad i två arbetsenheter för årskurs 6-7, två för årskurs 8-9 och en för 8

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Höglundaskolan årskurs 6-9. I arbetsenheterna har lärararbetslagen stor frihet att styra innehåll och arbetsätt. Skolan har en lokal arbetsplan som innehåller verksamhetsidé, vision och riktlinjer. Kvalitetsredovisningen följer centralt upprättade rubriker. Rektorerna använder sig av enkäter till elever och personal som stöd för skrivandet. Personalen är inte involverad i processen och kvalitetsredovisningen är inte förankrad hos personalen. Varken föräldrar eller elever känner till kvalitetsredovisningen. Rektorerna skickar sin kvalitetsredovisning till distriktschefen som i sin tur skriver en rapport för distriktet. Någon dialog eller återkoppling om den enskilda skolans kvalitetsredovisning sker inte med förvaltningen. Förståelsen för kvalitetsredovisning är bristfällig på olika nivåer. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete håller godtagbar kvalitet. Rektorerna bör utveckla det pedagogiska ledarskapet. Arbetet med kvalitetsredovisningen bör utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Höglundaskolan erbjuds tyska och franska om språkval från och med årskurs 6. Som alternativ till att läsa ytterligare ett språk kan elever välja engelsk-svensk förstärkning. Både engelska och svenska ingår i detta alternativ, men eleverna uppger att det är engelska till största delen. Höglundaskolan arbetar efter en timplan som innehåller skolans val och timme till förfogande. Tiden för skolans val används till individ- och grupputveckling, värdegrundsutbildning, reflektion och viss stödundervisning. Syftet med timme till förfogande är enligt rektorerna att ge lärarna och eleverna icke rubriksatt arbetstid för att nå målen. Det kan vara stödundervisning eller fördjupning i ett ämne eller ämnesområde. Oklarheter råder varifrån tiden till timme till förfogande och skolans val kommer. Oklarheter råder också vem som har fastställt nuvarande timplan. Uppfattningen om huruvida elevens val finns vid skolan eller ej går isär. Ledningen och i viss mån personalen menar att elevens val ingår 9

12 Höglundaskolan SKOLVERKET i timme till förfogande. Elever och i viss mån personal anser att man inte har elevens val. Vid Höglundaskolan finns en åldersblandad särskoleklass. Eleverna är uppdelade i tre grundgrupperingar där varje gruppering har ett hemarbetsrum där varje elev har en egen arbetsplats med dator. Integreringen med övriga skolan fungerar mycket bra. En bidragande orsak till detta är att särskolans lokaler är centralt placerade i skolan. Samtliga elever som önskar modersmålsundervisning eller svenska som andra språk erhåller detta. Skolan och verksamheten är väl anpassad för elever med funktionshinder. Det finns också ett antal elever med funktionshinder som går i Höglundaskolan. Det är både elever med rörelsehinder och andra funktionshinder såsom synoch hörselnedsättningar. Endast cirka 5 procent av eleverna åker skolskjuts. Informationen om skolan och elevernas valmöjligheter fungerar väl. Månadsbrev och e-post används. Höglundaskolan har en egen hemsida. Studie- och yrkesvalslärare informerar om olika valmöjligheter och studievägar. Eleverna i årskurs 9 gör studiebesök på gymnasieskolorna för att på så sätt underlätta valet och ge bättre underlag inför val av fortsatt utbildning. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolans utbud av pedagogisk verksamhet, liksom informationen om denna är av god kvalitet. Dock bör skolans organisation och genomförande av elevens val tydliggöras. Skolan bör se över timplanen så att det säkerställs att eleverna får sin undervisningstid. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Tillgången till personella resurser är god och personalomsättningen är låg. Det finns ett 60-tal lärare vid skolan. De flesta är behöriga med adekvat kompetens. Skolan har låg personalomsättning. Kompetensutvecklingen styrs av kommunens, skolans och individens behov. Skolans studieledare/arbetslagsledare har tillsammans med rektorerna påbörjat en fortbildning i syfte att utveckla sin förmåga att leda arbetslagen. Under året har personal deltagit i kompetensutveckling kring bland annat tjej/killsnack, tonårsdepressioner, att möta funktionshindrade barn och deras familjer, förintelsen och samhällets värdegrund, kreativa konfliktlösningar och entreprenörskap. Inom ramen för skolans profil har flera av personalen gått utbildningar inom området hälsofrämjande skolutveckling. 10

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Höglundaskolan Under året har en inventering gjorts av personalens behov och önskemål om kompetensutveckling. Mot bakgrund av den profil som skolan valt att arbeta med kommer kompetensutvecklingen att inriktas mot hälsa, trygghet, lärande. Dessutom finns önskemål om samtalsmetodik och fördjupade ämneskunskaper. Lokalerna vid Höglundaskolan håller hög kvalitet. Skolan fick sina första elever Mellan åren fick skolan en rejäl ansiktslyftning. I stället för att riva den gamla skolan beslöt man om en ombyggnad. Slutresultatet blev en öppen ljus skola med smakfull inredning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgängliga resurser ger skolan goda förutsättningar att nå de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Höglundaskolan övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolan bör förbättra arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande i frågor av gemensamt intresse, - resultatet avseende kunskaper bör analyseras för att kunna sätta in adekvata åtgärder för att förbättra resultatet ytterligare, - skolan bör förbättra arbetet med att utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former, - handlingsprogrammet mot mobbning och kränkande behandling bör förbättras så att den omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. Information om planen och mobbningsteamets verksamhet bör ges till eleverna så att verksamheten blir mer känd, - rektorerna bör utveckla det pedagogiska ledarskapet, - arbetet med kvalitetsredovisningen behöver utvecklas, - organisationen och genomförandet av elevens val bör tydliggöras samt - skolan bör se över timplanen så att det säkerställs att eleverna får sin undervisningstid. Datum Ort Umeå Ola Dahlgren Ulrika Svedmark 11

14 Nacksta skola Utbildningsinspektion i Nacksta skola grundskola 6 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

15 Nacksta skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Nacksta skola Antal elever Grundskola 207 Utbildningen vid Nacksta skola omfattar åtta klasser i årskurserna 6-9. Skolan tar emot elever från St. Olofs skola. Skolans profil är hälsa i vid bemärkelse på så sätt att alla på skolan skall må bra, bli sedda och respekterade som personer. Skolans upptagningsområde består av ett hyreshusområde, av ett villaområde och ett område som kan ses som landsbygd. Andelen elever med utländsk bakgrund är cirka 25 procent. Det är cirka elever som åker skolskjuts. Skolan är en enplansbyggnad med långa korridorer och två innergårdar. Skolan byggdes I skolan finns en fritidsgård samt ett kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek. I nära anslutning till skolan finns en fotbollsplan. Skolan saknar för övrigt skolgård. Genomförandet av inspektionen i Nacksta skola Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Nacksta skola har bestått av experterna Ulrika Svedmark och Ola Dahlgren. Besök i Nacksta skola genomfördes den november Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Nacksta skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Nacksta skola genomfördes intervjuer med elever, föräldrar, lärare, rektor samt elevvårdsteam. Lektioner i årskurserna 6 och 9 besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med elever och personal vid skolan. 2

16 Nacksta skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Nacksta skola är trivseln god enligt både elever och personal. Skolan är relativt liten vilket bidrar till att elever och personal känner sig trygga. Klimatet mellan personal och elever kännetecknas av respekt, lyhördhet och närhet. Lärarna finns ofta ute i korridorerna bland eleverna på raster. Kränkande behandling och mobbning förekommer men har minskat under senare år. På grund av ett aktivt arbete för att motverka kränkande behandling av olika slag, samt en satsning på integrationsarbete, har även kränkningar med inslag av rasism minskat avsevärt. Inflytandet i undervisningen varierar mellan olika ämnen och lärare. Även rektorn uppger att elevinflytande är ett prioriterat utvecklingsområde, liksom arbetet med att få eleverna att ta större ansvar för sina studier. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Nacksta skola når goda resultat avseende normer och värden. De flesta elever känner sig trygga och trivs i skolan. Skolan bör dock förbättra elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet i verksamheten. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Nacksta skola är antalet elever som klarar målen i årskurs 9 lägre än i andra skolor i Sundsvall. Medelmeritvärdet för Nacksta skola var år ,8. Motsvarande siffror för Sundsvall och riket var 199,2 respektive 205,4. Andelen elever som saknar ett eller flera betyg var 54 procent. Av dessa elever var 66,7 procent pojkar. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 87,3 procent, andelen behöriga i Sundsvall och riket var 87,0 respektive 89,3 procent. Resultaten för 2004 är lägre, endast 73,3 procent av eleverna var behöriga till gymnasi- 3

17 Nacksta skola SKOLVERKET et. Rektorn säger dock att 2004 års resultat var speciellt för den årskursen och att resultaten nästa år kommer att se bättre ut. I samtal med rektorn framgår att skolan inte reflekterat över skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. Diskussioner och analyser kring skolans resultat förekommer inte systematiskt. Vid besöket framkom att eleverna och föräldrarna bara delvis känner till målen för utbildningen. Elevernas motivation och lust att lära varierar mycket mellan klasserna, liksom elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet i val av innehåll och arbetssätt Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Nacksta skola inte når godtagbara resultat avseende elevernas kunskaper. Det fortsatta arbetet med att öka måluppfyllelsen för eleverna är ett angeläget förbättringsområde. I detta sammanhang bör skolan också utveckla rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera elevernas resultat. Kursplaner och betygskriterier behöver i vissa avseenden tydliggöras. Att utveckla elevernas lust att lära och ansvarstagande för sina studier är också ett angeläget förbättringsområde. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Nacksta skola har en hälsoprofil som bland annat innebär att de serverar frukost till eleverna varje morgon samt att skolan anordnar extra friluftsdagar. Begreppet hälsa ses ur ett vidare perspektiv och skolan strävar efter att alla ska må bra, bli sedda och bli respekterade som person. Personalen uttrycker att de står för en inkluderande grundsyn och att de prioriterar arbetet med värdegrundsfrågor. De prioriterar också elever med behov av särskilt stöd både gällande kunskaper och socialt stöd. Skolan har också en god samverkan med andra myndigheter kring elever i svårigheter. Skolan ingår i Nackstagruppen som är en samarbetsgrupp mellan brottsförebyggande rådet, närpolisen, socialtjänsten, fritidsverksamheten, kyrkan, fastighetsbolagen och skolan. Denna grupp träffas en gång i månaden. Samarbetet har bland annat resulterat i att skolan har låg skadegörelse. Rektor känner stort stöd i denna grupp som ger honom områdeskännedom men också hjälp i enskilda ärenden. Skolan deltar också i ett projekt om integration tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Skolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och har utarbetat ett handlingsprogram mot kränkande behandling. Elever och föräldrar känner till handlings- 4

18 Nacksta skola programmet och att det finns ett mobbningsteam vid skolan. De är dock inte närmare förtrogna med handlingsprogrammets innehåll. Alla elever är heller inte medvetna om vilka vuxna som ingår i mobbningsteamet men säger att de vänder sig till en vuxen som finns i närheten när de behöver hjälp. Mobbningsteamet består av skolans fritidsledare och fyra lärare. Förebyggande arbete anordnas i form av olika temadagar och personalen arbetar för ett mjukt umgängesklimat med och mellan eleverna. Mycket arbete läggs ner på att hjälpa eleverna utveckla sin sociala kompetens. Enligt eleverna vistas lärarna ofta i korridorerna när det är rast och det är lätt att vända sig till den vuxne som är närmast när de behöver stöd och hjälp i olika frågor. Vid skolan finns även en kamratstödjargrupp som består av två elever från varje klass i årskurs 7-9. Kamratstödjargruppen har möten med mobbningsteamet var annan vecka. Vid mötena diskuteras vad kamratstödjarna ser kring elevernas arbetsmiljö och teamet agerar utifrån vad som rapporteras. Eleverna känner till och uppskattar att det finns kamratstödjare. Det var också elever som för några år sedan tog initiativet till att starta denna verksamhet. Andra förebyggande insatser som görs är olika temaarbeten. Trivselregler finns och följs till stor del. Reglerna har tagits fram i samarbete mellan personal och elever för ett antal år sedan. Vid inspektionstillfället lyfter därför eleverna att de inte varit delaktiga i utarbetandet även om de tycker att reglerna är bra. Föräldrarna får information från skolan genom regelbundet återkommande föräldramöten, skolrådet, loggbok samt vid utvecklingssamtal. Loggboken används i de flesta klasserna för att planera, utvärdera och skicka meddelanden mellan hem och skola. Skolan anlitar tolkar vid utvecklingssamtal när det gäller familjer som behöver det. Skolråd finns och möten hålls en gång i månaden, där skolan informerar och där föräldrar för fram frågor, önskemål och synpunkter. Miljö- och hälsofrågor är de frågor som oftast behandlas. Det är dock svårt att få föräldrar att ställa upp som representanter och idag driver inte skolrådet några egna frågor. Skolrådets protokoll läggs ut på skolans hemsida. Elevernas inflytande ser olika ut i olika klasser beroende på vilka lärare de har. Det formella inflytandet i form av klassråd och elevråd behöver utvecklas. Framför allt gäller det samverkansorgan som exempelvis klassråd som en del klasser helt saknar. Elevinflytandet i undervisningen kan också utvecklas. Elevråd finns och möten hålls med hjälp av fritidsledaren var annan vecka. Elevvårdsteamet, som består av rektor, socionom, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, träffas en gång i veckan och tar upp frågor som enskilda elevärenden och miljön för lärandet. Beteendevetaren kan också ge handledning till lärare i olika frågor. Inom distriktet finns en skolpsykolog. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete kring arbetsmiljö och delaktighet till övervägande delar håller god kvalitet. Både det formella och det informella elevinflytandet behöver utvecklas och göras mer likvärdigt inom verksamheten. Samverkansorgan som exempelvis 5

19 Nacksta skola SKOLVERKET klassråd bör införas i alla klasser. Syftet med klassråd, elevråd och skolråd bör tydliggöras och ges ökat stöd. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Vid inspektionstillfället pågick en omorganisation vid skolan. Skolan har infört arbetslag men där har man ännu ej funnit formerna fullt ut. I varje klass finns två mentorer som ansvarar för var sin grupp av elever. Varje morgon träffar mentorerna sina elever. I mentorsgrupperna diskuteras ofta värdegrundsfrågor. Ibland delas eleverna in i tjej- och killgrupper för att diskutera angelägna frågor eller träna olika färdigheter såsom muntligt framförande. Enligt rektor är skolans arbete ganska traditionellt organiserat. För att träna eleverna i att planera och ta ansvar har de dock ett pass på 80 minuter i veckan då eleverna själva väljer vad de ska arbeta med. Skolan har valt att inte använda mer tid till denna form av arbete eftersom de anser att de flesta eleverna behöver tydlig struktur i arbetet för att nå så bra resultat som möjligt. Mycket arbete ägnas åt att försöka få så många elever som möjligt att lämna årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen. Nacksta skola har en arbetsplan som dock, enligt både rektor och personal, inte är ett levande dokument. Föräldrar, elever och lärare uppger att utvecklingssamtal genomförs varje termin och att de fungerar bra. Samtalen ger information om elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Arbetet med individuella utvecklingsplaner har påbörjats, men det har inte kommit igång i någon större omfattning. Personalen har fått fortbildning i ämnet och diskussioner i personalgruppen pågår. Specialpedagogiskt stöd ges till de mest behövande eleverna i form av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupper. Det finns tre speciallärare/specialpedagoger anställda. För att identifiera elever i behov av särskilt stöd utgår man i stor utsträckning ifrån de nationella proven i årskurs 5. Utarbetandet av åtgärdsprogram görs av klassföreståndaren/mentorn med hjälp av speciallärare/specialpedagog. En gemensam mall för åtgärdsprogram finns i skolan. Ett elevhälsoteam där rektor, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare och beteendevetare ingår finns och träffas regelbundet en gång i veckan. Det finns en elevhälsoplan som innehåller elevhälsoteamets organisation och arbete samt 6

20 Nacksta skola en arbetsgång vid elevärenden. Planen beskriver också viktiga arbetsområden inom planens ram. Det finns en beredskap för att anpassa verksamheten så att den passar alla elever. Vid Nacksta skola har 45 elever modersmålsundervisning i nio olika språk. Alla elever som vill ha modersmålsundervisning tillgodoses. Sedan i höstas finns en grupp på sex elever från Sierra Leone i skolan. Dessa är i stort behov av undervisning i svenska som andra språk och de skulle må väl av att gå i förberedelseklass enligt både rektor och personal. Skolan är inte nöjd med hur man löst skolgången för dessa elever och rektor uttrycker att det finns ett behov av mer undervisning i svenska som andra språk. Vid inspektionstillfället erbjöds eleverna från Sierra Leone en timmes undervisning i svenska som andra språk per dag. Nackstaskolans timplan har tagits fram tillsammans med St Olofs skola som är den 1-5 skola de flesta eleverna i Nacksta skola kommer från. Både rektorn och personal menar att fler diskussioner borde föras med St Olofs skola angående timplanen men också om kursplaner och övergången mellan skolorna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet och undervisning överlag håller god kvalitet. Skolan bör dock öka utbudet av undervisning i ämnet svenska som andra språk så att elevernas behov kan tillgodoses. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Nacksta skola leds av en rektor som enligt personalen låter dem arbeta självständigt under ansvar. Personalen har stort förtroende för sin rektor som arbetsledare men uttrycker att han i vissa avseenden kan bli en tydligare pedagogisk ledare. Rektorn har tillgång till administrativt stöd. Enligt rektorn är skolan just nu inne i en omorganisation som ska utmynna i tre arbetslag som ska ledas av var sin speciallärare/specialpedagog. Dessa specialpedagoger/speciallärare ska tillsammans med rektorn bilda en ledningsgrupp som ska träffas en gång i veckan. Denna organisation var dock ny för hösten och var inte tydlig för vare sig personal eller inspektörer. Rektorn har sällan kontakt med politiker och förvaltningsledning. En gång i veckan träffas rektorerna i distriktet och en gång varje månad träffas alla chefer inom distriktet, med eller utan distriktschef. Dessa träffar är mest informations- 7

21 Nacksta skola SKOLVERKET träffar och mer sällan diskuteras utvecklingsfrågor. Rektorn träffar också distriktschefen själv en gång i månaden. Rektorn skriver årligen en kvalitetsredovisning utifrån centralt uppsatta rubriker. Distriktschefen skriver i sin tur en kvalitetsredovisning på distriktsnivå utifrån skolornas redovisningar. Dialog och återkoppling kring kvalitetsredovisningen saknas både på skol- och distriktsnivå. Skolans kvalitetsredovisning saknar analys, slutsatser, och jämförelser över tid som kan göra den användbar i skolans arbete. Den är av beskrivande karaktär och kan liknas vid en verksamhetsberättelse. Varken föräldrar eller elever känner till kvalitetsredovisningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbetet håller en godtagbar nivå. Skolan bör utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete så att det blir möjligt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Rektorn bör även utveckla det pedagogiska ledarskapet. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid Nacksta skola informeras föräldrarna om skolans verksamhet och elevernas rättigheter och skyldigheter genom föräldramöten, utvecklingssamtal, loggböcker, skolråd samt skolans informationsmaterial. Vid inspektionen uttryckte föräldrarna att de var nöjda med skolans information. Eleverna erbjuds spanska, tyska och franska som språkval. Som alternativ kan de också välja att läsa engelska eller svenska. Skolan har inte elevens val på schemat men menar att de 80 minuter eleverna har schemalagt som eget arbete är elevens val. Under eget arbete planerar och genomför eleverna själva vad de ska arbeta med i de olika ämnena utifrån behov och intresse. De färdigställer och slutför påbörjade moment i olika ämnen. Enligt personalen finns ett behov av ett ökat samarbete med St Olofs skola kring timplanen, så att elevernas tid kan säkerställas. När lärare är lediga eller sjuka får eleverna ibland klara sig själva. Både elever och föräldrar anser att antalet lärarlösa lektioner är alltför stort. Enligt rektorn beror detta på att det är svårt att få tag på vikarier. 8

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Marielundsskolan F 9

Marielundsskolan F 9 Marielundsskolan F 9 Marielundsskolans budget 17 394 000 Vi har 273 elever ca 80% har modersmål finska Organisation F 5, 6 9 19,04 tjänster skola 3,50 tjänster förskola/fritidshem 1,50 tjänster modersmål

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 (9) Cecilia Hanö Dnr54-2003:2868 Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Centrum

Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Centrum Inspektionsrapport från Skolverket 2004:57 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Centrum Skolrapporter Område Centrum Gustav Adolfskolan Husensjö skola Nanny Palmkvistskolan Slottsvångsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Öst

Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Öst Inspektionsrapport från Skolverket 2004:54 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Öst Skolrapporter Område Öst Adolfsbergs rektorsområde Brunnsparksskolan Bårslövs skola Elinebergsskolan Mörarps

Läs mer

Utbildningsinspektion i Knivsta kommun

Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2004:9 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter BESLUT 2004-02-11 1 (3) Knivsta kommun 741 75 Knivsta Genomförd utbildningsinspektion

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL

Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL BESLUT 2004-03-08 1 (3) Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL Genomförd utbildningsinspektion i Lysekils kommun Skolverket har genomfört inspektion i Lysekils kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Folkungaskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 UPPDATERAS INFÖR VARJE LÄSÅR Skolans vision På Vänergymnasiet strävar vi efter att alla elever känner sig delaktiga, trygga och sedda. Detta är ett

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje

Läs mer