Version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Version 2 2013-10- 23"

Transkript

1 Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten Underlag ur utkast till programförslag Socialfonden Version Underlag för synpunkter Detta underlag sänds till er med anledning av Arbetsmarknadsdepartementets fortsatta dialog om framtagande av program för Socialfonden Vi närmar oss nu slutskedet av processen och vi värdesätter om vi kan få synpunkter från er på det utkast till programförslag som har arbetats fram inom regeringskansliet. Dokumentet är inte färdigberett inom Regeringskansliet utan är endast ett utkast. Vid det dialogtillfälle som ni har inbjudits till får ni möjlighet att lämna konkreta skrivningssynpunkter på det underlag som vi nu skickar ut. Vi föreslår att ni tar med er ett usb- minne där ni sparat dokumentet med era synpunkter gjorda med ändringsverktyget eller kommentarsrutor, som sedan kan visas på mötet. Vårt upplägg bygger på att vi kan ta del av varandras synpunkter under mötet. Låt oss fokusera på era viktigaste synpunkter i diskussionen under mötet. Vill ni lämna ifrån er era fullständiga synpunkter så tar vi emot filerna elektroniskt. Mejla dem till cecilia.eng- och ann- Berörda myndigheter har inte fått någon inbjudan till ett dialogtillfälle. Arbetsmarknadsdepartementet ber att få återkomma i denna fråga. Istället har ni möjlighet att lämna synpunkter gärna i form av konkreta skrivningsförslag i det utsända underlaget, senast den 5 november. Mejlas till angivna e- postadresser. Förslag till finansplan och medfinansiering framgår inte av detta underlag, liksom förslag på innehåll som rör sysselsättningsinitiativet för unga och hantering av de s.k. förhandsvillkoren för användning av fondmedlen under kommande programperioden.

2 2 UTKAST! Nationellt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning (Europeiska socialfonden) CCI- nummer xx

3 Innehållsförteckning 3

4 4 Förord Det nationella programmet för Europeiska socialfonden programperioden genomförs som ett led i Europa strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Programmets inriktning och prioriteringar ligger i linje med Sveriges nationella reformprogram för 2013 och Europeiska rådets landsspecifika rekommendationer för Sverige för året Utgångspunkten för fondmedlens användning under programperioden är att dessa ska bidra till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Regeringens främsta mål är att öka den varaktiga sysselsättningen. Huvudinriktningen i politiken är att stärka arbetslinjen. Politiken måste skapa fler vägar till jobb eller eget företagande för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Den utdragna lågkonjunkturen har förstärkt vissa strukturella problem på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten har ökat och en del grupper har fått svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det bedöms dröja till 2015 innan läget på arbetsmarknaden tydligt förbättras och arbetslösheten bedöms ligga kvar på en hög nivå under 2013 och Den höga arbetslösheten är en följd av att allt fler befinner sig på arbetsmarknaden samtidigt som efterfrågan på arbetskraft har varit dämpad. Arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor, till stor del som följd av att de branscher som drabbats av finanskrisen är mansdominerade. Arbetslöshet som beror på att allt fler söker arbete är mindre allvarlig än arbetslöshet som beror på en lågkonjunktur eller på strukturella problem på arbetsmarknaden. De flesta som söker arbete får dock jobb, även om det tar tid. Det är därför viktigt att fortsatt stimulera arbetskraftsutbudet eftersom det på sikt påverkar sysselsättningen positivt. Arbetsmarknadspolitiken måste därför effektivt motverka långtidsarbetslöshet bl.a. genom att på olika sätt stödja och rusta arbetslösa bidra till svaga gruppers etablering på arbetsmarknaden. Matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras, bl.a. genom att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad förstärks. Resurserna ska användas mer effektivt. Inför programperioden har ett regelverk tagits fram på EU- nivå bestående av förordningar rörande dels Socialfonden specifikt, dels Socialfonden jämte övriga Europeiska struktur- och

5 investeringsfonder (ESI- fonderna) 1. Det nationella programmet för Socialfonden styrs av dessa förordningar till såväl innehåll som programstruktur. Socialfonden stödjer enligt förordning x åtgärder och prioriteringar som ska bidra till full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten för arbetstagare i EU, förbättra utbildningssystemen och främja social inkludering och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Socialfondens verksamhet bör vara helt i linje med EU strategins centrala mål och därför bör Socialfonden stödja medlemstaternas åtgärder enligt de integrerade riktlinjer som antagits enligt artiklarna 121 och i fördraget och rekommendationerna om de nationella reformprogrammen. Socialfonden kommer också att bidra till andra viktiga prioriteringar i EU strategin, däribland att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och [Komplettera med text ur förordet från den beslutade förordningen för Socialfonden]. En viktig ambition inför programperioden för ESI- fonderna är att så långt det är möjligt förenkla programgenomförandet. En väg dit är att till största delen bygga vidare på dagens genomförande, inte minst för att främja kontinuiteten mellan programperioderna. Samtidigt ska en vidareutveckling ske på så sätt att genomförandet av Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden ska samordnas i större utsträckning än tidigare. Det handlar om att uppnå en effektivare användning av medlen och samtidigt förenkla för kunden/sökanden. Sverige, liksom övriga medlemsländer, upprättar en partnerskapsöverenskommelse med EU- kommissionen. Partnerskapsöverenskommelsen anger vilka utmaningar Sverige behöver komma till rätta med för att bidra till Europa strategins mål, samt vilka prioriteringar som nationellt valts för de fonder som omfattas av partnerskapsöverenskommelsen. Vidare beskrivs områden för samordning mellan berörda ESI- fonder som är viktiga samt vilka åtgärder som vidtas för att förenkla programgenomförandet för att på så sätt bidra till arbetet för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Den inriktning som valts för det svenska genomförandet av Socialfonden omfattar huvudsakligen följande programområden: Programområde 1 Kompetensförsörjning, Programområde 2 Ökade övergångar till arbete samt Programområde 3 för satsningar på ungdomar inom ramen för EU:s Sysselsättningsinitiativ för unga. 5 1 Källor: Ange slutlig förordning för Socialfonden, allmänna förordningen för ESI-fonderna Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska landsbygdsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden.

6 6 Avsnitt 1. Programförberedelserna och involveringen av berörda aktörer Inriktning, prioriteringar och förutsättningar för genomförande av det nationella programmet för investeringar i tillväxt och sysselsättning (Europeiska socialfonden) har utarbetats parallellt med framtagandet av regeringens förslag till partnerskapsöverenskommelse mellan Sverige och EU- kommissionen. Nedan beskrivs den externa dialog som Regeringskansliet fört i samband med programutformningen, följt av vilken grund som är lagd för berörda aktörers delaktighet under programgenomförandet. Extern dialog Under utarbetandet av det nationella programmet för Socialfonden har dialog förts med företrädare för regionalt tillväxtansvariga och andra politiska företrädare på regional och lokal nivå, samt arbetsmarknadens parter och företrädare för näringslivet, ideella organisationer och myndigheter. Dialog och förankring har skett genom bilaterala möten mellan berörda externa aktörer och tjänstemän från Regeringskansliet. Ett antal skrivelser har också inkommit till Arbetsmarknadsdepartementet. Den externa dialogen inleddes med att Arbetsmarknadsdepartementet bjöd in till tre regionala framtidsdialogmöten i Växjö, Luleå och Stockholm sommaren Syftet med framtidsdialogerna var att tillvarata erfarenheter från innevarande programperiod och att få synpunkter på Socialfondens framtida inriktning. En ambition har varit att åstadkomma en bred delaktighet vid mötestillfällena med möjlighet för många deltagare att komma till tals och lämna synpunkter. Lista med organisationer som företräddes framgår av bilaga x. Resultatet av de tre framtidsdialogmötena har sammanställts i en rapport. 2 2 C. Åberg, E. Jakobsson och H. Uliczka (2012). Arbetsmarknadsdepartementets regionala framtidsdialoger om socialfonden. Synpunkter från workshop 1 och 2. APeL Forskning och utveckling AB.

7 Den externa dialogen har sedan fortsatt med att Arbetsmarknadsdepartementet hösten 2012 bjöd in arbetsmarknadens parter, berörda myndigheter, företrädare för den idéburna sektorn samt ordföranden i de regionala strukturfondspartnerskapen att medverka i arbetsgrupper för att fortsätta diskutera vad Socialfonden ska omfatta under programperioden och hur genomförandet bör utformas. Den sistnämnda gruppen ersattes så småningom av företrädare för de åtta regionalt tillväxtansvariga som regeringen gett i uppdrag att utforma förslag till regionala program för Regionalfonden samt regionala analysunderlag rörande Socialfonden. Flertalet av de aktörer som medverkat i arbetsgrupper har varit aktiva i genomförandet av Socialfonden under programperioden Lista med de organisationer som företrätts i dessa dialoggrupper framgår av bilaga y. Arbetsgrupperna har träffats vid åtminstone tre tillfällen, i något fall fler, för att diskutera Socialfonden. Samma aktörer har dessutom bjudits in till den dialog som ordnats inom ramen för framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen. Då partnerskapsöverenskommelsen syftar till att ange ramar, inriktning och prioriteringar för användningen Socialfonden och övriga berörda ESI- fonder, har dialog förts om prioriteringar och samordningsmöjligheter dels i samband med en workshop med ett efterföljande tillfälle för återkoppling från Regeringskansliet, dels i samband med två hearingar. Utkast till partnerskapsöverenskommelse har utgjort underlag vid dessa hearingar. En utgångspunkt för den externa dialogen har varit hur Socialfonden i Sverige kan generera ett mervärde genom att bidra till att Europa strategins målsättningar om smart, hållbar och inkluderande tillväxt uppnås. De externa arbetsgrupperna har på ett konstruktivt sätt bidragit med synpunkter under viktiga delar av programförberedelserna. Det har skett framför allt i samband med val av inriktning och prioriteringar för Socialfonden och så småningom i den fortsatta konkretiseringen av programinnehållet i samband med diskussion om valda delar av utkast till programförslaget. Synpunkter av varierande slag framkom i samband med den externa dialogen. Bl.a. kan följande nämnas: Vikten av förenkling för kunden/projektsökanden, vikten av att insatser i den regionala delen av Socialfondsmedlen kan anpassas till rådande förutsättningar och behov på regional nivå, värdet av samordningsmöjligheter mellan Socialfonden och Regionalfonden, önskemål från berörda externa aktörer såsom regionalt tillväxtansvariga, företrädare för 7

8 8 arbetsmarknadens parter och berörda idéburna organisationer att få vara delaktiga i utformningen av de regionala handlingsplanerna, vikten av att handlingsplanerna kan fungera som styrdokument, att återföringen av resultat från projekten måste ske regionalt för att de bättre ska kunna tas tillvara, värdet av att inte enbart fokusera på individerna i målgruppen utan även hur insatser kan initieras för att förändra t.ex. strukturer för samverkan. Om de övergripande prioriteringar för Socialfonden i form av s.k. investeringsprioriteringar 3 som är valda för Socialfonden i Sverige kan sägas att de var frekventa bland de förslag som lämnades i samband med den externa dialogen. Ett annat ofta nämnt förslag rörde specifikt fokus på likabehandling och icke- diskriminering. Sådana insatser är dock möjliga inom ramen för de prioriteringar och avgränsningar som gäller för programmet. Därtill är lika- behandling och icke- diskriminering ett av programmets s.k. horisontella principer. Förhandsutvärdering En förhandsutvärdering av programförslaget genomförd av Statskontoret 4 har löpt parallellt med programförberedelserna i Regeringskansliet. Uppdraget har redovisats muntligt samt skriftligt i form av en delrapport 5 samt en slutrapport 6. Slutrapporten är baserad på ett utkast till programförslag. Slutsatser och rekommendationer från slutrapporten har tillvaratagits i samband med formulering av det slutliga programförslaget. Delaktighet i programgenomförandet Delaktighet i själva genomförandet av programmet är förberedd enligt följande struktur. En grund för parternas delaktighet i genomförandet av programmet är att de är representerade i de regionala strukturfondspartnerskapen och i övervakningskommittén för det nationella programmet för Socialfonden(se avsnitt 8.2). Det finns sedan programperioden ett gemensamt strukturfondspartnerskap inom vart och ett av de åtta programområdena för Socialfonden och Regionalfonden i Sverige. Ett 3 Förordning x /457/A och A2013/3380/A 5 Statskontoret (2013). Förhandsutvärdering av nationellt program för Europeiska socialfonden Delrapport. Dnr 2013/ Statskontoret (2013). Förhandsutvärdering av

9 regionalt strukturfondspartnerskap ska bestå av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting i berörda län samt, i vissa fall, för Sametinget, liksom av företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, Arbetsförmedlingen, intresseorganisationer och föreningar. Dess uppgifter är att [förslag lämnas inte i detta utkast]. Övervakningskommittén har till uppgift att förvissa sig om att genomförandet av det nationella programmet för Socialfonden är effektivt och av tillfredsställande kvalitet. Kommittén består av representanter från myndigheter, arbetsmarknadens organisationer, idéburna organisationer, lärosäten samt, Regeringskansliet och EU- kommissionen. Regeringen har uppdragit åt Svenska ESF- rådet, som är förvaltande myndighet för Europeiska socialfonden i Sverige, att i samverkan med Tillväxtverket förbereda för programperioden Svenska ESF- rådet har enligt detta uppdrag därtill i uppgift att i samråd med Arbetsförmedlingen men även bl.a. Statens Skolverk föreslå hur samordningen med Arbetsförmedlingen och den nationella arbetsmarknadspolitiken kan säkerställas och vilka behov det finns att förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. 8 [Ytterligare om den roll som ESF- rådet, Arbetsförmedlingen, strukturfondspartnerskapen ges i programgenomförandet, dvs. kort ur avsnitt 3 ] 9 7 A2013/456/A 8 Svenska ESF-rådet (2013). Europeiska socialfonden, arbetsmarknadspolitik och utbildning

10 10 Avsnitt 2. Programmets bidrag till EU 2020-strategin för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla 2.1 Avsnittets innehåll I avsnitt 2 beskrivs inledningsvis viktiga utmaningar för Socialfonden under programperioden Avstamp tas i Europa strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Av betydelse för Socialfondens inriktning är Europeiska rådets landspecifika rekommendationer för Sverige, samt Sveriges prioriteringar i det nationella reformprogrammet. Dessa berörs därför kort. En viktig utgångspunkt i förberedelserna för Socialfonden har därtill varit EU- kommissionens s.k. positionspapper 9 från 2012 i vilket ett antal ståndpunkter gällande hur Sverige bör implementera och använda ESI- fonderna förts fram. Sveriges partnerskapsöverenskommelse omnämns kort, följt av en beskrivning av viktiga utmaningar som rör smart, hållbar och inkluderande tillväxt och som ligger till grund för den svenska inriktningen av Socialfonden under programperioden En översikt ges över programmets struktur i programområden. Avslutningsvis redogörs för slutsatser och rekommendationer som redovisats i förhandsutvärderingen 10 under förberedelserna för Socialfonden och hur dessa rekommendationer påverkat utformningen av programförslaget. 2.2 Europa 2020-strategin och Sveriges tillväxtpotential och utvecklingsbehov Programmet för Socialfonden är formulerat med utgångspunkt i Europa strategin. Denna strategi utgör EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi och bygger på tre prioriteringar som också är avsedda att förstärka varandra: 1. Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. 9 Källa: 10 Källa: Statskontoret 2013). Förhandsutvärdering av nationell program för Europeiska socialfonden Dnr 2013/34-5.

11 Faktaruta 2. Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. 3. Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla); stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. [Omarbetas till faktaruta.] 11 Smart tillväxt När det gäller målsättningarna för smart tillväxt så investerade Sverige ,4 procent av BNP i forskning och utveckling (FoU), vilket är betydligt över EU:s genomsnitt. En annan målsättning för smart tillväxt handlar om eftergymnasial utbildning där Sverige satt som nationellt mål att andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning ska ligga mellan 40 och 45 procent i åldersgruppen år, medan EU som helhet har målsättningen 40 procent. År 2011 låg Sverige över målsättningen, med en andel på 47,5 procent (54,5 procent av kvinnorna och 40,6 procent av männen), medan EU låg under sin målsättning med en andel på 34,6 procent 11. Både Sveriges nationella mål och EU- målet rörande åringar som inte fullföljt gymnasieskolan och som inte deltar i någon utbildning är att andelen ska vara lägre än 10 procent år Sverige låg år 2011 bättre till än målsättningen (6,7 procent 12, 5,4 procent för kvinnor och 7,9 procent för män), medan EU låg högre med 13,5 procent. Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt ska uppnås genom målsättningar inom tre olika områden. EU:s klimatmål till 2020 är att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, varav 15 procent var uppfyllt år Sveriges åtagande gentemot EU är att till år 2020 minska utsläppen av växthusgaser som inte regleras av utsläppshandelssystemet EU ETS med 17 procent jämfört med 2005 års nivå. Riksdagen har beslutat om ett nationellt klimatmål som innebär att utsläppen i den icke- handlande sektorn minskas med 40 procent till 2020 jämfört med Detta motsvarar en minskning med cirka 33 procent jämfört med 2005 års utsläppsnivå. EU har också som mål att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 20 procent av primärenergianvändningen år Sveriges åtagande är att andelen förnybar energi ska vara minst För att uppnå bästa möjliga jämförbarhet EU-länderna emellan mäts måluppfyllelsen för båda dessa mål utifrån samma enkätundersökning i alla länder (Labour Force Survey). Förutom den urvalsosäkerhet som därmed uppkommer finns också en bortfallsbias som bör beaktas när graden av måluppfyllelse ska bedömas. Den registerbaserade totalräknade statistiken visar t.ex. att andelen åringar med eftergymnasial utbildning uppgår till 43,4 procent, dvs. cirka fyra procentenheter lägre den av EU-kommissionen angivna andelen. Den verkliga andelen ligger därför inom det av Sverige uppsatta målintervallet. 12 Enligt totalräknad registerstatistik ligger siffran runt 8 procent.

12 12 procent år Riksdagen har beslutat om ett nationellt mål om minst 50 procent förnybar energi År 2010 var andelen förnybar energi cirka ca 48 procent i Sverige och cirka 12,5 procent i hela EU. Det tredje målet inom området hållbar tillväxt handlar om energieffektivitet och mäts i form av minskad primär energianvändning. EU har som mål att primärenergianvändningen ska minska till 1474 Mtoe, d.v.s. minska med 20 procent till 2020 jämfört med en referensbana med utgångspunkt i 2007 års energianvändning. År 2010 hade energianvändningen minskat med 3,4 procent inom EU. Riksdagen har beslutat om ett nationellt mål att energiintensiteten i BNP ska vara 20 procent lägre år 2020 jämfört med motsvarande Inkluderande tillväxt tillväxt för alla När det gäller målsättningarna för inkluderande tillväxt kan konstateras att Sverige har en sysselsättningsgrad på 79,4 procent av befolkningen år, vilket är 4,4 procentenheter över EU- målet och nästan i nivå med den svenska målsättningen om 80 procent. Kvinnors sysselsättningsgrad uppgår till 77 procent. För utrikesfödda uppgår den endast till 58,2 procent13. Det finns även regionala variationer i sysselsättningsgraden. Samtliga svenska regioner på NUTS 2- nivå ligger över 75 procent, men endast Stockholm når upp till 80 procent i sysselsättningsgrad. Den andra målsättningen inom detta område innebär att befolkningsandelen som är i riskzonen för fattigdom eller social utestängning ska minska. EU som helhet har en målsättning om en minskning av denna grupp med 20 miljoner personer, vilket motsvarar en minskning med drygt 16 procent jämfört med 2005 års nivå. Sverige har som mål att andelen kvinnor och män utanför arbetsmarknaden (utom heltidsstuderande), samt andelen långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna ska minska till betydligt under 14 procent år Sverige har under perioden minskat denna andel från 14,4 procent till 13,1 procent. Det finns ett antal överordnade mål kopplade till Europa strategin. Av dessa är följande tre kopplade till användningen av Socialfonden i Sverige 14 : 1. Sträva efter att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och män i åldrarna år till 75 procent, bl.a. genom ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågutbildade samt genom bättre integration av legala invandrare. 2. Främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att hjälpa åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation 13 Källa: SCB (AKU, mars 2013) 14 Källa: fn CSF, ver

13 13 där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning. 3. Förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent och genom att öka den andel åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent. Målen har brutits ned till medlemsstatsnivå och de mål som Sverige satt i det nationella reformprogrammet är i de flesta fall mer långtgående än EU:s överordnade mål enligt Europa strategin. Målen beskrivs i tabellen nedan. Sverige ligger bra till på de flesta områden vad gäller måluppfyllelse. 15 De landspecifika rekommendationerna till Sverige Regeringen välkomnar de landspecifika rekommendationerna som en viktig del av den europeiska terminen för stärkt ekonomisk samordning inom EU, och ett ambitiöst genomförande av Europa strategin samt stabilitets- och tillväxtpakten. I rådsbeslut från den 9 juli 2013 rekommenderades Sverige inom arbetsmarknadsområdet bl.a. att: Satsa ytterligare på att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund genom kraftfullare och mer målinriktade åtgärder för att stärka deras anställbarhet och efterfrågan på dessa gruppers arbetskraft. Stärka satsningarna på att underlätta övergången från skola till arbete, bl.a. genom bredare användning av lärande på arbetsplatsen, lärlingsplatser och av andra avtalsformer som kombinerar arbete och utbildning. Komplettera jobbgarantin för ungdomar så att den i högre utsträckning omfattar ungdomar som varken deltar i utbildning eller fortbildning. 15 Se utförlig redogörelse för hur Sverige ligger till i relation till EU:s gemensamma mål samt de nationella målen i Sveriges Nationella reformprogram.

14 14 Sveriges nationella reformprogram 2013 I april varje år ska medlemsstaterna överlämna nationella reformprogram till EU- kommissionen i vilka redogörs för genomförandet av Europa strategin i den nationella politiken, gjorda åtaganden och uppnådda framsteg under det gångna året, samt beskrivning av planerade insatser. Rapporteringen ska reflektera de övergripande prioriteringarna för den europeiska terminen. Av det nationella reformprogrammet framgår att en av de viktigaste uppgifterna för regeringen är att förbättra möjligheterna till jobb för personer med svag förankring på arbetsmarknaden, särskilt för unga och utrikes födda. För att motverka den ökande långtidsarbetslösheten behöver arbetsutbudet upprätthållas samtidigt som efterfrågan på dem som står långt ifrån arbetsmarknaden stärks. Det är därför viktigt att säkerställa kvaliteten och aktivitetsnivån i insatserna för dem som har varit utan arbete under en längre tid. Det är väsentligt att Arbetsförmedlingen förbättrar matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft, att antalet arbetsgivarkontakter ökar och att myndigheten fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Möjligheterna att utbilda sig och flytta eller pendla till platser där arbetstillfällena finns behöver också förbättras. Regionala skillnader i arbetslöshet visar på behovet av geografisk rörlighet och en tillväxtpolitik som kommer hela landet till del. EU-kommissionens positionspapper I EU- kommissionens positionspapper som presenterades i november 2012 utvecklar EU- kommissionen sin syn på hur Sverige bör implementera och använda ESI- fonderna i nästa programperiod. EU- kommissionen anser att Sverige presterar i allmänhet väl i förhållande till Europa strategin, men pekar ändå på flera utmaningar som fortfarande måste hanteras. Arbetslösheten bland unga och utsatta grupper, särskilt icke- EU- medborgare och personer med invandrarbakgrund, är fortsatt hög. För målet inkluderande tillväxt bör Sverige enligt EU- kommissionen fokusera på att: minska arbetslösheten bland ungdomar, underlätta för personer som är utrikes födda vad gäller deras inkludering på arbetsmarknaden, främja ett aktivt och hälsosamt åldrande för ett längre arbetsliv, och

15 15 ge stöd till anpassning och förstärkning av kompetens och färdigheter. EU- kommissionen anser att Sveriges konkurrenssituation hotas när företagen minskar sina investeringar i FoU och man pekar även på otillräcklig kommersialisering av innovationer. Därtill har Sverige särskilda utmaningar för att förbättra förvaltandet av naturresurser och kostnadseffektiva åtgärder relaterat till klimatförändringarna. Under målet smart tillväxt menar kommissionen att det är särskilt viktigt att Sverige stärker länkarna mellan entreprenörskap och innovation, fokuserar på smart specialisering och förbättrar miljön för FoU- investeringar i företag. För målet hållbar tillväxt poängteras en förbättrad energieffektivitet samt övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom utveckling och användning av förnyelsebara energikällor och produkter. Sammanfattningsvis bör EU- medlen enligt EU- kommissionen användas koncentrerat och på sätt att en stark koppling etableras mellan åtgärder inom följande tre områden. Främja konkurrenskraft och innovationsdriven ekonomi, Stärka hållbar och effektiv användning av resurser för en hållbar tillväxt, och Främja anställbarhet och förbättra tillgången till arbetsmarknaden. 2.3 Sveriges partnerskapsöverenskommelse med EUkommissionen Sveriges strategi för användningen av fondmedlen under Inför den kommande programperioden har EU- kommissionen, som ett led i arbetet med målsättningarna i Europa strategin, tagit fram ett gemensamt ramverk för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. 16 Fondernas gemensamma namn är Europeiska struktur- 16 Förordning x

16 16 och investeringsfonder, ESI- fonder. 17 Av ovan nämnda förordning framgår bl.a. att en så kallad partnerskapsöverenskommelse mellan varje medlemsstat och EU- kommissionen ska tas fram. Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som Sveriges övergripande strategi för ESI- fonderna. Överenskommelsen kommer att innehålla de övergripande svenska prioriteringarna för att uppnå målen i Europa strategin. 2.4 Utmaningar på den svenska arbetsmarknaden I det längre perspektivet står Sverige liksom flertalet länder i Europa inför utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen som i vissa delar av landet kan förutses förorsaka kompetens- och arbetskraftsbrist. Denna utveckling förstärks av flytt- och etableringsmönster där bl.a. ungdomars tendens att flytta till storstadsregionerna innebär att medelåldern och försörjningsbördan ökar betydligt snabbare utanför storstadsområdena. Mot bakgrund av denna utveckling är ett tillvaratagande av den kompetens och den arbetskraft som finns av avgörande betydelse för möjligheterna att säkra konkurrenskraften och välfärden för kommande generationer. Den långsiktiga utmaningen förstärks vidare då vi fortfarande lider av sviterna från den finansiella krisen bl.a. i form av en svag efterfrågan som särskilt drabbar unga, utlandsfödda och personer med funktionshinder som påverkar arbetsförmågan. Risken att delar av dessa grupper hamnar allt längre från arbetsmarknaden och får svårt att komma tillbaka när efterfrågan förändras är påtaglig och har varit central vid utformningen av detta program. Den utveckling som beskrivs understryker betydelsen av att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv där människors potential tas tillvara och utvecklas under hela arbetslivet. Vid tiden för programskrivande är arbetslösheten fortsatt hög och förväntas stiga något under 2013 och Från 2015 väntas en uppgång i konjunkturen, men det finns fortsatta risker kopplade till omvärlden vilka kan innebära att kommande återhämtning och framtida nedgång i arbetslösheten försenas. De som drabbas i en lågkonjunktur är framför allt de som har en svag ställning på arbetsmarknaden och de som är på väg att träda in på arbetsmarknaden. 17 Benämns i detta dokument för Regionalfonden, Socialfonden, Landsbygdsfonden samt Havs- och fiskerifonden.

17 Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och arbetslösheten inom gruppen är fortsatt hög. Det är därför viktigt att skapa nya och bredare vägar till jobb för unga. Den ökande långtidsarbetslösheten är ett allvarligt problem eftersom sannolikheten att hitta ett jobb minskar med tiden som arbetslös och risken för långvarigt utanförskap därigenom ökar. För individen är långa tider utan arbete också något negativt eftersom det bl.a. leder till lägre inkomst och risk för ohälsa. En ökad långtidsarbetslöshet riskerar att minska produktionskapaciteten i ekonomin och därmed det samlade välståndet under lång tid framöver. Ofta föreligger både arbetskraftsbrist och arbetslöshet på arbetsmarknaden. Tillgången liksom efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens påverkas bl.a. av den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Den demografiska utvecklingen medför ett ökat behov av att ta tillvara den arbetskraft som finns och att i högre utsträckning bredda perspektivet såväl vad gäller att se existerande kompetens hos olika sökandegrupper som geografiskt där såväl arbetsgivare som arbetstagare kan behöva söka matchning utanför sin lokala arbetsmarknad. Investeringar i utbildning och kompetensutveckling är avgörande för vår framtida konkurrenskraft och välfärd och behöver utgå från både samhällets och enskilda arbetsplatsers, branschers och individers behov av och möjligheter till utveckling. Som en följd av den demografiska utvecklingen på arbetsmarknaden sker en generationsväxling i många branscher och sektorer. Erfarenhet från bl.a. EU:s temaår om solidaritet mellan generationerna och projekt inom Socialfonden visar betydelsen av en strukturerad kompetensöverföring från äldre till yngre på arbetsplatsen. Kompetensöverföringen bör dock inte begränsas till enbart en riktning utan kan i många fall vara ömsesidig. Där den äldre kan ge av sin erfarenhet och yrkeskunskap kan den yngre dela med sig av sin kunskap, t.ex. inom IT, ny teknik, nya nätverk och nya trender. En öppenhet och tillvaratagande av potentialen i en ömsesidig kunskapsöverföring medför ett värde för såväl berörda personer som för den lärande arbetsplatsen. Den gymnasiala yrkesutbildningen har stor betydelse för arbetsgivares möjligheter att trygga sin kompetensförsörjning. Under flera år har ungdomars intresse för yrkesutbildning minskat. Detta uppfattas av många branscher som ett hot mot den framtida kompetensförsörjningen. Insatser behöver göras för att öka yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft samt förstärka kopplingen mellan yrkesutbildning och behoven på arbetsmarknaden. Diagram x. Andel arbetslösa och antal i långtidsarbetslöshet över 12 månader. 17

18 18 Källa: SCB. Dagens höga arbetslöshet förklaras huvudsakligen av att arbetslöshetstiderna har förlängts. Även om Sverige är ett av länderna med lägst långtidsarbetslöshet i EU går många utan arbete en längre tid. Långa tider utan arbete kan drabba den enskilde hårt och dessutom leda till lägre varaktig sysselsättning. Diagram x. Långtidsarbetslösa i mer än 12 månader som andel av total arbetslöshet, procent. Långtidsarbetslöshet är särskilt problematiskt eftersom sannolikheten att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Antalet personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen längre än två år (730 dagar) är i det närmaste dubbelt så stor som för finanskrisen Diagram x. Arbetslösa fördelat på inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen.

19 dagar Källa: Arbetsförmedlingen En könsmässig uppdelning av de långtidsarbetslösa visar att män är långtidsarbetslösa i större utsträckning än kvinnor. Diagram x. Andel långtidsarbetslösa (+12 månader) av total arbetslöshet fördelat på kön, procent. Källa: SCB. Oavsett åldersintervall är andelen män som är långtidsarbetslösa högre än andelen kvinnor. Störst skillnad föreligger i i åldrarna år. Diagram x. Andel långtidsarbetslösa i mer än 12 månader 2012 fördelad på ålder, procent. Källa: SCB.

20 20 Unga på arbetsmarknaden Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och arbetslösheten inom gruppen är fortsatt hög (se diagram). Det är därför viktigt att skapa nya och bredare vägar till jobb för unga. Diagram x. Arbetslöshet i åldersgruppen år, procent. Innan finanskrisen var skillnaden mellan antalet arbetslösa unga män och kvinnor relativt liten. Under 2009 ökade arbetslösheten i högre utsträckning för unga män. Därefter har skillnaderna mellan könen bestått. Diagram x. Ungdomsarbetslöshet år fördelat på kön, tal. Källa: SCB. Arbetsmarknadsanknytningen och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig åt inom gruppen unga arbetslösa. En stor del av de unga arbetslösa söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. För de flesta

21 21 unga är också arbetslöshetsperioderna relativt korta och de lyckas ganska snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker och sysselsättningsgraden stiger snabbt med åldern. Diagram x. Ungdomars sysselsättning och arbetslöshet Samtidigt finns dock en betydande grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda och/eller har nedsatt arbetsförmåga. Diagram x. Andel 20- åringar med fullföljd gymnasieutbildning, procent. Källa: Skolverket Sedan mitten av 90- talet har andelen 20- åringar som har fullföljt sin gymnasieutbildning minskat från över 80 procent till under 75 procent. Med andra ord är fler än var fjärde 20- åring utan fullföljd gymnasieutbildning. Att unga ofta blir arbetslösa kan till viss del ses som en del av etableringsprocessen på arbetsmarknaden och hänger samman med

22 22 att de är på väg från skola till arbetsliv. Både för individen och för samhället som helhet finns det emellertid behov av att förenkla och korta vägen in i arbetslivet. Brister i utbildningssystemet och en för svag koppling mellan skola och arbetsliv gör att etableringen försenas generellt och vissa unga riskerar mer varaktiga problem med att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Diagram x. Andel ungdomar som varken studerar eller arbetar, procent. Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) kan också enligt bl.a. OECD (?)medföra svårigheter för unga att komma in på arbetsmarknaden. Många unga har inte tillräckligt av vare sig kunskaper eller erfarenhet för att arbetsgivarna ska anse det lönsamt att anställa dem till rådande kostnader. Det kan också vara särskilt svårt för arbetsgivare att bedöma produktiviteten hos en ung person, bl.a. om denne saknar tidigare arbetslivserfarenhet och jobbrelaterade nätverk. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Av det totala antalet individer som under 2012 varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade personer en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens årsredovisning för Det var personer fler än 2011 och fler än Även andelen inskrivna med en kodad funktionsnedsättning ökade under 2012 och uppgick till 26 procent. Tillsammans med utomeuropeiskt födda är detta den grupp som ökat snabbast de senaste åren.

23 23 Diagram x. Inskrivna på arbetsförmedlingen: personer med funktionsnedsättning. Källa: Arbetsförmedlingen En anledning till att antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökat är att fler personer som tidigare varit sjukskrivna nu är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Drygt personer hade i oktober 2012 gått över från Försäkringskassan sedan januari Under 2012 gick fler personer med funktionsnedsättning över till arbete eller utbildning än 2011 och fler än Sammantaget ökade antalet inskrivna personer med funktionsnedsättning mellan 2010 och 2012 med 16 procent och antalet som fått jobb eller utbildning med 20 procent. Sjukskrivnas återgång till arbete Arbetsförmedlingens gemensamma uppdrag med Försäkringskassan om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete är en central del i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Denna satsning skapar goda möjligheter att ge ett gemensamt stöd till de kunder som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering som ett led till egen försörjning. Under 2012 genomfördes närmare gemensamma kartläggningar varav personer eller 55 procent deltagit i aktiva insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet. Av de omkring personer som hunnit lämna det förstärkta samarbetet under första halvåret 2013 har 38 procent gått till arbete eller utbildning, deltar i ett

24 24 arbetsmarknadspolitiskt program eller är fortsatt aktuella på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande. Därutöver har under personer (2011: , 2010: ) påbörjat programmet arbetslivsintroduktion som är ett program särskilt avsett för de personer som uppnår maximalt antal dagar i sjukförsäkringen. Syftet med programmet är att kartlägga deltagarnas förutsättningar för att ta del av Arbetsförmedlingens tjänsteutbud. Som Arbetsförmedlingen redovisat i en återrapport (dnr A2013/1254/A) har personerna som deltar i programmet ofta haft en bristande förankring på arbetsmarknaden på grund av långvarig ohälsa och arbetslöshet. Av dem som avslutat programmet under 2012 har 52 procent 90 dagar efter programmet gått vidare till arbete (med eller utan stöd), utbildning, ett annat arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen eller blivit öppet arbetslösa (2011: 55 procent, 2010: 59 procent). Övriga har lämnat Arbetsförmedlingen eller är inskrivna som arbetssökande men är förhindrade, främst på grund av ohälsa, att aktivt söka arbete. Diagram x. Antalet pågående sjukfall efter fallängd. Insatser för utrikes födda Utrikes födda utgör en allt större del av den svenska arbetskraften. År 2012 var ca 15 procent av de sysselsatta i Sverige födda utanför Sverige. Antalet sysselsatta som är födda utanför Sverige har ökat med ca personer sedan Utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre sysselsättningsgrad och en högre arbetslöshet än inrikes födda. Det gäller i synnerhet gruppen födda utanför Europa. Personer som invandrar från andra nordiska länder eller andra länder i Europa har däremot i regel mindre problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

25 25 Diagram x. Arbetslöshet fördelat på födelseland. De flesta som invandrat till Sverige försörjer sig själva. Tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden och finna egen försörjning varierar för olika grupper av invandrare. Arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga, studenter och i allmänhet även EU- och EES- medborgare med uppehållsrätt etablerar sig snabbare. Många utrikes födda har dock svårt att hitta ett första jobb. Det gäller i synnerhet de som kommit till Sverige som skyddsbehövande och anhöriginvandrare. Diagram x. Antal utrikes födda inskrivna på arbetsförmedlingen. Källa: Arbetsförmedlingen

26 26 Kunskaper i svenska är viktiga för möjligheterna att få jobb. En väl fungerande undervisning i svenska är därför av stor vikt för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Skolsystemet har inte i tillräcklig utsträckning kunnat stödja elever som kommer till Sverige under skolåldern, vilket påverkat förutsättningarna för dessa att få ett arbete eller gå vidare till högre studier. Skillnaderna mellan elever födda i Sverige och nyanlända elever födda utomlands har enligt Statistiska centralbyrån ökat. Elever som anländer till Sverige sent under sin skoltid möter särskilt stora utmaningar. Många elever får inte den extra hjälp som de hade behövt för att fullfölja sin utbildning med godkända resultat. Utrikes föddas problematiska arbetsmarknadssituation kan också förklaras av att tillgången till bra jobbrelaterade nätverk ofta är sämre bland utrikes än inrikes födda. Därtill förekommer diskriminering på arbetsmarknaden, vilket oftare drabbar personer med utomeuropeisk bakgrund. Många utrikes födda bor i stadsdelar med utbrett utanförskap. Personers livsvillkor tenderar att gynnas om de närboende i hög utsträckning har arbete. Att skapa sysselsättning i utsatta områden är därför av stor vikt för att förbättra de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden samt för långsiktig tillväxt och sammanhållning. Diagram x. Arbetslöshet och sysselsättning 2012 fördelat på födelseland och kön. Källa: SCB. Utmaningar och styrkor på arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv en översikt Sammanfattande bild över vilka utmaningar som anges i de regionala analysunderlag som lämnats som underlag för programutformningen, se sammanfattning i bilaga x. Dessa redovisas nedan i ett antal punkter. [text ska läggas in från bilaga x]

27 Politikens inriktning Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. De arbetsmarknadspolitiska resurserna ska tydligt prioriteras och inriktas mot matchning mellan arbetssökande och lediga jobb samt mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till att den ekonomiska politikens huvuduppgift och regeringens mål om full sysselsättning. Sveriges mål kopplat till EU målen är en ökad sysselsättningsgrad till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna år till år Ökningen ska främst ske i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda. Det är viktigt att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att öka sysselsättningen varaktigt. En svag förankring på arbetsmarknaden för individen riskerar att leda till långvarigt utanförskap. Regeringens reformering av arbetsmarknadspolitiken syftar dels till att möta den inbromsning i ekonomin som påbörjades under 2011, dels till att bygga på tidigare reformer för att långsiktigt och strukturellt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Matchningen ska fungera och de som behöver stöd ska kunna få det. Det inbegriper bl.a. att säkerställa uppföljningen av arbetssökande samt att erbjuda stöd i form av tidiga insatser för personer som riskerar långtidsarbetslöshet. Dessutom har förändringar genomförts för dem som redan blivit långtidsarbetslösa. Satsningar har gjorts på att öka aktivitetsnivån och kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Dessutom har möjligheten öppnats för dem som är i sysselsättningsfasen att delta i olika typer av programinsatser. För att möjliggöra ett ökat utflöde till arbete för dem som varit borta på arbetsmarknaden längst tid, har handledarstödet förstärkts vid anställning med särskilt anställningsstöd av deltagare i sysselsättningsfasen. Satsningarna som gjorts är i vissa fall permanenta, i andra fall tidsbegränsade. Insatser i samarbete med andra aktörer är avgörande för ett positivt resultat. Det är även viktigt att Arbetsförmedlingen fortsätter att utveckla sina arbetsgivarkontakter, dels för att stödja personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden, dels för att underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera personal.

28 28 Utbildning och rätt kompetens har en viktig roll i regeringens politik för full sysselsättning och en väl fungerande arbetsmarknad. Den globaliserade ekonomin innebär ett ökande tryck på förändring och utveckling i arbetslivet. Det handlar om ständiga förnyelser i produktion, teknik och kunskap i företag och organisationer. Sysselsatta, särskilt i små och medelstora företag, behöver fortlöpande kompetensutveckling för att med nya färdigheter och rätt kompetens stå rustade inför dessa förändringar på arbetsmarknaden. Det är även viktigt med förebyggande åtgärder, t.ex. i form av en utvecklad studie- och yrkesvägledning och insatser för en bättre kvalitet framför allt i yrkesutbildningen i syfte att förebygga att ungdomar hamnar i utanförskap senare i livet. För yrkesutbildningar kan det handla om insatser för att höja relevansen och kvaliteten i syfte att långsiktigt stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Genom att yrkeselever tillförsäkras arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ges ungdomar chans att börja bygga ett eget kontaktnät med potentiella framtida arbetsgivare. Arbetsplatsförlagt lärande kan utgöra en brygga till arbetslivet genom att eleverna får aktuella yrkeserfarenheter och genom delaktigheten i en verklig arbetsgemenskap kan eleverna börja utveckla en egen yrkesidentitet. En smidig övergång från skola till arbetsliv underlättas om utbildningarna har tydliga yrkesutgångar som utarbetats i samarbete med branscher och parterna på arbetsmarknaden. För att det ska vara möjligt att skapa tydliga yrkesutgångar måste respektive bransch ha formulerat tydliga kompetenskrav för olika yrken och arbetsuppgifter. I detta arbete har olika branscher nått olika långt. Vissa branscher har lång erfarenhet av att tydliggöra sådana krav samt att kommunicera dessa krav till utbildningssystemet, både nationellt och regionalt. Andra branscher saknar både erfarenhet och organisation för att arbeta strategiskt med den långsiktiga kompetensförsörjningen. För att trygga arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning, förbättra matchningen mellan utbildningstid och behoven på arbetsmarknaden samt underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden behöver samarbetet mellan skola och arbetsliv förstärkas lokalt, regionalt och nationellt. Ett viktigt led i det framtida arbetet på detta område är regeringens förslag (i budgetpropositionen för 2014) till stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Härigenom kan staten stimulera möjligheterna för unga som saknar relevant yrkeserfarenhet att få anställning där arbete till avtalsenlig lön kombineras med handledning och utbildning.

29 Ett sammanhållet samhälle är också ett jämställt samhälle: ett samhälle där kvinnor och män har samma förutsättningar att utvecklas och växa som individer. Jämställda villkor i arbetslivet är en viktig målsättning för att åstadkomma ökad sysselsättning och en väl fungerande arbetsmarknad. Jämfört med män har kvinnor generellt sett lägre sysselsättningsgrad, högre sjukskrivningstal, lägre disponibel inkomst och tar större ansvar för obetalt hemarbete och omsorg om barn och äldre. Samtidigt är arbetslösheten lägre bland kvinnor än män. Åtgärder för att bidra till jämställda villkor leder till ett minskat utanförskap, mer effektiv resursanvändning och minskad risk för fattigdom hos framför allt kvinnor under pensionsåren. De demografiska förändringarna på arbetsmarknaden innebär dessutom att allt färre ska försörja fler, vilket ställer ökade krav på ett mer hållbart arbetsliv som gör det möjligt för kvinnor och män att stanna kvar högre upp i åldrarna. Politiken för en väl fungerande arbetsmarknad behöver därför ta sikte på att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för både kvinnor och män. Det handlar om att både kvinnor och mäns kompetens ska tas till vara och utvecklas. Sådana förutsättningar kan skapas genom satsningar på kompetensutveckling som är verksamhetsrelaterade och som stärker individens ställning på arbetsmarknaden Socialfondens inriktning i Sverige - en översikt Enligt förordning x ska användningen av var och en av ESI- fonderna koncentreras till ett antal av totalt 12 tematiska mål som är formulerade med koppling till Europa strategin. 18 Socialfonden i Sverige kan enligt förordningen användas för insatser inom ramen för följande tre tematiska mål: Nr 8 Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Nr 9 Främja social inkludering och bekämpa fattigdom Nr 10 Investeringar i utbildning, färdigheter och livslångt lärande Det nationella programmet för Socialfonden är fokuserat på fyra av i förordning x 19 totalt tolv valbara s.k. investeringsprioriteringar. Dessa återges i tabell x nedan. Samtliga valbara investeringsprioriteringar framgår även av bilaga x. 18 Källa: förordning xx 19 Källa: förordning xx

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden. Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020

Europeiska socialfonden. Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020 Europeiska socialfonden Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020 Beslutat 3 december 2014 SV OPERATIVT PROGRAM INOM MÅLET INVESTERING FÖR SYSSELSÄTTNING OCH

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelsen

Partnerskapsöverenskommelsen Hearing den 18 juni 2013 Regionalfonden 2014-2020 Regionala programmen (8st) Totalt 85% av regionalfonden Nationella programmet. Totalt 15% av regionalfonden 17% Mål 1-3 Forskning/innovation, Tillgång

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 VÄLKOMMEN TILL TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 16 maj 2014 PROGRAM 8.00 8.30 Registrering och kaffe med smörgås 8.30 Välkommen och inledning Mats Hedenström - Länsstyrelsen 9.20 Paneldialog

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016 Antalet personer som går till arbete fortsätter att minska

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-04-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Färre personer går till arbete Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings län påbörjade

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017 45 000 påbörjade något arbete Närmare 45 000 av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i juni påbörjade ett arbete. Detta kan jämföras

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Kalmar län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 860 påbörjade något arbete Under mars 2017 påbörjade omkring 860 personer (360 kvinnor och 500 män) som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering

Läs mer

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden ESI-fonderna Fondöverskridande samverkan 2014-2020

Läs mer

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål Sysselsättning Forskning och innovation Klimat och energi Utbildning Fattigdom och socialutestängning 75 % av 20 64- arbeta. 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2012

Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2012 Sida: 1 av 5 Dnr: Af-2011/398479 Datum: 2012-01-09 Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2012 Denna verksamhetsplan är beslutad av Arbetsförmedlingens styrelse den 20 januari 2012. Förutsättningar Konjunkturläget

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170510 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 De till arbete minskade I slutet av april 2017 påbörjade cirka 636 av alla som var inskrivna

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2015 Fått arbete 887 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

Lärkonferensen ny strukturfondsperiod 2014-2020 Förslag och inspel 2014-2020

Lärkonferensen ny strukturfondsperiod 2014-2020 Förslag och inspel 2014-2020 Förslag och inspel 2014-2020 Bakgrund..ett nationellt uppdrag att ta fram ett nytt operativ program för Östra Mellansverige för regionalfonden utgå ifrån EU:s strategi..ett uppdrag från fem länsaktörer

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer