Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga?"

Transkript

1 Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga? Näridrottsplatser har under den senaste 5-årsperioden lanserats som en motor för att öka barn och ungdomars fria, spontana och egen-organiserade idrottande. Med en idé om spontanidrott som hälsofrämjare och som rekryteringsverktyg för den organiserade idrotten förväntas dessa näridrottsplatser kunna inspirera särskilt utsatta målgrupper. I det Handslagsfinansierade forskningsprojektet Näridrottsplatser och spontanidrott studeras den satsning på näridrottsplatser som görs inom ramen för Handslaget och det är det projektet denna text bygger på. De preliminära resultaten visar att lösningen på inaktivitetsproblematiken hos barn och unga kanske inte låter sig lösas på det enkla sätt som rubriken på denna text antyder. Josef Fahlén Centrum för utvärderingsforskning Umeå universitet Bakgrund Barn- och ungdomstidens spontana idrott, lek och spel är något många ser tillbaka på med nostalgiska minnen av kamratskap, spontanitet och glädje. Många tycker sig kanske också lägga märke till hur vår omgivning och närmiljö inte längre och inte i samma utsträckning präglas av denna spontana idrott, lek och spel, i vart fall inte i den form man själv minns den. Parallellt med detta finns vetskapen om hur TV-spel, Internet och DVD fyller dagens barns och ungdomars fritid på ett helt annat sätt än för bara 20 år sedan och att fysisk aktivitet inte alls längre ses som ett självklart inslag i fritidssysselsättningen. Konkurrensen om ungas uppmärksamhet är hård och förväntningarna från såväl vuxenvärld som kamrater lämnar lite tid över för fria, obundna och spontana aktiviteter. Det sänds många signaler från många avsändare om vikten av att röra på sig för hälsans och det fysiska välbefinnandets skull. Samtidigt får vi rapporter om hur allt fler rör sig för lite och hur så kallade välfärdssjukdomar följer i dess kölvatten. Särskilt alarmerande ses inaktiviteten hos barn och ungdomar eftersom brist på aktivitet under uppväxten tros vara svår att förändra som vuxen. Nämnda TV-spel, Internet och DVD ses som de stora bovarna tillsammans med ett ökat och fel sammansatt näringsintag och insatser från flera håll görs för att komma till rätta med den ökande ohälsan orsakad av övervikt och/eller inaktivitet. Paradoxalt nog ökar även barns och ungdomars deltagande i idrottsföreningars verksamhet totalt sett. En polarisering framträder dock med en grupp väldigt aktiva och en grupp helt inaktiva. Det rapporteras också att alla inte får plats i den organiserade idrotten av olika anledningar och att de som inte omfattas av föreningsidrotten dessutom har små möjligheter att utöva fysisk aktivitet på egen hand. Att öka tillgängligheten till idrott och annan fysisk aktivitet av har därigenom blivit en av idrottsrörelsens nya stora utmaningar. Det är passande nog just tillgänglighet som är den stora ledstjärnan för Handslaget - statens stora satsning på idrottsområdet. En av utgångspunkterna för arbetet är att det finns stora grupper barn och ungdomar som idrottsrörelsen inte lyckas engagera och därför handlar 38

2 Figur 1 projekten om att hitta verktyg för att locka och bereda plats för dessa grupper i föreningsidrotten, på kortare eller längre sikt. Som ett led i att locka barn och ungdomar till föreningsidrott på längre sikt har vissa handslagsinitiativ syftet att uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet utanför den organiserade föreningsidrotten, dvs. på spontan och egenorganiserad basis. Eftersom såväl stadsplanering som föreningsägda idrottsanläggningar påstås begränsa den fysiska tillgängligheten till ytor och anläggningar för spontan och egenorganiserad fysisk aktivitet har en satsning på Näridrottsplatser börjat ses som en lösning på problemet. För att skapa utrymmen och möjligheter för spontan och egenorganiserad fysisk aktivitet har RF hämtat inspiration från liknande satsningar i Norge och Danmark. I Sverige kom konceptet att kallas Näridrottsplats och har blivit en konkret satsning inom ramen för Handslaget för att stimulera barn och ungdomar till fysisk aktivitet utanför den organiserade föreningsidrotten och skolans idrottsundervisning. I det Handslagsfinansierade forskningsprojekt som här redovisas och diskuteras undersöks om och i så fall hur näridrottsplatskonceptet kan uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet på spontan och egenorganiserad basis. Den övergripande frågeställningen gäller i vilken utsträckning näridrottsplatser generellt bidrar till spontanidrott och vilka effekterna blir för barn/ungdomar, framförallt nya grupper, idrottsföreningar och skolor. Fyra konkreta frågeställningar har också formulerats: Var byggs näridrottsplatser? Vilka aktörer är involverade i planering, genomförande och användning? Vad krävs för att få till stånd spontanidrott på näridrottsplatser? Hur används och vilka använder anläggningarna? I föreliggande text fokuseras på grund av utrymmesskäl endast en av frågeställningarna - den sista. Texten bygger på den rapport som studerar alla ovanstående frågeställningar genom en populationsundersökning och två fallstudier. Forskningsprojektets genomförande Med hjälp av data från populationsundersökningen valdes två näridrottsplatser ut för närmare granskning avseende själva användningen. Denna granskning bestod av intervjuer med huvudmän, användare och skolpersonal, observationer av själva nyttjandet av anläggningen samt enkätundersökningar om elevernas aktivitetsvanor före och efter anläggningens tillkomst. När denna text skrivs är resultaten från den ena näridrottsplatsen ännu inte färdigställda därför vilar följande avsnitt enbart på data från en näridrottsplats. Näridrottsplatsen Näridrottsplatsen i den fallstudie som denna text rapporterar resultaten från är belägen vid Tegs Centralskola i Umeå tätort. Skolan inrymmer klasser i skolår 7-9 och består av elever. Upptagningsområdena tillhör de mer attraktiva bostadsområdena i Umeå och består av både villa- och flerfamiljsbebyggelse. Skolan har med sin idrottsprofil även elever från andra 39

3 stadsdelar och samhällen utanför. Skolgården är efter näridrottsplatsens tillkomst utrustad med en så kallad Binge som är en konstgräsklädd yta som syns i mitten av Figur 1. Konstgräset är omgärdat av en sarg med ett större handbollsmål i vardera kortsidan och två mindre landhockeymålburar i vardera långsidan. Över respektive landhockeymålbur hänger en basketbollkorg och i bingen kan volleybollnät enkelt sättas upp vid behov. På ena handbollsmålburens baksida är en mindre klättervägg installerad. I anläggningens nedre högra hörn syns en mer traditionell lekplatsdel med gungor av olika slag, klätterställning och några andra lekredskap samt rastmöbler och gräsytor. På ytan till vänster om bingen finns en grusplan. I anslutning till grusplanen finns förutsättningar och utrustning för friidrottsgrenarna löpning, längdhopp, tresteg, kulstötning och diskus. Ovanför grusplanen finns ishockeyrinken som är belagd med asfalt. Förutom de traditionella målburarna är rinken dessutom utrustad med basketbollkorgar för så kallad street-basket. I rinken kan ishockey, skridskoåkning, land- och inline-hockey utövas. Utöver dessa inslag kantas anläggningen av ett tjugotal bänkar med bord, en paviljong och en utomhusscen. Användningen Under de nio observationstillfällena varierade vädret från frisk vår, solig sommar och sval höst till snöslask, spöregn och höststormar vilket också föga överraskande avspeglade sig i användningen av anläggningen. Minst väderkänslig var användningen under och i anslutning till skoldagen då både kyla, regn och slask trotsades. Under kvällar, helger och skollov däremot stod anläggningen helt öde vid så kallat dåligt väder. Det finns inga anvisningar för tillträde till eller användning av aktivitetsytorna vid näridrottsplatsen. Det enda som signalerar att anläggningen är något annat än en traditionell skolgård är en stor skylt med namnet på och de sponsorer som stått för finansiellt stöd. Utformningen av anläggningen får, med några få undantag, övervägande positiva betyg av såväl användare som övriga intervjuade. Undantagen från de allmänt positiva omdömena gäller främst att den planerade skateboardparken inte blev av och att anläggningen rent allmänt kanske fick en alltför kraftig betoning på utrustning för rena föreningsidrotter. Men i en 40 jämförelse med den allmänna synen på skolgården före upprustningen kan en mer positiv inställning konstateras i efter-mätningen. Näridrottsplatsen har inte bara påverkat elevernas syn på möjligheterna till idrottande på skolgården positivt, utan färgar även synen på skolgården i stort. Den tidigare uppfattningen om skolgården vid Tegs Centralskola som en tråkig, grå och sliten miljö har fått ge vika för en väsentligt mer positiv uppfattning. Möjligheterna till aktivitet på skolgården uppfattas också som betydligt bättre idag, än innan tillkomsten av anläggningen och skolgårdsombyggnaden. En majoritet av eleverna anser sig inte ha haft något större inflytande över anläggningens utformning trots projektets uttalade ambitioner om det motsatta. Det stora flertalet har inte heller har varit särskilt engagerade i form av att lämna egna förslag. De allra flesta eleverna är ändå nöjda med förändringen av skolgården. Stämningen på näridrottsplatsen varierade mellan de olika observationstillfällena men gemensamt för alla tillfällena var det faktum att flera grupper användare samsades om anläggningen även om det var samma anläggningsdel de för tillfället ville nyttja. De delar som nyttjades mest och som får anses mest populära delades av och kunde därmed användas av de olika grupperna parallellt. De äldre eleverna är nöjda med stämningen och verkar nästan överraskade över hur bra det fungerar med att samsas. Upplevelserna delas däremot inte av de yngre barnen som känner sig undanknuffade och utestängda. En av representanterna från vuxenvärlden verkar väl medveten om detta problem men ser det istället som en nyttig fostransprocess. Under skoltid är det flera grupper och individer som, utöver de som nämns ovan, står vid sidan av som åskådare. Om dessa är nöjda med detta eller om de skulle ha deltagit om de givits plats och/eller möjlighet ger observationerna tyvärr ingen information om. I övrigt präglas stämningen av en avslappnad och otvungen atmosfär även om många av de aktiviteter som utövas bedrivs i tävlingslika former. Inte under någon av de nio observationerna bedrevs idrottsundervisning eller föreningsaktivitet på anläggningen. I intervjun med representanten från en idrottsförening med verksamhet i närområdet kommer det också fram att föreningen varken varit delaktig i planeringen av anläggningen eller på annat sätt tillfrågats om önskemål, nyttjande eller annat. När det gäller idrottsundervisningen uppger idrottsläraren som intervjuades att den så kallade uteperioden kommer att förlängas och att undervisningen i Idrott och hälsa fått ett stort lyft i och med anläggningens tillkomst. Detta återspeglas däremot inte i elevernas upplevelser. Lektionsverksamheten har förtur till anläggningen men det förekommer enligt idrottsläraren inga konflikter eller problem runt detta faktum. Vid de 9 observationstillfällena uppgick användarna till 378 personer. Typanvändaren av näridrottsplatsen är en pojke i högstadieåldern som inte är ombytt och som inte har någon särskild utrustning med sig. Enkätdata visar på skillnaden mellan pojkars och flickors användande där en betydligt större andel av pojkarna än flickorna är flitiga nyttjare av anläggningen. Medan ca. 20% av pojkarna uppger att de använder anläggningen Varje dag eller 2-3 dagar i veckan är motsvarande andel bland flickorna endast ca. 10%, d.v.s. blott hälften. Bland flickorna uppger två tredjedelar att de överhuvudtaget inte har använt anläggningen, att jämföra med hälften av pojkarna. Nyttjandegraden är avsevärt högre när användarna har skolans verksamhet som anledning att vistas i närheten av anläggningen. Aktiviteterna domineras av umgänge vid näridrottsplatsens lekutrustning. Detta ska däremot inte tas som uttryck för att besökarna leker i den bemärkelsen utan snarare att de samtalar och umgås med bänkar, gungor, klätterställning och annan lekutrustning som platser för detta. I övrigt är fotbollen på konstgräset och landhockeyn i rinken de anläggningsdelar som används flitigast. Om användningen kopplas till kön och ålder framträder en viss differentiering där flickor och yngre besökare i högre utsträckning ses i eller i anslutning till gungor och dylik lekutrustning, bänkar bord och paviljong, klätterställning och som åskådare. I relation till de förväntningar som uttryckts på näridrottsplatsen, och med tanke på satsningarna på elevmedverkan i utformningen av anläggningen, visar enkätdata ett sparsamt användande såväl under skoltid som under kvällstid och övrig ledig tid. Vi kan konstatera att en majoritet av eleverna - nästan sex av tio elever - uppger att de aldrig använder

4 Närområdets utformning får stor betydelse för de aktiviteter som ungdomar kan utföra. Pressens Bild. näridrottsplatsen. Endast 6-7 procent av eleverna uppger att de använder anläggningen ofta under sin lediga tid. I relation till andra specifika aktiviteter under rasttid kan det konstateras att betydligt fler elever besöker biblioteket än näridrottsplatsen. Av dem som ofta använder anläggningen är de ungdomar som tränar i föreningsregi eller på egen hand minst 3ggr/vecka i majoritet. Till exempel uppger ca. 20 procent av de föreningsidrottande eleverna att de använder anläggningen regelbundet på kvällstid, att jämföra med endast 5 procent av de icke föreningsidrottande ungdomarna. Samtidigt som enkätdata kan ge intryck av en relativt måttfull användning av näridrottsplatsen visar en Före Efter-jämförelse på en väsentlig uppgång i användningen av skolgården för fysisk aktivitet. Även om data inte ger någon fullständig bild av hur omfattningen av idrottandet på skolgården har förändrats, pekar ändå data mot en kraftig ökning vilket måste ses som positivt utifrån de förväntningar som ställdes på anläggningen. Flertalet av de aktivitetsmöjligheter som anläggningen erbjuder utnyttjas i mycket begränsad utsträckning av eleverna. Ca. 80 procent av eleverna uppger att de Aldrig använder 17 av de 25 angivna aktiviteterna. Endast en idrottsaktivitet, nämligen fotboll, utövas ibland, ganska ofta och ofta av mer än hälften av eleverna. Andra renodlade idrottsaktiviteter har betydligt lägre attraktionskraft. Viktigt att poängtera är att näridrottsplatsen inte bara vänder sig till eleverna vid Tegs Centralskola utan även till yngre barn i närområdet och för att tillgodose behoven hos skolans idrottsundervisning. Vissa av inslagen i anläggningen är närmast avsedda för denna yngre åldersgrupp och för skolans idrottsundervisning. Den begränsade användningen av vissa anläggningsdelar kan alltså även bero på att dessa i första hand varit avsedda för yngre barn och/ eller undervisningen. Diskussion Under den tid som näridrottsplatsen på Tegs centralskola planerats, byggts och utvärderats har många näridrottsplatser hunnit byggas, såväl i Umeå som i övriga landet. Den allmänna uppfattningen har varit att näridrottsplatskonceptet är en bra lösning på såväl problemet med bristen på ytor för spontantidrott som problemet med inaktiva grupper. Med denna studies resultat för handen finns det dock anledning att diskutera om så är fallet. Flera bakgrundsfaktorer såsom upptagningsområde, aktivitetsnivåer, föreningsanslutning, lokalisering och utformning samverkar dock till att göra fallet Teg förhållandevis unikt, främst genom att den fysiska aktivitetsnivån redan var hög innan anläggningen byggdes, vilket försvårar generaliseringar. Det är möjligt att en 41

5 anläggning förlagd i en annan kontext hade gett andra effekter. Ett värde med studien är att den bidrar med kvalitativa nyanser som kan hjälpa till i arbetet med lokalisering, utformning och planering av andra näridrottsplatser. Det studien också kan tänkas bidra med i en vidare diskussion om näridrottsplatskonceptet är framför allt att konceptet ändå måste ses som ett sätt att erbjuda alternativ till den organiserade idrotten. Om det är själva organiseringen av föreningsidrotten och skolans idrottsundervisning som inte tilltalar vissa kan näridrottsplatser erbjuda ett alternativ där barn och ungdomar själva väljer när, i vilken utsträckning och med vilken typ av aktiviteter de vill aktivera sig, även om vissa resultat antyder att det inte är så enkelt. Problemet verkar snarare vara att de som inte tilltalas av den organiserade idrotten inte heller använder näridrottsplatsen. Delvis på grund av att anläggningen till stor del ockuperas av redan aktiva grupper och delvis på grund av bristande motivation som vi inte vet bakgrunden till men som andra typer av studier skulle kunna bidra med kunskap om. Om det inte handlar om att vissa grupper blir undanknuffade utan att de inaktivas inaktivitet istället beror på anläggningens utformning blir slutsatsen att anläggningen inte utformats efter de behov som finns, i vart fall inte de inaktivas behov. Visserligen har eleverna varit delaktiga och alla inblandade är överens om att det är elevernas önskemål som i hög utsträckning fått styra utformningen. Men problemet med att inga andra elever än deras representanter känt sig delaktiga innebär förmodligen också att de inaktiva grupperna inte heller känt sig särskilt delaktiga och än mindre fått gehör för sina önskemål, i den utsträckning de överhuvudtaget hade några. I forskning om utformning av ytor och redskap konstateras att just utbudet av redskap och möjligheter till aktiviteter främjar den fysiska aktiviteten hos barn. Huruvida detta även är giltigt för äldre barn och ungdomar är dock inte belagt. Resultaten från denna undersökning visar att det finns andra hinder för fysisk aktivitet än ett begränsat utbud av redskap och möjligheter till aktiviteter. De tankar som finns om att tillträdet till idrott skulle vara villkorat av fysisk tillgänglighet stöds heller inte av dessa resultat. Möjligen kan detta äga giltighet i storstäderna vilket också antyds i texterna från RF. 42 Istället finns det skäl att misstänka att förklaringen till det som i studien tolkas som ett ringa användande kan finnas i mer sociologiskt och socialpsykologiskt grundade teorier. I dylik forskning syns det tydligt i vilka åldrar det så kallade tappet för föreningsidrotten är som störst. Det visar sig att i övergången till pubertet och tonår är den tid då flest ungdomar slutar med sin idrott och det är just i denna period som eleverna på Tegs Centralskola befinner sig. Att man slutar med föreningsidrott behöver i och för sig inte betyda att man blir fysiskt inaktiv men om anledningen till att man slutar med föreningsidrott delvis är att nya intressen väcks kanske delar av en förklaring till den blygsamma användningen finns i elevernas ålder. Samtidigt förs ett resonemang om huruvida det är en omställning från lek och idrott för alla till prestation och selektering (som sammanfaller med nämnda tidsperiod i ungas liv) som kan ligga bakom tappet. Detta skulle i så fall kunna borga för en god grogrund för den typ av fysisk aktivitet som näridrottsplatskonceptet skjuter in sig på eftersom de som slutar i så fall inte slutar på grund av bristande intresse utan för att de inte tilltalas av resultatfokuseringen och selekteringen i föreningsidrotten. Kunskap om huruvida det ligger till på detta sätt eller inte kräver däremot helt andra typer av studier. Som avslutning vill vi återigen poängtera vikten av att följa upp dessa resultat på längre sikt för att kunna säga något om mer bestående effekter. Den ökning i utomhusvistelse och de åskådare som observerats kanske i ett längre perspektiv kan utvecklas till fysisk aktivitet och kanske till och med till ett intresse för föreningsidrott. Än så länge visar inte resultaten någon medlemsökning i det lokala föreningslivet. Vi ställer oss dessutom frågande till om det överhuvudtaget är en rimlig målsättning att spontanidrott ska vara en väg in i den organiserade idrotten. RF:s dåvarande ordförande, Gunnar Larsson, menar att slutmålet för stimulansen av spontanidrott är att ledas in i den organiserade idrotten och det är kanske en naturlig ambition med tanke på RF som avsändare. Men med de folkhälsoargument som ofta används i debatten om föreningsidrottens samhällsnytta skulle en spontan och egenorganiserad aktivitet vara fullt tillräcklig och kanske är det spontanidrott utan föreningsanknytning som man ska förvänta sig. Slutsatser Näridrottsplatsen har bidragit till att ungdomar som redan är fysiskt aktiva spontanidrottar på skolgården i högre grad än tidigare. Inget tyder på att anläggningen generellt sett bidragit till ökad fysisk aktivitet i ett område med hög fysisk aktivitet i utgångsläget. Det finns heller inga belägg för att anläggningen kan erbjuda en miljö som utgår från barn och ungdomars egen lust och preferenser och som på så sätt skulle kunna erbjuda alternativ till den kravfyllda miljö som upplevs i föreningsidrotten och i skolans idrottsundervisning. Förutsättningarna för att inaktiva eller nya grupper ska börja använda anläggningen bedöms vara små. Samtidigt har skolgården fått en rejäl ansiktslyftning som förbättrat den fysiska och sociala miljön i området. Anläggningen har också blivit en ny mötesplats för kringboende, inte minst familjer. Placeringen i skolmiljö bedöms lyckad mot bakgrund av den förhållandevis höga nyttjandegraden dagtid som annars skulle vara svår att uppnå. Att bedöma vad som krävs för att få till spontanidrott på näridrottsplatsen i större utsträckning än i dagsläget är svårt med de resultat som ligger för handen. Men det finns vissa resultat som antyder att anläggningen hade kommit att se annorlunda ut om planeringsarbetet hade utformats så att mindre aktiva elever och idrottslärare fått komma till tals. En annorlunda utformning hade kanske kunnat locka andra användare även om grundproblemet med att stimulera till spontan aktivitet skulle kvarstå. Ovanstående resonemang bygger på rapporten Näridrottsplatser och spontanidrott som kan läsas i sin helhet på: Där återfinns såväl teori och resultat som metod och referenser i utförligare form. För kontakt: Josef Fahlén Centrum för utvärderingsforskning Umeå Universitet Umeå

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Organisera det spontana

Organisera det spontana TEMA DELAKTIGHET Organisera det spontana Spontanidrott pekas ofta ut som föreningsidrottens motsats. Den laddas med förväntningar om att vara roligare, mindre konkurrensinriktad och att den ger nya grupper

Läs mer

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling 2010-09-13 Ft 223/2009 Jan Alinski Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling Till berörda remissinstanser 1. Inledning Fotbollen

Läs mer

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA 2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

VILL NI VARA MED OCH SKAPA VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark Här nedan presenteras frågor och svar som kan vara intressanta för alla elever/föräldrar inför att AB-klasserna på Norskolan flyttas till Näsbyparksskolan

Läs mer

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap Röbäcks IF Reklam & sponsorskap Erbjudande: 1. Reklamskylt på sarg, plats på Röbäcks IF hemsida ingår *: 5000kr/2år Tillkommer skyltkostnad och reklamskatt 8% 2. Reklamskylt i hallen, plats på Röbäcks

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Senior Sport School Handbok

Senior Sport School Handbok Senior Sport School Handbok Senior Sport School (SSS) Varför Senior Sport School? Medellivslängden ökar i Sverige och människor mår allt bättre även längre upp i åldrarna. Men mycket mer kan göras för

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013

Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013 2013-11-13 RAPPORT 1 (11) Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013 Sammanfattning I Nacka kommun är fritidsnämnden ansvarig för mål, uppdrag, finansiering och uppföljning av

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

C-UPPSATS. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar

C-UPPSATS. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar C-UPPSATS 2006:042 Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar En litteraturstudie om vad samhället och skolidrotten kan göra för insatser för att hjälpa fysiskt inaktiva barn och ungdomar Erika Löf Luleå

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning.

This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Umeå University This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Citation for the published paper: Eliasson, I., Ferry, M., Olofsson,

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen T1_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Ingrid Bäcklund Pihlblad ingrid.backlund-pihlblad@socialstyrelsen.se 2012-03-12 Dnr 9.1-6190/2012 1(6) Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Huvudman Skogsro AB

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

En undersökning från Bauer Hockey och Hockey Canada visar att sporten kan fås att växa TORONTO Upplevda hinder Hockey anses inte roligt Tidsåtgång

En undersökning från Bauer Hockey och Hockey Canada visar att sporten kan fås att växa TORONTO Upplevda hinder Hockey anses inte roligt Tidsåtgång En undersökning från Bauer Hockey och Hockey Canada visar att sporten kan fås att växa Pilotprogram som syftar till att få sporten att växa och samtidigt är roliga och hanterbara TORONTO. 1 augusti 2013.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer Idrottens omfattning Svensk idrott är bäst på att sätta folket i rörelse Svensk idrott är Sveriges största idéburna organisation sett till hur många som är delaktiga och engagerade. Nästan halva befolkningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Idrottens framtida finansiering är säkrad Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk(skånsk) idrott på såväl nationell som regional och kommunnal

Läs mer

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Spelarutbildningsplan 3-manna 6-7 år Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Spelarutbildningsplan IF Mölndals Fotboll I IF Mölndal Fotboll vill vi skapa vinnare. I IF

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 Bakgrund Storfritids är en unik fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6, som drivs privat av Stiftelsen Birkagården. Personalstyrkan består av fem personer och i

Läs mer

Delaktighet och inflytande 100 95 100 93 90. Skolmiljö 85 85 78 74 70. Kunskap och lärande 100 97 91 90 87. Bemötande 100 100 100 96 95

Delaktighet och inflytande 100 95 100 93 90. Skolmiljö 85 85 78 74 70. Kunskap och lärande 100 97 91 90 87. Bemötande 100 100 100 96 95 Regiongemensam elevenkät 215 - föräldrar per frågeområde samt NKI 211 212 213 2 215 Alingsås ÅK5 totalt 215 GR ÅK5 totalt 215 Trivsel och trygghet 1 1 1 96 94 Delaktighet och inflytande 1 95 1 93 9 Skolmiljö

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Mölleskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Mölleskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Mölleskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Planen gäller från 2013-08-16 Planen ska revideras senast 2014-06-21 Ansvarig

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö.

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Färgsätt framtiden En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Kunskapsskolan i Nyköping Hur ska en bra skolmiljö se ut? Räcker det med fyra väggar, tak och en svart tavla? Varje dag skickar föräldrar

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar u på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt.

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Värdet av idrottshallar

Värdet av idrottshallar RAPPORT 15:05 Värdet av idrottshallar Ett nytt sätt att mäta RAPPORT 15:05 11 SEPTEMBER 2015 Värdet av idrottshallar ett nytt sätt att mäta Joakim Sternö Tobias Nielsén Volante är ett kunskapsföretag

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer