Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga?
|
|
- Gösta Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga? Näridrottsplatser har under den senaste 5-årsperioden lanserats som en motor för att öka barn och ungdomars fria, spontana och egen-organiserade idrottande. Med en idé om spontanidrott som hälsofrämjare och som rekryteringsverktyg för den organiserade idrotten förväntas dessa näridrottsplatser kunna inspirera särskilt utsatta målgrupper. I det Handslagsfinansierade forskningsprojektet Näridrottsplatser och spontanidrott studeras den satsning på näridrottsplatser som görs inom ramen för Handslaget och det är det projektet denna text bygger på. De preliminära resultaten visar att lösningen på inaktivitetsproblematiken hos barn och unga kanske inte låter sig lösas på det enkla sätt som rubriken på denna text antyder. Josef Fahlén Centrum för utvärderingsforskning Umeå universitet Bakgrund Barn- och ungdomstidens spontana idrott, lek och spel är något många ser tillbaka på med nostalgiska minnen av kamratskap, spontanitet och glädje. Många tycker sig kanske också lägga märke till hur vår omgivning och närmiljö inte längre och inte i samma utsträckning präglas av denna spontana idrott, lek och spel, i vart fall inte i den form man själv minns den. Parallellt med detta finns vetskapen om hur TV-spel, Internet och DVD fyller dagens barns och ungdomars fritid på ett helt annat sätt än för bara 20 år sedan och att fysisk aktivitet inte alls längre ses som ett självklart inslag i fritidssysselsättningen. Konkurrensen om ungas uppmärksamhet är hård och förväntningarna från såväl vuxenvärld som kamrater lämnar lite tid över för fria, obundna och spontana aktiviteter. Det sänds många signaler från många avsändare om vikten av att röra på sig för hälsans och det fysiska välbefinnandets skull. Samtidigt får vi rapporter om hur allt fler rör sig för lite och hur så kallade välfärdssjukdomar följer i dess kölvatten. Särskilt alarmerande ses inaktiviteten hos barn och ungdomar eftersom brist på aktivitet under uppväxten tros vara svår att förändra som vuxen. Nämnda TV-spel, Internet och DVD ses som de stora bovarna tillsammans med ett ökat och fel sammansatt näringsintag och insatser från flera håll görs för att komma till rätta med den ökande ohälsan orsakad av övervikt och/eller inaktivitet. Paradoxalt nog ökar även barns och ungdomars deltagande i idrottsföreningars verksamhet totalt sett. En polarisering framträder dock med en grupp väldigt aktiva och en grupp helt inaktiva. Det rapporteras också att alla inte får plats i den organiserade idrotten av olika anledningar och att de som inte omfattas av föreningsidrotten dessutom har små möjligheter att utöva fysisk aktivitet på egen hand. Att öka tillgängligheten till idrott och annan fysisk aktivitet av har därigenom blivit en av idrottsrörelsens nya stora utmaningar. Det är passande nog just tillgänglighet som är den stora ledstjärnan för Handslaget - statens stora satsning på idrottsområdet. En av utgångspunkterna för arbetet är att det finns stora grupper barn och ungdomar som idrottsrörelsen inte lyckas engagera och därför handlar 38
2 Figur 1 projekten om att hitta verktyg för att locka och bereda plats för dessa grupper i föreningsidrotten, på kortare eller längre sikt. Som ett led i att locka barn och ungdomar till föreningsidrott på längre sikt har vissa handslagsinitiativ syftet att uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet utanför den organiserade föreningsidrotten, dvs. på spontan och egenorganiserad basis. Eftersom såväl stadsplanering som föreningsägda idrottsanläggningar påstås begränsa den fysiska tillgängligheten till ytor och anläggningar för spontan och egenorganiserad fysisk aktivitet har en satsning på Näridrottsplatser börjat ses som en lösning på problemet. För att skapa utrymmen och möjligheter för spontan och egenorganiserad fysisk aktivitet har RF hämtat inspiration från liknande satsningar i Norge och Danmark. I Sverige kom konceptet att kallas Näridrottsplats och har blivit en konkret satsning inom ramen för Handslaget för att stimulera barn och ungdomar till fysisk aktivitet utanför den organiserade föreningsidrotten och skolans idrottsundervisning. I det Handslagsfinansierade forskningsprojekt som här redovisas och diskuteras undersöks om och i så fall hur näridrottsplatskonceptet kan uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet på spontan och egenorganiserad basis. Den övergripande frågeställningen gäller i vilken utsträckning näridrottsplatser generellt bidrar till spontanidrott och vilka effekterna blir för barn/ungdomar, framförallt nya grupper, idrottsföreningar och skolor. Fyra konkreta frågeställningar har också formulerats: Var byggs näridrottsplatser? Vilka aktörer är involverade i planering, genomförande och användning? Vad krävs för att få till stånd spontanidrott på näridrottsplatser? Hur används och vilka använder anläggningarna? I föreliggande text fokuseras på grund av utrymmesskäl endast en av frågeställningarna - den sista. Texten bygger på den rapport som studerar alla ovanstående frågeställningar genom en populationsundersökning och två fallstudier. Forskningsprojektets genomförande Med hjälp av data från populationsundersökningen valdes två näridrottsplatser ut för närmare granskning avseende själva användningen. Denna granskning bestod av intervjuer med huvudmän, användare och skolpersonal, observationer av själva nyttjandet av anläggningen samt enkätundersökningar om elevernas aktivitetsvanor före och efter anläggningens tillkomst. När denna text skrivs är resultaten från den ena näridrottsplatsen ännu inte färdigställda därför vilar följande avsnitt enbart på data från en näridrottsplats. Näridrottsplatsen Näridrottsplatsen i den fallstudie som denna text rapporterar resultaten från är belägen vid Tegs Centralskola i Umeå tätort. Skolan inrymmer klasser i skolår 7-9 och består av elever. Upptagningsområdena tillhör de mer attraktiva bostadsområdena i Umeå och består av både villa- och flerfamiljsbebyggelse. Skolan har med sin idrottsprofil även elever från andra 39
3 stadsdelar och samhällen utanför. Skolgården är efter näridrottsplatsens tillkomst utrustad med en så kallad Binge som är en konstgräsklädd yta som syns i mitten av Figur 1. Konstgräset är omgärdat av en sarg med ett större handbollsmål i vardera kortsidan och två mindre landhockeymålburar i vardera långsidan. Över respektive landhockeymålbur hänger en basketbollkorg och i bingen kan volleybollnät enkelt sättas upp vid behov. På ena handbollsmålburens baksida är en mindre klättervägg installerad. I anläggningens nedre högra hörn syns en mer traditionell lekplatsdel med gungor av olika slag, klätterställning och några andra lekredskap samt rastmöbler och gräsytor. På ytan till vänster om bingen finns en grusplan. I anslutning till grusplanen finns förutsättningar och utrustning för friidrottsgrenarna löpning, längdhopp, tresteg, kulstötning och diskus. Ovanför grusplanen finns ishockeyrinken som är belagd med asfalt. Förutom de traditionella målburarna är rinken dessutom utrustad med basketbollkorgar för så kallad street-basket. I rinken kan ishockey, skridskoåkning, land- och inline-hockey utövas. Utöver dessa inslag kantas anläggningen av ett tjugotal bänkar med bord, en paviljong och en utomhusscen. Användningen Under de nio observationstillfällena varierade vädret från frisk vår, solig sommar och sval höst till snöslask, spöregn och höststormar vilket också föga överraskande avspeglade sig i användningen av anläggningen. Minst väderkänslig var användningen under och i anslutning till skoldagen då både kyla, regn och slask trotsades. Under kvällar, helger och skollov däremot stod anläggningen helt öde vid så kallat dåligt väder. Det finns inga anvisningar för tillträde till eller användning av aktivitetsytorna vid näridrottsplatsen. Det enda som signalerar att anläggningen är något annat än en traditionell skolgård är en stor skylt med namnet på och de sponsorer som stått för finansiellt stöd. Utformningen av anläggningen får, med några få undantag, övervägande positiva betyg av såväl användare som övriga intervjuade. Undantagen från de allmänt positiva omdömena gäller främst att den planerade skateboardparken inte blev av och att anläggningen rent allmänt kanske fick en alltför kraftig betoning på utrustning för rena föreningsidrotter. Men i en 40 jämförelse med den allmänna synen på skolgården före upprustningen kan en mer positiv inställning konstateras i efter-mätningen. Näridrottsplatsen har inte bara påverkat elevernas syn på möjligheterna till idrottande på skolgården positivt, utan färgar även synen på skolgården i stort. Den tidigare uppfattningen om skolgården vid Tegs Centralskola som en tråkig, grå och sliten miljö har fått ge vika för en väsentligt mer positiv uppfattning. Möjligheterna till aktivitet på skolgården uppfattas också som betydligt bättre idag, än innan tillkomsten av anläggningen och skolgårdsombyggnaden. En majoritet av eleverna anser sig inte ha haft något större inflytande över anläggningens utformning trots projektets uttalade ambitioner om det motsatta. Det stora flertalet har inte heller har varit särskilt engagerade i form av att lämna egna förslag. De allra flesta eleverna är ändå nöjda med förändringen av skolgården. Stämningen på näridrottsplatsen varierade mellan de olika observationstillfällena men gemensamt för alla tillfällena var det faktum att flera grupper användare samsades om anläggningen även om det var samma anläggningsdel de för tillfället ville nyttja. De delar som nyttjades mest och som får anses mest populära delades av och kunde därmed användas av de olika grupperna parallellt. De äldre eleverna är nöjda med stämningen och verkar nästan överraskade över hur bra det fungerar med att samsas. Upplevelserna delas däremot inte av de yngre barnen som känner sig undanknuffade och utestängda. En av representanterna från vuxenvärlden verkar väl medveten om detta problem men ser det istället som en nyttig fostransprocess. Under skoltid är det flera grupper och individer som, utöver de som nämns ovan, står vid sidan av som åskådare. Om dessa är nöjda med detta eller om de skulle ha deltagit om de givits plats och/eller möjlighet ger observationerna tyvärr ingen information om. I övrigt präglas stämningen av en avslappnad och otvungen atmosfär även om många av de aktiviteter som utövas bedrivs i tävlingslika former. Inte under någon av de nio observationerna bedrevs idrottsundervisning eller föreningsaktivitet på anläggningen. I intervjun med representanten från en idrottsförening med verksamhet i närområdet kommer det också fram att föreningen varken varit delaktig i planeringen av anläggningen eller på annat sätt tillfrågats om önskemål, nyttjande eller annat. När det gäller idrottsundervisningen uppger idrottsläraren som intervjuades att den så kallade uteperioden kommer att förlängas och att undervisningen i Idrott och hälsa fått ett stort lyft i och med anläggningens tillkomst. Detta återspeglas däremot inte i elevernas upplevelser. Lektionsverksamheten har förtur till anläggningen men det förekommer enligt idrottsläraren inga konflikter eller problem runt detta faktum. Vid de 9 observationstillfällena uppgick användarna till 378 personer. Typanvändaren av näridrottsplatsen är en pojke i högstadieåldern som inte är ombytt och som inte har någon särskild utrustning med sig. Enkätdata visar på skillnaden mellan pojkars och flickors användande där en betydligt större andel av pojkarna än flickorna är flitiga nyttjare av anläggningen. Medan ca. 20% av pojkarna uppger att de använder anläggningen Varje dag eller 2-3 dagar i veckan är motsvarande andel bland flickorna endast ca. 10%, d.v.s. blott hälften. Bland flickorna uppger två tredjedelar att de överhuvudtaget inte har använt anläggningen, att jämföra med hälften av pojkarna. Nyttjandegraden är avsevärt högre när användarna har skolans verksamhet som anledning att vistas i närheten av anläggningen. Aktiviteterna domineras av umgänge vid näridrottsplatsens lekutrustning. Detta ska däremot inte tas som uttryck för att besökarna leker i den bemärkelsen utan snarare att de samtalar och umgås med bänkar, gungor, klätterställning och annan lekutrustning som platser för detta. I övrigt är fotbollen på konstgräset och landhockeyn i rinken de anläggningsdelar som används flitigast. Om användningen kopplas till kön och ålder framträder en viss differentiering där flickor och yngre besökare i högre utsträckning ses i eller i anslutning till gungor och dylik lekutrustning, bänkar bord och paviljong, klätterställning och som åskådare. I relation till de förväntningar som uttryckts på näridrottsplatsen, och med tanke på satsningarna på elevmedverkan i utformningen av anläggningen, visar enkätdata ett sparsamt användande såväl under skoltid som under kvällstid och övrig ledig tid. Vi kan konstatera att en majoritet av eleverna - nästan sex av tio elever - uppger att de aldrig använder
4 Närområdets utformning får stor betydelse för de aktiviteter som ungdomar kan utföra. Pressens Bild. näridrottsplatsen. Endast 6-7 procent av eleverna uppger att de använder anläggningen ofta under sin lediga tid. I relation till andra specifika aktiviteter under rasttid kan det konstateras att betydligt fler elever besöker biblioteket än näridrottsplatsen. Av dem som ofta använder anläggningen är de ungdomar som tränar i föreningsregi eller på egen hand minst 3ggr/vecka i majoritet. Till exempel uppger ca. 20 procent av de föreningsidrottande eleverna att de använder anläggningen regelbundet på kvällstid, att jämföra med endast 5 procent av de icke föreningsidrottande ungdomarna. Samtidigt som enkätdata kan ge intryck av en relativt måttfull användning av näridrottsplatsen visar en Före Efter-jämförelse på en väsentlig uppgång i användningen av skolgården för fysisk aktivitet. Även om data inte ger någon fullständig bild av hur omfattningen av idrottandet på skolgården har förändrats, pekar ändå data mot en kraftig ökning vilket måste ses som positivt utifrån de förväntningar som ställdes på anläggningen. Flertalet av de aktivitetsmöjligheter som anläggningen erbjuder utnyttjas i mycket begränsad utsträckning av eleverna. Ca. 80 procent av eleverna uppger att de Aldrig använder 17 av de 25 angivna aktiviteterna. Endast en idrottsaktivitet, nämligen fotboll, utövas ibland, ganska ofta och ofta av mer än hälften av eleverna. Andra renodlade idrottsaktiviteter har betydligt lägre attraktionskraft. Viktigt att poängtera är att näridrottsplatsen inte bara vänder sig till eleverna vid Tegs Centralskola utan även till yngre barn i närområdet och för att tillgodose behoven hos skolans idrottsundervisning. Vissa av inslagen i anläggningen är närmast avsedda för denna yngre åldersgrupp och för skolans idrottsundervisning. Den begränsade användningen av vissa anläggningsdelar kan alltså även bero på att dessa i första hand varit avsedda för yngre barn och/ eller undervisningen. Diskussion Under den tid som näridrottsplatsen på Tegs centralskola planerats, byggts och utvärderats har många näridrottsplatser hunnit byggas, såväl i Umeå som i övriga landet. Den allmänna uppfattningen har varit att näridrottsplatskonceptet är en bra lösning på såväl problemet med bristen på ytor för spontantidrott som problemet med inaktiva grupper. Med denna studies resultat för handen finns det dock anledning att diskutera om så är fallet. Flera bakgrundsfaktorer såsom upptagningsområde, aktivitetsnivåer, föreningsanslutning, lokalisering och utformning samverkar dock till att göra fallet Teg förhållandevis unikt, främst genom att den fysiska aktivitetsnivån redan var hög innan anläggningen byggdes, vilket försvårar generaliseringar. Det är möjligt att en 41
5 anläggning förlagd i en annan kontext hade gett andra effekter. Ett värde med studien är att den bidrar med kvalitativa nyanser som kan hjälpa till i arbetet med lokalisering, utformning och planering av andra näridrottsplatser. Det studien också kan tänkas bidra med i en vidare diskussion om näridrottsplatskonceptet är framför allt att konceptet ändå måste ses som ett sätt att erbjuda alternativ till den organiserade idrotten. Om det är själva organiseringen av föreningsidrotten och skolans idrottsundervisning som inte tilltalar vissa kan näridrottsplatser erbjuda ett alternativ där barn och ungdomar själva väljer när, i vilken utsträckning och med vilken typ av aktiviteter de vill aktivera sig, även om vissa resultat antyder att det inte är så enkelt. Problemet verkar snarare vara att de som inte tilltalas av den organiserade idrotten inte heller använder näridrottsplatsen. Delvis på grund av att anläggningen till stor del ockuperas av redan aktiva grupper och delvis på grund av bristande motivation som vi inte vet bakgrunden till men som andra typer av studier skulle kunna bidra med kunskap om. Om det inte handlar om att vissa grupper blir undanknuffade utan att de inaktivas inaktivitet istället beror på anläggningens utformning blir slutsatsen att anläggningen inte utformats efter de behov som finns, i vart fall inte de inaktivas behov. Visserligen har eleverna varit delaktiga och alla inblandade är överens om att det är elevernas önskemål som i hög utsträckning fått styra utformningen. Men problemet med att inga andra elever än deras representanter känt sig delaktiga innebär förmodligen också att de inaktiva grupperna inte heller känt sig särskilt delaktiga och än mindre fått gehör för sina önskemål, i den utsträckning de överhuvudtaget hade några. I forskning om utformning av ytor och redskap konstateras att just utbudet av redskap och möjligheter till aktiviteter främjar den fysiska aktiviteten hos barn. Huruvida detta även är giltigt för äldre barn och ungdomar är dock inte belagt. Resultaten från denna undersökning visar att det finns andra hinder för fysisk aktivitet än ett begränsat utbud av redskap och möjligheter till aktiviteter. De tankar som finns om att tillträdet till idrott skulle vara villkorat av fysisk tillgänglighet stöds heller inte av dessa resultat. Möjligen kan detta äga giltighet i storstäderna vilket också antyds i texterna från RF. 42 Istället finns det skäl att misstänka att förklaringen till det som i studien tolkas som ett ringa användande kan finnas i mer sociologiskt och socialpsykologiskt grundade teorier. I dylik forskning syns det tydligt i vilka åldrar det så kallade tappet för föreningsidrotten är som störst. Det visar sig att i övergången till pubertet och tonår är den tid då flest ungdomar slutar med sin idrott och det är just i denna period som eleverna på Tegs Centralskola befinner sig. Att man slutar med föreningsidrott behöver i och för sig inte betyda att man blir fysiskt inaktiv men om anledningen till att man slutar med föreningsidrott delvis är att nya intressen väcks kanske delar av en förklaring till den blygsamma användningen finns i elevernas ålder. Samtidigt förs ett resonemang om huruvida det är en omställning från lek och idrott för alla till prestation och selektering (som sammanfaller med nämnda tidsperiod i ungas liv) som kan ligga bakom tappet. Detta skulle i så fall kunna borga för en god grogrund för den typ av fysisk aktivitet som näridrottsplatskonceptet skjuter in sig på eftersom de som slutar i så fall inte slutar på grund av bristande intresse utan för att de inte tilltalas av resultatfokuseringen och selekteringen i föreningsidrotten. Kunskap om huruvida det ligger till på detta sätt eller inte kräver däremot helt andra typer av studier. Som avslutning vill vi återigen poängtera vikten av att följa upp dessa resultat på längre sikt för att kunna säga något om mer bestående effekter. Den ökning i utomhusvistelse och de åskådare som observerats kanske i ett längre perspektiv kan utvecklas till fysisk aktivitet och kanske till och med till ett intresse för föreningsidrott. Än så länge visar inte resultaten någon medlemsökning i det lokala föreningslivet. Vi ställer oss dessutom frågande till om det överhuvudtaget är en rimlig målsättning att spontanidrott ska vara en väg in i den organiserade idrotten. RF:s dåvarande ordförande, Gunnar Larsson, menar att slutmålet för stimulansen av spontanidrott är att ledas in i den organiserade idrotten och det är kanske en naturlig ambition med tanke på RF som avsändare. Men med de folkhälsoargument som ofta används i debatten om föreningsidrottens samhällsnytta skulle en spontan och egenorganiserad aktivitet vara fullt tillräcklig och kanske är det spontanidrott utan föreningsanknytning som man ska förvänta sig. Slutsatser Näridrottsplatsen har bidragit till att ungdomar som redan är fysiskt aktiva spontanidrottar på skolgården i högre grad än tidigare. Inget tyder på att anläggningen generellt sett bidragit till ökad fysisk aktivitet i ett område med hög fysisk aktivitet i utgångsläget. Det finns heller inga belägg för att anläggningen kan erbjuda en miljö som utgår från barn och ungdomars egen lust och preferenser och som på så sätt skulle kunna erbjuda alternativ till den kravfyllda miljö som upplevs i föreningsidrotten och i skolans idrottsundervisning. Förutsättningarna för att inaktiva eller nya grupper ska börja använda anläggningen bedöms vara små. Samtidigt har skolgården fått en rejäl ansiktslyftning som förbättrat den fysiska och sociala miljön i området. Anläggningen har också blivit en ny mötesplats för kringboende, inte minst familjer. Placeringen i skolmiljö bedöms lyckad mot bakgrund av den förhållandevis höga nyttjandegraden dagtid som annars skulle vara svår att uppnå. Att bedöma vad som krävs för att få till spontanidrott på näridrottsplatsen i större utsträckning än i dagsläget är svårt med de resultat som ligger för handen. Men det finns vissa resultat som antyder att anläggningen hade kommit att se annorlunda ut om planeringsarbetet hade utformats så att mindre aktiva elever och idrottslärare fått komma till tals. En annorlunda utformning hade kanske kunnat locka andra användare även om grundproblemet med att stimulera till spontan aktivitet skulle kvarstå. Ovanstående resonemang bygger på rapporten Näridrottsplatser och spontanidrott som kan läsas i sin helhet på: Där återfinns såväl teori och resultat som metod och referenser i utförligare form. För kontakt: Josef Fahlén Centrum för utvärderingsforskning Umeå Universitet Umeå josef.fahlen@ucer.umu.se
Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur
Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur Sophie Dahlberg, Stockholms Stad, Idrottsförvaltningen Klas Eriksson, AIX Arkitekter AB Stadsdelen Skärholmen Del av miljonprogrammet som
Läs merTo order Evaluation and Research reports please contact: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå University SE Umeå, Sweden
UCER is an international research centre at Umeå University. The centre conducts evaluation research and provides postgraduate teaching and research training in evaluation. UCER performs independent high-quality
Läs merTrender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström
Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor
Läs merFörvaltningens förslag till beslut. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens lägesredovisning.
Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-11-13 IDN 2015-12-15 Handläggare Magnus Åkesson Telefon: 08-508 27 638 Till Idrottsnämnden Ung livsstil - lägesredovisning av andel fysiskt aktiva
Läs merDetaljplan för Kv Luthagsstranden Uppsala kommun - samråd
Uppsala STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Larsson Sten 2015-10-05 IFN-2015-0125 Idrott- och fritidsnämnden Detaljplan för Kv Luthagsstranden Uppsala kommun - samråd Förslag till
Läs merNÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA
2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades
Läs merIdrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2011- Senast reviderat 2008-03-31 Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Syftet med det idrottspolitiska
Läs merIdrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.
Läs merLekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun
1(5) Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun 1. Varför ett lekplatsprogram? Hur skall programmet fungera? Programmet skall ge riktlinjer för vilka miljöer vi vill att
Läs merIdrottspolitiskt program Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska
Läs merIDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!
IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merUtvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till
Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till 2012-11-30 Logistikprogrammet Veronica Linnarsson, Lisa Verona, Huifen Virro/Cao Sammanfattning Linköpings kommun arbetar sedan ett tiotal år
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merFritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Läs merDatorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år
Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år Alexander Sovré & Fredrik Robertson, Kantar Sifo 2017-03-23 P-1535501 Sammanfattning Den här rapporten visar med hjälp
Läs merVILL NI VARA MED OCH SKAPA
VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan
Läs merBarnidrott på barns villkor
BARNIDROTTS- PROGRAMMET Barnidrott på barns villkor Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen har sagt JA till Barnidrottsprogrammet Glädje - Lek - Kamratskap - Hälsa - Lust Barnidrott i centrum Barnidrott
Läs merPolicy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening
Policy Möjligheternas förening Ope Idrottsförening POLICY MÖJLIGHETERNAS FÖRENING Kamratskap Trygghet Glädje Gemenskap Fotboll Efter egen förmåga Stärkt självkänsla Lek Inledning Ope IF är en av norrlands
Läs merSammanfattning och övergripande slutsatser
Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om ungas idrott och fysiska aktivitet på skoltid och fritid, på vardagar och helger För 2016 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag
Läs merRiktlinjer för fritidsklubbar
Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs
Läs merIdrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska
Läs merNäridrott i skolmiljö, etapp 2 - en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå
, etapp 2 - en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå FoU-rapport 2007:9 STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: NILS LUNDMARK FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt
Läs merPlanering för utegym och näridrottsplatser 2016-2025
2015-09-30 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2015/130-829 Fritidsnämnden Planering för utegym och näridrottsplatser 2016-2025 Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att föreslå natur- och trafiknämnden att
Läs merLedare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015
Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merIdrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan
2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten
Läs merOrganisera det spontana
TEMA DELAKTIGHET Organisera det spontana Spontanidrott pekas ofta ut som föreningsidrottens motsats. Den laddas med förväntningar om att vara roligare, mindre konkurrensinriktad och att den ger nya grupper
Läs merMedborgarförslag om mötesplatser i bostadsområdet Björkskatan
Fritidsnämnden 2008 06 04 54 124 Fritidsnämndens arbetsutskott 2008 05 21 35 73 mötesplatsbjörx.p06 Dnr 08.77 008 Medborgarförslag om mötesplatser i bostadsområdet Björkskatan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige
Läs merMöts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av
Bilaga 2 Sammaställningen av dialogen med Böleängsskolans personal och elever 13, 14 och 20 oktober 2016. Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter.
Läs merPolicy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas
Läs merKarlskrona AIF barn- och ungdomspolicy
Sida 1 (8) Karlskrona AIF barn- och ungdomspolicy gemensamma värdegrunder för såväl lagledare, tränare, föräldrar, barn och ungdomar Sida 2 (8) Barns och ungdomars fotbollsspel bygger på att - de ska ha
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merGenerationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan
Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs mer0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2015 Analys Undersökningen ger en bred bild av uppsalabornas fritidsvanor. De allra flesta av de aktiviteter som man gör på sin fritid är av mycket alldaglig karaktär,
Läs merMotion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?
Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga
Läs merMÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun
Läs merCOM HEM-KOLLEN. Gaming och e-sport
COM HEM-KOLLEN Gaming och e-sport VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN KANTAR SIFO 2017-04-03 P-1535501 3 Gaming en del av vardagen Så pratar du med dina barn om spelande Sverige ligger i framkant när det gäller
Läs merLokalförsörjningsplan idrott & fritid Stadsbyggnadsförvaltningen
Lokalförsörjningsplan idrott & fritid Viktiga perspektiv idrott & fritid Barn och unga utvecklar ett livslångt intresse att vara fysiskt aktiva. Förbättra barn och ungas livsvillkor. Förebyggande arbetet
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merSätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa
Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Anvisningarna utgår
Läs merSamverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)
090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken
Läs merFysisk aktivitet, Barn & Unga
Hur påverkar den fysiska miljön barns rörelse och hur kan vi genom stadsplanering öka fysisk aktivitet? Seminarium: Fysisk aktivitet, Barn & Unga 24 april 2019 Göteborg Johan Faskunger Fil Dr Fysisk aktivitet
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merVANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA
VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA EN UNDERSÖKNING OM VANDAUNGDOMARNAS FRITID Ungdomsarbete kommer i många former: som öppna ungdomsgårdar var
Läs merInnebandyledarna och Idrotten vill
Innebandyledarna och Idrotten vill Ledares uppfattningar om god barnidrott och om verksamheten i den egna föreningen Staffan Karp Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet 15,
Läs merSvenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011
Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning
Läs merOperativa mål/aktiviteter:
Stadsdelsvärdar Stadsdelsvärdarnas huvuduppdrag är att öka tryggheten i Rosengård och verka för ökad medborgarservice samt egenansvar både avseende den fysiska och den sociala miljön. Genom att dagligen
Läs merÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN
ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Lyrfågelskolan Fritidshem 2014/2015 Lyrfågelskolans Fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFritidsklubben Grottan. Fagersjöskolan Höst och vårterminen 2017/2018. Roligare att leka tillsammans! Eller hur?
Fritidsklubben Grottan Fagersjöskolan Höst och vårterminen 2017/2018 Roligare att leka tillsammans! Eller hur? E-post: Information om Fritidsklubben Grottan för årskurs 4 6 Grottan är Fagersjöskolans mellanstadieklubb.
Läs merBefria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning
Läs merIDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!
IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra
Läs merHållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan
Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs mer2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015
Policydokument Kovlands IF Fotbollssektion 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Välkommen till Kovlands IF... 3 Verksamhetsidé... 4 Policy för Fotbollen... 5 Spelare....6 Ledare....7 Förälder....8
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merKvalitetsanalys. Trollebo f-klass/fritidshem
Kvalitetsanalys Trollebo f-klass/fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 3 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 6 Övriga
Läs merUtvecklingsförvaltningen. Fritidsenheten. Enhetsplan 2011
Utvecklingsförvaltningen Fritidsenheten Enhetsplan 2011 Syfte Kommunens fritidsverksamhet syftar till att skapa goda förutsättningar för meningsfulla aktiviteter, främst bland barn och ungdomar, genom
Läs merSammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...
Läs merSammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017
Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs merKvalitetsarbete i fritidshem
Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merKost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merEnkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merMål för fritidshemmen i Skinnskatteberg
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
Läs merIdrotten och den kommunala samhällsplaneringen. The Capital of Scandinavia
Idrotten och den kommunala samhällsplaneringen The Capital of Scandinavia Långsiktig investeringsplan Uppdrag från kommunfullmäktige. Del av arbetet med det nya idrottspolitiska programmet. De långsiktiga
Läs merBäverdalens BP i Rågsved
Bilaga X - Uppföljning trygghetsinvestering Fel! Hittar inte referenskälla.sida 1 (5) Projektnamn Geografisk plats för investering Mötesplats Rågsved (Bäverdalens BP) Bäverdalens BP i Rågsved Projektets
Läs merÅre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy
Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merPROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK
En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning
Läs mer2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA
2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...
Läs merRöbäcks IF. Reklam & sponsorskap
Röbäcks IF Reklam & sponsorskap Erbjudande: 1. Reklamskylt på sarg, plats på Röbäcks IF hemsida ingår *: 5000kr/2år Tillkommer skyltkostnad och reklamskatt 8% 2. Reklamskylt i hallen, plats på Röbäcks
Läs merBättre liv och mer lust för unga.
Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja
Läs merHistoria / bakgrund.
SANDÅKRASKOLANS IF Historia / bakgrund. För många år sen hade vi på skolan ett gäng pojkar i år 6 som mest sprang omkring och misskötte sig. Dåvarande rektorn bad mig prata med dem och jag ställde frågan
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVälkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter
Läs merPresentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.
Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och
Läs merRemitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009
Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier
Läs merPlanprogram för Ullåker - Samråd
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Larsson Sten Malmberg Jan Datum 2015-08-20 Diarienummer IFN-2015-0093 Idrott- och fritidsnämnden Planprogram för Ullåker - Samråd Förslag till beslut Idrotts- och
Läs merErsängskolans förebyggande arbete mot droger
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger
Läs mer2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling
2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 och Fritidshem a för planen Rektor Anna
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-
Läs merI samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1 Aktiva föräldrar Att skapa bra förutsättningar för våra ungdomar både på planen och utanför En utgångspunkt för hur vi, föreningen och ni som föräldrar
Läs merIdrotten. en resurs för kommunen
Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många
Läs merLupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
Läs merIdrottspolitiskt program Nyköping kommun
Idrottspolitiskt program Nyköping kommun 2018-2022 Innehållsförteckning sid 1. Inledning 1 2. Målgrupp och målsättningar 2 3. Fokusområden och ansvarfördelning 3 4. Uppföljning och revidering 10 Inledning
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs mer