To order Evaluation and Research reports please contact: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå University SE Umeå, Sweden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "To order Evaluation and Research reports please contact: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå University SE Umeå, Sweden"

Transkript

1

2 UCER is an international research centre at Umeå University. The centre conducts evaluation research and provides postgraduate teaching and research training in evaluation. UCER performs independent high-quality evaluations. The centre also develops the methodology of evaluation and designs evaluation systems. UCER is governed by a Managing Board and supported by an international Scientific Advisory Group of distinguished researchers. To order Evaluation and Research reports please contact: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå University SE Umeå, Sweden Phone: +46 (0) Fax: +46 (0)

3

4 Umeå Centre for Evaluation Research Evaluation Reports No 22

5 Umeå Centre for Evaluation Research Umeå University, Sweden ISSN ISBN UCER Josef Fahlén & Björn Forsberg Printed at the University Printing Office 2008

6 Näridrott i skolmiljö, etapp 2 en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå Josef Fahlén Björn Forsberg Umeå Centre for Evaluation Research Evaluation Reports No 22, January 2008

7 INNEHÅLL FÖRORD INLEDNING BAKGRUND a Ohälsa och fysisk aktivitet b Handslaget c Tillgänglighet och näridrott UPPDRAG OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD a Observationer b Intervjuer c Enkäter d Avgränsningar och metodrelaterade problem RESULTAT a Skolmiljön b Näridrottsplatsens användning c Fritidsvanor ANALYS a Vad krävs för att få till stånd spontanidrott på näridrottsplatsen? b Hur används och vilka använder anläggningen? c Vilka är de kortsiktiga effekterna och följderna av näridrottsplatsen? DISKUSSION SLUTSATSER a Hur fungerar anläggningen? b Vilka effekter och följder har anläggningen fått? c Utvärderingens huvudslutsats REFERENSER Bilagor

8 FÖRORD Föreliggande utvärderingsstudie har initierats och finansierats av Riksidrottsförbundet (RF) som våren 2005 inbjöd Fritidsförvaltningen i Umeå kommun och Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, till ett möte för att diskutera en utvärdering av en Näridrottsplats vid Tegs Centralskola i Umeå. Mötet resulterade i att UCER fick ett uppdrag av RF att utvärdera näridrottsplatsen. Fil dr Björn Forsberg, forskare vid UCER, genomförde under våren och hösten 2005 den första planerade etappen av utvärderingen där förhållande innan näridrottsplatsen byggdes undersöktes. En första rapport presenterades i februari 2006 (Forsberg, 2006). I denna rapport, som också är en slutrapport, redovisar fil dr Josef Fahlén, forskare vid UCER, den efterstudie som han själv gjort av skolungdomars fysiska aktivitetsmönster och utnyttjande av näridrottsplatsen efter att den varit i bruk en tid. I föreliggande rapport jämförs förhållanden före och efter att näridrottsplatsen byggts med fokus på effekter på barn och ungdomars fysiska aktivitet och spontanidrottande. Vår förhoppning är att rapporten kan komma till användning i olika sammanhang där insatser för att främja fysisk aktivitet och spontantidrott planeras och genomförs. Som framgår av rapporten har näridrottsplatsen haft vissa positiva effekter, men någon påverkan på inaktivas fysiska aktivitet framträder inte. Hur näridrottsplatser fungerar på andra platser och i andra sammanhang undersöks i ett forskningsprojekt vid UCER där näridrottsplatsen på TEG jämförs med andra näridrottsplatser. En rapport där näridrottskonceptet undersöks och där jämförelser görs med bland annat en näridrottsplats i Upplands Väsby kommer att presenteras inom kort. Vi tar tacksamt emot synpunkter på rapporten. Umeå november 2007 Anders Hanberger Projektledare för utvärderingen UCER, Umeå universitet 3

9 1. INLEDNING Våren 2006 stod näridrottsplatsen Qulan färdig på Tegs Centralskola i Umeå. Anläggningen började planeras 2004 och är en av landets första i sitt slag. Med medel från kommunen, Svenska fotbollförbundet (SFF), Riksidrottsförbundet (RF) och EU Stad & Land blev anläggningen den dittills största sett till investerade medel och blev därför tillsammans med sin pilotkaraktär ett intressant projekt att utvärdera. På RF:s initiativ påbörjades 2004 en utvärdering av näridrottsplatsen och dess betydelse när det gäller att uppmuntra till spontanidrott och egenorganiserad fysisk aktivitet. Utvärderingen planerades att genomföras i tre etapper med en förstudie av planering och utgångsläge, en studie av användningen och kortsiktiga effekter och en efterstudie av de långsiktiga effekterna. Under 2005 genomfördes förstudien av elevinflytande och elevers behov i planeringen av Tegs näridrottsplats (Forsberg, 2006). Näridrott i skolmiljö kartlade dessutom elevernas aktivitetsmönster samt attityder till idrottande och fysisk aktivitet före näridrottsplatsens tillkomst. Rapporten byggde på elevenkäter med frågor om fritidsvanor, idrottsträning, skolmiljö och elevinflytande samt på intervjuer med elever, skolpersonal och projektledare med frågor om planering, finansiering, delaktighet och utformning. Den huvudsakliga målgruppen för förstudien var eleverna vid Tegs Centralskola men den omfattade även eleverna från närliggande mellanstadieskolor Västtegsskolan och Böleängsskolan. Förstudiens resultat visar att Tegseleverna var mycket idrottsaktiva och generellt mycket fysiskt aktiva redan innan anläggningens tillkomst. Aktivitetsnivåerna för båda könen var vid nationella jämförelser höga och 3 av 4 elever var medlemmar i minst en idrottsförening. Anledningarna till dessa höga nivåer spårades främst till skolans upptagningsområde som är en medelklassmiljö med gynnsamma sociala förhållanden. Dessutom har skolan en uttalad idrottsprofil med ishockeyklasser. Att Umeå allmänt ses som en idrottsaktiv och cykelburen stad sågs också som bidragande orsaker. Men resultaten visar även upp en polarisering av eleverna där vissa grupper är mycket aktiva och några, visserligen små, är helt inaktiva. Med det utgångsläget förväntas inga stora förändringar i ungdomarnas fysiska aktivitet men studien visade samtidigt att förbättringar i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön var helt nödvändiga. Skolgården redovisades som nedgången med ett mycket litet aktivitetsutbud, detsamma gällde även inomhus. Många elever uppgav sig vara mycket trötta under skoldagen vilket sattes samman med 4

10 en knapp utomhusvistelse som i sin tur pekade på ett behov av stimulerande utomhusmiljöer. Näridrottsplatsen sågs också kunna fylla ett behov som kunde spåras i vissa respondenters utsagor där elever kände obehag i samband med prestationspressen och tävlingsmomenten i skolämnet Idrott och hälsa. Här spåddes näridrottsplatsen kunna erbjuda en kravlös miljö som istället utgår från elevens egen lust och preferenser. När det gäller elevinflytande över planeringsprocessen visar resultaten att inflytandet från arbetsgruppens elevrepresentanter var betydande. De elever som medverkade som elevrepresentanter rekryterades från skolans idrottsförening. Huruvida dessa representerade hela elevgruppen kan diskuteras. Resultaten visar nämligen att flertalet elever inte upplevde att de själva eller deras klasser haft någon närmare påverkan på det förslag som arbetsgruppen utformade. Däremot var de flesta nöjda med det förslag som togs fram med undantag från att inslag bortprioriterades på grund av ekonomiska skäl. Föreliggande rapport bygger på resultaten från etapp 2 där användningen och de kortsiktiga effekterna studerats. Dessa resultat kommer längre fram i denna rapport att jämföras med de resultat som framkom i förstudien. Jämförelsen ger möjlighet att bedöma effekterna av näridrottsplatsens tillkomst och i vilken utsträckning näridrottsplatser kan bidra till ökad spontanidrott och egenorganiserad fysisk aktivitet på kort sikt. Rapporten inleds med en bakgrund till fenomenet Näridrottsplatser där en kort forskningsgenomgång försöker härleda insatsen från ett grundproblem med ohälsa kopplat till brist på fysisk aktivitet, via föreningsidrottens och idrottsämnets utmaningar, krympande aktivitetsytor i det offentliga rummet och skolgårdens betydelse till europeiska, nationella och lokala initiativ tagna för att adressera ohälsoproblemet. Därefter följer en beskrivning av utvärderingsuppdragets utformning och studiens frågeställningar. I ett metodavsnitt återges studiens genomförande med datainsamlingstekniker, avgränsningar och metodologiska problem. Resultatkapitlet redovisar skolgårdens utformning efter näridrottssatsningen, näridrottsplatsens användning samt erfarenheterna av näridrottsplatsen så långt. Resultaten analyseras i efterkommande kapitel 6 och slutligen presenteras och diskuteras rapportens slutsatser i kapitel 7. 5

11 2. BAKGRUND 2.a Ohälsa och fysisk aktivitet Ohälsa kopplat till övervikt är ett folkhälsoproblem i Sverige och andra höginkomstländer. Särskilt oroande ses övervikt hos barn och ungdomar eftersom övervikt under uppväxten tenderar att fortsätta i vuxen ålder (Kallings, 2002). Den överviktsrelaterade ohälsan kopplas främst till bristen på och behovet av regelbunden fysisk aktivitet. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar, för att bevara god hälsa, 30 minuters måttlig fysisk aktivitet dagligen för vuxna. För barn och ungdomar rekommenderas därutöver 20 minuters hård fysisk aktivitet tre gånger i veckan (World Health Organization, n.d.). Svenska myndigheter har gått ett steg längre och rekommenderar med brittisk förebild 60 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag för barn och ungdomar upp till puberteten. Svenska skolbarns hälsovanor (Danielsson, 2006) har sedan 1985 kartlagt svenska femte-, sjunde- och niondeklassares hälsovanor vart fjärde år. Motionsvanorna har sedan kartläggningen påbörjades förbättrats något samtidigt som stillasittandet ökat. Av elever i högstadiet och gymnasiet är drygt en tredjedel inte tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt och ca. 15 procent är helt fysiskt inaktiva (Kallings, 2002). En orsak som ofta pekas ut är våra alltmer stillasittande arbeten (Engström, 1989) och för barn och ungdomar i skolåldern en alltmer stillasittande skolgång. Utrymmet i skolans timplan för undervisning i Idrott och hälsa har dessutom sjunkit under de senare årtiondena och få skolgårdar inbjuder eleverna till att ta egna initiativ till fysisk aktivitet. Den organiserade föreningsidrotten har å andra sidan stadigt ökat sitt medlemsantal men forskning visar att det finns en grupp barn och ungdomar som varken är aktiva på skolans idrottslektioner eller i föreningsidrotten. Dessutom visar forskningen att de barn och ungdomar som inte är engagerade i föreningsidrott inte heller är tillräckligt fysiskt aktiva på egen hand (Engström, 2004; Nilsson, 1998). Skolans idrottsämne Idrott och hälsa är obligatoriskt under större delen av barn och ungdomars skolgång. Deltagandet är generellt högt men stora variationer återfinns. Minst deltar flickorna i grundskolan där ca. 15 procent sällan eller aldrig deltar i lektionerna. Därtill kommer ytterligare 15 procent som deltar men inte rör sig (Strandell, A., Bergendahl, L., & Kallings, L., 2002). Den större gruppen 6

12 inaktiva i skolämnet Idrott och hälsa är heller inte aktiva i föreningsidrotten vilket väcker frågor om det finns faktorer i själva organiseringen och/eller gemensamheten som inte tilltalar denna grupp fysiskt inaktiva. Kan det kanske vara inordnandet i grupper och regelbundenhet i tid och rum som inte tilltalar? Med undantag för de senaste årens satsningar på skolgårdsupprustningar och allmänna ytor för lek och rörelse har möjligheterna och utrymmena för idrott och fysisk aktivitet i egen regi blivit begränsade för många barn och ungdomar. Idrott är idag den populäraste organiserade fritidsaktiviteten bland barn och ungdomar men för inte så länge sedan skedde mycket av detta idrottande på spontan och egenorganiserad basis. Under 60- och 70-talet var den så kallade spontanidrotten den vanligaste formen av idrottsaktivitet där både lek och spel skedde på egna initiativ och relativt oberoende av specifika anläggningar (Engström, 2004). Under slutet av 70-talet och hela 80-talet ökade föreningsdeltagandet generellt bland barn och ungdomar och den spontana och egenorganiserade verksamheten flyttade från gator, gräsmattor och bakgårdar till föreningars anläggningar, planer och rinkar. Den fysiska aktiviteten, leken och spelet institutionaliserades i allt högre utsträckning och blev nästan uteslutande något som utövades och bedrevs inom idrottsföreningens ramar. Många kommuner har uppmärksammat detta tillsammans med krympande ytor i det offentliga rummet för spontan och egenorganiserad fysisk aktivitet och på olika sätt och med olika medel tagit initiativ för att adressera problemet. Forskningen visar att insatser för att skapa miljöer för fysisk aktivitet är viktiga för att nå förändringar i människors aktivitetsvanor (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Särskilt viktiga är dessa insatser för socioekonomiskt svaga grupper. När det gäller barns och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till den fysiska miljön har det visat sig att skolgården och lekplatsen är särskilt viktiga platser. Forskning om skolgårdens och lekplatsens betydelse för barns och ungdomars aktivitetsvanor visar att utbudet av redskap och möjligheter till aktiviteter främjar den fysiska aktiviteten hos barn (Lindholm, 1995). Forskningen visar också att den fysiska utemiljön, och då särskilt skolgården, är viktig för barns motoriska och psykosociala utveckling (Lindblad, 1993) och betydelsefull för hemkänsla, identitet och spegling av den egna kulturen (Lindholm, Paget & Åkerblom, 2001). När elever tillfrågas om möjligheterna och deras förhållningssätt till fysisk aktivitet utomhus på skolan på raster och håltimmar anser ca. en fjärdedel av eleverna att de har goda eller mycket goda möjligheter (Strandell, Bergendahl & Kallings, 2002) där pojkarna i grundskolan är mest positiva och flickorna i grund- 7

13 skolan är minst positiva. Däremot är det 9 av 10 gymnasieelever och grundskoleflickor som sällan eller aldrig är fysiskt aktiva på raster eller håltimmar. Andelen för pojkarna i grundskolan är 6 av 10. Knappt en femtedel av pojkarna i grundskolan anger att de är fysiskt aktiva på raster och håltimmar varje dag och ytterligare en femtedel är det varje vecka. Endast en av tjugo flickor i grundskolan och var tjugonde gymnasieelev är aktiva i motsvarande omfattning (ibid). Det vanligaste som eleverna uppger att de istället sysselsätter sig med är prata med kompisar, spela kort, surfa på internet, sitta i cafeterian, biblioteket, rasthallen eller fritidsgården. Men när elever får ange vad som skulle kunna få dem mer fysiskt aktiva önskar de bättre tillgång till skolans idrottshall, mer rastaktiviteter på skolgården och fler anläggningar för aktiviteter (ibid). Vad just den inaktiva gruppen skulle önska har inte undersökts närmare. Om man kopplar ihop den fysiska inaktiviteten med ohälsa och utgår från de forskningsresultat som finns om föreningsidrottens begränsningar (geografisk och lokal tillgänglighet, socioekonomisk tillgänglighet, tapp och rekryteringssvårigheter i tonåren osv.) och den spontana aktivitetens svårigheter verkar det finnas utrymme och belägg för att skapa utrymme för och pröva nya metoder att stimulera fysiskt inaktiva barn och ungdomar till olika former av fysisk aktivitet. 2.b Handslaget Mot bakgrund av den ovan tecknade utvecklingen kan man förstå varför Sveriges riksdag 2003 beslutar att under 4 år ge idrottsrörelsen ett riktat stöd om ca. 1 miljard kronor för satsningar på barn- och ungdomsverksamhet. I överenskommelsen som kom att kallas Handslaget uppdrogs åt idrottsrörelsen att öppna dörrarna till idrotten för fler, framförallt inaktiva, att hålla tillbaka utgifterna kopplade till idrottsutövande, att satsa mer på flickors idrottande, att delta i kampen mot droger och att intensifiera samverkan med skolan (Riksidrottsförbundet, n.d.). En viktig utgångspunkt för satsningen var att det finns stora grupper av barn och ungdomar som den traditionella föreningsidrotten inte lyckas engagera. Genom handslagsaktiviteter på föreningsnivå skulle dessa lockas till idrottsrörelsen. Under handslagets fjärde år avsattes 30 miljoner kronor för att prova nya arbetsformer för att ytterligare öka tillgängligheten till idrott för dem som i dagsläget står utanför idrottsrörelsen av olika anledningar. I samma anda avsattes 24 miljoner kronor för utveckling av anläggningar och aktivitetsytor i storstadsområdena. 8

14 2.c Tillgänglighet och näridrott Tillgänglighet är som ovan antytts den stora ledstjärnan för hela handslagssatsningen. Förutom ekonomisk och social tillgänglighet handlar tillträde till idrott om fysisk tillgänglighet. Särskilt i storstadsområdena finns kända anläggningsrelaterade hinder för nyrekrytering av barn och ungdomar till organiserad idrottsverksamhet. För dessa behov är 24 miljoner kronor öronmärkta. Dessutom är medlen för de övriga målområdena också tillgängliga för insatser relaterade till den fysiska tillgängligheten. Särskilt betonas vikten av tillgänglighet till spontanidrott i människors närmiljö i anslutning till skolor och bostadsområden. Med stöd från plan- och bygglagstiftning och riksdagens beslut om riktlinjer för en ny idrottspolitik: En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning (Regeringens proposition, 1998/99:107) propagerar RF för tillskapande av möjligheter till spontanidrott i närhet till skola och bostadsområden där det lokala föreningslivet lyfts fram som en viktig samtalspartner i den kommunala planeringen. Det sammantagna intrycket är att RF på olika sätt försöker uppmärksamma hinder för inaktiva och uppmuntra insatser som har ambitionen att överbrygga dessa hinder. RF:s intresse för näridrottsplatsen på Teg i Umeå kan ses mot denna bakgrund. Inspirerade av en omfattande satsning i Norge myntas begreppet Näridrottsplats för att adressera problemet med tillgänglighet till spontanidrott i människors närmiljö i anslutning till skolor och bostadsområden. RF:s dåvarande ordförande Gunnar Larsson skriver på ledarplats i Svensk Idrott 10/2003 (Larsson, 2003) att: Det handlar om små och flexibla anläggningar i närmiljön, anpassade efter de boendes önskemål och behov. Utgångspunkten är att de ska vara reserverade för spontan idrott och social samvaro i bostadsområdet, inte organiserad träning och tävling. Men idrottsföreningarna finns i närområdet och kan hjälpa till att leda barn och ungdomar vidare till den mer organiserade idrotten. En något mer detaljerad men fortfarande vid definition av begreppet näridrottsplats finns att läsa i RF:s egen trycksak Näridrottsplats för fysisk aktivitet i boendemiljö (Riksidrottsförbundet, 2002). Den första anläggningen av typen näridrottsplats som stod färdig i Sverige byggdes på Parkskolans skolgård i Östersund sommaren Kort därefter invigdes en näridrottsplats i stadsdelen Öxnehaga i Jönköping som fått mycket utrymme i media och som var tänkt att ses som en inspirations- och modellanläggning för andra som var intresserade att bygga. I samband med detta startade planeringsprocessen i Umeå som ledde fram till näridrottsplatsen Qulan på Tegs Centralskolas skolgård. 9

15 3. UPPDRAG OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Uppdraget från RF att utvärdera näridrottsplatsen på Tegs Centralskola i Umeå syftar till att undersöka om näridrottsplatsen bidragit till ökad spontanidrott. Utvärderingen är upplagd som en före-efter studie med tre övergripande frågeställningar: 1. Vad krävs för att få till stånd spontan idrott på näridrottsplatsen? 2. Hur används och vilka använder anläggningen? 3. Vilka är de kort och långsiktiga effekterna och följderna av Näridrottsplatsen? Syftet med förstudien var att kartlägga elevernas fysiska aktivitetsmönster samt deras attityder till idrottande och fysisk aktivitet före näridrottsplatsens tillkomst och att utvärdera planeringen av näridrottsplatsen med fokus på delaktighet och inflytande. I efterstudien som denna rapport rapporterar resultaten från är syftet att undersöka om näridrottsplatsen bidragit till ett ökat spontanidrottande, men också om och i så fall hur attityder till och behov av fysiska aktiviteter har påverkats. Utvärderingsuppdragets efterstudie som redovisas i denna rapport fokuserar följande frågeställningar: Hur fungerar anläggningen? Har några insatser gjorts för att främja användningen av näridrottsplatsen? Vem har i så fall gjort vad? Vilka får använda näridrottsplatsen? När? Hur? Under vilka villkor? Hur är stämningen på näridrottsplatsen? Har normer skapats för tillträde och användning av näridrottsplatsen? Vilka i så fall? Hur har man löst ansvarstagandet för skötsel och underhåll av anläggningen? Förekommer skadegörelse? Vilka effekter och följder har anläggningen fått? Hur används näridrottsplatsen? I vilken utsträckning används olika delar och vem använder vad? 10

16 När används den? I vilken utsträckning används den för spontanidrott av aktiva/inaktiva? Hur svarar näridrottsplatsen mot de behov och intressen av fysisk aktivitet och social gemenskap som barn och ungdomar har i närområdet? Har elevernas attityder till fysisk aktivitet förändrats i och med etableringen av anläggningen? Har föreningsidrottandet ökat i och med etableringen av anläggningen? Har elevernas delaktighet och engagemang i planering och utformning påverkat användningen? Framträder några sidoeffekter och andra följder av näridrottsplatsen? 11

17 4. METOD I studien användes observation, intervju och enkät som datainsamlingsmetoder. De data som samlats in avser anläggningens första år av användning. Observationen som datainsamlingsmetod har främst syftat till att undersöka om själva användandet av anläggningen i förhållande till ett antal bakgrundsvariabler (se nedan). Intervjuerna har syftat till att komplettera den bilden med mer djupgående data om upplevelser, uppfattningar, attityder och tankar kring anläggningen och dess användande från både användare och representanter för Tegs Centralskola och närliggande skolor, tillverkare, föreningsliv och finansiär. Enkäten har fokuserat fysiska aktivitetsvanor och syftar främst till att följa upp och jämföra med de resultat som framkom av enkätundersökningen i projektets förstudie. Studiens datainsamlingar har genomförts under 2006 och början av a Observationer Användningen av anläggningen studerades via observationer en skoldag, en vardagskväll och en helgeftermiddag under en vår-, sommar- och höstvecka. Vid varje observation noterades väder, skick/skadegörelse, synliga regler för tillträde och/eller användning och stämning. Utöver dessa så kallade basdata samlades data om anläggningens användande enligt följande (se även bilaga 1): Hur används anläggningen? Gruppvis eller enskilt Organiserat eller spontant Ombytt eller inte Med eller utan utrustning Med regler eller inte, uttalade eller inte Framträder några sidoeffekter? Vilka använder anläggningen? Kön Ålder Idrottsundervisning Föreningar Hur anländer de? 12

18 När används anläggningen? Skoltid/Fritid Vardag/Helg Skollov/skolår Raster I direkt anslutning till skoldagen Hur och av vilka används de olika inslagen? Fotboll Fotboll (grus) Landhockey Streetbasket (konstgräs) Streetbasket (asfalt) Beachvolleyboll Handboll Ishockey Inlinehockey Skridsko Bandy Klättervägg Löparbana Längdhopp Tresteg Kula Diskus Klätterställning Gungor och dylik lekutrustning Gräsyta för brännboll, kubb etc. Lek Bänkar och bord Paviljong Åskådare Övrigt 13

19 4.b Intervjuer Användningen studerades också via intervjuer (se bilaga 2) med elevrepresentanter från Tegs Centralskola (2st) respektive närliggande skolor med elever i åldrarna 6-12 (4), användare (4), idrottslärare (1), skolsköterska (1), rektor (1), vaktmästare (1), fritidsledare (1), föreningsrepresentant (1), tillverkare (1) och tjänsteman på kommunens fritidskontor (1) 1. Till dessa ställdes även frågor om utformningen av anläggningen, behov av anpassningar, insatser för främjande av användningen, skötsel, underhåll, skadegörelse, regler, utformande i förhållande till kända behov och problem, föreningsdeltagande, intresse eller synpunkter från andra aktörer (skolor, kommuner, föreningar, närboende och andra grupper), deltagande i skolans idrottsundervisning och eventuella sidoeffekter eller andra följder. Intervjuerna genomfördes individuellt med undantag för två elevintervjuer som genomfördes gruppvis (den ena på Tegs Centralskola och den andra på en närliggande mellanstadieskola). Gruppintervjuerna genomfördes med könsblandade grupper där både idrottsaktiva och mindre idrottsaktiva elever fanns representerade. Grupperna bestod vidare av både elever inblandade i planeringen av anläggningen och elever som inte var inblandade. Alla intervjuer genomfördes på respondentens arbetsplats respektive studieplats med undantag för intervjun med föreningsrepresentanten som genomfördes per e-post. 4.c Enkäter Enkätundersökningen (se bilaga 3) genomfördes under januari 2007 och riktades till eleverna i skolår 7, 8 och 9 på Tegs Centralskola. Av dessa var eleverna i år 8 och 9 elever på skolan redan innan anläggningen färdigställdes. Av skolans 646 elever svarade 404 på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent (2005 års enkät besvarades av totalt 544 elever vilket innebar en svarsfrekvens på 76 procent 2 ). Enkäten består av 32 frågor som rör elevernas rastaktiviteter, hur de förflyttar sig mellan olika aktiviteter och platser, deras åsikter om sin skolgård och hur de använder den, deras deltagande och åsikter om skolans idrottsundervisning, deras fritidsvanor samt deras fysiska aktivitetsvanor i föreningsregi 1 Totalt 11 intervjuer där intervjun med elevrepresentanterna från Tegs centralskola gjordes med två elever och där intervjun med elevrepresentanterna från den närliggande mellanstadieskolan gjordes med fyra elever (totalt 18 respondenter). I övrigt innebär en intervju en respondent. Respondenten från kommunens fritidskontor valdes som representant för kommunen som största finansiär och som talesman för kommunens fritidspolitik. I fortsättningen benämns respondenten som kommunrepresentant. 2 Detta ger ett större antal elever än vad som faktiskt gick i årskurs 7 och 8 på Tegs Central vid tidpunkten. Enkäten riktades dock till två årskullar av elever i årskurs 7 (de som gick ut årskurs 7 år 2005 fick besvara enkäten i juni, och de som började årskurs 7 samma år fick besvara den i september). 14

20 och/eller egen regi. Enkäten distribuerades och samlades in av en av skolans idrottslärare. Könsfördelningen i enkätsvaren är relativt jämn (48,7% flickor; 51,3% pojkar). Däremot finns det en underrepresentation av elever i årskurs 8 som undersökningen inte förmår att förklara. Fördelningen av de svarande mellan årskurserna är följande (antal elever inom parantes): Årskurs 7 37,6% (151) Årskurs 8 23,9% (96) Årskurs 9 38,6% (155) 4.d Avgränsningar och metodrelaterade problem Under studiens genomförande har ett antal metodrelaterade problem uppmärksammats. Dessa har gjort ett antal avgränsningar nödvändiga. När det gäller observationen som metod kan den inte helt oväntat inte fånga de användare som inte besöker anläggningen. Visserligen är de andra insamlingsmetoderna tänkta att stå för dessa data men observationen i sig ger ingen information om den helt inaktiva grupp forskningen talar om och vilka, om några alls, anläggningsdelar de i så fall skulle tilltalas av eller hur de skulle bete sig på anläggningen. Den lämnar heller ingen information om ett eventuellt samspel mellan mer idrottsaktiva och mindre idrottsaktiva eller hur den interaktionen skulle se ut. Denna information är intressant i sig men särskilt med tanke på mot vilka handslaget och satsningen på näridrottsplatser riktar sig mot. Intervjumetoden har däremot bättre förutsättningar att fånga data från och om inaktiva elever. I studien finns flera intervjuer med informanter som har en daglig insyn i skolans verksamhet och det fysiska område anläggningen utgör och som därmed kan säga något om användningen och om de inaktiva grupperna. Det var däremot svårt att i elevintervjuerna nå mindre idrottsaktiva elever 3. Klimatet i samtalet kom ofta att domineras av de mer idrottsintresserade som kanske kände sig mer berörda av ämnet för intervjun eller som tyckte att de hade mer att tillföra. Det kan även tänkas att vissa svar och utsagor är mer legitima att ge luft åt 3 I urvalet till elevintervjuerna ombads lärare sätta samman grupper med både barn/ungdomar aktiva i en eller flera idrottsföreningar och barn/ungdomar som inte var aktiva i någon idrottsförening. Detta förfaringssätt är något bristfälligt när det gäller att fastställa aktivitet/inaktivitet men på grund av frågans känsliga natur gjordes inga andra försök att nå inaktiva barn/ungdomar. 15

21 än andra och att de med mindre intresse av, upplevelser av och åsikter om idrott och fysisk aktivitet inte känner sig bekväma att berätta om sin egen inaktivitet. Enkätdatas metodrelaterade problem berörs i rapporten från förstudien (Forsberg, 2006) och denna problematik kvarstår även vid denna datainsamling. På liknande sätt som i gruppintervjuerna är det inte otroligt att enkäterna besvaras i enlighet med hur respondenterna förväntas vara med avseende på gängse kroppsideal och normalitet. Det är däremot inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning det fenomenet påverkar resultaten. Bortfallet är även det ett återkommande problem som återigen är svårt att bedöma effekterna av. Det kan endast spekuleras i huruvida det är elever med hög skolfrånvaro som inte deltagit i enkäten i samma utsträckning som övrig. I övrigt finns det inga skäl att tro att någon grupp (kön, ålder, aktivitetsgrad och dylikt) skulle vara underrepresenterad i materialet. Med avseende på jämförbarheten mellan de två enkätundersökningarna, är en kommentar om den förra studien på sin plats: 2005 års enkät riktades endast till elever i årskurs 7 och 8, eftersom eleverna i årskurs 9 inte längre skulle gå på Tegs Centralskola när näridrottsplatsen stod färdig och därför inte var lika uppenbara användare (se Forsberg 2006). Dessutom fanns det en grupp elever i årskurs 7 som endast fick besvara de delar av enkäten som rörde fritidsvanor års undersökning visar på vissa skillnader mellan årskurserna beträffande fysisk aktivitetsnivå och fritidsvanor, med en tendens till att yngre elever är något mer aktiva en de äldre eleverna 5. I våra översiktliga jämförelser mellan de två undersökningstillfällena har vi dock inte tagit hänsyn till att enkäten denna gång även inkluderar elever i årskurs 9 6. Jämförbarheten begränsas också av att elevpopulationen inte är exakt densamma. De elever i årskurs 7 som besvarat 2007 års enkät ingick inte i den förra undersökningen. Med hänsyn till det relativt höga bortfallet vid de bägge undersökningstillfällena är det också oklart i vilket utsträckning de av eleverna som även gick på Tegs Centralskola vid det förra undersökningstillfället har besvarat båda enkäterna. 4 Eftersom dessa elever gick i årskurs 6 under själva planeringen av näridrottsplatsen, hade de inte haft möjlighet att delta i planeringsprocessen. Därför var det inte motiverat att låta dem besvara enkätens frågor kring planeringsarbetet (Forsberg 2006). 5 Detta bygger då på jämförelsen mellan elever som började årskurs 7 hösten 2005, med elever som gick ut årskurs 8 våren Ett skäl till detta är att enkäten denna gång gick ut mitt under läsåret. Innebörden är att åldersskillnaden mellan de 8: or som besvarade 2005 års enkät (inför sommaruppehållet) och de 9:or som besvarat 2007 års enkät (i början av året) i genomsnitt endast torde vara något mer än ett halvår. 16

22 Den nya enkäten bygger i huvudsak på samma frågor som 2005 års enkät. Däremot har vissa frågor tillkommit, framförallt rörande användningen av Qulananläggningen. För principiell diskussion kring frågor om ungdomarnas allmänna fritidsvanor hänvisas därför till den förra studien. Enkäten ställdes vid en tidpunkt när de tillfrågade eleverna i princip hade hunnit nyttja både utbudet av sommar- och vinteraktiviteter. Detta gäller även eleverna i årskurs 7, som började vid Tegs Centralskola först hösten Nämnda höst var nämligen ovanligt varm, med sommartemperaturer in i oktober. Därmed bör även skolans nya elever ha haft goda möjligheter att utnyttja såväl sommar- som vinterutbud vid anläggningen. Det faktum att eleverna har besvarat enkäten under vintertid kan samtidigt färga resultaten. Hade den istället besvarats under sommarhalvåret är det möjligt att data indikerat en något flitigare användning av näridrottsplatsen. Det kan inte uteslutas att en del skolungdomar underskattat sitt utövande av typiska sommarsäsongsaktiviteter, som de kanske inte ägnat sig åt på flera månader. Ett annat metodrelaterat problem är att alla datainsamlingar genomförts under anläggningens första år. Mätningen ska visserligen säga något om eventuella kortsiktiga effekter, men att särskilja dessa från nyhetseffekten är svårt. Kortsiktiga effekter omfattar med andra ord en ev. nyhetseffekt. Studiens närhet i tid till anläggningens färdigställande kan på ett liknande sätt färga utsagorna från de respondenter som inte har med själva användningen att göra och bidra till en viss skevhet i resultaten. På liknande sätt framträder en intressentproblematik då representanter för skola, kommun, tillverkare och föreningsliv på olika sätt medverkat till och investerat i anläggningens tillskapande och dessas engagemang kan medverka till att utsagor färgas i positiv riktning. Men även här är det svårt att bedöma vad detta betyder för studiens resultat. Det finns inga ambitioner att med studiens resultat säga något generellt om näridrottsplatser men kan ändå vara på sin plats att varna något för att generalisera resultaten. Som resultaten av förstudien (Forsberg, 2006) visar består elevgruppen på Tegs Centralskola av en hög andel idrottsaktiva, föreningsanslutna och fysiskt aktiva ungdomar i jämförelse med övriga landet. Anläggning av näridrottsplatser i övriga Sverige skulle alltså kunna få andra effekter än den fått på Tegs Centralskola. Data kan på grund av samma anledning heller inte säga så mycket om inaktiva barn och ungdomars förhållningssätt till näridrottsplatsen som skulle vara önskvärt med tanke på satsningens avsikt. 17

23 5. RESULTAT I detta avsnitt redovisas undersökningens resultat i form av observations-, intervju- och enkätdata (datatyp anges i anslutning till respektive dataredovisning). Jämförelser med före-studien genomförs löpande i den mån både föreoch efterdata är tillgängliga. Näridrottsplatsen är som tidigare nämnts belägen vid Tegs Centralskola i Umeå tätort. Skolan inrymmer klasser i skolår 7-9 och består av elever främst från de närliggande bostadsområdena Teg, Böleäng och Röbäck. Upptagningsområdena tillhör de mer attraktiva bostadsområdena i Umeå och består av både villa- och flerfamiljsbebyggelse. Skolan har med sin idrottsprofil även elever från andra delar av staden och utanför 7. Att anläggningen anlades just på Teg motiveras av representanten för kommunens fritidskontor så här: Jag vet inte om det var mer en tillfällighet att det blev Teg i det här läget För det första så fanns det ju politiker på Teg som tyckte att på Teg är det gjort för lite, så man borde göra någonting och man hade en fantastiskt tråkig skolgård Sedan fanns det väl även andra idéer att man skulle lägga den på andra ställen i stan men när man nu gjorde den här pionjäranläggningen så tror jag att det viktigaste är att den blev av och inte exakt var i stan den blev av. Det här blev kanske mer en modell och en inspirationskälla för övriga stan. (Intervju med kommunrepresentant) 5.a Skolmiljön 5.a.i Skolgården efter näridrottssatsningen Skolgården är efter näridrottsplatsens tillkomst utrustad med en så kallad Binge som är en konstgräsklädd yta som syns i mitten av Figur 1. Konstgräset är omgärdat av en sarg med ett större handbollsmål i vardera kortsidan och två mindre landhockeymålburar i vardera långsidan. Över respektive landhockeymålbur hänger en basketbollkorg och i bingen kan volleybollnät enkelt sättas upp vid behov. På ena handbollsmålburens baksida är en mindre klättervägg installerad. I anläggningens nedre högra hörn syns en mer traditionell lekplatsdel med gungor av olika slag (fjädergunga, kompisgunga, supernova, orbid), klätterställning och några andra lekredskap samt rastmöbler och gräsytor för kubb och dylikt. På ytan till vänster om bingen finns en grusplan för fotboll, brännboll, boule etc. I anslutning till grusplanen finns förutsättningar och utrustning för friidrottsgrenarna löpning, längdhopp, tresteg, kulstötning och diskus. Ovanför grusplanen finns 7 En utförligare beskrivning av skolan med dess skolgård, bakgrunden till anläggningen av näridrottsplatsen, planering och finansiering finns i rapporten från förstudien (Forsberg, 2006) 18

24 ishockeyrinken som är belagd med asfalt. Förutom de traditionella målburarna är rinken dessutom utrustad med basketbollkorgar för så kallad street-basket. I rinken kan både ishockey, skridskoåkning, land- och inlinehockey utövas. Utöver dessa inslag kantas anläggningen av ett tjugotal bänkar med bord, en paviljong och en utomhusscen. Figur 1. Tillverkarens idéskiss över skolmiljön efter upprustningen 8 5.a.ii Intresset för skolgården/näridrottsplatsen Skolgården och dess nybyggda näridrottsplats väckte redan innan den färdigställdes mycket nyfikenhet och lust till rörelse. Skolans byggarbetsplats var ingen hemlighet för vare sig boende i närområdet eller skolans elever. Lokalpress och kommunala webbsidor hade också uppmärksammat anläggningens tillblivande och gjort den allmänt känd för kommunens invånare vilket också torde lett till en 8 På skissen syns även några inslag som på grund av fördyringen sköts på framtiden till etapp 2 och 3, främst beachvolleyplanen som skymtas bakom gymnastikhallen längst upp till vänster i skissen. Men redan under sommaren 2006 blev beachvolleyplanen verklighet när en beachvolleyturnering som genomfördes i Umeå donerade den sand som använts till näridrottsplatsen. 19

25 del nyfikenhet och besök från andra delar av staden. Här följer några röster om anläggningens tillkomst: Jag tror det funkar väldigt bra för det är väldigt mycket olika folk som inte ens bor här som kommer hit och idrottar det är olika åldrar och allting Jag har sett massor med folk som spelar fast dom inte är med i någon idrott. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) På rasterna var ju inga ute förut nu är ju folk ute hela tiden och spelar fotboll. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) Vi gick ju från att det var noll personer på skolgården till att det rör sig folk jämt hela dagarna Och sedan är det ju en bra grej för skolmiljön för det är ju en otroligt stor skola där det rör sig jättemycket folk i korridorerna och får man ut 50 stycken per rast så är det ju klart att klimatet inne i skolan ändras också. (Intervju med idrottslärare) Som jag ser det så har ju egentligen alla fått vara med och bestämma hur det ska vara och det ser man ju på nyttjandet att det har verkligen varit 100 procent. Det kommer dagbarnfamiljer som sitter och gungar i lekparken. Jag har sett vuxna som har spelat korpen inne på konstgräset. Skillnaden är oerhörd. Vi hade en grusplan förut som ingen klev ut i jeans på i tennisskor och stod där och lattjade boll men nu jag menar, alla gick ut och spelade boll, gungade i gungställningen, det fanns inte ett redskap som inte var belamrat där ute med ungdomar. (Intervju med vaktmästare/fritidsledare) Vi har fått otroligt mycket fin respons från alla möjliga håll föräldrar, boende, andra skolor. (Intervju med rektor) Det allmänna intrycket är att aktiviteten på skolgården förändras radikalt och att det inte enbart är skolans elever som använder anläggningen utan även användare i andra åldrar och från andra bostadsområden i staden. Under de nio observationstillfällena varierade vädret från frisk vår, solig sommar och sval höst till snöslask, spöregn och höststormar vilket också föga överraskande avspeglade sig i användningen av anläggningen. Minst väderkänslig var användningen under och i anslutning till skoldagen då både kyla, regn och slask trotsades. Under kvällar, helger och skollov däremot stod anläggningen helt öde vid så kallat dåligt väder. Då anläggningen inte nyttjats under så lång tid har slitaget inte hunnit bli mer än minimalt. Vid ett tillfälle hade några av basketkorgarna böjts nedåt, troligen av någon eller några som hängt i dem. Vid nästa observationstillfälle var detta åtgärdat. Under höstveckans observationer syntes sladdmärken från en 20

26 moped eller liknande på konstgräsplanen. Något som vid senare besök inte åtgärdats. Det allmänna intrycket är att anläggningen hålls efter när det gäller såväl underhåll som städning, särskilt under skolterminerna: När det är så pass mycket folk i rörelse måste man ju räkna med en del slitage och nedskräpning det är ju en del av användningen. (Intervju med kommunrepresentant) Jag tycker det funkar oväntat bra jag trodde det skulle vara mycket sämre än vad det är Men vi håller ju på och städar så det håller sig rent och så. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) Alltså man vill inte förstöra för det är jättemånga som tycker att det är roligt där. Man vill ju helst att det ska vara fint. Men det är vissa som har varit och kört in på fotbollsplanen med mopeder och stått och vänt upp allt gräs så att det är ungefär så här djupa streck över hela gräsmattan. (Intervju med elevrepresentant, pojke i mellanstadieålder) Det är ju just det som är en av de stora poängerna med delaktighet har man själv varit med och jobbat fram något finns ju en idé om att man är försiktig med grejorna. (Intervju med rektor) Det finns inga anvisningar för tillträde till eller användning av aktivitetsytorna vid näridrottsplatsen. Det enda som signalerar att anläggningen är något annat än en traditionell skolgård är en stor skylt med namnet på och de sponsorer som stått för finansiellt stöd. Men lokaliseringen verkar ha betydelse för hur den uppfattas: Alla vet ju att det är vår skolgård och att det är vi som använder den mest. (Intervju med användare, flicka i högstadieålder) Det som är sagt är ju att under skoltid så hör ju sådana anläggningar till skolan. Vi har aldrig råkat ut för det men skulle det vara så att Linneaskolan skulle komma och sluta tidigt en dag och dom kommer fyra klasser då är det klart att det blir problem i och med att det inte får röra sig andra elever inne på skolan hur som helst, så det är ju en reglering. (Intervju med idrottslärare) Det är många som har ringt och säger att: -Skulle vi få kunna vara där? Men då säger vi att: -Tyvärr, den går inte att boka. På skoltid är det naturligtvis elevernas, så då får man inte komma dit Det har varit föreningar som har ringt och vill köra något basketsammandrag, det har ringt från kyrkan som vill ha något idrottsläger och det är jätteroligt att dom vill ha det men det är som vi säger åt dom att -det är okej, ni kan vara här men kommer det någon så 21

27 måste ni släppa in dem. Vi vill ju inte liksom stänga ute föreningarna heller för dom är en viktig del i det här och dom kanske kan suga upp en och annan. Sedan vet jag inte om det blir någon typ av hierarki om det kommer sex 25-åriga killar och vill spela basket och att tolvåringarna: -Hallå, ni kan vara på den korgen. Det har jag ingen aning om. (Intervju med vaktmästare/fritidsledare) Jag tror att finessen med anläggningen är att den här är ju alltid öppen och tillgänglig. Vi som vuxna kanske vill ha ett kort på ett gym och vi vill gå och träna när vi vill själva. Och jag tror att det kan finnas motsvarande behov hos stora grupper bland ungdomarna också, att dom kanske inte vill just spela fotboll en timma på torsdagen en gång i veckan utan dom vill sticka iväg med kompisar och spela när dom själva vill och då fyller den här det behovet. Och dom ungdomarna kanske tidigare bara haft små grusytor att vara på och det har inte varit lika kul och då kanske det blir roligare att sitta hemma och spela nåt dataspel med kompisarna, men nu blir det här så attraktivt att man drar iväg och gör det. Jag tycker man ser det på dom anläggningarna som är igång nu, det är grupper som organiserar sig själva och det verkar fungera väldigt väl. (Intervju med kommunrepresentant) 5.a.iii Intryck av ombyggnationen Utformningen av anläggningen får, med några få undantag, övervägande positiva betyg av såväl användare som övriga intervjuade: Nästan det mesta som alla tyckte kom ju med. Det är den där grusplanen som är i mitten, där skulle jag vilja att det var någonting, men det spelar ingen roll, jag tycker det är bra som det är Du kan ju göra vad du vill nästan Vi fick ju faktiskt bestämma ganska mycket hur vi ville ha det men det var ju inte jättemånga som hade förslag. Dom var ju ganska ointresserade när vi höll på med själva grejen, men när det vart färdigt, då är alla nöjda. (Intervju med elevrepresentant, flicka i högstadieålder) Det som inte kom med det var ju den där skateboard grejen som dom tänkte bygga senare men jag tror inte den blir av. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) Det fanns en tanke med skatepark för att då träffa andra grupper, dom som inte gillar idrott men ändå är skatare. Det är oerhört mycket värt om man kan få dom samlade på ett område, då börjar det integreras mycket mer. Sportfånar kontra hip-hopare om man säger så. Det finns så mycket du kan göra i en skatepark i och med att du har skateboard, rollerblades och dom här små cyklarna. (Intervju med vaktmästare/fritidsledare) Den är ju ganska klassiskt idrottsfokuserad på något vi, kan jag tycka. Det är ju mer dom organiserade formerna av idrotter som finns på anläggningen. Det finns ju mycket spel och lekar 22

28 och sånt där som man bara skulle kunna rita upp. Asfaltbanor och sådana grejor som är enkla och som inte behöver vara så komplicerat. För det handlar ju bara om tio minuter och sedan ska man in i skolan igen. (Intervju med idrottslärare) Teg är ett ganska speciellt projekt i och med att det inte bara handlar om att skapa en näridrottsplats utan här handlar det ju om att man hade en bedrövlig skolgård dessutom. (Intervju med tillverkare) Jag tror att det är otroligt viktigt att man gör den så komplett som möjligt. Nu fick vi pruta bort en del i projektet men den var ännu större inledningsvis. Det fanns mera aktiviteter för skateåkare och en del saker som man fick stryka. Men det här var ju vad eleverna prioriterade själva så det har ju styrts väldigt mycket av den grupp som skulle nyttja den och man hoppas också då att det ska ha den inverkan att man är rädd om det här och att man vårdar den. Det finns ju idag en risk med offentliga miljöer att dom vandaliseras och då tror vi ju att om man har haft stor delaktighet så sjunker den risken och det blir lättare att hålla den trevlig och ajour. (Intervju med kommunrepresentant) Undantagen från de allmänt positiva omdömena gäller främst att skateboardparken inte blev av och att anläggningen rent allmänt kanske fick en alltför kraftig betoning på utrustning för rena föreningsidrotter. Men i en jämförelse med den allmänna synen på skolgården före upprustningen kan en mer positiv inställning konstateras idag jämfört med 2005 års enkät: Tabell 1. Vad tycker du om din skolgård? (enkätfråga 6) N=399 Skolgårdens utseende Förändring Fin 1,8% 24,7% +22,9 Ganska fin 8,0% 48,7% +40,7 Ganska tråkig 24,0% 12,4% -11,6 Tråkig 57,5% 7,8% -49,7 Inget speciellt 8,6% 6,3% -2,3 Här finns: Förändring Mycket att göra 2,5% 11,0% +8,5 Ganska mycket att göra 3,5% 44,2% +40,7 Ganska lite att göra 40,6% 32,5% -8,1 För lite att göra 53,5% 12,3% -41,2 23

29 Om att idrotta på skolgården Förändring Bra möjligheter att 8,0% 40,6% +32,6 idrotta Ganska bra möjligheter 44,8% 43,6% -1,2 att idrotta Dåliga möjligheter att 35,6% 4,3% -31,3 idrotta Ingen åsikt 11,7% 11,5% -0,2 Näridrottsplatsen har uppenbarligen inte bara påverkat elevernas syn på möjligheterna till idrottande på skolgården positivt, utan färgar även synen på skolgården i stort. Den tidigare uppfattningen om skolgården vid Tegs Centralskola som en tråkig, grå och sliten miljö har fått ge vika för en väsentligt mer positiv uppfattning. Möjligheterna till aktivitet på skolgården uppfattas också som betydligt bättre idag, än innan tillkomsten av anläggningen och skolgårdsombyggnaden. Tre av enkätens frågor handlar om hur eleverna själva upplever förändringen genom tillkomsten av anläggningen, huruvida de själva kommit med förslag till anläggningens utformning och om dessa har funnits med i den färdiga anläggningen. Svaren är endast relevanta att kommentera för de av eleverna som går i årskurs 9. Övriga elever gick inte på skolan innan tillkomsten av anläggningen och deltog därför inte heller i planeringen. Tabell 2. Är du nöjd med hur den nya skolgården blev efter det att Qulan byggdes? (enkätfråga 8) N=153, Antal svar inom parantes ( ) Ja, mycket 13,1% (20) Ganska lite 17,0% (26) Ja, ganska mycket 56,2% (86) Inte alls 13,7% (21) Tabell 3. Hade du några förslag på vad Qulan skulle innehålla? (enkätfråga 9) N=152, Antal svar inom parantes ( ) Ja 19,7% (30) Nej 80,3% (122) 24

30 Tabell 4. Kom några av dina förslag med i den slutliga Qulan-anläggningen? (enkätfråga 10) N=135, Antal svar inom parantes ( ) Ja, många 2,2% (3) Ganska få 5,2% (7) Ja, ganska många 5,9% (8) Inga alls 86,7% (117) Frågan om elevernas inflytande i planering och utformning av Qulananläggningen kommenteras utförligt i Forsberg (2006). Ovan redovisade data bekräftar bilden från den tidigare undersökningen, d.v.s. att en majoritet av eleverna inte anser sig ha haft något större inflytande över anläggningens utformning, men att det stora flertalet inte heller har varit särskilt engagerade i form av egna förslag. Resultaten i Tabell 1 och 2 stärker slutsatsen att det skett en positiv förändring i synen på skolgården. Som kan noteras är de allra flesta eleverna nöjda med förändringen av skolgården. Enkäten ger ingen kunskap om skälen till missnöjet inom den mindre grupp av elever som inte anser att Qulan inneburit någon förbättring av skolgårdsmiljön. 5.b Näridrottsplatsens användning Stämningen på näridrottsplatsen varierade mellan de olika observationstillfällena men gemensamt var det faktum att flera grupper användare samsades om anläggningen även om det var samma anläggningsdel de för tillfället ville nyttja. De delar som nyttjades mest och som därmed får anses mest populära delades av och kunde därmed användas av de olika grupperna parallellt. En användare får svara på frågan hur det går att samsas om utrymmet: När det är fullt är det ju, men man kan oftast få plats på andra sidan. Annars kollar man på tills dom går. (Intervju med användare, pojke i högstadieålder) Även en av de äldre elevrepresentanterna är nöjd med stämningen och verkar nästan överraskad över hur bra det fungerar med att samsas: Nej, det finns inte några sådana regler. Är det någon som spelar fotboll, då brukar det ofta vara så att dom andra får vara med. Alltså jag tycker att alla har blivit råsnälla, alla får vara med eller så delar man upp så att ni får ta den här sidan och vi tar den här sidan. Jag har aldrig sett någon som bara: nej, men försvinn! (Intervju med elevrepresentant, flicka i högstadieålder) Upplevelserna delas däremot inte av mellanstadiebarnen som känner sig undanknuffade och utestängda: 25

Näridrott i skolmiljö, etapp 2 - en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå

Näridrott i skolmiljö, etapp 2 - en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå , etapp 2 - en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå FoU-rapport 2007:9 STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: NILS LUNDMARK FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt

Läs mer

Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga?

Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga? Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga? Näridrottsplatser har under den senaste 5-årsperioden lanserats som en motor för att öka barn och ungdomars fria, spontana och egen-organiserade

Läs mer

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA 2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Spontanidrott för vilka?

Spontanidrott för vilka? 2011-05-11 SIDAN 1 Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret Ulf Blomdahl Forskningsledare, Idrottsförvaltningen, Stockholms

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till 2012-11-30 Logistikprogrammet Veronica Linnarsson, Lisa Verona, Huifen Virro/Cao Sammanfattning Linköpings kommun arbetar sedan ett tiotal år

Läs mer

Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur

Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur Sophie Dahlberg, Stockholms Stad, Idrottsförvaltningen Klas Eriksson, AIX Arkitekter AB Stadsdelen Skärholmen Del av miljonprogrammet som

Läs mer

Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Många elever gillar när det står idrott och hälsa på schemat men inte alla. Ett stort antal elever känner sig också glada och trygga på idrottslektionerna

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna 2016-08-08 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr FRN 2016/90 Fritidsnämnden Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna Förslag till beslut Fritidsnämnden

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Studie om rörelse i skolan

Studie om rörelse i skolan 2016-09-01 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/206 Utbildningsnämnden Studie om rörelse i skolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Undersökningen

Läs mer

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden Ung Fri Tid Rikskonferens 29-30 november 2018 Linda Lengheden linda.lengheden@gmail.com Är unga i grund- och gymnasiesärskolan en del av ungdomskulturen? - Eller är de en avvikande grupp? Vad vill du helst

Läs mer

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan 1 Ekensbergsskolan Fritidshemmets arbetsplan 2014 2 1. Fritidshemmets förutsättningar Läge, lokaler, organisation och pedagogkompetens Ekensbergsskolans fritidshem ligger mycket vackert belägen intill

Läs mer

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60 LUPP 16 Åk 7-9 Dnr KS/17:43/ PRIVAT I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens lägesredovisning.

Förvaltningens förslag till beslut. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens lägesredovisning. Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-11-13 IDN 2015-12-15 Handläggare Magnus Åkesson Telefon: 08-508 27 638 Till Idrottsnämnden Ung livsstil - lägesredovisning av andel fysiskt aktiva

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

55 Tjänsteskrivelse 1 (5)

55 Tjänsteskrivelse 1 (5) 55 Tjänsteskrivelse 1 (5) 2009-08-18 Dnr FRN 2009/55 Fritidsnämnden Brukarundersökning fotbollsplaner 2009 Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning En målstyrd

Läs mer

Undersökning bland skolbarnsföräldrar. Kontakt Svenskt Friluftsliv: Ulf Silvander Kontakt Novus: Ieva Englund Datum:

Undersökning bland skolbarnsföräldrar. Kontakt Svenskt Friluftsliv: Ulf Silvander Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: Undersökning bland skolbarnsföräldrar Kontakt Svenskt Friluftsliv: Ulf Silvander Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: 2017-04-21 1 BAKGRUND Syftet är att ta reda på hur föräldrarna som har barn i skolåldern

Läs mer

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...

Läs mer

Möts och umgås. Äter och fikar

Möts och umgås. Äter och fikar Bilaga 3 Sammanställning av webbenkätens fritext (6 oktober - 1 november). Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter. Varje aktivitet beskrivs

Läs mer

Fritidsvaneundersökning 2009

Fritidsvaneundersökning 2009 Fritidsvaneundersökning 2009 Vad ger undersökningen svar på? Elevers fritidsvanor Vad barn/ungdomar önskar göra på sin fritid Föreningsdeltagande Andel föreningsledare Geografiska skillnader i stort Olika

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

COM HEM-KOLLEN. Gaming och e-sport

COM HEM-KOLLEN. Gaming och e-sport COM HEM-KOLLEN Gaming och e-sport VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN KANTAR SIFO 2017-04-03 P-1535501 3 Gaming en del av vardagen Så pratar du med dina barn om spelande Sverige ligger i framkant när det gäller

Läs mer

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet 2015 Junior Inledning Människor är gjorda för att röra på sig och dåligt anpassade till stillasittande eller ensidigt belastande liv. Positiva erfarenheter av fysisk aktivitet under uppväxtåren har stor

Läs mer

FOKUS DALBY. - En utvärdering. Trivector Information

FOKUS DALBY. - En utvärdering. Trivector Information FOKUS DALBY - En utvärdering Trivector Information INLEDNING Trivector Information AB har under oktober-november 2013 genomfört en undersökning med syftet att utvärdera Fokus Dalby utifrån de mål som återfinns

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013.

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Utveckling och lärande

Utveckling och lärande Elevenkät 2018 Elevernas ansvar och inflytande, Lgr 11 (kap 2.3) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen.

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999 Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen

Läs mer

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap Röbäcks IF Reklam & sponsorskap Erbjudande: 1. Reklamskylt på sarg, plats på Röbäcks IF hemsida ingår *: 5000kr/2år Tillkommer skyltkostnad och reklamskatt 8% 2. Reklamskylt i hallen, plats på Röbäcks

Läs mer

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16) PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Analysavdelningen 0 (16) Innehåll Sammanfattning... 1 De flesta uppnår godkända betyg... 1 Skolorna har svårt att stödja

Läs mer

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av Bilaga 2 Sammaställningen av dialogen med Böleängsskolans personal och elever 13, 14 och 20 oktober 2016. Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter.

Läs mer

Tjejer killar schack. En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund

Tjejer killar schack. En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund er killar schack En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund er killar - schack Finns det någon skillnad mellan tjejers och killars förkunskaper och intresse till schack i årskurs fem på Bälinge skola?

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Webbserie och diskussionsmaterial om hur sociala medier påverkar vår självkänsla.

Webbserie och diskussionsmaterial om hur sociala medier påverkar vår självkänsla. Webbserie och diskussionsmaterial om hur sociala medier påverkar vår självkänsla. Hej Vi på Länsförsäkringar driver och är engagerade i en rad olika, lokala samhällsprojekt för unga. Vi gör detta för att

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska

Läs mer

Sammanfattning och övergripande slutsatser

Sammanfattning och övergripande slutsatser Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om ungas idrott och fysiska aktivitet på skoltid och fritid, på vardagar och helger För 2016 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Hovsjöstudien. Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr

Hovsjöstudien. Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr Hovsjöstudien Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr johan.faskunger@proactivity.se Bostadsområdet vi bor i påverkar vår hälsa,

Läs mer

Södertörns högskola Stockholm

Södertörns högskola Stockholm Södertörns högskola Stockholm Schack som kommunikationsmedel bland elever som inte behärskar svenska språket Skapa kompisrelationer Av: Reza Hajializad Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Inledning:

Läs mer

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur

Läs mer

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent.

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent. Sammanfattning: Vi har kommit fram till att lärarna och eleverna har olika uppfattningar om samma saker t ex hur mycket de få bestämma om hur och vad de få arbeta med. Bakgrund: Vårt preciserade skolplanemål

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Näridrott i skolmiljö - En studie av elevinflytande och behov vid planering av Tegs näridrottsplats

Näridrott i skolmiljö - En studie av elevinflytande och behov vid planering av Tegs näridrottsplats Näridrott i skolmiljö - En studie av elevinflytande och behov vid planering av Tegs näridrottsplats FoU-rapport 2006:8 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte

Läs mer

NATTFOTBOLL I OXHAGEN SOMMAR Rapport

NATTFOTBOLL I OXHAGEN SOMMAR Rapport NATTFOTBOLL I OXHAGEN SOMMAR 2016 Rapport Bakgrund Hyresgästföreningen har under sommaren drivit ett projekt där vi genomfört fotbollsaktiviteter under fredag- och lördagskvällar kl. 20-24 för ungdomar,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Fritidsundersökning bland elever i årskurs 8

Fritidsundersökning bland elever i årskurs 8 Fritidsundersökning bland elever i årskurs 8 Enkät från Öppet Stadshus 2014 Bakgrund Öppet Stadshus anordnas varje år av ungdomsombuden tillsammans med tjänstemän och politiker. Alla ungdomar som går i

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs 2 (elever och vårdnadshavare), 5 och 8 i kommunala och fristående skolor

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs 2 (elever och vårdnadshavare), 5 och 8 i kommunala och fristående skolor Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs (elever och vårdnadshavare), och i kommunala och fristående skolor // SIDAN Fakta om undersökningen På uppdrag av Stockholm stad har

Läs mer

Capoeirastrategi 2025

Capoeirastrategi 2025 Capoeirastrategi 2025 Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Capoeira Bakgrund Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Idrott Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som

Läs mer

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning

Läs mer

Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år

Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år Alexander Sovré & Fredrik Robertson, Kantar Sifo 2017-03-23 P-1535501 Sammanfattning Den här rapporten visar med hjälp

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2018 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Gy Norrköping

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Historia / bakgrund.

Historia / bakgrund. SANDÅKRASKOLANS IF Historia / bakgrund. För många år sen hade vi på skolan ett gäng pojkar i år 6 som mest sprang omkring och misskötte sig. Dåvarande rektorn bad mig prata med dem och jag ställde frågan

Läs mer

Resultat medborgardialog 2017 idrotts- och fritidsanläggningar. Genomförd 8 maj 5 juni 2017 via uppsala.se

Resultat medborgardialog 2017 idrotts- och fritidsanläggningar. Genomförd 8 maj 5 juni 2017 via uppsala.se 2017 idrotts- och fritidsanläggningar Genomförd 8 maj 5 juni 2017 via uppsala.se Lokalförsörjningsplanering Det handlar om att skapa en samlad bild av många olika behov, hos många olika målgrupper, kartlagda

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Umeå februari Anders Hanberger Projektledare för utvärderingen UCER, Umeå universitet

Umeå februari Anders Hanberger Projektledare för utvärderingen UCER, Umeå universitet Förord Föreliggande studie har initierats av Riksidrottsförbundet (RF) som våren 2005 inbjöd Fritidsförvaltningen i Umeå kommun och Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, till ett

Läs mer

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2018 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Grund Norrköping

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer