Ål i Göta älv. Rapport 2016:38

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ål i Göta älv. Rapport 2016:38"

Transkript

1 Ål i Göta älv Uppvandrande ål i Lilla Edets kraftstation. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren från 2011 till 2015 med tillbakablickar på tidigare perioder Rapport 2016:38

2 Rapportnr: 2016:38 ISSN: X Rapportansvarig: Ingvar Lagenfelt Omslag Ingvar Lagenfelt: Vanliga storlekar hos ål från Lilla Edet sätts ut. Lindquist B. Björns Fiskevård är föreståndare för insamlingsstationen. Foton: författaren om ej annat anges. Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenavdelningen Rapporten finns som PDF på under Publikationer/Rapporter. Citeras som: Lagenfelt I Ål i Göta Älv: Uppvandrande ål i Lilla Edets kraftstation. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren från 2011 till 2015 med tillbakablickar på tidigare perioder. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapport 2016: sidor. ISSN: X

3 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av fångsten av uppvandrande ål i ålsamlarna vid kraftstationen i Lilla Edet i Göta älv. Ålsamlarna är placerade vid det från havet första vandringshindret i huvudfåran. Även vid nästa hinder, Olidans kraftstation i Trollhättan, fångas och räknas uppvandrande ålar. Från Olidan transporteras ålarna förbi det tredje vandringshindret från havet, Vargön, till Vänern. Under år 2015 fångades totalt 371 uppvandrande småålar. Åren 2011 till 2014 fångades mellan 176 och 1920 stycken ålar motsvarande 1,8 till 19,8 kg per år med längder från 9-10 cm upp mot cm. Insamlingen av uppvandrande ål vid lilla Edet mellan åren har givit mellan 3,5 och 30 kg per säsong i en annan typ av samlare. Under åren mellan 1938 och 1989 har ål fångats med lite olika samlare och vid ändrad utformning av kraftstationen vilket gör det svårt att tolka historiska data. Spridningen i fångsterna är dessutom stor från något kilogram och över ett ton per år. 1

4 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Inledning... 3 Ålens situation... 3 Vattensystemet... 4 Metodik... 5 Ålsamlarnas placering och konstruktion... 5 Omvärldsparametrar Resultat Resultat åren Äldre data Jämförelse med fångsten i samlare i Trollhättan Kommentarer Referenser och arbetsmaterial Bilaga Ålyngelinsamling i Lilla Edet Jämförelse mellan ålyngelinsamling i Trollhättan respektive Lilla Edet, perioden Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet och Trollhättan (Hojum) under prövotiden 22

5 Inledning Rapporten innehåller en redovisning för ett av de båda områden i Göta älv där det pågår uppsamlingen av uppvandrande ålar. Insamlingen av ål i Lilla Edet 2015 har finansierats av Vattenfall Vattenkraft AB och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kraftstationen vid Lilla Edet är det första vandringshinder ålarna möter på sin vandring till uppväxtområdena. Inför sammanställningen har arkivdata och äldre sammanställningar från åren från och med 1938 till och med 1989 digitaliserats. Data från före 1973 är inte kvalitetskontrollerade men ingår som preliminära. Insamling, uppströmstransport och kvantifiering av mängden ål görs också vid nästa vandringshinder som utgörs av de båda kraftstationerna i Trollhättan, Olidan och Hojum. Denna insamling redovisas i en separat rapport (Lagenfelt 2016). Redan från början fanns fiskvägar vid Lilla Edet. Kungl. Maj:t bestämde att ägaren till Lilla Edets kraftstation skulle vara skyldig att framgent underhålla fiskvägar för ål och laxfisk. I en tidig dom anges att för ålens framkomst skulle ålyngelledare finnas vid såväl höger som vänster strand nedanför dammen. Ålens situation Ålens utsatta situation började uppmärksammas relativt nyligen och avspeglas i förvaltningen efter en lång period med dramatisk nedgång i antalet ålar som når uppväxtområdena från lekområdena i Sargassohavet. Kunskapen om ålens situation ledde till att EGs rådsförordning nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål antogs år Varje medlemsstat har ålagts att ta fram en förvaltningsplan för ål som ska minska den antropogena mortaliteten hos arten. Detta innebär att förvaltningen omfattar tyngdpunkten i ålens uppväxtområde som sträcker sig från norra Afrika och norrut upp i Norge. Sverige lämnade sin plan hösten 2008 och har rapporterat 2012 och 2015 enligt planen (Dekker 2012, Dekker 2015). Målsättningen i planen är att i förhållande till den bästa tillgängliga uppskattningen av utvandring av blankål som skulle ha funnits om inte människan hade påverkat beståndet skall minst 40 % av blankål nå ut i havet och få möjlighet att vandra mot Sargassohavet (Anon. 2008). Uppskattningen enligt den senaste ålförvaltningsplanen 2015 är att vi kanske nått 15 % av denna mängd (Dekker 2015). För mer information hänvisas till referenserna ovan. 3

6 Vattensystemet Göta älv med Vänern har en stor yta och därmed också en mycket stor potential som uppväxtområde för ål. Den totala sjöytan i Vänern med angränsande sjöar är 7280 km 2, vilket är cirka en femtedel av den totala sjöytan i Sverige. Avrinningsområdet är km 2 och medelvattenföring i Göta älv är cirka 550 m 3 /s och den maximala över 1000 m 3 /s. Från Vänern till mynningen av Göta älv är sträckan strax över 9 mil. Det finns kraftstationer på tre ställen nedströms Vänern (Figur 1). Vid Vargöns kraftstation sker regleringen av Vänerns vattennivå och fallhöjden är 4 5,2 meter. I Trollhättan finns två parallella kraftstationer, Olidan med ålsamlare och Hojum. Här sker huvuddelen av kraftproduktionen som utnyttjar fallhöjden på 32 meter. I Lilla Edet är fallhöjden cirka 6,5 meter. Fallhöjden varierar något över tid med vattenståndet men är totalt cirka 44 m från Vänern. Figur 1. Karta över Göta älv med Lilla Edet.

7 Metodik Ålsamlarnas placering och konstruktion Tre tillfälliga ålsamlarna är placerade vid det nedersta vandringshindret i Göta älvs huvudfåra vid Lilla Edet. Från samlarna transporteras ålarna uppströms några hundra meter. I avsnittet äldre data hänvisas till samlare som funnits tidigare i samma område men i vilka samlandet har varit ur bruk sedan Samlarna benämns höger strand och vänster strand. Samlarna har periodvis fungerat som ålyngelledare utan att ålarna samlats och vägts eller räknats. Samlare med nummer 4 sitter på den gamla samlaren kallad höger strand men kunde av säkerhetsskäl endast användas under ett år och den gav dessutom ingen fångst. Samlare vänster strand var placerad några meter nedströms nuvarande samlare nummer 1. Vandringsmediet och lutningen i de tidigare samlarna var inte det samma som det i de nu aktuella. Tabell 1. Längd och lutning på respektive ålsamlare åren : i tabellen ges 2011 års data. Samtliga förlängdes med 75 cm år 2012 för att underlätta hanteringen. Se också figur 5. Vänster har tidigare också kallats ny och höger har kallats gamla. nr längd lutning år placering 1 2 m lodrät Strandnära södra sidan 2 3 m Nya laxtrappan 3 3 m lodrät Turbinutlopp, nära mittfåra 4 6 m lodrät 2011 Gamla laxtrappan/gamla ålledaren V äldre ledare Vänster strand Före 1989 H äldre ledare Höger strand Före

8 Figur 2. Placering av ålledare/ålsamlare vid kraftverksanläggningen i Lilla Edet. Modifierad från Figur.1 till artikel Lilla Edets kraftstation Nordisk Familjebok B XXXVIII sista Uggleupplagan. Siffrorna markerar ålledare de senaste åren. H markerar Gamla laxtrappan där också ålyngelledare funnits. Och V indikerar placering av tidigare ålledare.

9 De moderna ålyngelledarna konstruerades av standard PVC-rör, 160 mm diameter, vari det drogs två olika parallellt liggande vandringsmedier i form av plastöverdraget metallnät med olika maskstorlekar (Figur 3). Vandringmediet COLBOND Enkamat 7018 för de mindre individerna kompletterades med det grövre plastade nätet PERMATHENE NAG 350 och kokosfibrer för att det skulle ge en mer vandringsvänlig miljö även för de lite större individerna (figur 4). Ålsamlarna förlängdes något, cirka 75 cm, under försöken 2012 för att underlätta hanteringen vid vittjningen. Figur 3. Konstruktionsritning, ålledare för temporärt bruk med samlare (grafik Stefan Larsson, westwaters). Figur 4. I rören kombinerades två vandringsmedier för att passa olika storlekar på ål och en kokosmatta fungerar som fukthållare. Vänster: Enkamat, Plastöverdraget nät i 3 dimensioner, ca 20mm maska COLBOND EN- KAMAT 7018 här använt som vandringsmedie. Höger PERMATEHENE NAG 350-vandringsmedie, Plastöverdraget nät, ca 30mm maska, kombinerat med kokosmatta. 7

10 Figur 5. Överst: Nya Laxtrappan och ålledare nr 1 och 2. Nederst vänstra bilden samlare 3 och högra bilden samlare 4 på Gamla laxtrappan och den gamla ålledaren.

11 Figur 6. Överst: Gamla laxtrappan. Underst: Detaljer av ålsamlaren i den gamla ålyngelledaren. Ledaren är inlagd i laxtrappan och på bilderna ser man till höger allra sista delen där ålarna passerade ut genom översta delen av dammen (utsläpp) och bilden till vänster är tagen i samlaren där ålarna tänktes komma ur ledaren. Vilka storlekar på ål som kan använda ledaren kommenteras i nedan, liksom typen av vandringsmedium. Ålarna som fångades lyftes förbi kraftstationen och släpptes, om det var mer än några stycken i fångsten, i Göta älv knappt 600 meter uppströms anläggningen. Vid fångst av enstaka individer flyttades dessa bara uppström kraftstationens dammar. 9

12 Omvärldsparametrar Ålinsamlingen startas ungefär vid en vattentemperatur på ca 15ºC. Insamlingssäsongen varar därefter in i september (tabell 2). Vittjningsschemat styrs bland annat av temperaturen och av hur åluppvandringen ser ut för tillfället. Under värmeböljan 2014 vittjades ofta då temperaturen steg över 20 C. Tabell 2. Datum och temperatur för fångstperiodens avgränsning i Lilla Edet. första vittjningen maximal temperatur sista vittjning Antal vittjningar datum temperatur datum temperatur datum temperatur ,6 ºC ,8 ºC ,8 ºC ,0 ºC ,0 ºC ,5 ºC ,6 ºC ,4ºC ,4 ºC ,0 ºC ºC Uppgift 33 saknas ,6 ºC B ,6 ºC ,3 ºC 22 A Inkl. tomma. B Sjönk sedan till 15,9 ºC.

13 Resultat Resultat åren Det första undersökningsåret 2011 fångades 1920 ålar. Flest ålar fångades den 12 augusti då sammanlagt 814 individer (drygt 40 % av totalantalet) kunde räknas in. Under 2012 fångades sammanlagt 176 uppvandrande småålar. Maximala fångsten vid ett vittjningstillfälle var den 20 augusti som gav 55 individer (motsvarande nästan en tredjedel av hela fångsten det året). År 2013 var totala fångsten 763 ålar. Den största fångsten vid ett tillfälle, den 2 augusti, var 241 ålar. Fångsten under år 2014 blev totalt 1318 stycken (Figur 7) fångades totalt 371 st. varav 116 st. den 1 september Figur 7. Antal ålar i Lilla Edet de fem åren. Fördelningen av fångsterna mellan de olika ålyngelledarna skilde sig mellan åren. Samlare 2 och 3 har under åren legat på växelvis 1 / 2 eller 1 / 3 av fångsten medan samlare 1 längs stranden samlat de minsta mängderna utom år 2015 (Figur 8, Tabell 4). Större delen av de olika årens fångster verkar ha samband med en topp i temperaturen (Figur 7). Under åren 2011, 2012, 2013 samt 2015 verkar detta stämma i samband med att temperaturen når över cirka 15 C. År 2014 passerar temperaturen C vid tre tillfällen under året. I samband med vardera av dessa tre temperaturhändelser visade ålvandringen en hög aktivitet (Figur 7). 11

14 Figur 8. Fördelningen i fångst i tid under året och mellan de olika ålyngelledarna åren 2011, 2012, 2013, 2014 och Både temperaturskalan till vänster och antalsskalan till höger är olika i de olika figurerna. Under år 2014 var vittjningarna mycket täta under första delen av säsongen. Tyngdpunkten i fångsterna som helhet är koncentrerade under en kort period respektive år. Tyngdpunkten i fångsten under 2014 var under andra halvan av juni och 2015 under andra halvan av augusti (Figur 9). Första vittjningen där ål fångas ligger mellan 20 juni och 25 juli. Sista ålen fångas mellan 28 augusti och 23 september de olika åren (Figur 9, jämför Tabell 2,).

15 Tabell 4. Fördelningen i procent av fångsten mellan de olika samlarna. Samlare 1 Samlare 2 Samlare 3 Samlare ,2 33,5 62, ,4 62,4 25, ,1 55,3 28, ,5 39,0 32, ,4 12,4 48,2 - viktat 14,4 40,5 45,1 Figur 9. Vandringssäsongerna åren 2011 till Antalet individer i fångsten kumulativt illustrerat från 0 % till 100 % av årsfångsten. De minsta individerna som fångades var cirka 8-10 cm och de längsta ligger ofta mellan cm. De minsta under senaste året var mellan 9 och 11 cm långa och de största cirka 27 cm långa. Om man baserar data på de fem senaste åren föreligger inget starkt samband mellan mängden uppvandrande ål i Lilla Edet och maximala vattentemperaturen under året (figur 10). Det minst dåliga sambandet antyder en optimaltemperatur. 13

16 Figur 10. Maximal registrerad vattentemperatur under säsongen och totalvikten av den insamlade ålen åren 2011 till Figur 11. Fångsterna av uppvandrande ål åren 1982 till 2015 vid kraftstationen i Lilla Edet angivna i kilogram. För åren har vikten räknats om från antal individer och är fördelad på olika samlare. Äldre data Mellan åren 1982 och 1989 fördes statistik över fångsten i ålsamlarna på ömse sidor om kraftstationen. Fångsterna var av samma storleksordning som under åren och varierade mellan några kg och 30 kg (Figur 11). Samlaren på höger strand tog den större delen av fångsten, mellan 58 och 97 %. Under åren fanns ingen samlare vid kraftstationen utan båda samlarna låg vid stränderna (Johlander 2004).

17 Figur 12. Fångsterna av uppvandrande ål åren 1938 till 2015 vid kraftstationen i Lilla Edet angivna i kilogram, sammantaget för alla aktiva samlare utan hänsyn tagen till placering respektive år. För åren har vikten räknats om från antal individer. Samma information för åren återges med linjär lodrät axel i bilaga. Jämförelse med fångsten i samlare i Trollhättan Från och med 1938 finns samlad information från två samlare i Trollhättan. Den ena samlaren, den på från vänster strand i Lilla Edet, flyttades till Hojum och om den andra, från höger strand, noteras bara att den lades ner. Under åren när både samlare i Lilla Edet och Olidan varit i drift har medelfångsten i Olidan legat på drygt 1,2 ton och i Lilla Edet 0,16 ton. Under 10 av dessa år, , har ål dessutom insamlats i Hojum, nära Olidan, med samma anordning som fanns i Lilla Edet tidigare. Fångsten i Hojum var cirka 100 kg per år under denna period. Just dessa år var den i medeltal 840 kg i Olidan och 85 kg i den kvarvarande samlaren i Lilla Edet (Johlander 2004). Figur 13. Fångsten i ålsamlarna under de år, , när Lilla Edet samlaren kördes parallellt med de båda samlarna i Trollhättan. 15

18 Området vid samlarna i Lilla Edet och den i Olidan 20 kilometer uppströms belägna fällan berörs av samma vattenflöden och samma temperaturer. Ålarna som fångas i Lilla Edet vandrar vidare mot Olidan. Någon form av samvariation i övergripande data, till exempel i årliga totalfångsten, borde vara möjlig att säkerställa. Men inga samband mellan årsfångsten i Lilla Edet med fångsten i Olidan kunde beläggas (Figur 14). Minst dåligt samband ges av jämförelser med samma år. Sambandet blir ännu svagare vid jämförelse mellan föregående eller efterkommande års fångster. Att fångsten inte samvarierar på årsbasis framgår också av den årsvisa jämförelsen för perioden (Figur 15). Data finns också grafiskt i bilaga. Figur 14. Samvariationen mellan fångsten i Lilla Edet (gånger 5) och Olidan under samma år. Samvariationen mellan fångsterna föregående och efterkommande år ger ännu sämre samband.

19 Figur 15. Fångsterna av uppvandrande ål åren 1982 till 2015 vid kraftstationen i Lilla Edet angivna i kilogram, övre delen. För åren har vikten räknats om från antal individer och är fördelad på olika samlare (Figur 11). I nedre delen har fångsten vid insamling i Olidan infogats som jämförelse. 17

20 Kommentarer De tre nu aktiva samlarna (nr 1, 2 och 3 enligt Figur 2) i Lilla Edet har samma vandringsmedium, erosionsskyddsmatta, men lite olika längder och placering. Samma vandringsmedium fanns också i ledaren nr 4. De allra minsta ålarna som fångas är genomgående cirka 9 cm och den största fångade 28 cm. Större individer kan ha svårighet att vandra i vandringsmediets maskor. Ett försök med vandringsmedietest på plats fick ingen finansiering. I Ätran har ett försök med tre olika typer av vandringsmedium genomförts. I testerna ingick, förutom erosionsskyddsmatta, Diadrain 25H som är ett material som används vid anläggning av tak med växande växttäcke, samt plastat hönsnät. Substraten testades i testramper med två olika lutningar: 30 och 45. Enkamaten är erosionsskyddsmatta och finns i olika typer. Vilken typ som testades framgår inte. Erosionsskyddsmattan gav det sämsta resultatet av de testade medierna men det är inte säkert att resultatet är jämförbart med kombinationen som använts i föreliggande insamling (Christiansson m.fl. 2014). Storleksfördelningen hos ålyngel i området nedanför kraftstationen och dammarna vid Lilla Edet är inte systematiskt studerad. Vid nattliga observationer har främst små individer observerats i områden i kanten på dammluckor där vatten strilat (Larsson 2011). Storleksfördelning av ål i älven bör undersökas närmare. Ett sätt är att genomföra elfisken, både i älven och i biflöden. Som komplement bör finmaskiga ålryssjor kunna användas. Inga relevanta resultat av provfisken hittades från Göta älvs huvudfåra. I biflödena noteras vid enstaka tillfällen ål vid elfisken riktade mot fångst av laxfiskar. Under dessa elfisken påträffades under 2014 och 2015 enstaka ålar på olika ställen i Säveån. Som mest fanns maximalt ett dussin på en lokal nedströms första vandringshindret i ån (Dellefors 2016, Dellefors 2015). Vid ett tillfälle 2014 genomfördes elfisken från båt på åtta lokaler i Göta älvs huvudfåra och i Säveåns nedersta del nära mynningen i Göta älv (Carlstein, Sundbaum 2014). Här påträffades enstaka ålar med längder mellan 65 och 570 mm i Säveån. I älvens huvudfåra fångades inga ålar på de tre provlokalerna nedströms Lilla Edet. På de två områdena mellan Lilla Edet och Trollhättan fångades tre ålar med längder mellan 490 och 620 mm och i de två områdena ovanför Trollhättan fångades två stora ålar.

21 Figur 16. Försök av en liten ål (i rutan) att klättra in i ålsamlare nr 2 (Foto Stefan Larsson). För de största individerna vid varje provtagning och vid de olika samlarna gjordes en beräkning av längdintervall vid alla tillfällen. Medellängden hos de minsta individerna varierade mellan 9-12 cm längd och de största var (2014) Inga åldersanalyser har genomförts på ålar från Lilla Edet. Ålar i det minsta längdintervallet saknas i stort sett i det material som finns från Olidan. Ål med längder mellan 13 och 28 cm som åldersbestämdes i Olidan var mellan 4 och 14 år! Ålyngelledare och samlare inrättades tidigt i Lilla Edet med en eller två ledare. Även driftförhållande kan ha påverkat insamlingen. Strömbilden har blivit kraftigt förändrad genom tillkomsten av den nya utloppskanalen från aggregat G 4 (ej med i figur 2!) och ändras även vid ändringar i vilka generatorer som är används. Statistik över den tidigaste insamlingen av ålyngel vid Lilla Edet har inte gått att finna. Möjligen lyfte kraftverkspersonalen förbi det yngel som kom i samlarna utan att notera mängden ål. Från år 1938 redovisas insamling i Lilla Edet av stationsföreståndaren i Trollhättan (Johlander 2004). Insamlandet lades ned 1989 av ekonomiska skäl. Kostnaderna för insamlingen bedömdes vara för hög. Betydligt fler ålyngel kunde i stället inköpas för utsättning i Vänern för samma medel! Som bilagor bifogas information sammanställd i samband med prövotidsutredningen för ombyggnaden av kraftstationen för att göra denna långa tidsserie av ålinsamling tillgänglig. 19

22 Referenser och arbetsmaterial Anonymous 2008, Förvaltningsplan för ål. Bilaga till regeringsbeslut Nr Jo2008/3901 Jordbruksdepartementet. Anonymous Nordisk familjebok konversationslexikon och realencyklopedi, Digital faksimilutgåva av första och andra utgåvan, band, Projekt Runeberg vid Linköpings universitet. Carlstein M. Sundbaum K Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/ F.A.S.T. Fiskeresursgruppen. Christiansson J. Nilsson A, Olsson P, Heiss M. och Calles O Test av olika åtgärdsutformningar för att optimera ålyngelfångst vid vattenkraftverk. Elforsk rapport 14:38 Dellefors C Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapportansvarig: Johan Andersson Rapportnr:2016:27. ISSN: X Dellefors C Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapportansvarig: Johan Andersson Rapportnr: 2015:21. ISSN: X Dekker W Assessment of the eel stock in Sweden. First post-evaluation of the Swedish Eel Management Plan. Aqua reports 2012:9. Swedish University of Agricultural Sciences, Drottningholm. Dekker W. och Casselman J. M. (coordinators) The 2003 Québec Declaration of Concern About Eel Declines 11 Years Later: Are Eels Climbing Back up the Slippery Slope? Fisheries 39(12): Johlander A Ålyngel vid Lilla Edets kraftverk: Vandring, insamling samt åtgärder under prövotiden PM 11 / , inför miljödomstolens slutliga bedömning av fiskefrågorna. Fiskeriverket Utredningskontoret Göteborg, Vattenfall. Dnr Stencil Lagenfelt I Ål i Göta Älv: Uppvandrande ål vid Olidans kraftstation i Göta älv år 1901 till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2016: sidor. ISSN: X Larsson S Ålyngelvandring i Lilla Edet PM, Havs och Vattenmyndigheten, Vattenfall. Stencil 17 sidor.

23 Bilaga Diagram kopierade ur bilagor från: Johlander A Ålyngel vid Lilla Edets kraftverk: Vandring, insamling samt åtgärder under prövotiden PM 11/ , inför miljödomstolens slutliga bedömning av fiskefrågorna. Fiskeriverket Utredningskontoret Göteborg, Vattenfall. Dnr Ålyngelinsamling i Lilla Edet Jämförelse mellan ålyngelinsamling i Trollhättan respektive Lilla Edet, perioden Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet och Trollhättan (Hojum) under prövotiden Ålyngelinsamling i Lilla Edet Fångst [kilo] År Årlig mängd insamlad ål vid Lilla Edets kraftverk, perioden Se också figur

24 Jämförelse mellan ålyngelinsamling i Trollhättan respektive Lilla Edet, perioden Kg 4000 Trollhättan Lilla Edet Årlig mängd insamlad ål i Trollhättan och vid Lilla Edets kraftverk, perioden År Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet och Trollhättan (Hojum) under prövotiden Fångst [kg] Hojum Gamla Nya Ålyngeluppsamlingen i Lilla Edet (Gamla och Nya) och Trollhättan (Hojum) under åren

25

Ål i Göta älv. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren 2011, 2012, 2013 och 2014 och ålledare 1901 till 2014 i Olidan.

Ål i Göta älv. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren 2011, 2012, 2013 och 2014 och ålledare 1901 till 2014 i Olidan. Ål i Göta älv Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren 2011, 2012, 2013 och 2014 och ålledare 1901 till 2014 i Olidan Rapport 2015:28 Rapportnr: 2015:28 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ingvar Lagenfelt

Läs mer

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Ål i Göta älv: Uppvandrande ål vid Olidans kraftstation

Ål i Göta älv: Uppvandrande ål vid Olidans kraftstation Ål i Göta älv: Uppvandrande ål vid Olidans kraftstation åren 2012 och 2013 Rapport 2014:44 Rapportnr: 2014:44 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ingvar Lagenfelt Omslag: Ledarna för uppvandrande ål vid Olidans

Läs mer

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram

Läs mer

Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters

Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters 2006-11-01 Bakgrund Med anledning av att vattendomen för Hedefors Kraftstation i Säveåns vattensystem skall omprövas

Läs mer

Alternativ ålyngeluppsamling

Alternativ ålyngeluppsamling Alternativ ålyngeluppsamling Effektivisering av ålyngeluppsamling för ett bättre nyttjande av naturligt uppvandrande ålyngel Jonas Christiansson, ElhagenFiskevård Bakgrund/Frågeställning Konventionell

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,

Läs mer

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk Krafttag ål Seminarium 2016-11-29 Sara Sandberg, Energiforsk 1 09:30 Välkommen! Detta är Krafttag ål Sara Sandberg, Energiforsk Erik Sparrevik, Vattenfall Vattenkraft, ordförande i Krafttag ål Niklas Egriell,

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Sveriges ålförvaltning

Sveriges ålförvaltning Sveriges ålförvaltning Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen

Läs mer

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt 2011-09-12 En uppföljning författare Ingvar Lagenfelt Omslaget: Utsättning av ål från tankbil. Drygt 4000 ålar kördes på lastbil från olika fisken i Vänern för utsättning nedströms kraftstationen i Lilla

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken

Läs mer

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Fiskpassager i Nedre Dalälven Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft

Läs mer

Framtida FoU inom Krafttag ål

Framtida FoU inom Krafttag ål Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand

Läs mer

ALTERNATIV ÅLYNGELUPPSAMLING RAPPORT 2017:396

ALTERNATIV ÅLYNGELUPPSAMLING RAPPORT 2017:396 RAPPORT 2017:396 Alternativ ålyngeluppsamling Effektivisering av ålyngeluppsamling för att bättre nyttja naturligt uppvandrande ålyngel JONAS CHRISTIANSSON, JOHAN WATZ, OLLE CALLES ISBN 978-91-7673-396-7

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015 RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson

Läs mer

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708

Läs mer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven 2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som

Läs mer

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. 1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av

Läs mer

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar

Läs mer

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek Kraft tag Ål Nyhetsbrev våren 2013 Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek 1 Fler ålar till Sargasso genom Krafttag

Läs mer

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske

Läs mer

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske Ål Anguilla anguilla Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten!

Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten! Ill. Thommy Gustavsson Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten! Göta älv - västkustens pulsåder och huvudfåra för västerhavets vatten - har en viktig roll som vandringsled för fiskar, inte minst

Läs mer

Juli, Augusti - 2014

Juli, Augusti - 2014 Test av olika åtgärdsutformningar för att optimera ålyngelfångst vid vattenkraftverk Juli, Augusti - 2014 Jonas Christiansson: Elghagen Fiskevård Anders Nilsson: Lund/Karlstads universitet Olle Calles,

Läs mer

Damminventering inom Avasund

Damminventering inom Avasund 2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar

Läs mer

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning

Läs mer

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015 2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God

Läs mer

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Göta älv nedan Vänern

Göta älv nedan Vänern Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén

Läs mer

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad

Läs mer

Trap and transport av ål 2012 Fördjupad kvalitetskontroll

Trap and transport av ål 2012 Fördjupad kvalitetskontroll 2013-05-13 Trap and transport av ål 2012 Fördjupad kvalitetskontroll Håkan Wickström Introduktion Vattenkraften uppskattas i den svenska Ålplanen från 2008 döda ca 280 000 utvandrande blankålar per år.

Läs mer

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Elfiske i Jönköpings kommun 2009 Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)

Läs mer

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk

Läs mer

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta

Läs mer

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com

Läs mer

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk

Läs mer

Restaurering Ramsan 2017

Restaurering Ramsan 2017 2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Ålens möjlighet till passage av kraftverk

Ålens möjlighet till passage av kraftverk Ålens möjlighet till passage av kraftverk - En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen Elforsk rapport 12:37 Olle Calles och

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011 Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna

Läs mer

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern Fakta om Göta älv - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern 2015 Uppdatering av skriften som gavs ut senast 2005 Ny information, speciellt med tanke på vattenförvaltningen

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser

Läs mer